torsdag 24 december 2015

God jul!

Ännu ett omvälvande år i och för Grekland lider mot sitt slut. Nästa år ser ut att bli lika turbulent, i synnerhet när det gäller ett antal viktiga omröstningar i början av året, kanske främst när det gäller pensionsreformer. Tills dess önskas alla läsare en god jul.


Det är ofta svårt att förutse vilken väg saker och ting kommer att utvecklas. Varje nytt år ser ut att överträffa det föregående när det gäller händelser och turer. Så här skrev jag till exempel i sammanfattningen av 2012:
"2012 har varit ett oerhört omvälvande år i grekisk politik. Det krävdes två val och ett antal turer för att en regering till slut skulle komma på plats. En för grekisk del högst ovanlig (och omaka) koalition bildades (lika ofta förekommande i grekiska sammanhang som en total solförmörkelse). Dessutom krävdes både en andra bailout i februari (samt en mindre omtalad sådan i november) för att hålla den grekiska staten flytande och seglandes inom eurozonen. Därutöver har ett antal partier dykt upp, försvunnit och skakat om det grekiska politiska livet. 2012 är det år då det grekiska politiska landskapet förändrades i grunden."
2015 har varit minst lika omvälvande som 2012. Under året har landet styrts av tre premiärministrar, har två val har hållits och en folkomröstning genomförts. Dessutom var risken påtaglig att landet hamnade utanför euron; det sistnämnda var en utveckling som troligtvis underskattats av många, däribland denna blogg.
"talet om en Grexit inte bör överdrivas. Samtidigt bör inte heller de ekonomiska och politiska följderna vid en Grexit underskattas"
Det har funnits mycket att skriva om detta händelserika år. Det gäller även denna månad. Mycket finns att skriva om den pågående flyktingkrisen, den latenta regeringskrisen och om partiledarkrisen i det största oppositionspartiet i Grekland. Det skulle även gå att skriva mer om att parlamentet i Grekland antagit en partnerskapslag och om hur opinionssiffrorna fortsätter att sjunka för nästan samtliga partier. Mer skulle även kunna ha skrivits om turerna och betydelsen av rättegången mot Gyllene Gryning. Någon gång behöver man dock sätta en punkt för detta år. Det gör jag här.

Med detta sagt vill jag tacka alla läsare som tagit del av denna blogg och även önska en god jul, en god ledighet och ett gott nytt år!


måndag 14 december 2015

Ännu en oviss votering

En ny vecka, en ny votering. Den kommande voteringen ser ut att bli en bedömning av regeringens situation.

Regeringens Tsipras mandatperiod ser allt mer ut att präglas av voteringar där makten ständigt står på spel. Detta gäller även voteringen imorgon. Tisdagens votering tar, bland annat, upp privatiseringar av ett antal statliga tillgångar. Likt föregående voteringar väntas den vinnas av regeringen. Av intresse är dock hur stor segermarginalen blir. Allt under 153 röster för regeringen kommer att tolkas som att premiärminister Tsipras tappat ytterligare stöd. Två ledamöter har nämligen lämnat den styrande partikoalitionen. Det räcker med att tre röster till lämnar för att regeringen ska falla. Man kan fråga sig hur detta förhållande påverkar en regering; en situation präglad av ständig ovisshet.

Ändå är inte denna votering den mest kontroversiella. Det är när frågan om pensionsreformer kommer upp till votering som intresset förmodligen kommer att stegras. Som bekant lyftes pensionreformer bort från budgetvoteringen. Antagligen var det för att regeringen gjorde bedömningen att den skulle riskera en förlust. Det rapporteras att det finns ett internt motstånd inom SYRIZA mot ytterligare reformer av pensioner. Förr eller senare måste dock frågan komma upp till parlamentets dagordning för votering. Då kommer saken att ställas på sin spets.

Pensionsreformer utgör något av en gordisk knut. Den ser ut att vara omöjlig att lösa på ett enkelt vis. Ändå behöver den lösas. Pensionsreformer ingår nämligen som en del av det tredje bailoutpaketet som förhandlades fram i juli. Utan ytterligare pensionsreformer, inga mer pengar till staten från de internationella långivarna. Så krasst kan situationen sammanfattas. Tsipras har öppnat för att arbetsgivare ska bidra mer till pensionskassorna. Detta i sig har väckt motstånd och bedöms motverka att jobbtillfällen skapas. Det är ett slags moment 22 som premiärministern befinner sig i.

Av oppositionen kan dock inte premiärminister Tsipras förmodligen räkna med någon hjälp för att lösa upp denna knut. Dels beror detta på att Tsipras själv i en intervju förra veckan sagt sig kunna klara sig på egen hand med den majoritet han har. Dels har Tsipras inte kunnat erbjuda och motivera oppositionen något som skulle göra det politiskt möjligt för oppositionen att ge sitt stöd. Visserligen inbjöds partiledarna för ett par veckor sedan till gemensamma överläggningar. Av detta blev dock intet.

Därmed befinner sig premiärminister Tsipras i en situation där det räcker att tre ledamöter till den styrande koalitionen inte följer regeringens linje i tisdagens votering för att regeringen ska falla. Det är inte mycket till marginal, särskilt när fler känsliga voteringar väntar. Av denna anledning gör sig följande fråga sig allt mer påmind: Hur länge kommer detta att hålla?

Uppdatering 16/12: Med 153 röster för vann den styrande koalitionen gårdagens votering, rapporterar Kathimerini. Det betyder att samtliga kvarvarande ledamöter som hör till den styrande regeringskoalitionen SYRIZA-Oberoende greker gav sitt stöd till premiärminister Tsipras linje. Den stora prövningen väntar dock på andra sidan årskiftet. Då ska den politskt känsliga frågan om pensionsreformer gå upp till votering.

onsdag 9 december 2015

Ett förtroendegap?

En ny mätning visar på ett växande missnöje med hur den grekiska demokratin fungerar. Det finns ett vida och bestående gap mellan de som är nöjda och de som är missnöjda med sakers tillstånd i grekisk politik. Det är en utveckling som oroar.



Ovanstående bild tecknar en dyster bild för tillståndet för den grekiska demokratin. Det är många fler som är missnöjda med den grekiska demokratin än vad som är nöjda, enligt den mätning som Public Issue har genomfört. Allt sedan den grekiska krisen slog igenom 2009 har missnöjet ökat, enligt bilden ovan. Missnöjet luckrades upp i början av 2015 - vilket förmodligen har att göra med maktskiftet i samband med valet i januari. Dock har den politiska och ekonomiska turbulensen under 2015 bidragit till att den nedåtgående trenden åter har fortsatt. Det är en utveckling som oroar.

Tillsammans med en färsk mätning som uppmärksammades i förra veckan, vilken visar på att samtliga partier tappat väljare, tecknar de två mätningarna en allvarlig situation för grekisk politik. Lägg därtill att valdeltagandet sjunkit till en historisk bottennivå målar detta upp en dyster bild inför framtiden. Att vända och förändra den utvecklingen utgör förmodligen en av de viktigaste prioriteringarna under 2016. Det rådande förtroendegapet mellan väljare och politiker behöver överbryggas.

fredag 4 december 2015

En viktig votering

Sent på lördag kommer det grekiska parlamentet rösta om 2016 års budget samt en rad kritiska frågor såsom pensionsreformer och privatiseringen av det statliga energibolaget, DEI. I och med att Tsipras majoritet krympt till 153 (av totalt 300) mandat kan lördagens votering tolkas som en misstroendeomröstning. Om tre röster faller bort, så faller troligtvis Tsipras regering. 



En oviss votering väntar på lördag. I och med att partiledarmötet som premiärminister Tsipras kallade till i förra veckan blev, som förmodat, resultatlöst innebär detta att det är oklart om Tsipras kommer att kunna samla ett tillräckligt antal röster för att lotsa igenom 2016 års budget. Mötet var tänkt att sondera terrängen för att erhålla ett stöd från oppositionen inför den kommande voteringen. Nu räcker det med, åtminstone i teorin, att tre ledamöter som hör till regeringskoalitionen SYRIZA och Oberoende greker (ANEL) inte följer partilinjen för att Tsipras regering ska falla. Det är en liten och allra högst bräcklig marginal.

Ovissheten inför voteringen beror även i hög utsträckning på hur oppositionen väljer att agera. Ny Demokrati är för närvarande fullt upptaget med sitt partiledarval, som stött på förhinder och skapat inbördes frustration. Det saknas en samlande kraft som kan ange intention och riktning, i synnerhet när den tillförordnade partiledaren för Ny Demokrati, Vangelis Meimarakis, valt att träda ifrån posten. Det får även ses som mindre lockande att de övriga oppositionspartierna, främst PASOK och Floden (Potami), ger Tsipras sitt stöd. De åtgärder som parlamentet ska rösta om på lördag är impopulära. Tsipras kan således inte räkna med ett stöd från oppositionen.

Lördagens votering ser med andra ord att bli en slags kulmen på en intensiv vecka för premiärminister Tsipras; en vecka som har innehållit alltifrån hot om utestängning från Schengen till en landsomfattande generalstrejk. Veckan kan, i värsta fall, sluta med att premiärminister Tsipras tvingas avgå, om inte åtminstone 151 ledamöter följer regeringens linje imorgon kväll. Räkna därför med att varje röst kommer att räknas.


Uppdatering 5/12: Sent igår på fredagskvällen kom beskedet att punkten pensionsreformer lyfts ur den kommande voteringen, rapporterar Kathimerini. Det är rimligt att anta att regeringen vidtar denna åtgärd för att undvika ett nederlag. Det betyder att regeringens chanser att klara kvällens votering troligen ökar. Samtidigt betyder det även att regeringen skjuter problemet framför sig.

onsdag 2 december 2015

Reflektion: Ett politiskt landskap i förändring

Det politiska landskapet i Grekland ser ut att förändras återigen. Förändringar i opinionen och upplösningen av politiska konfliktlinjer driver sannolikt på denna utveckling.

Dagens Nyheter skriver idag att den politiska kartan i Sverige har ritats om. Det går nog att påstå att förändringarna av det politiska landskapet i Grekland är ännu mer omfattande. Och frekventa.*

Detta kan man se i form av förändringarna i väljaropinionen. Den färska opinionsmätning som redovisades i det föregående inlägget visar att samtliga partier har tappat väljare. De två största partierna, sett till opinionsstödet, har rentav halverats jämfört med valet i september. Bakom denna trend ligger troligen ett rågat mått av missnöje; vilket även manifesterades i det rekordlåga valdeltagandet i september. Soffliggarna har blivit fler.

En annan, och mer viktig, drivkraft till förändringarna är att en viktig konfliktlinje i praktiken lösts upp. Ställningstagandet gentemot memorandumen, det vill säga de paket av åtaganden av reformer och ekonomisk sanering som den grekiska staten förbundit sig till i utbyte mot stödlån, var den kanske viktigaste konfliktlinjerna mellan partierna i det grekiska parlamentet. Partierna tog ställning antigen för eller emot memorandumet. De definierades genom detta val.

SYRIZA är ett av de partier som fick sitt genombrott på den politiska arenan genom sitt kraftiga motstånd mot memorandumen. Det bidrog i hög utsträckning i att partiet vann valet i januari i år. När sedan partiet i regeringsställning, avtalade fram ett tredje memorandum i juli i år, har SYRIZA i praktiken raderat denna konfliktlinje. Ny Demokrati, PASOK, Potami och SYRIZA har samtliga accepterat memorandumet. Det betyder att det, åtminstone i teorin, nu finns en politisk majoritet för memorandumet i det grekiska parlamentet.

Detta betyder även att skillnaderna mellan partierna tenderar att suddas bort, vilket kan vara en bidragande faktor till det kraftiga väljartappet som noterats i den nämnda opinionsmätningen. Väljarna efterfrågar förmodligen en tydligare identitet och politik bland de olika partierna. Det saknas med andra ord konturer i det grekiska politiska landskapet.
Åtminstone just nu.

* I alla fall om man tar del av detta inlägg.

måndag 30 november 2015

Kraftiga rörelser i opinionen

En opinionsundersökning som publicerades i helgen visar på att samtliga partier tappat stöd bland väljarna. Raset är särskilt stort för de två största partierna, SYRIZA och Ny Demokrati, som nästan halverats jämfört med valresultatet i september.  


Den första opinionsundersökningen som mätinstitutet Kapa Research genomfört sedan valet i september visar på mycket kraftiga rörelser i opinionen. Mätningen, som  publicerats i To Vima, noterar att SYRIZA går från 35,48% i valet ner till 18,4%. Ny Demokrati går i Kapas mätning från 28,10% till 14,9%. Det är närmast en halvering för de båda partierna. Den nedåtgående trenden går för övrigt tvärsöver vänster-högerskalan. Alla partier berörs. Vore det val idag skulle det grekiska parlamentet se mycket annorlunda ut.

Mätningen visar även att 18,2% av de som tillfrågats inte skulle vilja rösta samt att 15,1% inte vet vad för parti de skulle rösta på samt att 6,1% kan tänka sig rösta blankt. Det är siffror som skulle kunna tolkas som ett utbrett missnöje och apati i väljarkåren. 

Förvisso är det bara en enstaka mätning, vilket bidrar till att frågan uppkommer om det är en tillfällighet eller om det är början på en bestående trend. I vilket fall så har denna mätning skakat om. Det politiska landskapet i Grekland ser sannolikt ut att ha förändrats. Återigen.

Ps. Här återfinns valresultatet i september.

torsdag 26 november 2015

Ett (o)väntat partiledarmöte

Premiärminister Tsipras har bett president Pavlopoulos att bjuda in de grekiska partiledarna till gemensamma överläggningar kommande lördag för att diskutera pensioner, flyktingsituationen och förutsättningarna inför kommande voteringar där omfattande reformpaket ska röstas igenom. Kan detta drag av Tsipras ändra den rådande dynamiken i grekisk politik?

Möjligen är den både oväntad och väntad. Det beror nog på hur man väljer att tolka premiärminister Tsipras inbjudan till de övriga partiledarna att delta i gemensamma överläggningar: Oväntad, mot bakgrund av den polariserande stämning som oftast präglar grekisk politik. Väntad, med anledning av att regeringens marginal har krympt så pass att oppositionens stöd allt mer behövs för att undvika att regeringen faller. Enligt To Vima har samtliga partiledarna utom Gyllene gryning mer eller mindre tackat ja till Tsipras inbjudan.

Redan nu bör det sägas att utsikterna att det kommer något konkret av överläggningarna är små. Ny Demokrati, det största oppositionspartiet, befinner sig för närvarande mitt i ett partiledarval, vilket troligen upptar partiets fulla uppmärksamhet. Från de övriga oppositionspartierna, främst PASOK och Floden, är det troligt att intresset av att ge Tsipras och SYRIZA sitt stöd vara begränsat, mycket på grund av att det råder ett ansträngt förhållande mellan regering och opposition.

Det finns dock en logik i att Tsipras gör detta drag. I ett antal kritiska omröstningar i juli, då Tsipras tappat stöd internt och ett trettiotal SYRIZA-ledamöter vägrade att följa premiärministerns linje, gav oppositionen sitt stöd till Tsipras. Därmed undveks en allvarlig politisk kris i Grekland (och att Tsipras regering föll). Kanske räknar Tsipras med en repris?

Tsipras majoritet är nämligen numera nere i en marginal på tre röster sedan två ledamöter lämnat (och en avsagt sig sitt uppdrag). Denna marginal kan krympa ytterligare. Det grekiska parlamentet ska inom kort rösta om reformer av det grekiska pensionssystemet. Redan nu kommer signaler om att dessa åtgärder är impopulära: tusentals pensionärer har idag demonstrerat i centrala Aten mot de aviserade förändringarna av pensionerna, rapporterar Kathimerini. Dessutom har en ny landsomfattande strejk utlysts av de två största grekiska fackförbunden den tredje december, med syftet att väcka opinion mot regeringens politik. Trycket på Tsipras är med andra ord högt.

Därför finns det en logik i att Tsipras bjuder in de övriga partiledarna. Deras stöd behövs för att undvika att Tsipras majoritet, och i förlängningen hans regering, inte helt faller samman. Samtidigt lär de övriga partierna vara medvetna om Tsipras allt mer prekära situation. Man kan då fråga sig vad oppositionerna väljer att göra på sikt, efter lördagens överläggningarna har hållits. Är de beredda på nyval? Vill de påverka utformningen av politiken? Frågorna är många. Tsipras inbjudan kan förändra dynamiken i grekisk politik. 

måndag 23 november 2015

Partiledarval med förhinder

Tekniska problem resulterade i att partiledarvalet för Ny Demokrati inte kunde hållas. Denna situation ställer en rad frågor kring det största oppositionspartiet i grekisk politik.


När valet väl skulle hållas fick det skjutas upp. Ett IT-system som inte fungerade medförde nämligen att Ny Demokratis medlemmar inte kunde rösta fram en ny partiledare i söndags. Detta väckte en rad reaktioner - några av dessa kan hittas under #eklogesnd på twitter - men bidrog förmodligen till att föda fram en metafor: det strejkande IT-systemet tecknar bilden av ett dysfunktionellt parti, åtminstone om man tar del av reaktionerna på nämnda mediekanal. Partiledarvalet var tänkt att staka ut en ny riktning för parti. Det var ett vägval. Nu riskerar det största oppositionspartiet, sett till valresultatet, att framstå som handlingsförlamat. Det är en således en ofördelaktig situation som partiet befinner sig i.

Situationen kan dessutom eskalera. Enligt To Vima hotar ett inbördeskrig bryta ut inom partiet om inte situationen inte löses. Möjligen är det för tidigt att dra den slutsatsen. Mer rimligt att anta är dock att den är spänd. En rad kritiska frågor har ställts till partiets tillförordnade partiledare, Vangelis Meimarakis, för hur valprocessen och valsystemet har förberetts och skötts, rapporterar Kathimerini. Meimarakis, i mitten på bilden här ovan, har erbjudit sig att avgå som tillförordnad partiledarordförande, som en följd av söndagens valfiasko. Samtidigt har han uppmanat de övriga kandidaterna till partiledarposten att göra samma sak. Detta har utlöst en rad reaktioner. Situationen är därför spänd, och kan även eskalera.

Idag är det tänkt att Ny Demokratis valkommitté ska mötas för att söka lösa upp den uppkomna situationen. Det återstår att se att se om den lyckas.

Uppdatering 25/11: Vangelis Meimarakis meddelar att han avgår som tillförordnad partiledare. Den 13/11 föreslås som (och ännu obekräftat) datum för att genomföra partiledarvalet. 

fredag 20 november 2015

En ny pyrrhusseger

Med en knapp marginal lyckades premiärminister Tsipras igår lotsa igenom ett nytt reformpaket, vilket kan tolkas som en framgång. Resultatet är dock i praktiken en pyrrhusseger för premiärministern: två ledamöter valde att inte följa regeringens linje när beslutet skulle tas och uteslöts. Detta innebär att majoriteten för Tsipras nu är nere i två röster. Framtiden ser allt mer oviss ut för regeringen.


Gårdagens omröstning i parlamentet, där 153 stycken av 300 ledamöter valde att rösta ja till ett omfattande paket med lagförslag, innebär på kort sikt en framgång för premiärminister Tsipras. Resultatet innebär, rent formellt, att den grekiska staten väntas få tillgång till två miljarder euro samt att tio miljarder avsätts till de grekiska bankernas återkapitalisering. Detta bidrar till att förutsättningarna för en ekonomisk återhämtning för Grekland ökar och risken för så kallade ödesdagar minskar. Först ska dock den så kallade eurogruppen ge sitt klartecken nu på fredag; detta bedöms i praktiken vara en formalitet.

På kort sikt kan premiärminister Tsipras andas ut. Denne har, med viss möda, lyckats klarat av den första utvärderingen sedan valet i september. Dessutom så lyckades denne mildra några av de kraven som ställdes i det reformpaket som antogs igår; detta gäller i synnerhet villkoren för utmätningar, som tar mer hänsyn till sociala faktorer.

På längre sikt framstår gårdagens omröstning som en pyrrhusseger för premiärministern. Två ledamöter, Stathis Panagoulis (SYRIZA) och Nikos Nikolopoulos (Oberoende greker), avstod respektive röstade emot lagförslaget. De båda uteslöts därför från sina partier, vilket innebär att regeringskoalitionens majoritet reducerats till två rösters övervikt.

Väl värt att uppmärksamma i detta sammanhang är att ytterligare en ledamot, Gabriel Sakellarides (SYRIZA), valde att avsäga sig sitt uppdrag innan omröstningen skulle hållas eftersom denne inte längre kunde stödja bailoutprogrammet (hans plats i parlamentet övertogs dock av en annan). Sakellarides avgång är signifikativ. Denne var tidigare talesperson för regeringen och en kort tid även statsråd; en person med viss tyngd inom SYRIZA således. Hans avgång ger en indikation på tillståndet inom regeringspartiet just nu. Fler avhopp kan vänta.

Med tanke på att marginalen för den nyvalda koalitionsregeringen, knappt två månader efter valet, är så pass liten samt att fler tuffa beslut väntar bådar detta inte gott för regeringen Tsipras överlevnadschanser. Ett nyval kan vänta nästa år om trenden består.

måndag 16 november 2015

Trycket ökar

Tiden håller på att rinna ut. Trots en maratonsession som slutade tidigt på söndagsmorgonen lyckades inte parterna - de grekiska förhandlarna och de så kallade institutionerna - komma överens om hur man ska kunna om räta ut de återstående frågetecken i den senaste utvärderingen av det grekiska stödprogrammet, enligt uppgifter från The Guardian. Nu är det osäkert om ett grönt ljus till en återbetalning på två miljarder euro till den grekiska staten ska kunna ges av eurogruppen. Det är en situation som oroar.

Det är en förmodligen en underdrift att påstå att den grekiska staten behöver det ovannämnda beloppet. De två miljarderna är tänkta att användas till att återkapitalisera de grekiska bankerna och för att kapitalkontrollerna ska kunna hävas. Lyckas man med detta stiger förutsättningarna för att den grekiska ekonomin ska kunna återhämta sig. Den stora stötestenen i förhandlingarna verkar utmätningar (foreclosures) av egendom utgöra samt vilket skydd som ska ges till dem som inte kan betala tillbaka på lån (så kallade dåliga lån). Den grekiska regeringen oroar sig för de sociala följderna av striktare krav på dessa områden. Under tiden som förhandlingarna pågår ökar dock risken att de ekonomiska förutsättningarna försämras. På tisdag ska den så kallade eurogruppen samlas för att diskutera situationen, enligt uppgift från Jeroen Dijsselbloem, ordförande för gruppen. Då kan ett besked komma. Förhoppningen är att man ska kunna lösa ut de återstående frågorna. Prognosen får dock för närvarande ses vara försiktigt skeptisk.


Samtidigt ökar dock pressen på den grekiska regeringen i allmänhet och på premiärminister Tsipras i synnerhet. En opinionsundersökning som presenterats av SKAI visar att väljarna ställer sig pessimistiska inför framtiden och hur den grekiska ekonomin kommer att utvecklas. 78% av väljarna tycker att utvecklingen går i fel riktning. Bland de väljare som röstar på SYRIZA tycker 56,5% att utvecklingen går i fel riktning, jämfört med 29% som ställer sig positiva. När det gäller regeringens prestationer ställer sig 86% av väljarna missnöjda, enligt undersökningen. Motsvarande siffra för SYRIZA-väljare är 70%. Dessutom visar undersökningen:

-  att 50% av väljarna är emot villkoren i det grekiska stödprogrammet (just det program som utvärderas för närvarande);
- att 73,5% ställer sig tveksamma till att den grekiska regeringen ska kunna lyckas fullfölja villkoren i stödprogrammet under mandatperioden;
- att 70,5% tror att ekonomin ska försämras nästa år.

Premiärminister Tsipras befinner sig med andra ord under ett hårt tryck. Förmodligen är den nuvarande situationen den svåraste prövning som denne ställts inför allt sedan valet i september. Det finns dock anledning att anta att denna prövning kommer att följas av flera, särskilt om man tar i akt rapporterna från UNHCR och Amnesty angående den humanitära situationen på Lesbos och hur den utvecklas. När det gäller den sistnämnda ser det för närvarande ut som att frågorna är betydligt fler än svaren.

torsdag 12 november 2015

En paradoxal strejk

Parallellt med EU-toppmötet i Malta och eurogruppens utvärdering av Grekland ställs idag premiärminister Tsipras för sin hittills största prövning sedan valet i september.

Grekland står still idag. Flyg, tunnelbana, bussar, färjor är tagna ur drift helt eller delvis under dagen. Sjukhus kommer att drivas med minimal bemanning. Offentligt anställda kommer att hålla sig hemma, eller gå ut och protestera på gator och torg. En generalstrejk är nämligen utlyst i dag, rapporterar bland andra Kathimerini

Strejken är riktad mot regeringen. Det är en protest mot de åtgärder som regeringen genomför i enlighet med det stödprogram förhandlades fram i juli (memorandumet). Demonstrationståg kommer att hållas. Enligt uppgifter från Reuters väntas tusentals delta.

Dagens strejk utgör den hittills största prövningen för premiärminister Tsipras allt sedan valet i september. Han måste för de grekiska väljarna förklara och försvara det nya framförhandlade stödprogrammet nu när konsekvenserna av det börjar märkas i människors vardag. Risken är överhängande och högst sannolik att Tsipras tappar stöd. Detta underminerar hans position.

Tsipras måste samtidigt även övertyga EU och övriga parter att han kan fullfölja det framförhandlade stödprogrammet. Det är ingen tillfällighet att strejken är utlyst samtidigt som eurogruppen genomför en utvärdering av den grekiska regeringens insatser. Gruppen har, som tidigare inlägg har uppmärksammat, haft synpunkter på den grekiska regeringen. Misslyckas den grekiska regeringen att åtgärda ett antal utpekade områden samt övertyga att den kommer att fullfölja sina åtaganden riskeras en inbetalning på två miljarder euro. Det är förmodligen ett icke önskvärt scenario som premiärminister Tsipras befinner sig i för närvarande: av EU pressas han att hålla sina åtaganden. Av fackföreningarna, som utlyst generalstrejken, pressas han att bryta dem. Det är en dubbel prövning som premiärministern har att hantera.

Situationen är med andra ord pikant. Strejken som hålls idag visar på att den grekiska krisen är långt ifrån över. Samtidigt kan även strejken framstå som märklig. Den utlysta strejken är riktad mot regeringen och dess politik. Samtidigt kan man (i bland annat The Guardian) läsa om att den får stöd och uppmuntran av regeringspartiet SYRIZA, som genomför just den politik som många väljare idag strejkar och protesterar mot. Paradoxal är nog ett ord som möjligen kan användas för att beskriva denna märkliga situation. 

onsdag 11 november 2015

Om mötet på Malta

I takt med att antalet flyktingar som anländer till Grekland har ökat under 2015 så har flyktingpolitiken hamnat allt högre upp på den politiska agendan i Grekland. Detta märktes i slutskedet av den grekiska valrörelsen i september, där ett intresse för frågan kunde anas och en konfliktlinje började skönjas. Idag och på torsdag hålls ett informellt EU-toppmöte i Malta för att diskutera flyktingpolitiken; en fråga som är särskilt aktuell för den grekiska regeringen i och med Greklands geografiska läge och utsatta situation.

Idag och imorgon hålls ett informellt EU-toppmöte i Malta för att diskutera flyktingpolitik. Den svenske statsministern kommer att vara på plats för att, enligt uppgifter från Europaportalen, diskutera följande punkter:

• Omfördelningsmekanismen - att flytta flyktingar mellan länder
• Hotspots - flyktingmottagning i EU-regi i Grekland och Italien
• Gränsbevakning av EU:s yttre gräns
• Snabbare återvändande för de som fått avslag på asylansökan
• Samarbete med tredje länder som Turkiet och nordafrikanska länder

Även den grekiska premiärministern kommer att vara plats vid mötet i Malta. Flyktingpolitiken är en fråga som berör den grekiska regeringen särskilt: Grekland utgör EU:s yttersta gräns och är det första land som en hög andel av de flyktingar som tar sig till Europa passerar. Under 2015 har frågan kommit att accentueras allt mer. Enligt FN-organet UNHCR har 624 436 flyktingar anlänt till Grekland sjövägen per den 5 november. Enbart till ön Lesbos anlände under oktober 200 000 flyktingar. Det är historiskt mycket höga siffror. Förhållandena när det gäller flyktingmottagningen har kritiserats av bland andra människorättsorganisationen Amnesty, som i en rapport  i augusti pekar särskilt ut situationen på Lesbos. Den grekiska regeringen och myndigheterna har meddelat de har haft svårt att hantera flödet av flyktingar och har i september begärt humanitär hjälp från EU. Detta ger en bakgrund till den grekiska regeringens medverkan.


För premiärminister Tsipras kommer målsättningarna med mötet på Malta vara två, enligt uppgifter i To Vima: att flytta över flyktingpolitiken till EU-nivå från nationell nivå samt åtgärder för att hantera nätverken av flyktingsmugglare. Vidare så kommer den grekiska regeringen argumentera för att Turkiet tar ett större ansvar för registrering och lokalisering av flyktingar.

Premiärminister Tsipras manöverutrymme på mötet är dock i praktiken begränsad, mycket på grund av den grekiska regeringens sammansättning. Denne har bildat en koalition med högernationalistiska ANEL, som har en närmast diametral syn på flyktingpolitiken. Detta kan komplicera förhandlingarna på Malta och även möjligheterna för att förändra den grekiska regeringens flyktingpolitik.

När det gäller själva mötet på Malta är det oklart hur det kommer att sluta. Klart är att något behöver göras. Samma dag som mötet hålls kan man läsa om att 14 människor drunknat i försöken att ta sig över Egeiska havet till Grekland.

Ps. Som denna artikel i Kathimerini uppmärksammar utgör byråkrati en flaskhals för flyktingmottagandet. I dagsläget sker mycket av hjälpen genom frivilliga.

fredag 6 november 2015

Inför eurogruppens sammanträde

Natten till fredagen antog det grekiska parlamentet det andra paketet med lagförslag. Det borde bana vägen för att eurogruppen vid sitt sammanträde nästa vecka kan ge klartecken till att den grekiska staten kan kvittera ut två miljarder euro av det stödpaket som förhandlades fram i juli. Det finns dock ett antal frågetecken som behöver rätas ut i samband med mötet.

Som väntat samlade premiärminister Tsipras de röster som behövdes för att parlamentet skulle godkänna det andra paketet med lagförslag som ska uppfylla villkoren i överenskommelsen i juli mellan Grekland och dess långivare. Beslutet var nödvändigt. Utan det kan inte den grekiska staten fortsätta med sina åtaganden. Det öppnar även för att eurogruppen kan ge klartecken till att den grekiska staten kan kvittera ut två miljarder i samband med att den sammanträder nästa vecka.

Det finns dock ett antal frågetecken som kan dyka upp då. Ett sådant är de ekonomiska utsikterna för den grekiska staten. Tidigare denna vecka presenterade EU-kommissionen en prognos för Grekland. I den har de ekonomiska utsikterna reviderats ned. Först 2017 kan en vändning skönjas.


Ett annat frågetecken är utvecklingen för de grekiska finanserna. Det grekiska finansdepartementet har nyligen redovisat utvecklingen för statens finanser från januari till september. Den visar ett ökat primärt underskott. Den politiska turbulensen under det första halvåret för 2015 förklarar troligen mycket av det ökade underskottet. (Tankesmedjan Bruegel har för övrigt genomfört en analys av den ekonomiska utvecklingen som kan man läsa här).



Den sammanvägda prognosen indikerar att den grekiska krisen inte ser ut att vara över. Fler så kallade ödesdagar kan vänta, särskilt om de nyligen beslutade paketen med åtgärder inte får avsedd effekt, eller drar ut på tiden innan de börjar verka. Då kan en ny politisk (och sannolikt även europeisk) kris vara under uppsegling. Detta bådar inte gott inför eurogruppens sammanträde.


Pressen på premiärminister Tsipras ökar med andra ord. Hans lyskraft har falnat. I en mätning som presenterades av Public Issue förra veckan (27/10) är oppositionens ledare, Vangelis Meimarakis, mer populär. I all enkelhet är mätningen en påminnelse om hur de politiska vindarna kan vända i grekisk politik, och kanske även om skillnaden mellan att regera och befinna sig i opposition.

Uppdatering 7/11: Enligt Kathimerini finns det ett antal frågor som är olösta, vilka kan förhindra att den grekiska regeringen får ett klartecken när eurogruppen sammanträder.

måndag 2 november 2015

En svår balansakt

Den ekonomiska krisen i Grekland är inte över, även om bevakningen av den har trappats ned. Risken för en Grexit kan inte helt avfärdas. Som gårdagens inslag i Godmorgon, världen! här nedan uppmärksammar, utgör den grekiska regeringens sjösättning av reformer en konfliktyta. Att genomföra reformer är ett villkor för att den nästa delen av stödpaketet från långivarna ska kunna betalas ut. Detta är dock lättare sagt än gjort.



Respiten som överenskommelsen i juli medförde kan snart vara över. Trycket från långivarna att genomföra reformer ökar.  Detta understryks av ekonomikommissionären Pierre Moscovicis besök i Grekland: "Gällande Grekland så har vi [EU-kommissionen] blott en kompass: genomförandet av memorandumet (juliöverenskommelsen) och reformprogrammet. Inget kommer att få oss att luckra upp dessa reformer." Så lyder kommissionärens ord.

Den grekiska regeringen märker tydligt av denna press och söker lindra den: ett paket omfattande 49 reformer lades fram till det grekiska parlamentet i oktober. Det röstades igenom, till kostnaden av att en ledamot som hörde till majoriteten hoppade av. I fredags lade regeringen fram ytterligare ett paket med reformer. Detta kan leda till fler avhopp. Om fyra parlamentsledamöter till väljer att lämna innebär det att Tsipras regering faller. Premiärminister Tsipras har med andra ord en delikat balansakt framför sig. 

Utmaningen som Tsipras ställs inför kan summeras på följande vis: å ena sidan göra långivarna nöjda; å andra sidan att hålla ihop sin majoritet. Att hålla denna balans kan bli svårt. 

För stunden lär dock långivarnas önskemål ha prioritet. Långivarna kan sägas ha fog för sina argument. Reformtakten behöver nämligen höjas. Detta visar den senaste Doing Business Report, en mätning av näringslivsklimatet som sammanställs av Världsbanken, vilken presenterades förra veckan. Mätningen visar på förutsättningarna för näringslivet i varje land. I den senaste mätningen tappar Grekland två placeringar och hamnar på plats 60. Värt att notera är att mätningen omfattar perioden fram till folkomröstningen i juli. Sedan dess har kapitalkontroller införts, vilka hämmar den grekiska ekonomin och -företagen. Att få bort kapitalkontrollerna och genomföra utlovade reformer kan bidra till att näringslivsklimatet förbättras. Detta i sin tur underlättar för en ekonomisk återhämtning och leder i förlängningen till att långivarna kan bli nöjda. 

Kruxet är dock att en rad av reformerna innebär avregleringar och privatiseringar (se även bild nedan), det vill säga åtgärder som SYRIZA och dess ledamöter i parlamentet är, sett ur ett ideologiskt perspektiv, motståndare till. Om dessa genomförs kan detta leda till ytterligare avhopp och en förlorad majoritet för premiärminister Tsipras. Ett aktuellt exempel på ideologiskt motstånd som orsakar problem kan gruvbrytningen vid Skouries tolkas som. Där pågår något som kan liknas vid en rättslig dragkamp mellan det ansvariga statsrådet Skourletis och det kanadensiska gruvbolaget Eldorado. Detta bildar en utmaning för premiärminister Tsipras.


Ytterligare en utmaning för Tsipras bräckliga majoritet är att driva igenom de beslut som fattats. Ett sådant beslut, som även tas upp i inslaget i Godmorgon, världen!, är höjningen av inkomstskatten till 20% för jordbrukare. Som en följd planeras protester av jordbrukare runt om i Grekland, enligt To Vima, sannolikt för att skapa tryck på regeringen. Den fråga som uppkommer är om regeringen våga stöta sig med en väljargrupp. Fler liknande beslut väntas framöver. Fler väljargrupper kan således bli upprörda.

Det är således långt ifrån givet att premiärminister Tsipras kommer att lyckas att balansera kraven från långivarna och parlamentsledamöterna. Den kommande vintern kan därför mycket väl komma att bli turbulent.

tisdag 27 oktober 2015

Om en problematisk utvärdering

Det saknas inte hinder när innehållet i överenskommelsen som träffades i juli ska genomföras. Ett sådant närmar sig denna vecka. 

Nu i veckan ska företrädare för eurozonens medlemmar träffas för att utvärdera hur den grekiska regeringen har klarat att genomföra de åtaganden som återfinns i överenskommelsen från juli (den så kallade tredje bailouten). Ett klartecken från företrädarna kan, som Kathimerini rapporterar, innebära ett klartecken till den grekiska regeringen att kvittera ut två miljarder euro ur det bailoutpaket som avtalades fram i juli. Ett klartecken innebär även att den grekiska regeringen ökar förutsättningarna för att återkapitalisera de grekiska bankerna, vilket i så fall skulle medföra att landets kapitalkontroller kan lyftas. Det är dock långt ifrån givet att ett klartecken väntar.

Det finns nämligen ett antal frågor som kan komma upp i samband med utvärderingen. En sådan är den grekiska regeringens avskedande i förra veckan av Katerina Savvaidou, chef för Greklands skattemyndighet. Regeringen motiverade sin åtgärd med att Savvaidou inte följt regelverket. Savvaidou har bestridit avskedandet och hävdar att hon har följt regelverket. Händelsen väckte dock internationell uppmärksamhet och har återrapporterats av bland annat Reuters. Skattemyndigheten ska formellt vara en oberoende myndighet. Avskedandet har av ett antal kommentatorer setts som en form av ministerstyre. Att hålla isär regering och myndigheter är för övrigt en av åtagandena inom ramen för överenskommelsen. Därför kommer det troligtvis att ställas frågor till den grekiska regeringen om avskedandet av Savvaidou när den ska utvärderas i veckan. Det kan påverka förutsättningarna för mötet.

En annan fråga som kommer att ställas i är den grekiska regeringens åtgärder för att avyttra statlig egendom och avreglera den grekiska ekonomin, vilket är en annan komponent i juliöverenskommelsen. Inför utvärderingen kan man i Kathimerini läsa att den grekiska regeringen säger sig vara i slutfasen att leasa ut 14 regionala flygplatser och den återstående delen av hamnen i Pireus, vilket ska generera intäkter till den grekiska staten. Genomförandet av de planerade privatiseringarna och avregleringarna kommer sannolikt att vara en nyckelfråga i utvärderingen. 50 av de totalt 86 miljarder euro som omfattas av juliöverenskommelsen  ska generas på detta vis. Det är således en tung post i överenskommelsen, men även en fråga som är fylld med friktion. Nyligen uppmärksammades, av bland annat To Vima, nämligen en tvist mellan miljöminister Skourletis och ett kanadensiskt gruvbolag gällande driften av mineralfyndigherna i Skouries. Tvisten kan resa frågor kring den grekiska regeringens vilja att fullfölja sina åtaganden i juliöverenskommelsen.

En tredje fråga, som löper parallellt med den föregående, är den grekiska regeringens reformarbete. Bakom den byråkratiska förkortningen SRSS, som står för Strategic Reform Support Service, återfinns specialister som ska hjälpa den grekiska regeringen i dess arbete att reformera Grekland. SRSS är formellt sett efterträdaren till EU Task Force for Greece (TFGR). Förhållandet mellan den grekiska regeringen och TFGR har, som kan läsa om i Reuters, varit mycket spänt. Även om SRSS är en ny konstellation, som man kan läsa mer om i Reporter, och  för många utgör en mer perifer del  i överenskommelsen mellan Grekland och dess långivare, så kommer samarbetet mellan Grekland och SRSS att ses som en viktig indikator som kommer att följas av EUs representanter.

Det saknas, som sagt, inte frågor när den grekiska regeringen ska ta sig förbi den första utvärderingen efter överenskommelsen i juli.

torsdag 22 oktober 2015

Fyra kandidater, fyra vägval

Fyra kandidater vill ta över som ordförande för Ny Demokrati. De representerar olika vägval för partiet. 

Evengelos Meimarakis får sägas vara favorit till att vinna partiledarposten. Efter Samaras meddelade sin avgång i samband med förlusten i folkomröstningen i juli fick Meimarakis rycka in. Ursprungligen var tanken att Meimarakis skulle hålla ställningarna fram tills dess att en ny ordförande valdes. Dock lyckades Meimarakis bli populär genom att föra en försonlig och kompromissinriktad politik under ett kritiskt skede i somras när den så kallade Brysselöverenskommelsen skulle röstas igenom i det grekiska parlamentet. Hans popularitetssiffror började närma sig Tsipras när valdagen närmade sig. Därför framstår han som en favorit inför omröstningen i november.

Att välja Meimarakis kommer dock inte att vara okomplicerat. Efter valet har nämligen Meimarakis distanserat sig från sin tidigare kompromissinriktade inställning.  Istället har han gått i en mer polemisk riktning och ifrågasätter allt mer den överenskommelse som har träffats. Detta undergräver den konsensusprofil Meimarakis odlade inför valet i september. Frågan som därmed uppstår är hur detta tolkas av väljarna och vilken bild det ger av Ny Demokrati? Med Meimarakis som ordförande, kommer Ny Demokrati att röra sig i konservativ riktning?

Skulle Adonis Georgiadis bli vald till partiledare är det tydligt att partiet kommer att röra sig i en nationalistisk och populistisk riktning. Georgiadis tillhörde tidigare det högernationalistiska LAOS innan han gick över till Ny Demokrati. Det blir troligen ingen rörelse mot mitten med Georgiadis vid ordförandeposten.

Kyriakos Mitsotakis har presenterat sig själv som en reformator men dras med att han är son till den förre premiärministern Konstantinos Mitsotakis. Att distansera sig från denna kontext och de associationer detta väcker blir förmodligen en prövning, om denne får förtroendet att leda partiet. 

Med sina 37 år är Apostolos Tzitsikostas den yngste av kandidaterna till partiledarposten. Tzitsikostas har därmed fördelen att framstå som ett ungt och fräscht alternativ, som dessutom inte dras med Ny Demokratis förflutna. Hans utmaning är dock att han inte kan delta i parlamentet förrän tidigast 2019, då hans mandatperiod som guvernör för Centrala Makedonien löper ut. Tzitsikostas befinner sig troligen för långt i periferin för att kunna bli vald. Det är även oklart vilken väg som Ny Demokrati skulle välja att slå in på med Tzitzikostas som partiordförande.

En månad är en lång tid. Mycket kan hända fram till omröstningen den 22 november då Ny Demokratis medlemmar ska välja en ny partiledare. Redan nu finns det tecken som pekar på att oavsett vilken kandidat som vinner omröstningen inte per automatik kommer att lösa de utmaningar som Ny Demokrati har framför sig. 

onsdag 21 oktober 2015

Vägval för Ny Demokrati

Om en månad ska Ny Demokrati välja en ny partiordförande. Fyra kandidater försöker för närvarande övertyga partiets medlemmar att få förtroendet att leda partiet. Oavsett vem som vinner omröstningen den 22 november står det största oppositionspartiet inför ett vägval och en ordentlig utmaning. 

Fyra känner sig manade, enbart en kan bli vald. Evangelos Meimarakis, Adonis Georgiadis, Kyriakos Mitsotakis och Apostolos Tzitsikostas försöker samtliga övertyga Ny Demokratis medlemmar att just denne är den mest lämpade att leda partiet ut ur den politiska återvändsgränd som det har hamnat i. Efter två raka valförluster i år (tre om man räknar in folkomröstningen i juli) är det nämligen tydligt att det, för närvarande, största oppositionspartiet inte längre attraherar de grekiska väljarna. Den nye partiledaren - vem den nu än blir - har en ordentlig utmaning framför sig.

Den kanske främsta utmaningen för den blivande partiledaren är att få partiet att åter bli relevant för väljarna. Det är sannolikt Ny Demokrati inte i dagsläget. Trots den politiska och ekonomiska turbulensen under SYRIZAs och Oberoende grekers åtta månader tid vid makten valde nämligen väljarna att ge premiärminister Tsipras en andra chans i valet i september. I vanliga fall, och särskilt mot bakgrund av det senaste halvåret, är det mycket som talar för att oppositionspartierna hade haft en mycket god möjlighet att gå kraftigt framåt och rent av vinna makten. Att så inte skedde ger stöd åt tolkningen att Ny Demokrati inte upplevdes kunna erbjuda trovärdiga och relevanta lösningar i jämförelse med andra partier, främst SYRIZA. (Att nästan samtliga partier tappade röster och att valdeltagandet noterade ett historiskt bottenrekord är dock viktigt att komma ihåg i sammanhanget).

En annan utmaning, som hör ihop med den första, är att partiet förknippas för mycket med det gamla. Ny Demokrati och PASOK har, fram till valet i januari i år, turats om att styra Grekland allt sedan militärjuntans fall. De båda parterna associeras, av många, som ansvariga för den kris som Grekland har hamnat i. Att väljarna tvekar att lägga på sin röst på oppositionen kan ha mycket med en oro till återgång till hur det var tidigare. Utmaningen för den nye partiledaren är således att bryta med det gamla och staka ut en ny väg, som inte förknippas med det förflutna.

Av denna anledning utgör partiledarvalet den 22 november ett vägval. Frågan är dock på vilken väg Ny Demokrati ska slå in på? Ska partiet söka sig tillbaka till sina konservativa rötter, röra sig högerut och bli ett tydligt oppositionsparti i skarp kontrast till SYRIZA? Eller ska det söka sig mot mitten och skapa en allians Potami och PASOK och bli ett block som kan utmana SYRIZA? Eller väljer partiet att röra sig mer åt i en reformistisk riktning och ge större utrymme åt en marknadsliberal strömning inom partiet?

Det är svårt i dagsläget att sia om vilken väg som Ny Demokrati kommer att välja. Samtliga vägval utgör dock möjligheter för partiet att, i olika utsträckning, ta sig ut ur den politiska återvändsgränd som det befinner sig i. Valet av partiledare kommer dock, med stor säkerhet, ge en fingervisning om vilken väg som Ny Demokrati väljer. Om detta kommer nästa inlägg att behandla.

tisdag 20 oktober 2015

Uppslag till inlägg

Det händer mycket just nu i Grekland: den nya regeringens utmaningar, partiledarbytet i Ny Demokrati, rättegången mot Gyllene Gryning, framtiden för mittenpartierna i Grekland, situationen för flyktingar. Detta är några av de händelser som sätter sina spår i Grekland. Därför kan det vara intressant att höra vilket område nästa inlägg på denna blogg kan/bör handla om. Använd gärna kommentarsfältet här nedan för att lämna tips, förslag och synpunkter.

Eucharisto!

onsdag 14 oktober 2015

Ett seminarium om reformer

Hur man ska arbeta med reformer är ingen enkel fråga. Den är ofta svår och sannolikt även förenad med dilemman och motstånd. Jag blev inbjuden till seminariet "Den europeiska agendan" att, bland annat, berätta om hur man kan arbeta med reformer, genom att visa på lärdomar från Grekland. Utmaningen för all form av reformarbete består i att kunna förklara, förankra och skapa förståelse. Cirka 22.30 in i seminariet kan man ta del av mina tankar.



tisdag 13 oktober 2015

En ny prövning

På fredag väntar en ny prövning för den nytillträdda regeringen. Då ska den lista reformer som presenterades igår av regeringen röstas igenom i parlamentet. Prövningen har mindre med att göra med regeringens krympande majoritet utan mer att göra med att genomföra dem.

Premiärminister Tsipras står inför en uppförsbacke. Beskedet från Nikos Nikolopoulos att han lämnar Oberoende greker (ANEL) får tydliga konsekvenser för premiärminister Tsipras. Det medför att koalitionsregeringens majoritet krymper med en röst och att marginalen reduceras till fyra röster. Fredagens omröstning framstår således som en prövning.

Då ska nämligen det grekiska parlamentet rösta igenom en lista av reformer och åtgärder som den grekiska staten har kommit överens om att genomföra. Åtgärderna, som man kan läsa mer om i Kathimerini, inkluderar bland annat utfasning av förtidspensioneringar, hårdare straff mot skatteflykt och höjda skatter för uthyrning.

Sannolikt kommer listan att röstas igenom, även om den kommer att röra om regeringen internt, eftersom en rad av åtgärderna går emot en rad ideologiska ståndpunkter. Premiärminister Tsipras trovärdighet står nämligen på spel. Om denne misslyckas att lotsa denna, och följande listor, kommer hans ställning att försvagas. Därmed finns det ett tydligt incitament för Tsipras att säkra att listan röstas igenom på fredag.

Mycket talar även att Tsipras, åtminstone för stunden, även kommer att hantera Nikolopoulos avgång. Nikolopoulos avgång är, för övrigt, troligtvis ingen tillfällighet. Denne anför formellt besvikelse över att ha inte blivit given en ministerpost som en tungt vägande anledning till att han nu väljer att följa en oberoende väg, enligt To Vima. Frågan är dock, i praktiken, i vilken utsträckning insikten att behöva medverka i att rösta igenom en rad politiskt impopulära (men långsiktigt nödvändiga) reformer som fick Nikolopoulos välja att lämna den styrande koalitionen? Nikolopoulos val kan på sikt skapa bekymmer för Tsipras.

Om fyra ledamöter till väljer att följa Nikolopoulos exempel så faller nämligen regeringen. På så vis skapas ett tryck på Tsipras, även om det för närvarande finns en buffert på fyra röster. Utmaningen för Tsipras är att hitta en långsiktigt lösning som medför att regeringen kan genomföra sina åtaganden utan ytterligare avhopp. Det återstår att se hur Tsipras hanterar denna delikata fråga. På fredag kanske vi får ett svar.

tisdag 6 oktober 2015

Om Tsipras val (och kval)

Oktober kan bli en vägledande månad för den återvalda regeringen. En ny budget ska röstas igenom och en rad åtgärder, så kallade milstenar, ska implementeras i enlighet med den överenskommelse som slöts i Bryssel i juli. Åtgärderna kan dock väcka ett internt motstånd och resa frågor hur premiärminister Tsipras hanterar de utmaningar som väntar.

Den tid som nu väntar Grekland kan nog beskrivas som tuff, om man tar del av den budget som presenterades igår av den återvalda grekiska regeringen. Ekonomin väntas krympa med 1,3% i år och med ytterligare 2,3% nästa år. Först 2017 kan, eventuellt, en ljusning skönjas. Dessutom ska besparingar omfattande 6,4 miljarder euro genomföras av regeringen under 2015 och 2016, enligt den genomgång av budgeten som Reuters har presenterat.

Samtidigt ska en rad reformer - 49 stycken till antalet - som syftar till att förbättra förutsättningarna för en ekonomisk återhämtning röstas igenom parlamentet den närmaste tiden. Några av de 49 reformer som parlamentet ska tillstyrka är:

- att öppna upp stängda yrken
- att avreglera energimarknaden
- att driva på privatiseringar som man kommit överens om
- att intensifiera arbetet med att reformera och förbättra skatteindrivningen

Reformerna är viktiga av flera skäl. De är en förutsättning för den grekiska staten ska få tillgång till de medel som den behöver för att kunna betala av på lån och klara av sina löpande utgifter. Dessutom är de är en del i arbetet med att återkapitalisera de grekiska bankerna; om den grekiska regeringen lyckas med detta kan kapitalkontrollerna hävas, vilket underlättar för en ekonomisk återhämtning. Slutligen är de även viktiga för att återbygga förtroendet gentemot omvärlden. (Det sistnämnda finns det anledning till att återkomma om i ett annat inlägg).

Utmaningen för premiärminister Tsipras framöver är dock inte om reformerna och budgeten ska röstas igenom. Det finns nämligen ett stöd i parlamentet som är tillräckligt stort för att de ska röstas igenom. Det intressanta att följa är hur budgeten och reformerna genomförs. Det är där utmaningen finns.

Även om premiärminister Tsipras har blivit av med de kritiska rösterna i vänsterflygeln Vänstra plattformen, så finns det ett ideologiskt motstånd mot en rad av reformerna. Tsipras själv hör nominellt till denna grupp av motståndare, likaså finansminister Euclid Tsakalotos, som fick förtroendet att kvarstå som minister. Tsakalatos är ledaren för en (mer moderat) falang inom SYRIZA kallad Grupp 53 som formellt en motståndare till de åtgärder som ska genomföras. Uppmärksamheten kommer även att riktas mot energi- och miljöminister Panos Skourletis för att se om denne kommer att följa regeringens linje eller ej. Fler namn kan läggas till. Det finns med andra ord osäkerhet om premiärminister Tsipras ska kunna fullfölja det avtal som denne förhandlade fram i juli.

Även om premiärminister Tsipras har stärkt sin ställning i SYRIZA i och med valresultatet i september, så kan det interna ideologiska motståndet vara en utmaning som väntar. Det många kommer att fråga sig under oktober månad är: kommer Tsipras att vara pragmatisk, eller kommer denne att vara trogen ideologin? 

måndag 5 oktober 2015

Valkartor

Nedanstående fyra kartor för de fyra senaste parlamentsvalen ger en indikation på hur det politiska landskapet i Grekland har förändrats. Mycket har hänt under en relativt kort tidsperiod. 

Grönt = PASOK
Blått = Ny Demokrati
Rött = SYRIZA






PS: Oktober kommer att vara en intensiv månad. Idag ska den nyvalda grekiska regeringen presentera en ny budget. 49 så kallade milstenar som innehåller en rad åtgärder och reformer ska röstas igenom parlamentet (med en ny talman som leder förhandlingarna). Kommande inlägg kommer att analysera vad som väntar. 

onsdag 30 september 2015

Den politiska kartan

Hur röstade Grekland? En vecka efter valet man ta del av intressanta mönster i röstandet och valanalyser.

För den som vill se hur det gick för de olika partierna, rekommenderas denna sida hos Data Research. Nedbrutet ner till varje kommun kan man hitta hur valresultatet ser ut parti för parti. Sidan ger en överblick över den politiska kartan för Grekland. Den visar även var partierna har sina starkaste fästen.

Public Issue har börjat publicera ett antal intressanta observationer för de olika partiernas valresultat. Här nedan visas resultatet för SYRIZA. Partiet har jämfört med januari tappat stort bland den yngsta gruppen väljare. Det får sägas vara väntat. Arbetslösheten är över 50% för denna grupp. Resultatet kan ses som en reaktion på vallöften som inte infriats. Samtidigt har SYRIZA gått fram bland kvinnor. Man bör dock komma ihåg att valdeltagandet var avsevärt lägre i september jämfört med januari. Nästan samtliga partier har fått lägre röstsiffror jämfört med det föregående valet.
Det gäller att sätta siffrorna i sitt rätta sammanhang.



fredag 25 september 2015

Reflektion: en kris olik andra

Krisen i Grekland är unik. Få länder har i modern tid genomlevt en så omvälvande tidsperiod som den i Grekland. Krisen är även komplex. Det är flera olika faktorer som är i spel och samverkar med varandra. Denna reflektion är en introduktion till den grekiska krisen och de olika dimensionerna i den.

En sak är nästintill säker. När tiden väl är mogen kommer definitionen av vad en ekonomisk depression innebär att behöva uppdateras. Den kris som har utspelats i Grekland de senaste åren har nämligen bidragit till att begreppet depression börjar tänjas ut allt mer. Tidigare måttstockar lär som en följd av utvecklingen i Grekland inte räcka till och behöver troligen även kalibreras om. Det gäller förmodligen särskilt den måttstock som tämligen ofta brukar användas, den från 1930-talets USA. På grund av sin omfattning och kraft beskrivs den långa perioden av ekonomisk nedgång i USA som ”The Great Depression”. Men den depression som USA genomlevde under 1930-talet överskuggas idag av den ekonomiska kris som Grekland befinner sig i. Depressionen i Grekland är olik andra.


I tid och utsträckning är nämligen den ekonomiska depression som Grekland upplevt mer omfattande än den som USA genomlevde under 1930-talet. Den amerikanska ekonomin föll från en topp 1929 och nådde en botten fyra år senare, 1933. Därefter återhämtade sig ekonomin. Utvecklingen i Grekland liknar den i USA på 1930-talet. Från den topp som den grekiska ekonomin befann sig 2007 har närmare en fjärdedel av landets ekonomi fallit bort. Det finns dock en väsentlig skillnad jämfört The Great Depression. Den grekiska ekonomin fortsätter att falla åtta år efter det att krisen inleddes: en uppdaterad prognos för 2015 pekar på att ekonomin krymper och att utsikterna framöver ser dystra ut. När och om nationalekonomer och andra uppdaterar definitionen av en ekonomisk depression är det mycket som talar för att Grekland kommer att bli den, förmodligen senaste, måttstock mot vilka andra depressioner mäts.

Men den kris som Grekland genomgår låter sig inte enbart fångas in i begreppet ekonomisk depression. Krisen är mer omfattande än så. I sviterna av krisen i Grekland har fattigdomen ökat, de disponibla inkomsterna sjunkit, pensionerna sänkts och de sociala konsekvenserna blivit allt mer omfattande: Som en yttersta följd av krisen har självmordstalen ökat. Parallellt har födslotalen sjunkit. Nästan ingen som bor i Grekland har kunnat undgå krisens effekter; såväl gammal som ung har påverkats. Bland pensionärer lever 45% under den så kallade fattigdomsgränsen. Kanske än mer kännbara är konsekvenserna för de unga: mer än hälften står utan jobb i Grekland. Många unga lämnar landet eftersom de inte ser någon framtid i det. Det råder en social kris i Grekland.

Samtidigt som många unga lämnar landet kommer dagligen till Grekland människor som flyr för sina liv från de blodiga konflikterna i Syrien, Afrika och Mellanöstern. Krisen i Grekland sammanfaller med en av de svåraste humanitära kriserna sedan andra världskriget: ofta färdas de flyende över havet i knappt sjövärdiga båtar eller så vandrar de in till fots efter långa strapatser. Enbart i år har 350 000 anlänt sjövägen till Grekland, enligt UNHCR. Grekland är i ett större sammanhang ett transitland, men för många ett kapitel i en odyssé. Allt detta bidrar till att teckna en komplex bild av den grekiska krisen.

Men det slutar inte där. Parallellt med den ekonomiska, sociala och humanitära krisen pågår dessutom en politisk. Det politiska landskapet i Grekland har i samband med krisen förändrats påtagligt. Det är idag knappt igenkännbart. Små, nischade partier som tidigare befunnit sig långt ut i marginalerna av det politiska spektrumet har i samband med krisen vuxit i popularitet och vunnit inflytande. Ett av dem, SYRIZA, har två gånger om bildat regering tillsammans med ett annat uppstickarparti från den rakt motsatta änden av det politiska spektrumet, Oberoende greker (ANEL). Många nya partier har skapats, blommat upp och fallit undan under denna tid. Samtidigt har gamla, etablerade partier sett avhoppare lämna och väljare överge dem. Perioden kännetecknas av ett flertal regeringar har kommit och fallit under ett relativt kort tidsintervall. Under en period av sex år har fem val till parlamentet hållits - det senaste i söndags. Detta indikerar omfattningen av den politiska turbulensen i landet. Allt detta bidrar med ytterligare dimensioner till den kris som Grekland går igenom, en kris som i mångt och mycket är olik andra.

Ps. Jag letar efter nya uppdrag och anställning inom kommunikation, politik, opinion, ekonomi och utvecklingsfrågor - för information om rekrytering och tips kan man läsa mer här.

onsdag 23 september 2015

En nygammal regering

Sent igår kväll presenterades den nya regeringen. En del bekanta namn återkommer i den nygamla koalitionen mellan SYRIZA och Oberoende greker, andra är nya. Ett par mönster består dock.

Alexis Tsipras återvänder som premiärminister. Panos Kammenos, partiordförande för Oberoende greker, återfår posten som försvarsminister. Euclid Tsakalatos, som med kort varsel i ett kritiskt läge fick ersätta den kontroversielle Varoufakis, får förnyat förtroende som finansminister.

I övrigt har ett antal ommöbleringar skett i den nya regeringen och ett antal departement ritats om, vilka listas här av Kathimerini. I sin helhet består regeringen av 46 medlemmar: 18 ministrar, 16 vice ministrar och 12 biträdande ministrar.

Ett par mönster består dock. Även i denna regering finns det ett underskott av kvinnor. I den förra regeringen som leddes av Tsipras var 6 av 39 statsråd kvinnor (motsvarande 15%). I det nya kabinettet återfinns 7 kvinnor av totalt 46 medlemmar (15%). Då är dock posten som regeringens talesperson (där Olga Gerovasili får fortsatt förtroende) inräknad. Lyfts denna post bort sjunker andelen till 13%. Värt att notera att även denna gång är samtliga poster som kvinnor återfinns i juniora.

Den nya regeringen kommer att sväras in idag kl 9.30. Därefter tillträder, av allt att döma, en intensiv mandatperiod som kommer att präglas av arbetet med att genomföra innehållet i det tredje memorandumet. Då kommer den riktiga prövningen för Tsipras och dennes regering.

Uppdatering: Han var statsråd i tolv timmar. Infrastrukturminister Dimitris Kammenos meddelade att han avgår (samma dag som regeringen blev insvuren). Det får sägas att utnämningen av Kammenos överraskade mer än hans avgång.

tisdag 22 september 2015

Nyvalsvaka

(Foto: Sveriges Radio)

Söndagens nyvalsvaka tillsammans med bland andra Alexandra Pascalidou och Harry Flam var, förmodligen, allt annat än tråkig.



Ps. Här kan man ta del av fler sändningar från valvakan.

måndag 21 september 2015

Reflektion: efter valet

"Hur förvånad är du?" Så löd den inledande frågan som ställdes i P1 Morgon imorse. "Mycket förvånad". Det är det svar som borde ha lämnats av mig på frågan, vilken syftade på nattens valresultat. Opinionsmätningarna innan valdagen pekade nämligen på ett mycket jämnt val med en lövtunn marginal mellan huvudkonkurrenterna SYRIZA och Ny Demokrati. Valresultatet visade istället på ett gap på över sju procent mellan de två partierna. Det är något som förvånar, mycket till och med. Trots vallöften som inte infriats, trots partisplittring, trots avhopp, trots u-svängar, trots ett nytt sparpaket, trots sjunkande förtroendesiffror och trots en dystrare ekonomisk och social situation som förvärrats under SYRIZAs korta tid vid makten valde de grekiska väljarna, trots allt, att med en tydlig marginal ge SYRIZAs partiordförande Alexis Tsipras en andra chans. Det förvånar.

Det finns mycket som det går att förvånas över när det gäller valet. Förvåning kanske inte är det rätta ordet. Ett bättre ord är förmodligen reflektion. Här nedan finns ett antal sådana som troligen kommer att diskuteras framöver. Finns det fler, lämna gärna dessa i kommentarsfältet.

Tsipras stärker sitt grepp över sitt parti
I och med valresultatet har Tsipras blivit av med vänsterflygeln i sitt parti som revolterat mot honom. Tsipras behöver inte ens behöva möta dem i parlamentet. Vänsterflygeln, som till slut valde att bryta sig loss från SYRIZA och bilda partiet Folklig enhet, lyckades inte ta sig över treprocentsspärren. Troligen kommer Tsipras att visa på valresultatet för Folklig enhet (2,87%) och jämföra det med SYRIZAs resultat (35,47 %) för att driva hem politiska poänger internt. Tsipras har precis vunnit ett nyval och ersatt kritiska parlamentsledamöter med mer lojala. Hans ställning i SYRIZA är, för tillfället, stark.

Soffliggarna största parti
En smolk i Tsipras glädjebägare är sannolikt det låga valdeltagandet. 43,5% avstod från att rösta. Det är ett historiskt bottenrekord. Det betyder att för första gången någonsin i ett grekiskt val bildar dessa soffliggare det största partiet i grekisk politik. Detta kan tolkas som ett uttryck för politisk apati och desillusionering. Detta kan även tolkas som en demokratisk varningsklocka.

En svag regering med en stökig resa framför sig
Fem ledamöter. Det är allt som behövs. Om fem ledamöter lämnar den regeringskoalition som Alexis Tsipras väntas bilda tillsammans med Oberoende greker faller regeringen. Med tanke på de impopulära beslut som väntar att drivas igenom i parlamentet inom en snar framtid (och för en lång tid framöver), så har Tsipras regering en stökig resa framför sig. Ett antal parlamentsledamöter kan välja att avvika från färden. Ett nyval under 2016 kan inte uteslutas.

SYRIZA och Oberoende greker har förlorat sin konfliktlinje men vunnit en ironi.
De var kraftigt emot åtstramningarna/saneringen (välj ett alternativ) och reformerna i memorandumet (de grekiska stödslånsavtalen med EU) innan valet i januari i år. Efter januarivalet har SYRIZA och Oberoende greker förhandlat fram och accepterat ännu ett memorandum som innehåller ytterligare åtstramningar/sanering och reformer. Idag och under resten av mandatperioden ska således dessa två partier driva igenom en politik som de har varit emot. Detta är en ironisk poäng som troligen kommer att användas och upprepas. Rent sakpolitiskt har de två partierna genom acceptansen av ett nytt  memorandum förlorat den konfliktlinje i grekisk politik som appellerat till många väljare. Nu kan de istället mycket väl förlora väljare.

En tankeställare för oppositionen
Trots all politisk oro och alla ödesdagar som präglade SYRIZAs och Oberoende grekers korta tid vid makten beslöt sig fler väljare att lägga sin röst på dessa två partier igår istället för på oppositionen. Varför gjorde de så? Detta är en tankeställare som oppositionen kommer att ställas inför - i synnerhet Ny Demokrati, PASOK och Floden. En tid av rannsakan och reflektion väntar.

söndag 20 september 2015

Om valet

Vallokalerna öppnade redan kl 7 i Grekland. Engagemanget för valet (som formellt är ett nyval) är dämpat. Det är den tredje gången i år som de grekiska väljarna får gå till vallokalen för att rösta. Trots detta är det ett viktigt val som väntar. 

I Expressens program Primetime som sändes idag fick jag möjlighet att berätta om förutsättningarna för dagens viktiga val. Förhoppningsvis kan även dessa fem svar räta ut ett antal frågetecken som kan finnas. Fler kommentarer om valet kommer under dagen och kvällen.

Inför nyvalet i Grekland

På söndag går Grekland till val. Återigen, kanske man ska tillägga. Det är det fjärde valet inom 3½ år och det andra under 2015. Utöver valet i januari har även en folkomröstning hållits i juli. Denna guide ger dig en överblick om hur valet kommer att gå till.



- 9,8 miljoner är berättigade till att rösta i valet till parlamentet. Möjlighet till att rösta anordnas enbart inom Grekland. Valdeltagandet i januari var 64%.

- 19 partier och 5 koalitioner ställer upp i valet.

- Vallokalerna öppnar kl 07.00 grekisk tid (kl 06.00 svensk tid) och stänger 19.00 (18.00).

- Man kan följa rösträkningen och valresultatet på inrikesdepartements hemsida. Den engelskspråkiga sidan hittar du här. Den grekiskspråkiga sidan hittar du här.

- För att ett parti ska ta sig in i parlamentet krävs 3% av rösterna. Det finns ett antal partier som befinner sig strax över eller strax under denna spärr. Detta kan påverka processen med att bilda regering.

- Det största partiet i valet får 50 mandat i bonus. Det är totalt 300 mandat som står på spel i valet till parlamentet. Det grekiska valsystemet kan ses som en blandning av proportionella val (som i Sverige) och majoritetsval (som t.ex. Storbritannien). 250 av mandaten fördelas således proportionellt. Resterande 50 mandat tillfaller det parti som samlar mest röster.

- Denna blogg kommer att bevaka valet och det som sker både före och efter det att valet har hållits. På valdagen kommer jag att medverka i SR Ekot kl.18.30-19.00 och kl. 21.00-22.00 och på måndag i P1 Morgon kl 07.15 för att kommentera valet och allt som hör till det.

 - För löpande kommentarer och frågor kan du med fördel vända dig till twitterkontot @haralamposk

Τα λέμε!

lördag 19 september 2015

Andra mätningen: valspurten

I valrörelsens slutskede skiftar fokus allt mer mot huvudkandidaterna SYRIZA och Ny Demokrati. Under valspurten väcker SYRIZA känslor, såväl positiva som negativa, bland väljarna. Det visar den andra mätningen som bloggen Politik i Grekland och textanalysföretaget Gavagai har tagit iniativ till.

Valrörelsen fortsätter att kretsa kring Syriza och Ny Demokrati. De två partierna står allt mer ut jämfört de övriga partierna sett till antal omnämnanden i mätningen, vilken har följt utvecklingen från den 4/9 till 18/9 och som redovisas i bilden här nedan visar. En trolig anledning till att vi ser denna utveckling är regeringsbildningsfrågan. Den är fortfarande oklar. Opinionsmätningarna pekar nämligen på att inget av de två huvudkandidaterna kommer att på egen hand kunna bilda regering. I denna mätning kan man för övrigt notera att SYRIZA ser ut att ha brutit den nedåtgående trenden i antal omnämnanden som den föregående mätningen uppmärksammade.


Det känslomässiga engagemanget är förmodligen det mest intressanta resultatet i denna mätning. SYRIZA ser i valspurten ut att ha hamnat i fokus för detta engagemang, vilket är förståeligt. Det var partiets ordförande Alexis Tsipras som tog initiativ till att utlysa nyvalet. Valet kan därför ses som en utvärdering av dennes tid vid makten och är ett troligt föremål för diskussion bland väljarna. Det ökade engagemanget, som redovisas i bilderna här nedan, är dock inte odelat positivt. Att SYRIZA väcker känslor, såväl positiva som negativa, kan påverka hur den viktiga gruppen osäkra väljare beslutar sig för att rösta på söndag. Denna grupp, som uppskattas till 10-15%, kan bli tungan på vågen.




Not: Ovanstående mätning har genomförts av Gavagai. För tolkningen av mätresultaten är det Politik i Grekland som bär på ansvaret.

Uppdatering 30/9: En intressant kommentar angående skillnaden mellan opinionsundersökningarna inför valet och det faktiska valresultatet.

fredag 18 september 2015

Valbevakning

Om mindre än 48 timmar öppnar vallokalerna åter igen i Grekland. På söndag kommer jag att medverka i SR Ekot kl.18.30-19.00 och kl. 21.00-22.00 och på måndag i P1 Morgon kl 07.15 för att kommentera valet och allt som hör till det. Mycket pekar på vi har ett val med många frågetecken framför oss.

Inför och under valdagen kommer jag kommentera via denna blogg, men framför allt genom mitt twitterkonto (HaralamposK), som du gärna får vända dig till om du har någon fråga du vill ha svar på.

Τα λέμε!

torsdag 17 september 2015

Fortfarande jämnt

Mätningarna pekar fortfarande på en jämnt val med en oviss vinnare. 


Det jämna läget består. I denna mätning, som genomförts av Makedoniens universitet och publicerades av SKAI igår, har Ny Demokrati en knapp ledning före SYRIZA. En halv procentenhet är en förhållandevis liten marginal. Den rimliga slutsats man kan dra utav denna mätning är att det är fortfarande oklart vilket parti som kommer att bli störst och därmed, genom att bli tilldelat 50 viktiga bonusmandat, kan avgöra vem och vilka som får styra landet. 

Fokus under den knappa tid som återstår fram till valet på söndag lär därför hamna på den grupp osäkra väljare som bestämmer sig sent. Intresset kommer även riktas mot mobilisering (att verka för att sympatisörer går till vallokalen och röstar) vilket kan påverka valresultatet, eftersom valdeltagandet ser ut att bli lågt (under 65%) och varje röst därmed kan få ett större utslag. SYRIZA kan drabbas särskilt av detta eftersom dess ungdomsförbund, som spelade en viktig roll i valkampanjen i januari, deklarerat att det inte kommer att hjälpa partiet i valrörelsen. Valresultatet är med andra ord långt ifrån givet.

Mest intressant med denna mätning är att den innehåller resultat från den direktsända tv-debatten mellan SYRIZAs och Ny Demokratis partiledare som hölls i måndags. Det blev i praktiken en oavgjord tillställning. 30,5% tycker att Alexis Tsipras (SYRIZA) vann debatten, medan 31% procent tycker att Evangelos Meimarakis (Ny Demokrati) gjorde bäst ifrån sig. Det är talande att 34,5% tycker att ingen vann debatten och att 74% av de tillfrågade uppger att de känner sig likgiltiga efter debatten.

Förmodligen säger detta en del om valrörelsen, som upplevs som dämpad och lågmäld. Kontrasten jämfört med stämningen i valet i januari, som var långt mer animerad än den idag, är tydlig.


Ps. Jag letar efter nya uppdrag och anställning inom kommunikation, politik, ekonomi och utvecklingsfrågor - för information om rekrytering och tips kan man läsa mer här.

tisdag 15 september 2015

Om partiledardebatten

Många var frågorna. Svaren var få. I gårdagens debatt mellan partiledarna Alexis Tsipras och Evangelos Meimarakis lämnades dock ett antal punkter och intryck som kan vara intressanta att uppmärksamma. 

- En bred koalition mellan SYRIZA och Ny Demokrati är i praktiken utesluten. Meimarakis upprepade ännu en gång att han är öppen för en blocköverskridande koalitionsregering i vilken SYRIZA kan ingå. Tsipras beskrev en sådan konstellation som onaturlig. Med mindre att Tsipras genomför en u-sväng efter valet är det svårt att se hur han kan tänka sig att ingå i en regering med Ny Demokrati. Det blir antingen en progressiv eller konservativ regering, svarade Tsipras i debatten. Detta besked kan komplicera regeringsbildningen efter valet.

- Tsipras öppnar däremot för en koalition med PASOK och Potami. Det kan förvisso ses som en u-sväng jämfört med vad Tsipras tidigare har sagt under valrörelsen, då han har efterfrågat en tydlig majoritet för SYRIZA från väljarna. Detta besked kan dock även tolkas som en anpassning till det rådande opinionsläget. 

- Ett stående intryck från debatten är att Meimarakis sökte skapa bilden av sig själv som en brobryggare och som en politiker som siktar på att skapa en konsensus för att driva igenom reformerna i det tredje stödpaketet som förhandlades fram i juli. Denna hållning är något som det finns ett ökande stöd för i opinionen: en samlingsregering är något som väljarna är öppna för. Meimarakis ambition underminerades dock när denne i samband med debatten gick i häftig polemik med Tsipras i områden som korruption och den aktuella flyktingfrågan.

- Tsipras, å sin sida, sökte skapa bilden av sig själv som reformator och som en kontrast till Meimarakis och Ny Demokrati, som Tsipras sökte förknippa med en politik som hör det förgångna till. Denna hållning i debatten är även i linje med SYRIZAs valslogan som lyder "Vi vinner morgondagen" (Kerdizoume to avrio). Samtidigt innebär denna hållning att den inbjuder till granskning: vad har Tsipras åstadkommit under sin tid vid makten? Detta är en fråga som väljarna ställer sig.

- Det är oklart om Meimarakis och Tsipras budskap får ett önskat gensvar hos väljarna. Frågan om avsändarens trovärdighet kan nämligen avgöra hur budskapet uppfattas och värderas. Båda parter har en del att bevisa om de bära upp anspråken att vara en brobyggare respektive reformator. Det är en fråga vars svar möjligen kommer att meddelas av väljarna först på valdagen.

Debattens huvudsakliga syfte för de båda partiledarna var rimligen att elda på de egna sympatisörerna och övertyga de osäkra väljarna. Om detta lyckas är en annan fråga. Hittills har valrörelsen varit allt annat än eldfängd och de osäkra väljarna långt ifrån övertygade.

Ps. Den som vill ta del av en genomgång av debatten kan läsa denna sammanställning av Kathimerini. En mer utförlig genomgång av debatten finns i denna artikel av To Vima.