Små marginaler kan avgöra det kommande maktskiftet

Ny Demokrati på väg mot valseger
Utfallet av den 26:e maj pekar på att Ny Demokrati allt mer sannolikt kommer att stå som valsegrare den 7:e juli. Kyriakos Mitsotakis lär då få i uppdrag att bilda regering. Det är oklart om han kommer att bilda en koalitionsregering eller inte. Om utfallet blir det förstnämnda är det mycket som pekar på att KINAL, det vill säga före detta PASOK, kan bli en trolig junior partner i en koalition. För tillfället kretsar den politiska diskussionen just kring om Ny Demokratis förutsättningar att bilda regering.

Småpartiernas öde kan avgöra om Ny Demokrati får egen majoritet
En rad småpartier befinner sig för tillfället vid treprocentspärren, gränsen för att komma in i det grekiska parlamentet. Oberoende greker, Potami, Centerunionen ser ut att vara på väg ut ur parlamentet. Mera 25, Folklig Enhet ser ut att, möjligen, vara på väg in. Småpartiernas öde är svårt att sia om. Det som kan vara avgörande är hur väljarna ställer sig gentemot de två partierna som utmanar om makten. Detta beror på hur det grekiska valsystemet är konstruerat. Grekland tillämpar ett system där femtio mandat tillfaller det största partiet. Ju fler partier som tar sig över treprocentsspärren, desto svårare blir för det största partiet att uppnå egen majoritet. Denna detalj kan bli det som avgör småpartiernas öde.

För tidigt att räkna ut SYRIZA?
Även om allt mer pekar på att Alexis Tsipras kommer att meddela att han avgår som premiärminister den 7:e juli finns det ett antal punkter som kan bidra till att minska förlustmarginalen. En sådan punkt är den partiledardebatt som är tänkt att hållas den första juli. En annan punkt är relationen mellan Grekland och Turkiet. På senare tid har den blivit allt mer ansträngd. Detta kan komma att gynna den sittande statsministern.

Mycket talar för att SYRIZA tappar väljare
En intressant inblick i SYRIZA inför det  stundande valet kommer från Michalis Spourdalakis. Spourdalakis kandiderade till europaparlamentet i valet i maj för SYRIZA och är även en av partiets grundare. Spourdalakis noterar följande: "people who voted SYRIZA four years ago, September 2015, they didn’t go to vote. They abstained. Only 58 percent of the people who voted for SYRIZA in the last general election, went to vote this time around. While New Democracy was gaining support from the smaller parties, the parties of the crisis— the River, the Independent Greeks, etc. SYRIZA had no other supporting pools to draw support, while almost 90 percent of the people who voted New Democracy in the last election went to vote." Om man utgår från Spourdalakis reflektionen pekar mycket på att den valvind som förde SYRIZA till makten 2015 kommer att lysa med sin frånvaro den 7:e juli 2019.

Slutet för den populistiska vågen?

Har den populistiska vågen ebbat ut? Vänsterpopulistiska SYRIZA gick bakåt i valet den 26:e maj och den tidigare regeringspartnern, högerpopulistiska Oberoende greker (ANEL) hamnar utanför treprocentsspärren.   

Ett chockresultat för premiärminister Tsipras

Valresultatet den 26:e maj är något av en chock. Inför valet hade premiärminister Tsipras presenterat en rad vallöften i ett försök att minska gapet till oppositionspartiet Ny Demokrati. När rösterna räknats i valet till europaparlamentet samlar Ny Demokrati 33,1% av rösterna jämfört med SYRIZAs 23,8%. Gapet förblev i princip oförändrat. Ny Demokrati gick även fram i de regionala valen som hölls samma dag, med klara segrar i fem av tretton regioner (i sju andra regioner väntar en andra valomgång). I symboliskt viktiga Aten ser Kostas Bakoyannis ut att vinna valet som borgmästare. Kyriakos Mitsotakis ser ut att ha avgått med segern i styrkemätningen mellan honom och premiärminister Tsipras.

Grekland går till valurnorna igen
Vidden av valresultatet (samt att Tsipras regeringsunderlag ser ut att minska ytterligare och närmast bli ohållbart) bidrog sannolikt till att premiärministern lämnade beskedet om nyval samma kväll som det preliminära valresultatet blev offentligt. Mycket talar för att valet till det grekiska parlamentet kommer att hållas den 7:e juli.

Slutet för den populistiska vågen?

Den stora överraskningen är dock att väljarna tycks ha stått på sig. Missnöjet över utvecklingen i Grekland under mandatperioden har inte rubbats av de vallöften som SYRIZA presenterat. Därmed uppstår frågan: har den populistiska vågen ebbat ut? Det är inte bara vänsterpopulistiska SYRIZA som drabbats. Även den tidigare koalitionspartnern, högerpopulistiska och nationalistiska Oberoende greker (ANEL) har gått kraftigt tillbaka. ANEL samlar 0.8% när rösterna räknats samman och hamnar således utanför Europaparlamentet.

Väljerna höjer kraven: småpartierna hamnar utanför

En läsning av valresultatet är att väljarna allt mer ställer krav på sina politiker. Det gäller inte enbart de styrande partierna utan över hela det politiska spektrumet: Centerunionen hamnar utanför (och ser ut att implodera i parlamentet som en följd av inbördes stridigheter och avhopp). Populistiska Pleusi eleufterias, Laiki Enotita, DieM 25 hamnar klart under treprocentsspärren. Utanför europaparlamentet hamnar även vänstermittenpartiet Floden (To Potami). Partiets ledare, Stavros Theodorakis, har meddelat att han avser att avgå sedan partiet tappat mer än tre av fyra väljare jämfört med föregående val.

Två högerextrema partier till europaparlamentet

Valresultatet bjöd på ytterligare en överraskning. Det nynazistiskt anstrukna Gyllene Gryning (4,88%) halverades jämfört med föregående val till europaparlamentet (9,39%). Mycket talar för att partiet tappade många av sina röster till ett annat högerextremt parti, Grekisk Lösning (4,18%). Partiet är en motståndare till Prespesavtalet och samlar många av sina röster i norra Grekland. 

För tidigt att dra slutsatser?
Nick Malkoutzis argumenterar att det möjligen är för tidigt att dra slutsatsen att populismens tid är över - även Ny Demokrati har lagt fram vallöften som kan tolkas som populistiska. Även i Ny Demokrati finns det politiker, som t.ex. Adonis Georgiadis, som framstår som populistiska. Ett visst mått av försiktighet när valresultatet tolkas kan vara på sin plats.

En förändrad dynamik

Trots ovanstående brasklapp finns det en summering som kan dras. En följd av valresultatet är att dynamiken i grekisk politik går i en tydlig riktning. Ny Demokrati ser ut att få uppdraget att bilda regering när kommande val till parlamentet hålls. Frågan är hur stor marginalen kommer att bli, och om partiet kommer att behöva stöd från ytterligare ett parti (troligtvis socialdemokratiska KINAL) för att bilda en majoritet i det grekiska parlamentet. 

Det rör sig i opinionen

Turbulensen under 2015 har lämnat ett tydligt spår i opinionen. Syriza har tappat väljare till oppositionspartierna och går igenom en kris, enligt en färsk studie.

Det styrande regeringspartiet Syriza befinner sig sedan lång tid tillbaka i motvind. Det illustreras tydligt i följande studie av Public Issue, vilken kartlägger väljarrörelserna över tid mellan 2015 och 2018. Betydande andelar av väljarkåren har alltsedan det tumultartade året 2015 lämnat Syriza och gått över till oppositionen; främst till det konservativa mittenhögerpartiet Ny Demokrati, men även till den socialdemokratiska mittenvänsterkoalitionen Rörelsen för Förändring. Ett växande gap mellan regering och koalition har uppkommit.

Syriza befinner sig även i kris. Nämnda opinionsinstitut studerar även hur väljarna uppfattar Syriza. Några av dessa punkter presenteras här nedan: När det gäller frågan om partiet har en duglig partiledare har stödet sjunkit med fyrtio procentenheter. Partiet har även tappat betydande stöd i frågan om det befinner sig nära ett antal viktiga väljargrupper (här uttryckt som medelklassen och svaga grupperingar) där partiet har tappat 42 och 39 procentenheter.  Samtidigt har uppfattningen om att partiet befinner sig i kris ökat med 28 procentenheter mellan 2015 och 2018. Taget tillsammans pekar detta på att Syriza befinner sig i en prekär situation

Studien väcker med andra ord följande fråga: är Syriza på väg att bli nästa offer för den underminerande pasokifieringen? 

Reflektioner

Detta inlägg uppmärksammar ett par intressanta utvecklingar inom grekisk politik, både i ordets strikta bemärkelse men även i ett mer utökat avseende. 

Reflektion #1. Resonemangsäktenskapet mellan SYRIZA och Oberoende greker har visat sig hålla längre än vad som var rimligt att anta när det väl offentliggjordes för tre år sedan. Det betyder dock inte att det saknas utmaningar. En sådan har att göra med den så kallade "Namnfrågan", det vill säga förhandlingarna grannrepubliken i norr, FYROM, för att lösa den snart kvartsekellånga konflikten i vilket namnet är en av knäckfrågorna. Förhandlingarna mellan länderna pågår, men Oberoende grekers partiledare Panos Kammenos har synpunkter på utformningen av namnet. Han har även öppnat för en folkomröstning och (troligen undersförstått) fört fram ett ultimatum. Kommer detta att knäcka koalitionen?

#2. Förhållandet mellan Grekland och dess östliga granne har på senare tid blivit allt mer spänd. Den grekiska regeringen har, hittills, genomfört en delikat balansgång mellan att upprätthålla grannsämjan och att hävda sin nationella suveränitet. Idag inträffande dock följande incident, som Kathimerini rapporterar om. Vad kommer att följa nu? Kommer balansen att rubbas?

#3 Oppositionspartiet Ny Demokrati åtnjuter för närvarande en betryggande ledning i opinionsmätningarna. Samtidigt visar mätningar som denna att det råder misstänksamhet gentemot partiet. Handlar misstänksamheten om förtroende, och om partiets historik och politik? Kan partiets ledare ändra på denna uppfattning?

#4. Koalitionsregeringar kan vara här för att stanna i Grekland. Det nybildade mittenvänsterpartiet Kinima allagis (ungefär Rörelsen för förändring) kan spela en nyckelroll efter ett val när en regering ska bildas. Detta färska uttalande från Ny Demokrati kan ses som en indikation kan ses som att detta scenario ser ut att bli aktuellt. En fråga (eller två) att ställa sig är: innebär detta att SYRIZA, som tagit över det gamla socialdemokratiska partiet Pasoks väljare (och även dess retorik), står inför en pasokifiering? Eller håller verkligen tre block att växa fram inom grekisk politik?

#5 Från en flykting till en framstående basketstjärna i NBA - Giannis Antekounmpos liv innehåller nog allt. Videoklippet här nedan vittnar om vidden om Antetokounmpos imponerande resa; hittills kanske man ska tillägga. Antetokounmpo vittnar även om en ytterligare aspekt, nämligen att medborgarskapsbegreppet håller på att vidgas i Grekland. Det är välkommet.

Ett politiskt landskap i förändring

En färsk opinionsundersökning antyder att det grekiska politiska landskapet håller på att förändras. Vare sig SYRIZA eller Ny Demokrati kan räkna med att de står på stadig mark menar Metron Analysis, det opinionsundersökningsföretag som genomfört studien. 

En kvicksand håller på att bre ut sig tvärs över det grekiska politiska landskapet. Detta är den beskrivning som används för att illustrera den rådande politiska trenden i den undersökning som genomförts av Metron Analysis och som publicerats i Kathimerini. Varken regeringspartiet SYRIZA eller oppositionspartiet Ny Demokrati kan räkna med att de står på stadig grund. Granskar man resultaten i studien närmare blir det tydligare varför denna beskrivning används.

Låt oss dock börja med att studera situationen för SYRIZA. Initialt är det lockande att tro att situationen för SYRIZA har förbättrats. Studien visar nämligen att regeringspartiet ser ut att bryta en negativ trend; för första gången på länge är avståndet upp till oppositionspartiet Ny Demokrati nere på ensiffriga tal. Partiet har även stigit i opinionen (se bild nedan). Tillsammans med faktumet att arbetslösheten visat tecken på att sjunka något samtidigt som den grekiska ekonomin ser ut att sakta återhämta sig borde detta antagligen leda till att man drar slutsatsen att utsikterna för att partiet gör ett bra val 2019 har förbättrats. Läget ser sålunda bra ut för det tidigare uträknade regeringspartiet. Åtminstone om man jämför med hur det har sett ut innan.

Detta är dock en svajande ställning. Den inledande bilden som hämtats från Metron Analysis studie visar att den grekiska ekonomin (39%) tillsammans med arbetslösheten (19%) utgör de viktigaste politiska frågorna för väljarna. Lägg dessutom till att nästan en klar majoritet (48%) tycker att de ekonomiska förutsättningarna kommer att förvärras, så finns det anledning till att dämpa optimismen. Inte heller kan den anmärkningsvärda siffran 72% (det vill säga de som tycker att utvecklingen går åt fel håll) tolkas som ett positivt tecken. Det är nog detta som bidrar till att teckna bilden av ett parti som befinner sig i politisk kvicksand snarare än på stadig mark.

Denna volatila situation gäller även för oppositionspartiet Ny Demokrati. Även om gapet till SYRIZA krymper, så samlar Ny Demokrati med 34,9% mest stöd bland väljarna. Dessutom är partiledaren Kyriakos Mitsotakis mer populär än premiärminister Alexis Tsipras. Lägger man dessutom till hur väljarna ställer sig tvivlande till regeringspartiets förmåga att förbättra de ekonomiska förutsättningarna, så torde man kunna dra slutsatsen att Ny Demokrati har goda chanser att vinna nästa års val.

Men även denna slutsats är byggd på lösan sand. Den ovannämnda studien visar att 68% har en negativ uppfattning om Ny Demokrati. Dessutom tycker nästan en klar majoritet, 45%, att ingen partiledare är bäst lämpad till att vara premiärminister för landet. Det är troligen dessa två uppgifter som tillsammans kan tolkas som att Ny Demokratis skenbart solida ställning troligen är underminerad.

Studien visar även på fler anmärkningsvärda resultat som antyder hur den politiska terrängen håller på att omvandlas. Till exempel visar den att turerna kring Novartis anses ha spätt på de politiska motsättningarna (53%). Det politiska samtalet har polariserats och retoriken har blivit mer hätsk. Väljarna har reagerat på detta.

Men än mer oroväckande är hur den visar på hur svagt förtroendet är för de politiska partierna: på en tiogradig skala återfinns de på en bottenplats med knappt 2,6%. Att nynazistiska Gyllene Gryning återigen börjar stiga i opinionen och med 9,4% befäster en tredjeplats vittnar om hur det grekiska politiska landskapet håller på att danas om; hur dess fundament tycks skifta i konsistens.

Det är med andra ord en studie som, försiktigt uttryckt, stämmer till eftertanke.
Och som väcker oro.

Opinionsmätning: Gapet består

Oppositionspartiet Ny Demokrati i fortsatt stabil ledning visar ny opinionsmätning.

Trenden består. Oppositionspartiet Ny Demokrati har ett stabilt, tvåsiffrigt övertag jämfört med det styrande regeringspartiet Syriza, enligt en färsk opinionsundersökning som genomförts av Makedoniens Universitet som genomförts på uppdrag av SKAI. Vore val idag skulle Ny Demokrati få 30,5% av väljarnas rösterna och Syriza 17,5%, ett gap på 13 procentenheter. 

Intressant nog krymper avståndet mellan de två partierna jämfört med den föregående mätningen. Då uppgav 33% att de skulle rösta på Ny Demokrati jämfört med 15% för Syriza. Dock visar den nya mätningen att den rådande trenden för de två största partierna består. Gapet kvarstår.

Det mest intressanta med mätningen är att den även översätter opinionssiffrorna till mandat. Eftersom Grekland tillämpar ett system med förstärkt proportionalitet tillfaller 50 mandat det största partiet. Med dagens siffror skulle detta innebära, som bilden här ovan visar, att Ny Demokrati ensamt kan bilda en majoritetsregering. 

Att så är fallet är även en konsekvens att färre partier klarar sig över treprocentsspärren. Enbart tre partier till tar sig över tröskeln i denna mätning: den nya PASOK/mittenvänster-konstellationen (7,5%), nynazistiska Gyllene Gryning (7%) och kommunistiska KKE (6.5%). Även denna utveckling är anmärkningsvärd.

Opinionsmätning

Rollerna är ombytta drygt ett år efter valet. Ny Demokrati (det tidigare regeringspartiet) gått förbi SYRIZA samtidigt som regeringspartiet (och tidigare oppositionspartiet) SYRIZA faller. En ny mätning visar dessutom att gapet mellan de två partierna ökar. Det är en markant förändring jämfört med situationen för ett år sådan. Trots det visar en annan mätning en misstro mot partiernas förmåga att leda landet. Det är en utveckling som oroar. 

Bilden här ovan är talande. På drygt ett år har det tidigare populära och populistiska Syriza tappat sin tidigare glans. Ett partiledarbyte i Ny Demokrati har medfört en skjuts uppåt och förbi Syriza. Det finns många olika tolkningar som har framförts till denna utveckling i väljaropinionen. En är att det kostar på att regera. Väl i maktställning tvingas partier till att genomföra impopulära åtgärder. En annan tolkning, som är kopplad till den första, är att väljarna jämför vad partierna har lovat i valet med vad som faktiskt har genomförts. I detta fall har Syriza och premiärminister backat från sina vallöften och även intagit motsatta ståndpunkter. Detta förklarar en del av den nedåtgående utvecklingen för Syriza. Det finns ytterligare tolkningar att göra.

Ser man dock på opinionsiffrorna här nedan, som är hämtade från Makedoniens universitet, så har inte mycket hänt utöver den rådande trendan för de två stora partierna i grekisk politik för närvarande, det vill säga Ny Demokrati och Syriza.

Ny Demokrati 32%
Syriza 16%
Gyllene Gryning 8%
KKE 6%
Demokratiska Alliansen 5,5%
Centerunionen 3%

Plefsi 3%
ANEL 2%
Potami 1,5%
LAE (Folklig enhet)1% 

Övriga 6,5%

En siffra står dock ut som en fyrbåk i alla de mätningar som görs. Den syns i bilden i den röda stapeln här nedan. Väljarna ställer sig tydliga skeptiska till partiernas förmåga att styra Grekland. 52% av väljarna tycker (enligt denna mätning i Public Issue) att varken Syriza eller Ny Demokrati är bäst lämpade att styra landet. Det skulle kunna tolkas som en mycket allvarlig utmaning för tilltron till demokrati och för tilliten till partipolitiken. Det finns därför all anledning att studera och följa denna siffra närmare. Det som händer i Grekland kan reflektera det som kan händ i Euuropa

Nyval: Mer än bara rykten

När både premiärminister Tsipras och oppositionsledare Mitsotakis börjar tala om nyval ökar sannolikheten att så sker. Paradoxalt nog finns det argument som talar emot nyval.

Indikationerna att ett nyval kan vänta har funnits ett tag. Regeringsombildningen nyligen är ett sådant tecken. Ombildningar kan tolkas som ett sätt (som i längden kan vara ohållbart) att söka vända på en sjunkande opinion. Premiärminister Tsipras tog till detta grepp förra året innan han kort därefter beslöt sig för att gå vidare till nyval.

Ett annat tecken är att den, relativt, nye oppositionsledaren Kyriakos Mitsotakis trycker på för nyval. Mitstotakis har idag, fredag, startat igång en mindre turné i Grekland vilket har tolkats som upptakten till ett nyval.

Ytterligare ett tecken på att ett nyval kan komma att utlysas är att premiärminister Tsipras själv har börjat tala om det. I samband med gårdagens strejk som genomfördes i Grekland varnade premiärministern för att kollapsade förhandlingar med de internationella långivarna kan resultera i nyval.

Blir det då nyval? Det återstår givetvis att se. Det finns helt klart ett argument som talar för ett nyval: regeringen är impopulär och det finns frågetecken om det kan hålla ihop för att driva igenom politik. Det räcker med att tre stycken ledamöter som hör till regeringskoalitionen lämnar för att regeringskrisen är ett faktum.

För stunden finns det argument som talar emot ett nyval. Tsipras skulle, med tanke på det att regeringspartierna ligger under i opinionsmätningarna, få det svårt att vinna ett nyval. Samtidigt är det oklart om Mitsotakis och Ny Demokrati skulle kunna, ensamt eller tillsammans med andra partier, få tillräckligt med röster för att samla en majoritet i det grekiska parlamentet.

Så länge de rådande positionerna består i det grekiska opinionsmätningen är det därför mycket som talar att ett nyval inte utlyses. Detta kan dock snabbt komma att ändras om det blir ett skifte i den tämligen lättrörliga grekiska opinionen.
Osvuret är med andra ord bäst.

Om den grekiska väljaropinionen

En ny mätning kartlägger det politiska läget i Grekland. Den tecknar bilden av ett land där missnöjet stiger. 

Denna färska mätning av opinionsinstitutet Public Issue ger en aktuell bild politiska läget i Grekland. I korthet kartlägger mätningen den politiska motvind som regeringen befinner sig i. 

Vad säger då mätningen? Bilden här ovan visar att nästan nio av tio väljare tycker att utvecklingen går åt fel håll i Grekland. Det är för övrigt en siffra som stigit något jämfört med den föregående mätningen i september månad.

Med 61% pekas landets ekonomi som det största problemet som Grekland möter. Arbetslösheten, som är tätt förknippad med ekonomin, återfinns på andra plats med 35%. Grekland har enligt nya siffror från det europeiska statistikinsitutet Eurostat den högsta arbetslösheten inom eurozonen. Sättet som regeringen- och det partipolitiska systemet fungerar pekas ut som det tredje största problemområdet av de grekiska väljarna.

Väljarna indikerar ett missnöje med det avtal som slöts av Grekland och EU i juli förra året. 85% ställer sig emot det. Eftersom det var premiärminister Tsipras som förhandlade om och undertecknade avtalet, så förknippas avtalet med honom. 

Denna mätning illustrar hur väljarna ställer sig till de olika partiledarna. Kyriakos Mitsotakis, som tog över som partiledare för Ny Demokrati tidigare i år, är den mest populäre partiledaren. 77% av väljarna har en negativ uppfattning av premiärminister Tsipras. Det är skarp kontrast jämfört med 2015. Mycket har hunnit hända inom loppet av ett år.

Intressant nog verkar väljarna inte föredra vare sig en regering styrd av  premiärminister Tsipras/Syriza eller av oppositionsledaren Mitsotakis/Ny Demokrati. 51% tycker nämligen att inget av de två alternativen är bäst lämpade att styra landet. Denna uppfattning har för övrigt stigit kraftigt under året: blott 15% tyckte så i februari 15. Detta kan vara värt att hålla i bakhuvudet i samband med det allt mer tilltagande talet om nyval.

När det gäller frågan om nyval har andelen som ställer sig positiva till ett nyval vuxit. Siffran har stigit från 32% i maj 2016 till 50% i oktober. Detta ger en fingervisning om regeringens situation. Den illustrerar även den allt mer tilltagande politiska motvind som premiärminister Tsipras möter. 

Opinionsmätning

Regeringspartiet SYRIZA befinner sig i fortsatt motvind. Avståndet upp till oppositionspartiet Ny Demokrati har nu växt till 10 procentenheter. Situationen blir allt mer ansträngd för premiärminister Tsipras.

Trenden är tydlig jämfört med den senaste mätningen i juni: Ny Demokrati (27,5%) har i den mätning som Makedoniens Universitet genomfört och som publicerats i Skai dragit till sig ytterligare väljare medan SYRIZA (17,5%) har tappat något jämfört med i juni. Vore det val i dag skulle premiärminister Tsipras sannolikt behöva meddela sin avgång.

Det mest intressanta mätningen är dock förmodligen hur den negativa trenden för uppstickarpartiet Potami fortsätter. I dagsläget befinner det sig med 1,5% av rösterna klart under treprocentsspärren. Det är en nästan dramatisk förändring jämfört med hur det såg ut för partiet i september 2015. Då spekulerades det i att Potami skulle avgöra vilket eller vilka partiet som skulle få bilda regering med efter nyvalet i september. Nu spekuleras det snarare i hur länge partiordföranden för Potami, Stavros Theodorakis, kan stanna kvar.

Läget är även utsatt för det andra koalitionspartiet i den grekiska regeringen, Oberoende greker. Partiet samlar två procent av väljarstödet. Dock kan det vara på sin plats att mätningarna ofta underskattar stödet till det högerpopulistiska partiet. Situationen idag var liknande den i samband med nyvalet i fjol.

Mätningen som genomförts av Makedoniens universitet erbjuder på flera intressa inblickar. Väljarna ställer sig fortsatt pessimistiska inför framtiden; 62% tycker att situationen i Grekland kommer att förvärras om ett år. 81% att utvecklingen går åt fel håll. 85,5% är missnöjda med hur regeringen agerar.

Det är med andra ord en läsning som ger uttryck för en mycket kritisk opinion. Mätningen ger således ledtrådar till varför premiärminister Tsipras och dennes parti befinner sig i fortsatt motvind. 

Om den nya vallagen

En ny vallag har röstats igenom men det finns stora frågetecken kring om den kommer att vinna laga kraft. Den nya vallagen innebär att bonusmandaten försvinner och rösträttsåldern sänks till sjutton år. Vallagen kan tolkas som både en seger och en förlust för premiärminister Tsipras.

Den passerade till slut igenom parlamentet: vallagen som premiärminister Tsipras förfäktat. Sedan 179 av 300 ledamöter sent på torsdagsnatten röstat för den nya vallagen kommer valsystemet att ändras.

Utfallet av den ändrade vallagen kan till viss del ses som en seger för premiärministern. Det gäller nog främst bonusmandaten som nu kommer att försvinna. Avskaffandet av de 50 bonusmandaten som tillfaller det parti som får flest röster i ett val innebär att Grekland i praktiken, när väl den nya vallagen träder i kraft, kommer att gå från ett valsystem med majoritetsval till ett system med proportionella val.

Följden av detta lär troligen bli att koalitionsregeringar kommer att bli regel snarare än undantag, med tanke på hur det grekiska landskapet ser ut och hur tidigare regeringar historiskt sett varit beskaffade. Den ändrade vallagen kan således komma att i grunden ändra förutsättningarna i grekisk politik.

Kanske är detta faktum den stora segern för premiäminister Tsipras. Trots vikande opinionssiffror för hans parti SYRIZA kommer ändringen innebära att varje ny regering på ett eller annat vis kommer att behöva inkludera eller samarbeta med SYRIZA. Vallagen, så som den ser ut, kan tolkas som att den stärker SYRIZAs position. Borta är de dagar då Ny Demokrati eller PASOK ensamma kunde styra Grekland, är nog en tolkning av den ändrade vallagen.

Utfallet av torsdagens omröstning om den vallagen kan dock även ses som en förlust för premiärministern. Upplutningen bakom den nya lagen var dock klart mindre än den som premiärministern hade hoppats på. Att färre än 200 ledamöter gav sitt stöd till lagen innebär enligt gällande regler att ändringen av vallagen kommer dock att genomföras och bli permanent först efter nästa val om en majoritet till stöd för den kan samlas. Det innebär att det finns frågetecken till om och hur länge den nya vallagen kommer att bestå.

Sådana frågetecken finns redan. Att den framröstade vallagen inte kommer att vinna laga kraft var ett löfte från Kyriakos Mitsotakis, partiledare för det största oppositionspartiet Ny Demokrati, gjorde i samband med omröstningen. Ändringen ser dock därmed ut att inte bli av om Ny Demokrati vinner kommande val.

Därmed befinner sig vallagen i ett slags limbotillstånd. Den både har och har inte ändrats.


Ps. En sak med vallagen som inte har ändrats är möjligheten för grekiska väljare som bor utomlands att rösta. Även i fortsättningen kommer de grekiska medborgare som bor utomlands inte ges möjlighet till att använda sig av sin demokratiska röst. Det vore intressant att få ta del av en förklaring.

Krisen tillfälligt uppskjuten

I torsdags kväll godkändes en utbetalning på 7,5 miljarder euro till Grekland. Därmed undviks en upprepning av 2015, men frågetecken kvarstår om krisen blott har skjutits upp.

Efter en period av utdragen väntan kom så beskedet; Grekland bedöms ha klarat sitt beting. Kommissionär Klaus Regling gjorde detta uttalande i samband med beskedet:

“Today’s decision to disburse €7.5 billion to Greece is a recognition of the Greek government’s commitment to carry out essential reforms. It has passed legislation that will: reform the pension and income tax systems; establish a new privatization and investment fund; enable the sale of non-performing loans; and introduce an automatic fiscal adjustment mechanism to be triggered in case fiscal targets are not met. Thanks to these measures and other reforms implemented in recent months, Greece is on track to return to economic growth."

Därför kommer den grekiska staten att få en utbetalning på 7.5 miljarder euro, som därmed kan klara av sina låneåterbetalningar i juli månad. En upprepning av samma scenario som för ett år sedan undviks.

Problemen är dock inte lösta även med gårdagens besked. Kvar återstår frågan om hur situationen kommer att se framöver då de höjda skatterna och de sänkta pensionerna - som ingick i det beting som premiärminister Tsipras lotsade igenom det grekiska parlamentet - slår igenom. Prognosen ser oroande ut. Till exempel skriver Bloomberg skriver följande om Greklands framtid:

"To keep European creditors onside, though, Greece must maintain a budget surplus before interest payments equal to 3.5 percent of its gross domestic product. It’s a target that Mitsotakis, the governor of the Bank of Greece and the International Monetary Fund all say is unattainable".

Premiärminister Tsipras har satsat mycket politiskt prestige på att få igenom betinget. Det kommer att hjälpa Grekland att påbörja ett nytt kapitel, intygar Tsipras.

Satsningen har dock kommit med en politisk kostnad. Tsipras parti, SYRIZA, har tappat i opinionen. En ledning har inom loppet av ett år förvandlats till ett gap upp till oppositionspartiet Ny Demokrati på 7,5%, enligt denna färska mätning. Tsipras popularitetssiffror har sjunkit under samma tid. I onsdags hölls dessutom en demonstration med slagordet "Paraitithite" - Avgå! (se bild här ovan). Även om demonstrationen samlade blott en skara på ca 8000 personer (siffrorna varierar) så kan det dock ses som ett tecken på ett växande missnöje med premiärminister Tsipras.

Det återstår således att se om han kan vända den kritiska opinionen framöver, om han kan slutföra kommande beting som ska vara klart i höst, och om han klarar av stå emot de tilltagande spekulationerna om nyval. Torsdagskvällens besked kan mycket väl komma att i efterhand framstå som en respit.

Om den föreslagna vallagen

De föreslagna smärre förändringarna i vallagen kan få stora konsekvenser. Framför allt påverkar de möjligheterna att bilda regering. Koalitioner snarare än en enpartiregering kan bli följden av vallagen.

Vallagen kan komma ändras, och ändringen kan komma snabbt. Redan i juli föreslås en ny vallag lämnas fram till votering i parlamentet, enligt uppgifter i Kathimerini. Då kan den nya vallagen tas i bruk i händelse av ett utlyst nyval. 

Det kan ske inom en snar framtid. Sannolikheten för ett nyval är rätt hög. Den nuvarande regeringskoalitionen har en majoritet med tre mandats övervikt. Två mandat har fallit bort sedan valet i september förra året. Oppositionspartiet Ny Demokrati, som för närvarande har vind i sina segel, trycker på för nyval. Därmed kan den förändrade lagen påverka utfallet av ett nyval när en ny regering ska bildas.

Förändringen av antalet bonusmandat har uppmärksammats som den stora nyheten i den föreslagna vallagen. Bonusmandaten föreslås reduceras från 50 till 30. Detta får konsekvenser för vad det blir för en typ av regering. Mest rimligt är att koalitionsregeringar kommer att bli ett permanent inslag. Den förändrade vallagen höjer nämligen tröskeln (se även bild här ovan) för ett parti ska få egen majoritet. Fler röster behövs för att så ska ske. 

Det har spekulerats i varför premiärminister Tsipras lägger fram ändringen av vallagen. Den riskerar att drabba hans egen koalition: skulle den ha använts i valet i september skulle inte koalitionen mellan SYRIZA och Oberoende greker vara möjlig. Ytterligare partier hade behövs för att kompensera för bortfallet av mandat.

Samtidigt kan den förändrade vallagen ses som att bryta upp ett potentiellt scenario där Ny Demokrati och PASOK (numera rejält reducerat) återigen turas om att styra Grekland, som de båda partierna gjorde fram till inte så länge sedan. Detta kan ses som en trolig tolkning av Tsipras initiativ.

Den förändrade vallagen medför nämligen att inslaget av majoritetsval minskar och inslaget av proportionella val ökar. Detta kommer att leda till att nya koalitioner kommer att uppstå för att bilda regering. I sin tur får detta seismiska återverkningar tvärs över det grekiska politiska landskapet. Det kommer att förändras. Återigen, kanske man ska tillägga.

Opinionsmätning

Regeringspartiet SYRIZA befinner sig i fortsatt i motvind i den första mätningen sedan skatte- och pensionspaketen röstades igenom i parlamentet.

Motvinden för SYRIZA fortsätter. Avståndet upp till oppositionspartiet är Ny Demokrati 7.5 procentenheter, enligt den mätning som ALCO genomfört (mellan 30 maj och 2 juni) och som publicerades i Proto Thema. Vore det val i Grekland i dag skulle respondenterna rösta på följande vis:

Ny Demokrati 25,4%
SYRIZA 17,9%
Gyllene Gryning 8,1%
KKE 6,5%
Demokratiska Koalitionen 4,3%
Folklig Enhet 3,1%
Centerunionen 3,0%
Oberoende Greker 2,5%
Frihetsfärden (Plefsi Eleftherias) 2,4%
Floden 2,2%

Mätningen visar på ett antal intressanta rörelser i opinionen. Den juniora partner i regeringskoalitionen, Oberoende greker, befinner sig numera under treprocentsspärren. Under spärren befinner sig nu även Floden; partiet är dessutom klart minst i mätningen. 

Vän av ordning noterar även att Demokratiska Koalitionen samlar 4,3% av rösterna i mätningen. Det är den valda partibeteckningen för koalitionen mellan socialdemokratiska PASOK och ett ubrytarparti från SYRIZA, Demokratisk vänster (DIMAR).  

På väg in och upp är istället två utbrytarpartier ur SYRIZA: Folklig enhet, som leds av det tidigare statsrådet Lafazanis, tar sig över treprocentsspärren och skulle ta sig in i parlamentet om val skulle hållas idag. 

På väg in i parlamentet tycks även det nyligen bildade partiet Πλεύση Ελευθερίας (ungefär Frihetsfärden) vara. Det består för närvarande av den den tidigare SYRIZA-medlemmen och förra parlamentsordföranden (talman) Zoe Konstantopoulou (i bilden här ovan) och den mellan partier vandrande Rachel Makri.

Uppgången för Folklig Enhet och Frihetsfärden - två partier med SYRIZA-kopplingar - kan tolkas som att väljare med vänstersympatier tycks överge premiärminister Tsipras, som för övrigt noterar mycket låga förtroendesiffror enligt ovannämnda mätning. 75% uppger att de inte litar på premiärministern. Det är en tydlig och mycket skarp kontrast jämfört med 2015.

Opinionsmätning

Avståndet mellan oppositionspartiet Ny Demokrati och regeringspartiet SYRIZA växer till 10 procentenheter i ny mätning.

Avståndet växer. Ny Demokrati drygar ut ledningen ytterligare, enligt en ny mätning som Makedoniens Universitet har genomfört (och som bland andra Greek Reporter refererar till). Trenden, som bland annat denna opinionsmätning från april uppvisar, ser därmed ut att bestå: regeringen befinner sig i motvind. SYRIZA har tappat 20 procentenheter jämfört med valet i september 2015.

Intressant nog visar den färska mätningen, som publicerades den 15 maj, att koalitionspartiet Oberoende Greker med två procentenheters stöd befinner sig klart under treprocentsspärren. Det vållar troligen huvudbry för premiärminister Alexis Tsipras inför söndagens viktiga omröstning i det grekiska parlamentet: faller regeringen kan ett maktskifte bli aktuellt om ett nyval blir följden.

Samtidigt visar mätningen att luften har gått ur uppstickarpartiet Potami. Även det partiet befinner sig klart under treprocentsspärren. Många av dess väljare har troligen gått över till Ny Demokrati, vars nye partiordförande Kyriakos Mitsotakis har fått något av en tacksam start.

Väl värt att uppmärksamma är dock att 24,5%, nästan var fjärde väljare, inte har bestämt sig eller inte vill uppge vilket parti som föredras. Även detta säger en del om den aktuella opinionen i Grekland.

Opinionsmätning

Ny Demokrati drygar ut ledningen i opinionen till åtta procent. 

Mätningen som genomfördes 29-30 mars och som publicerats i Kathimerini visar att oppositionspartiet Ny Demokrati drygar ut ledningen till regeringspartiet Syriza. Avståndet har växt till åtta procentenheter. Ny Demokrati samlar 24,5% av väljarsympatierna jämfört med 16,5% för Syriza, enligt den mätning som genomförts av Makedoniens Universitet.

De senaste månadernas utveckling i opinionen har gett Ny Demokratis nye partiordförande vind i seglen; för ett par dagar sedan tog Kyriakos Mitsotakis upp frågan om att utlysa nyval.

Medvinden för Syriza, som kom till makten i januari 2015 och sedan lyckades vinna nyvalet i september samma år, har på ett år förvandlats till motvind. Scenförändringen jämfört med ett år sedan är med andra ord drastisk.

Opinionsmätning

En ny opinionsmätning visar på fortsatt ledning för oppositionspartiet Ny Demokrati. Detta lär sätta sina avtryck i den grekiska politiken.

Mätningen som genomförts av MRB visar att Ny Demokrati, med 26,9% av väljarnas sympatier, behåller den ledning som en tidigare mätning uppvisat. Det kan tolkas som att medvinden för den nyligen valde partiordförande för oppositionspartiet Ny Demokrati, Kyriakos Mitsotakis, fortsätter. Samma mätning visar att regeringspartiet Syriza samlar 23,2% av rösterna. Motvinden för premiärminister Tsipras fortsätter således, vilken är en annan tolkning som mätningen troligen tillåter.

Mätningen kommer sannolikt sätta sina avtryck i den politiska arenan i Grekland. Premiärminister Tsipras lär, som föregående inlägg uppmärksammat, troligen behöva oppositionens stöd för att lösa upp den gordiska knut som pensionsreformspropositionen utgör. De senaste opinionssiffrorna lär stärka oppositionspartiets sits i en eventuell uppgörelse om pensionsfrågan med regeringkoalitionen. Mitsotakis lär sitta med starkare kort.

Samtidigt visar mätningen att steget till att oppositionspartierna frestas att pressa på för ett nyval ännu är, relativt, långt. Mätningen visar på att Floden, en trolig koalitionspartner, nu befinner sig under treprocentsspärren. Även en annan tänkt koalitionspartner, socialdemokratiska PASOK, samlar bara 5,7%.

Dock visar mätningen att det andra partiet i koalitionsregeringen, Oberoende greker, precis balanserar på treprocentsspärren (med 3% av rösterna). Detta lär bidra till att regeringen drar sig för att utlösa en händelse som leda fram till att ett nyval hålls. Den kommande omröstningen av  pensionsfrågan kan utgöra just en sådan händelse.

Här nedan återges mätningens resultat översatt till svenska:

Ny Demokrati 26,9 %
SYRIZA 23,2 %

KKE 6,6%

Gyllene Gryning 6,5%

PASOK 5,7%

Centerunionen 4,1%

Floden 2,6%

Folklig enhet 2,4%

Vänligen notera: Det som presenteras i detta inlägg är mina egna åsikter och ej min arbetsgivares.

Den gordiska knuten

Pensionsfrågan ser ut att bli en gordisk knut för den grekiska regeringen. Det är svårt att förutse det alexanderhugg som kan bli lösningen på premiärminister Tsipras utmaning. Detta inlägg går igenom två alternativ som regeringen troligen överväger: en samlingsregering eller en uppgörelse med oppositionen.

Kraften i de protester som väckts när regeringen lade fram planerna på att reformera pensionssystemet har varit svår att förutse. En generalstrejk har genomförts och demonstrationer har hållits, bland mycket annat. En upptrappning är trolig: på måndag den 15/2 planerar grekiska lantbrukare att överväga hur de avser att fortsätta med sina protestaktioner, enligt To Vima. Lantbrukarna vill att regeringen drar tillbaka planerna på att reformera pensionerna samt rullar tillbaka de förändrade skattereglerna som kommer att påverka lantbrukarna negativt. Vägspärrar har satts upp vid Tempi och i Rodopi har tullstationen vid Nymphea stängts, enligt To Vima. Allt detta ökar det politiska trycket på premiärminister Tsipras.

Tsipras manöverutrymme är i detta läge begränsat. Sedan tidigare har Kathimerini rapporterat om att IMF (bland andra) inte är övertygad om regeringens planer på att reformera det grekiska pensionssystemet. Enligt tidningen håller en konfrontation att bubbla upp i denna fråga. Att reformera pensionssystemet är en förutsättning för att regeringen ska kunna säkerställa den grekiska statens fortsatta finansiering. Väl värt att märka är att pensionsfrågan enbart är en stötesten bland andra i den pågående utvärderingen av den grekiska regeringen som genomförs av långivarna, till villka IMF hör. (Några av de rådande områden som är under granskning presenteras i denna artikel). Därmed befinner sig premiärminister Tsipras i en situation där han av den ena sidan pressas att försvaga pensionsreformen och av den andra pressas att förstärka den. Det framstår som en gordisk knut, om något.

En lösning för premiärminister Tsipras för att ta sig ur den rådande situationen vore att närma sig oppositionen. Med stöd av Ny Demokrati, PASOK, Floden (Potami) och/eller Centerunionen (Enosi kentron) skulle regeringen kunna lotsa reformförslagen igenom parlamentet. Det finns tecken på att detta är något som regeringen har övervägt: nyligen deklarerade regeringens talesperson, Olga Gerovasili, att en samlingsregering inte är aktuell. Kort därefter avfärdade Ny Demokratis partiledare, Kyriakos Mitsotakis, samma tanke. Att såväl regering som opposition går ut och avfärdar spekulationer på en samlingsregering är i sig ett tecken på att sådant scenario är aktuellt. En förnekelse är på sätt och vis en bekräftelse.

En samlingsregering skulle, om den kom till stånd, ge den tydliga majoritet som premiärminister Tsipras i dagsläget inte kan räkna med (även om denne för närvarande formellt kan redovisa tre rösters övervikt i parlamentet). Det är dock ett scenario som båda sidor drar sig för att förverkliga.

För premiärminister Tsipras skulle det troligen vara en tung prestigeförlust att, sannolikt, behöva stiga åt sidan för att släppa fram en samlingsregering, lite mer än ett år efter maktskiftet. Även oppositionen drar sig troligen för detta scenario, av lätt insedda skäl.

Dock är inte detta scenario osannolikt. Det har nämligen inträffat tidigare. Så sent som 2011 bildades en samlingsregering, under Loukas Papademos ledning, för att lotsa igenom politiskt impopulära beslut. Samlingsregeringens tid vid styret var dock kort. Mindre än ett halvår senare hölls nyval. Skulle en samlingsregering komma till stånd så är den troligen att betrakta som en nödlösning.

Alternativet till en samlingsregering, om detta scenario undviks, är att regeringen söker ge oppositionen något i utbyte. En kohandel med andra ord. Vad detta utbyte skulle bestå är ännu oklart. Några intressanta ledtrådar finns dock i denna ordväxling när partiledarna debatterade pensionsfrågan i parlamentet i slutet av januari, som Kathimerini presenterat.

Allt detta leder fram till att det år långt ifrån givet hur premiärminister Tsipras alexanderhugg som löser honom ur den rådande situationen kommer att se ut.


Vänligen notera: Det som presenteras i detta inlägg är mina egna åsikter och ej min arbetsgivares.

Opinionsmätning

En färsk mätning visar på en överraskning: Ny Demokrati är det mest populära partiet. Detta har tolkats som en effekt av Ny Demokratis partiledarval. Det finns dock fler sätt som mätningen kan tolkas.

Visst kan det löna sig att välja en ny partiledare. Den mätning som Metron Analysis genomfört visar vad som kan tolkas som Mitsotakiseffekten. Den nyvalde partiledaren för Ny Demokrati, Kyriakos Mitsotakis, verkar ha gett sitt parti en skjuts uppåt i opinionen; tillräckligt för att bli största parti bland väljarna. Det återstår att se hur länge effekten varar. Grekiska väljare tenderar att vara ombytliga.

I övrigt kan mätningen tolkas som att väljarnas intresse för de grekiska partierna är fortsatt begränsat, särskilt om man jämför med denna mätning från november. Vore det val idag skulle fyra av nio partier hamna utanför det grekiska parlamentet. Det är en viktig signal som väljarna skickar.

Den kanske mest relevanta tolkningen som kan göras som en följd mätningen är att intresset bland partierna att utlösa ett nyval troligen är begränsat. Åtminstone för tillfället. Med en marginal på tre mandat har premiärminister Tsipras och den SYRIZA-ledda regeringen mycket lite att vinna på att utmana opinionen. Partiet har tappat nästan hälften av väljarna jämfört med valet i september.

Oppositionspartiet Ny Demokrati är i dagsläget långt ifrån en position där det på allvar kan pressa på för nyval.  Dessutom är oklart om det finns ett underlag för att bygga en stabil regeringskoalition, om dessa opinionssiffror står sig.

Därför kommer det, om resultaten av denna opinionsmätning står sig, bli mycket intressant att se vad Alexis Tsipras och Kyriakos Mitsotakis väljer att göra framöver.


PS. Har du en egen tolkning av opinionsmätningen? Publicera den gärna i kommentarsfältet här nedan. 

Kyriakos Mitsotakis ny partiordförande för Ny Demokrati - ett strategiskt vägval

Kyriakos Mitsotakis har vunnit gårdagens val till posten som partiledare för Ny Demokrati. Mitsotakis slog ut favorittippade Evangelos Meimarakis. Valet av Mitsotakis kan ses som ett strategiskt vägval som det största oppositionspartiet i Grekland har träffat. Som en följd av valet väntas dynamiken i grekisk politik förändras.

Med 51% av röstsiffrorna mot 49% för Evangelos Meimarakis drog Kathimerini och många andra slutsatsen att Kyriakos Mitsotakis vunnit gårdagens omröstning till posten som partiledare för Ny Demokrati när över 70% av rösterna räknats. Det är en mindre skräll. Meimarakis betraktades som favorit till att bli vald när vakansen blev utlyst i somras. Denne var snubblande nära att vinna mot Tsipras i valet i september. Nu blir det istället Mitsotakis som får ta över rollen som ledare för oppositionen i grekisk politik. Möjligen kan den röra som uppstått i den utdragna processen att rösta fram en ny partiledare som bidragit till att utfallet blivit detta.

Valet av Mitsotakis kan, om man tar ett steg tillbaka, betraktas som ett strategiskt vägval som Ny Demokrati har gjort. Mitsotakis kan bidra till att nå ut till gruppen yngre väljare, som tidigare har ratat Ny Demokrati till förmån för SYRIZA, enligt denna analys av Open Europe. Det finns en grund för denna teori. Mitsotakis står för en mer liberal och reforminriktad falang inom det konservativa Ny Demokrati. Mitsotakis röstade exempelvis för den samkönade partnerskapslagen när voteringen hölls i parlamentet i Grekland.

Valet av Mitsotakis är även strategiskt ur ett annat perspektiv. Han väntas även gå i en mer konfrontativ riktning gentemot den styrande koalitionsregeringen och föra en tydligare oppositionspolitik. Detta kan anas i det första uttalande som Mitsotakis gjorde när valresultatet blivit mer eller mindre klart: 

"The mandate is clear: Creative renewal and expansion so we can provide an alternative governing solution for the country, [...] We have a common purpose: To express all those forces that are opposed to the populism of an incompetent government”

Valet av Mitsotakis kan med andra ord komma att påverka dynamiken i grekisk politik. Liberalt och borgerligt sinnade väljare kan (utöver den redan nämnda gruppen yngre väljare) tänkas börja åter intressera sig för Ny Demokrati. Även politiker kan lockas ansluta sig till Mitsotakis parti: redan har det till exempel spekulerats i att Antigone Lyberaki, en välkänd politiker för Floden, kan tänka sig att gå över till Ny Demokrati. Lyberaki och Mitsotakis är kusiner. Valet av Mitsotakis kan i förlängningen påverka hur oppositionen förhåller sig till den styrande regeringskoalitionen. En ökad konkurrens om de viktiga mittenväljarna kan vänta. En period av konfrontativ retorik, men även anpassning till de andra oppositionspartiernas politik, kan bli följden.

Detta påverkar även premiärminister Tsipras. Denne kan inte räkna med stöd från oppositionen, åtminstone inte från mitten och högerut (om man bortser från koalitionspartnern Oberoende greker). Detta kan skapa ett tryck på regeringen, som befinner sig i ett matematiskt sett känsligt läge: regeringen har en majoritet på enbart tre mandat. Premiärminister Tsipras handlingsutrymme kan med andra ord bli begränsat.

Detta scenario förutsätter dock att Mitsotakis kan axla rollen som partiordförande. Det finns ett antal utmaningar som väntar. Det första är hans efterhamn. Mitsotakis hör till en välkänd politikersläkt. Hans far, Kontantinos Mitsotakis, har varit premiärminister. Hans syster, Dora Bakogianni, har varit utrikesminister och även en konkurrent till posten som partiordförande. Namnet Mitsotakis kan uppfattas som en del av det grekiska politiska etablissemanget. Det kan således uppfattas vara både en fördel och en nackdel. Kan Mitsotakis stå för en förnyelse av partiet och av grekisk politik?

En annan utmaning återfinns Mitsotakis eget parti, Ny Demokrati. Mitsotakis är en liberalt sinnad röst i ett mestadels konservativt parti (partiet sitter t.ex i EPP-gruppen och inte ALDE i det europeiska parlamentet). Det kan finnas både skepsis och motstånd mot den politik som Mitsotakis kan vilja föra. Det är inte säkert att partiet kommer att följa efter den färdriktning denne stakar ut. 

Det finns med andra ord ett antal frågetecken som väntar på ett svar från den nyvalde partiordföranden. Redan nu kan man ana att med valet av den 47-årige Kyriakos Mitsotakis kommer det grekiska politiska landskapet att förändras. 

Återigen.

PS. Denna läsvärda artikel i Financial Times ger en bakgrund till Mitsotakis familj.