tisdag 28 januari 2014

Ekonomisk statistik - en uppdatering



Elstats senaste rapport om tillståndet i den grekiska ekonomin är något av en kalldusch. Den visar att hushållens disponibla inkomster fortsätter att sjunka. De har sjunkit med cirka 29% de senaste fyra åren. Arbetslösheten har samtidigt stigit till rekordhöga 27% - högst inom EU.

Dessa två trender kan sammanfatta de utmaningar som präglar den politiska debatten. De är länkade med varandra och bildar något av en gordisk knut för politikerna att lösa upp. Det har diskuterats mycket huruvida 2014 kommer att bli det år då den negativa utvecklingen hejdas, bryts och vänds. Det återstår givetvis att se.*

---

* Det kan dock vara av intresse att följa hur näringlivsklimatet utvecklas i landet. Klimatet spelar nämligen en nyckelroll. Förbättras klimatet kan knuten lösas upp. I dagsläget är klimatet tämligen bistert. I  Doing Business Report återfinns Grekland på plats 72, det vill säga på en bottennivå inom EU (Sverige återfinns exempelvis på plats 14). Detta är en förbättring jämfört med föregående år och, framför allt, en tydlig indikation på att mer behöver göras. 

fredag 24 januari 2014

Partisympatier

Det grekiska partilandskapet ändras och förändras och blir allt mer polariserat.



Den väcker både frågor och farhågor. Den nyligen publicerade undersökningen av GPO om partisympatier i Grekland ger en klargörande inblick i hur det politiska landskapet har skiftat på bara ett par år. Det har hänt en hel del.

Bland unga väljare i gruppen 18-29 år är Syriza, med 31,7% av rösterna, det största partiet. Det är en avsevärd ökning på bara ett par år. Mest anmärkningsvärt dock är att i samma åldersgrupp så är Gyllene Gryning - med 15,4 % av rösterna - näst största parti. Det är ytterst anmärkningsvärt och väcker oro inför framtiden.

Oroade inför framtiden är nog partistrategerna för Pasok och Ny Demokrati, om man ser till hur de olika åldersgrupperna ställer sig. De två traditionella centervänster- och centerhögerpartierna tappar mark bland unga. Siffrorna för dessa bland unga, 18-29 år 14,6% respektive 1,9 %. De två partier hämtar lejonparten av sitt avtagande stöd främst bland äldre. I gruppen 60+ samlar de två partierna 54,7% av rösterna.

Överlag visar undersökningen att Syriza har varit framgångsrikt i försöken att locka över vänsterväljare. Partiet, som kan betecknas som vänsterpopulistiskt, har hämtat 17,1% av sina väljare från Pasok jämfört med valen 2012. Pasok har mycket stora svårigheter att dra väljare till sig. Det finns fog att ställa frågan om partiet har en framtid.*

Det finns dock ett par brasklappar som man bör ta hänsyn till i denna undersökning. Nästan 27,3% uppger att de antingen inte har bestämt sig, eller inte ska rösta, eller ska rösta blankt, eller tänker sig rösta på något annat parti. Det skänker undersökningen ett mått av osäkerhet.

Samtidigt ger dock undersökningen stöd för ett antal tendenser. För det första, att det den grekiska politiken blir allt mer polariserad. För det andra, att yngre väljare saknar förtroende för de etablerade partierna. För det tredje, att det grekiska politiska landskapet förändras - och det kontinuerligt. Med stor säkerhet kan man sluta sig till att krisen i landet är, har varit, och fortsätter att vara en katalysator i denna process.

* Som kuriosa kan nämnas att det kommunistiska partiet, KKE, har en tynande men lojal skara väljare: 82,5% av dess väljare skulle lägga sin röst på samma parti om val skulle hållas kommande söndag.

fredag 17 januari 2014

Ett nytt parti bildas

Förändring är den enda konstanten.


Häromdagen kunde man på denna blogg läsa att det det politiska landskapet i Grekland förändras. Ibland sker dessa förändringarna mycket snabbt. Idag kan man läsa om att det nytt parti bildas. Det nya partiet som bildas heter kort och gott Nya Partiet (Neo Komma).

Namnet ger ett intryck av att de som gått samman för att bilda partiet inte riktigt hunnit tänka igenom vad de vill åstadkamma på den politiska arenan. Förmodligen ligger en hel del i detta.

När det gäller vad partiet vill åstadkomma så är en gemensam nämnare för partiets initiativtagare social rättvisa och förändring, enligt vad man kan läsa på partiets twitterkonto. (Mer information kommer att finnas tillhands den 8 mars när partiet formellt bildas).

Det är lite för tidigt att spekulera i var partiet ska placeras på en vänster-högerskala, hur det ställer sig i olika frågor och konfliktlinjer. Man kan dock se partiets (och andra konstellationers) uppkomst som en konsekvens av den ekonomiska och sociala krisen. I sviterna av krisen har ett intresse för politiska frågor kunnat skönjas. Att engagera sig politiskt kan tolkas som att det finns ett engagemang för att på ett konstruktivt sätt påverka och förändra. Ett sundhetstecken, kan man förmoda. 

onsdag 15 januari 2014

Även oppositionen har sina utmaningar

Den politiska arenan håller på att förändrar: det rör sig inom oppositionen.

Under sommaren och hösten har fokus i den politiska bevakningen legat på koalitionsregeringen och dess utmaningar. Det är förståeligt. Regeringen har tappat både medlemmar i koalitionen och mandat. Framtiden för regeringen är minst sagt oviss. Men det sker även förändringar inom oppositionen.

De senaste dagarna har två partier uppmärksammats. Ett av dem är det sedan tidigare mycket omskrivna Gyllene Gryning. Tre av partiets parlamentsledamöter har fått sin parlamentariska immunitet lyft och har häktats. Rättsväsendet kommer att pröva om dessa tillhör en olaglig organisation. Partiets ledare häktades i september av samma anledning. Detta betyder i skrivande stund  att en tredjedel av partiets arton parlamentsledamöter väntar åtal. Partiet befinner sig i en turbulent situation.

Turbulent är även läget för Oberoende greker. Partiet är en avknoppning från Ny Demokrati och har motståndet mot memorandumet som sin hjärtefråga. I mångt och mycket är partiet knutet till dess ordförande Panos Kammenos. Partiet har tidvis varit på väg att sjunka ihop. Nya spekulationer om dess framtid tilltog när ett krismöte ställdes in. Kritik har riktats mot Kammenos sätt att styra partiet. En parlamentsledamot har lämnat partiet. Ytterligare kan följa efter

Att Oberoende greker befinner sig i en turbulent situation får även konsekvenser för den övriga oppositionen. Det har tidigare spekulerats i att partiet skulle bilda regeringsunderlag med Syriza i förarsätet. Även om de två partierna befinner sig på var sin sida på vänster-högerskalan (och ganska långt från varandra i vissa avseenden), så förenas de två i sitt avståndstagande mot memorandumet. Memorandumet är för övrigt en av de tyngsta konfliktlinjerna inom grekisk politik.

Man bör även komma ihåg att ytterligare ett oppositionsparti befinner sig i ett utsatt läge. Den tidigare koalitionspartnern Demokratisk vänster (DIMAR) är på väg att krympa samman i opinionsmätningarna, men även i praktiken. Det förs för närvarande en diskussion om att bilda en ny center-vänsterunion. Det är inte helt uteslutet att Demokratisk vänsters medlemmar lämnar vad som kan uppfattas som ett sjunkande skepp och går över till något annat.

Allt detta betyder att oppositionens försök att bilda regering inte är självklara, detta samtidigt som regeringens framtid är ovisst. Den politiska landskapet håller på att förändras. Återigen.
    

torsdag 9 januari 2014

Big data

Big data är ett ord som har tagit klivet in i den politiska arenan. Det är ett begrepp som fångar in försöken att ur en stor mängd data utvinna information om väljares beteenden. Av denna anledning har det väckt uppmärksamhet bland politiska partier. Under presidentvalet 2012 i USA gjorde begreppet sitt definitiva intåg.

Idag publicerar DN en intressant artikel om hur big data används för att följa trender och göra förutsägelser. Gavagai är en svensk uppstickare på detta område som ännu till stora delar är outforskat. Av en händelse fick jag och min blogg om grekisk politik möjlighet att samarbeta med Gavagai i samband med parlamentsvalen i Grekland 2012. Det var spännande att se hur man kunde följa och spå hur valet skulle falla ut.

Här är för övrigt det aktuella blogginlägget.

torsdag 2 januari 2014

Nytt år. Gamla utmaningar.

Bära eller brista? 2014 är i mångt och mycket ett avgörande år.
 

Sedan igår är Grekland ordförandeland för EU. Landet väntas fortsätta det gemensamma arbetet för att komma ur och bort ifrån den långvariga kris som drabbat EU. På agendan står bland annat en gemensam bankunion och åtgärder för fler jobb.

Förutsättningarna kunde dock vara bättre för det nyblivna ordförandelandet. Som bekant är relationen mellan Grekland och övriga medlemsländer spänd. Landet har sackat efter när det gäller att genomföra reformer och besparingar, vilket går emot de överenskommelser som träffats för att kunnakvittera ut ekonomiskt stöd och lån från EU. Samtidigt är opinionen för ytterligare åtstramningar i Grekland på bottennivå. Misstänksamheten gentemot EU är påtaglig. Det förtroendegap som finns för närvarande mellan EU och Grekland kan märkas av under halvåret som ordförandeland. Det kan bli en stormig period.

Inte heller blir det enklare för landet av att dess nuvarande regering är bräcklig. Sedan en koalitionsregering tog vid 2012 med 179 mandat i ryggen har regeringens majoritet stadigt krympt. Vid utgången av december månad kunde regeringsunderlaget summeras till 153 mandat. Det innebär en övervikt på knappa tre röster och medför en påtaglig risk för nyval. I färska opinionsmätningar samlar oppositionspartiet Syriza flest röster bland väljarna. Det kan bli ett maktskifte.

Det finns utsikter för att så sker. Arbetslösheten har klättrat upp till drygt 27 procent - rekord inom EU. Cirka 70% av de som är arbetslösa har varit så i över ett år. Förtroendet för regeringen sjunker stadigt.

Ett lyckat ordförandeskap kan dock bli en fjäder i hatten och ett lyft i opinionen för koalitionsregeringen. Det kan finnas ett visst fog för denna hållning. Mitt bland alla dystra siffror finns ett par ljuspunkter. Statens finanser är på väg att visa upp ett (knappt) överskott. Greklands kreditvärdighet har under 2013 höjts ett par grader. Atenbörsen steg med 28% under 2013 (vilket kan tolkas som att utsikterna är på väg att förbättras).

Om 2014 verkligen blir slutet på den sex år långa krisen återstår att se. En tredje bail out kan i dagsläget inte heller uteslutas, vilket kan få en avgörande effekt för regeringens framtid. Läget är i alla fall inte lika dåligt som det var under 2012. Men inte heller är det så bra så många hade trott att det skulle vara, när krisen rullade in för sex år sedan.

2014 kan mycket väl bli ett år då det antingen bär eller brister. Än så är det svårt att sia om hur och vad utfallet kommer att bli. Följ dock gärna utvecklingen på denna blogg.

God fortsättning!