Små förändringar i opinionen.

Det är inte så märkbara. Förändringarna i opinionen (se nedan) efter det att parlamentet i röstade om att godkänna avtalet med Nordmakedonien är nämligen små. Mätningen genomfördes efter det att voteringen hölls. Den ger en indikator hur väljarkåren har ställt sig. 

Oberoende greker (ANEL) och Potami har dock tagit stryk. De är de två partier som berörts mest av omröstningen. För Oberoende greker (som samlar 1% av väljarstödet) var den nordmakedonska frågan anledningen till att partiets ordförande Panos Kammenos lämnade regeringsskoalitionen med Syriza. Namnfrågan var en så kallad röd linje. Potami  (som samlar 2%) har stött premiärminister Tsipras försök att få igenom avtalet. Det kan dock inte uteslutas att nedgången för de små partierna även har att göra med den inre turbulensen i partierna. Partiledamöter har ställt sig emot partilinjen och har även lämnat partierna. Tappet är mer kännbart för dessa två partier än för de övriga. De är förankrade under tre procentspärren som avgör om ett parti kan komma in parlamentet.

Mer intressant att notera är väljarströmmen mellan Syriza och Ny Demokrati sedan valet 2015 (de skuggade staplarna). Det är den som lär fälla avgörande i det kommande valet - när den väl hålls.

Mätningens resultat: 

ND: 37% (-1)

SYRIZA: 25% (-2) 

XA (Gyllene gryning): 9% (+2) 

KINAL (ex-PASOK): 7% 

KKE: 6% 

EK (Centerunionen): 3% (+1) 

EL-*: 3% (+1) 

Potami: 2% (-1)

Parantesen anger förändring jämfört med mätningen i november 2018

Regeringskoalitionen upplöst

Den juniora partner i den styrande koalitionen lämnar regeringen på grund av oenighet kring den så kallade makedonienfrågan. 

Spänningen inom regeringskoalitionen har stegrats under en längre period. Oenigheten mellan Syriza och Oberoende greker, de två regeringsparterna, över den så kallade makedonienfrågan har varit den drivande anledningen. Panos Kammenos, partiledare för den juniora regeringsparten Oberoende greker, har motsatt sig att Grekland ratificerar (godkänner) det avtal som har förhandlats fram, Prespesavtalet. I och med att det grekiska parlamentet har hamnat i en situation där det inom en snar framtid ska ta ställning till avtalet meddelade Kammenos igår att han lämnar regeringen. Beskedet var väntat.

Därmed har premiärminister Tsipras formellt tappat sin majoritet i det grekiska parlamentet. Kort efter Kammenos besked meddelade Tsipras att han begär att ett misstroendevotum ska hållas i parlamentet. Syftet är att utröna om han har ett parlamentariskt stöd för att kunna fortsätta regera. I skrivande stund pekar mycket på att han komma att få en majoritet (151 av 300 röster) när det grekiska parlamentet ska ta ställning. Misstroendomröstningen kan komma att hållas redan på onsdag denna vecka.

Greece, Europe Elects analysis:

Will Prime Minister Tsipras (SYRIZA-LEFT) survive vote of no confidence?

MPs required: 151/300

MPs who are projected to support Tsipras: 151

SYRIZA-LEFT: 145
ANEL-ECR: 4
Potami-S&D: 1
unaffiliated: 1
other parties: 0#Prespa #Tsipras

— Europe Elects (@EuropeElects) January 13, 2019

Trots att Tsipras troligen klarar en misstroendeomröstning är det rimligt att anta att han kommer att utlysa ett nyval, mycket på grund av att det parlamentariska underlaget är sannolikt för bräckligt och ohållbart i längden. Det lär i så fall ske när parlamentet röstat ja till Prespesavtalet. Beskedet om nyval kan komma att lämnas så att nyvalet infaller samtidigt med valet till europaparlamentet som hålls i maj. 

Det går samtidigt inte att utesluta att Tsipras väljer att fullfölja mandatperioden, som löper ut i oktober. Fyra ledamöter från Oberoende greker har för närvarande valt att sitta kvar i regeringen: turismminster Elena Kountoura, jordbruksminister Vassilis Kokkalis och biträdande ministrar Thanassi Papachristopoulos och Costas Zouraris. (Kountoura och Kokkalis har blivit uteslutna ur Oberoende greker). Det ger Tsipras en viss stadga. 

Ο Βασίλης Κόκκαλης παρότι βρίσκεται σε στάδιο διαπραγμάτευσης για την ψήφο του στο Εθνικό θέμα από την Κίνα αρκεί η πρόθεση για ανταλλαγή θέσης προκειμένου να απομακρυνθεί από την κοινοβουλευτική ομάδα των ΑΝΕΞΑΡΤΗΤΩΝ ΕΛΛΗΝΩΝ

— Panos Kammenos (@PanosKammenos) January 14, 2019

Η Κα Κουντουρά με επίσημη ανακοίνωση της αποφάσισε να ανταλλάξει την ψήφο της και το όνομα της Μακεδονίας με την υπουργική καρέκλα. Την θέτω από τώρα εκτός κοινοβουλευτικής ομάδας των ΑΝΕΞΑΡΤΗΤΩΝ ΕΛΛΗΝΩΝ.

— Panos Kammenos (@PanosKammenos) January 14, 2019

En tungt vägande anledning till att Tsipras kan välja att sitta kvar mandatperioden ut är att det ger honom en möjlighet att förbättra utgångsläget inför valet. Lyckas han få Prespesavtalet godkänt av det grekiska parlamentet kan ha söka visa att Syriza, det parti Tsipras leder, är regeringsdugligt. Även om Syriza lär förlora det val som följer (vilket är det mest troliga scenariot enligt opionsmätningarna) kan Tsipras försöka nå ett högre syfte: att göra sig och sitt parti fortsatt politiskt relevant. 

Spänningen stiger inom regeringskoalitionen

Inom kort kan en kedjereaktion sätta igång i Skopje som mynnar ut i att Grekland får gå till vallokalerna i förtid. 

Redan till maj, när valet till europaparlamentet är planerat att hållas, kan Grekland rösta om vem som ska styra landet. Detta scenario förutsätter dock följande händelseförlopp:

FYROMs premiärminister Zoran Zaev har, som Kathimerini meddelar, tagit steget och lagt fram till parlamentetet fyra konstitutionenella förändringar som ingår i det så kallade Prespesavtalet, det vill säga den överenskommelse som träffades mellan FYROM och Grekland för att bilägga den mångåriga tvisten kring namnet Makedonien. Debatten som leder fram till omröstningen väntas hållas kommande onsdag. Om Zaev får med sig parlamementet att godta de konstitutionella förändringarna hamnar bollen i Grekland.

Då återstår nämligen att Greklands parlament ratificerar Prespesavtalet för att det ska träda i kraft. Premiärminister Tsipras väntas lämna besked om när det grekiska parlamentet ska ratificera Prespesavtalet. Problemet för Tsipras är att Panos Kammenos, partiledare för Obereonde greker och Tsipras koalitionspartner, motsätter sig Prespesavtalet. Kammenos har hotat bryta upp koalitionen med Syriza om avtalet godtas, vilket i så fall innebär att utan Kammenos och de sex ledamöterna från Oberoende greker förlorar Syriza majoriteten i parlamentet.

Till saken hör att två ledamöter för Obereonde greker har deklarerat att de kan bryta med partilinjen och kan tänkas rösta för Prespesavtalet. Även mittenvänsterpartiet Potami har deklarerat att de kan tänkas ge sitt stöd till avtalet. Premiärminister Tsipras har således i praktiken de röster han behöver för att det grekiska parlamentet ska ratificera Prespesavtalet, ett projekt som premiärminister Tsipras investerat åtskillig politisk prestige i.

Problemet för premiärministern kan dock sammanfattats i att han kan vinna slaget och förlora kriget. Utan stödet från Obereonde greker blir det i praktiken ohållbart för Tsipras att försöka fortsätta att regera. Därför kan ett val i förtid bli följden. Utfallet av omröstningen i FYROM de närmaste dagarna kan således bli inledningen till att detta scenario förverkligas.

Kommer koalitionen att kollapsa?

Den styrande regeringskoalitionen kan komma att kollapsa över oenighet avseende Nordmakedonien.

En allt mer tilltagande oenighet kring Prespesavtalet kan komma att fälla den grekiska regeringen. Ordföranden för Oberoende greker (ANEL) Panos Kammenos motsätter sig Prespesavtalet, det vill säga den föreslagna överenskommelse som tagits fram av Grekland och FYROM för att lösa den mångåriga konflikten avseende namnet för den före detta jugoslaviska delrepubliken. Kammenos (som är ledare för den juniora partnern i den grekiska regeringen) hotar att lämna regeringen om avtalet ratificeras i det grekiska parlamentet. Det kan skapa en allvarlig politisk kris för premiärminister Alexis Tsipras. Utan de sju ledamöterna från Oberoende greker försvinner regeringens majoritet, som för närvarande räknas till tre rösters övervikt.

Man kan spekulera i varför krisen uppkommer nu. En uppenbar anledning är det utsatta läget i opionen. Det är i dagsläget ytterst tvivelaktigt om Oberoende greker återfinns i det grekiska parlamentet när val hålls nästa år. Kammenos agerande kan ses som ett sätt att göra sitt parti fortsatt relevant i väljarnas ögon. Som ledare för ett nationalistiskt parti är den så kallade namnfrågan, det vill säga konflikten angående med grannlandet i norr över namnet, en känslig fråga; (en fråga som för övrigt även behandlats här). Det är svårt för Kammenos att backa i en fråga som är central för hans väljare.

Samtidigt är det även anmärkningsvärt att Kammenos är villig att offra koalitionen för att kunna profilera sitt parti. Om regeringskoalitionen kollapsar, så faller troligen även regeringen. Resultatet lär i så fall bli att ett nyval blir utlyst. Det pågår således ett högt spel inom regeringen.

Uppdatering: Utrikesminister Nikos Kotzias har idag avgått med anledning av oenigheten kring den nordmakedonska frågan. Enligt uppgifter till Kathimerini avgår Kotzias på grund av otillräckligt stöd från premiärminister Tsipras.

På bilden: Avgående utrikesminister Nikos Kotzias

Reflektioner

Detta inlägg uppmärksammar ett par intressanta utvecklingar inom grekisk politik, både i ordets strikta bemärkelse men även i ett mer utökat avseende. 

Reflektion #1. Resonemangsäktenskapet mellan SYRIZA och Oberoende greker har visat sig hålla längre än vad som var rimligt att anta när det väl offentliggjordes för tre år sedan. Det betyder dock inte att det saknas utmaningar. En sådan har att göra med den så kallade "Namnfrågan", det vill säga förhandlingarna grannrepubliken i norr, FYROM, för att lösa den snart kvartsekellånga konflikten i vilket namnet är en av knäckfrågorna. Förhandlingarna mellan länderna pågår, men Oberoende grekers partiledare Panos Kammenos har synpunkter på utformningen av namnet. Han har även öppnat för en folkomröstning och (troligen undersförstått) fört fram ett ultimatum. Kommer detta att knäcka koalitionen?

#2. Förhållandet mellan Grekland och dess östliga granne har på senare tid blivit allt mer spänd. Den grekiska regeringen har, hittills, genomfört en delikat balansgång mellan att upprätthålla grannsämjan och att hävda sin nationella suveränitet. Idag inträffande dock följande incident, som Kathimerini rapporterar om. Vad kommer att följa nu? Kommer balansen att rubbas?

#3 Oppositionspartiet Ny Demokrati åtnjuter för närvarande en betryggande ledning i opinionsmätningarna. Samtidigt visar mätningar som denna att det råder misstänksamhet gentemot partiet. Handlar misstänksamheten om förtroende, och om partiets historik och politik? Kan partiets ledare ändra på denna uppfattning?

#4. Koalitionsregeringar kan vara här för att stanna i Grekland. Det nybildade mittenvänsterpartiet Kinima allagis (ungefär Rörelsen för förändring) kan spela en nyckelroll efter ett val när en regering ska bildas. Detta färska uttalande från Ny Demokrati kan ses som en indikation kan ses som att detta scenario ser ut att bli aktuellt. En fråga (eller två) att ställa sig är: innebär detta att SYRIZA, som tagit över det gamla socialdemokratiska partiet Pasoks väljare (och även dess retorik), står inför en pasokifiering? Eller håller verkligen tre block att växa fram inom grekisk politik?

#5 Från en flykting till en framstående basketstjärna i NBA - Giannis Antekounmpos liv innehåller nog allt. Videoklippet här nedan vittnar om vidden om Antetokounmpos imponerande resa; hittills kanske man ska tillägga. Antetokounmpo vittnar även om en ytterligare aspekt, nämligen att medborgarskapsbegreppet håller på att vidgas i Grekland. Det är välkommet.

En kritisk omröstning väntar

Inför en kritisk omröstning i det grekiska parlamentet på söndag kväll mobiliserar fackföreningarna i Grekland. En 48 timmars generalstrejk är utlyst och demonstrationer kommer att hållas.

Grekland står, ännu en gång, still. Tunnelbana och spårvagnar är inställda idag och på lördag i Aten, likaså buss- och sjötransporter. En generalstrejk, som varar i dag och på lördag, har med kort varsel utlysts i Grekland som en följd av regeringens besked att lägga fram två viktiga lagförslag om skatter och pensioner till votering, rapporterar bland andra Kathimerini.

Förslagen är omstridda men viktiga för regeringen att driva igenom i tid till det eurogruppsmöte som kommer att hållas på måndag den 9 maj. De är nämligen villkor för att den grekiska staten ska fullfölja sitt beting och på så vis kunna kvittera ut ett belopp i den bailoutuppgörelse som förhandlades fram i juli. På så vis skulle en annalkande likvidetskris undvikas.

Voteringen om förslagen kommer att hållas på söndag kväll. Det ser ut att bli en kritisk omröstning då. Den styrande majoriteten har för närvarande en marginal på tre mandat. Det finns farhågor om SYRIZA-Anelmajoritetens ledamöter inte kommer att följa partilinjen och rösta med regeringen; dagens generalstrejk och de tillhörande demonstrationerna kan få en och annan ledamot att börja vackla. Marginalen kan därmed försvinna. Oppositionen har för övrigt meddelat att den inte kommer att ge sitt stöd till majoriteten.

Skulle premiärminister Tsipras inte få stöd i parlamentet på söndag kan ett nyval mycket väl bli följden. Omröstningen på söndag ser med andra ord ut att inte bara kritisk för om den grekiska staten kan kvittera ut medel för att undvika en hotande likvidetskris. Den kan även avgöra Tsipras framtid som premiärminister.

Ps. Apergia.gr är en hemsida där man kan få mer om de olika strejker som genomförs i Grekland. Det är oklart om det finns någon motsvarande sida i något annat land.

En viktig votering

Sent på lördag kommer det grekiska parlamentet rösta om 2016 års budget samt en rad kritiska frågor såsom pensionsreformer och privatiseringen av det statliga energibolaget, DEI. I och med att Tsipras majoritet krympt till 153 (av totalt 300) mandat kan lördagens votering tolkas som en misstroendeomröstning. Om tre röster faller bort, så faller troligtvis Tsipras regering. 

En oviss votering väntar på lördag. I och med att partiledarmötet som premiärminister Tsipras kallade till i förra veckan blev, som förmodat, resultatlöst innebär detta att det är oklart om Tsipras kommer att kunna samla ett tillräckligt antal röster för att lotsa igenom 2016 års budget. Mötet var tänkt att sondera terrängen för att erhålla ett stöd från oppositionen inför den kommande voteringen. Nu räcker det med, åtminstone i teorin, att tre ledamöter som hör till regeringskoalitionen SYRIZA och Oberoende greker (ANEL) inte följer partilinjen för att Tsipras regering ska falla. Det är en liten och allra högst bräcklig marginal.

Ovissheten inför voteringen beror även i hög utsträckning på hur oppositionen väljer att agera. Ny Demokrati är för närvarande fullt upptaget med sitt partiledarval, som stött på förhinder och skapat inbördes frustration. Det saknas en samlande kraft som kan ange intention och riktning, i synnerhet när den tillförordnade partiledaren för Ny Demokrati, Vangelis Meimarakis, valt att träda ifrån posten. Det får även ses som mindre lockande att de övriga oppositionspartierna, främst PASOK och Floden (Potami), ger Tsipras sitt stöd. De åtgärder som parlamentet ska rösta om på lördag är impopulära. Tsipras kan således inte räkna med ett stöd från oppositionen.

Lördagens votering ser med andra ord att bli en slags kulmen på en intensiv vecka för premiärminister Tsipras; en vecka som har innehållit alltifrån hot om utestängning från Schengen till en landsomfattande generalstrejk. Veckan kan, i värsta fall, sluta med att premiärminister Tsipras tvingas avgå, om inte åtminstone 151 ledamöter följer regeringens linje imorgon kväll. Räkna därför med att varje röst kommer att räknas.


Uppdatering 5/12: Sent igår på fredagskvällen kom beskedet att punkten pensionsreformer lyfts ur den kommande voteringen, rapporterar Kathimerini. Det är rimligt att anta att regeringen vidtar denna åtgärd för att undvika ett nederlag. Det betyder att regeringens chanser att klara kvällens votering troligen ökar. Samtidigt betyder det även att regeringen skjuter problemet framför sig.

Regeringsombildning, koalition/samling, nyval: tre aktuella alternativ

Det grekiska parlamentet röstade sent igår kväll igenom det paket av beslut som ingår i den så kallade Brysselöverenskommelsen. Röstsiffrorna var 229 för, 64 mot. 6 stycken avstod från att rösta. 1 ledamot var frånvarande. Det blev därmed en tydlig marginal för att acceptera villkoren för det som kan komma att uppfattas som en tredje bailout för Grekland. Resultatet innebär att premiärminister Tsipras lyckades klara en kritisk utmaning igår kväll. Idag ställs dock premiärministern inför en annan. 

Dagens utmaning framstår tydligt när man tittar närmare på röstsiffrorna. Av de 149 ledamöterna i Tsipras eget parti, SYRIZA, valde 32 ledamöter att rösta emot premiärministern och 6 stycken avstod från att ta ställning. Belysande är att 5 stycken medlemmar av kabinettet den 25 januari röstade emot premiärministern. Bland dem som röstade emot hör energiminister Lafazanis och förre finansministern Varoufakis. Röstresultatet innebär att premiärministern i praktiken har tappat majoriteten i parlamentet. Det innebär även allvarlig spricka inom SYRIZA, vilket är en kommentar som regeringens talesperson Gabriel Sakellaridis lämnat till Enikos. Tsipras ser dessutom ut att kunna bli utmanad av sitt eget parti. Det är en ordentlig prövning som Tsipras ställs inför.

Av denna anledning ser en regeringsombildning ut att bli följden idag. Ett par statsråd kan lämna, ett antal tillkomma. Den exakta siffran är oklar. Klart är dock är att åtminstone en ny minister kommer att utses, i och med att biträdande finansminister Nadia Valavani valt att avgå. Valavanis besked var hon inte vill ställa sig bakom regeringens politik. Frågan är dock om det räcker och hur omfattande regeringsombildningen blir. En viktig faktor är hur partidelen Vänstra plattformen väljer att göra. Energiminister Lafazanis hör till denna partidel inom SYRIZA. Mycket pekar på att samtliga av de 32 nej-rösterna från SYRIZA kom från denna partigren.

Ytterligare en följd är om det blir en ny regeringskoalition eller en samlingsregering. Inför omröstningen var det osäkert hur koalitionspartiet Oberoende greker (Anel) skulle ställa sig. Efter vad som kan beskrivas som en slags brasklapp valde partiordförande Panos Kammenos och ytterligare 12 ledamöter från partiet att ge sitt stöd till premiärministern. Därmed är regeringskoalitionen intakt, för stunden.

Tappet av de 38 SYRIZA-ledamöterna öppnar dock för frågan om premiärministern kommer att ta initiativet till att bilda en ny regeringskoalition eller till en samlingsregering som inkluderar de mer EU-vänliga oppositionspartierna Ny Demokrati, PASOK och Floden. Utan rösterna från dessa tre partier hade Brysselöverenskommelsen inte klarat sig. Därmed är det naturligt att fråga sig om deras kommande roll. Som man kan läsa i bland annat Kathimerini pekar mycket på att partierna kommer att ge stöd för att lotsa igenom de lagförslag som behövs för att lösa det akuta läget, men att dessa vill ha mer att säga till om den politik som ska föras. Ett scenario är att bilda en samlingsregering, liknande den i slutet av 2011 och början av 2012.

Ett annat scenario är att utlysa nyval. Ett nyval inom en nära framtid ger premiärministern möjligheten att byta ut nej-sidan i det egna partiet och på vis ha ett starkare mandat inför kommande omröstningar. Ett nyval är även risk. Positionsbytet och det sätt som premiärministern har gått från att vara emot en överenskommelse till att acceptera i stort sett samma men striktare överenskommelse har medfört att förtroendet för premiärministern har fått sig en ordentlig törn. Förtroendets roll lär dock bli en fråga för ett annat inlägg. Just nu är regeringsombildning, koalition/samling och nyval tre alternativ som premiärminister Tsipras behöver ta ställning till. Samtliga alternativ är i spel.

En pyrrhusseger?

Med 251 röster av totalt 300 röstades den lista som ska bilda en grund för ett avtal med EU, IMF och ECB igenom parlamentet med råge. Det hade behövts 151 röster för att listan skulle bifallas (32 röstade nej). Men granskar man röstutfallet närmare kan man fråga sig om det inte var en pyrrhusseger för den grekiska regeringen?

10 ledamöter från regeringssidan antingen avstod från att rösta eller röstade emot. Ytterligare 7 stycken var frånvarande när omröstningen hölls, enligt uppgifter från Reuters. I klartext kan det tolkas som ett problem för premiärminister Tsipras när totalt 17 stycken ledamöter inte ställer sig bakom regeringens förslag. Den grekiska regeringskoalitionen samlar för närvarande 162 mandat. Det innebär att regeringen ensam inte hade lyckats rösta igenom avtalsförslaget. Det kan vålla problem framöver.

För stunden är det kanske ett mindre problem: oppositionen gav sitt stöd och förslaget röstades igenom. Marginalen är tydlig. Det breda stödet skickar dessutom en klar signal till omvärlden att det grekiska parlamentet accepterar en kommande överenskommelse, vilket ökar utsikterna för att ett avtal kan träffas. På så vis är det en framgång för premiärminister Tsipras. Han uppger själv att han  nu "har ett starkt mandat att genomföra förhandlingar för att nå en ekonomiskt livskraftig och socialt rättvis överenskommelse”. Men utfallet i de egna leden vållar bekymmer.

Kathimerini noterar att bland dem som i Tsipras egna led avstod från att rösta hör energiminister Panagiotis Lafazanis, biträdande arbetsmarknadsminister Dimitris Stratoulis och parlamentets talman Zoe Konstantopoulou. Koalitionspartnern Panos Kammenos, ordförande för Oberoende greker (Anel), röstade visserligen ja, men uppgav att det var ett dilemma mellan kapitulation eller inbördeskrig. Kammenos uppgav även att denne kommer att lämna regeringen om ett nytt memorandum (ungefär besparingsprogram) ingås mellan Grekland och EU. Här någonstans kan man ana att fröet har såtts till en blivande konflikt inom SYRIZA och en brytning mellan Tsipras och Kammenos.

Turerna kring den animerade och i många avseenden maratonlånga omröstningen är många, men kontentan är klar. Utfallet av omröstningen ställer frågan om det var en pyrrhusseger för premiärminister Tsipras: visserligen en seger, men kanske en allt för dyrköpt sådan.

En lista med konsekvenser

Sent igår kväll lämnade den grekiska  regeringen en tretton sidor lång lista på reformer och andra åtgärder som har begärts för att ett avtal ska träffas och en statsbankrutt undvikas. Men den inlämnade listan kan få konsekvenser politiskt och i opinionen.

Idag, fredag, ska den inlämnade listan debatteras och röstas igenom i det grekiska parlamentet. Listan (som hittas här) innehåller bland annat åtgärder som höjd pensionsålder, höjd restaurang- och hotellmoms, höjd företagsskatt men även att den lägre ö-momsen i stort sett tas bort. Man kan troligen räkna med en animerad debatt som kan få politiska konsekvenser.

Den första frågan som många kommer att ställa sig är, kommer premiärminister Tsipras kunna hålla ihop sitt parti? Det har funnits intern kritik inom SYRIZA och frågan är hur den inlämnade listan kommer att tas emot. Att pensionerna stramas upp kan väcka reaktioner. Pensioner har sedan länge varit en så kallad "röd linje" i förhandlingarna med EU. Nu kan de ändrade pensionsvillkoren istället bli ett rött skynke och leda till att SYRIZA splittras eller att parlamentsledamöter lämnar partiet.

Den andra frågan är, kommer regeringskoalitionen med Oberoende greker (ANEL) att bestå? En lägre moms för de grekiska öarna är något som Oberoende greker haft som en röd linje. Nu föreslås istället en enhetlig moms. En annan prioriterad för partiet har varit försvaret. Nu pekar uppgifterna på att försvarsutgifterna stramas åt (med 300 miljoner). Blir allt detta droppen för Oberoende greker?

Det är talande att såväl Panagiotis Lafazanis (tongivande inom Vänstra plattformen, en mer hårdför del inom SYRIZA) som Panos Kammenos (partiordförande för Oberoende greker och försvarsminister) inte har skrivit under den inlämnade listan, enligt uppgifter i To Vima.

Den tredje frågan är, vad kommer oppositionen att göra? Om partierna Ny Demokrati, Potami (Floden) och PASOK stödjer listan, så underlättas försöken att nå en uppgörelse och därefter genomföra de föreslagna åtgärderna. Det skulle även underlätta för premiärminister Tsipras att parera konsekvenserna av den första och andra frågan. Men om oppositionspartierna ställer sig bakom förslagen, så blir det svårare att kritisera dem när de genomförs.

Ytterligare en fråga, som förmodligen kommer att uppmärksammas framöver, är hur listan kommer att tas emot av opinionen. Mycket är det som pekar på att den lista som lämnats in innebär i sin helhet större åtstramningar än det avtalsförlag som de grekiska väljarna fick ta ställning till i den omdiskuterade folkomröstningen i söndags. Ett argument som premiärminister Tsipras motiverade den utlysta folkomröstningen med var att ett nej skulle leda till ett bättre förslag istället. 61% valde att rösta nej. Men om nu det inlämnade förslaget upplevs vara likadant eller till och med värre än det som man röstade om i söndags kan det leda till att en svekdebatt tar fart. Det finns tecken på det idag. Men hur kommer det ut att se ut imorgon?

Regeringen tappar i ny mätning

En ny mätning indikerar att väljaropinionen i Grekland har vänt: regeringen befinner sig allt mer i motvind

Regeringen tappar i stöd. En mätning som Alco har genomfört och som Proto Thema publicerade i söndags visar på att opinionssiffrorna sjunker för den SYRIZA-ledda regeringen. Idag befinner sig stödet för SYRIZA under valresultatet (som markeras av den ljusgrå stapeln i grafen här nedan). Det är ett tydligt trendbrott jämfört med hur det såg ut efter valet den 25 januari (se även denna mätning från mars). Även stödet för koalitionspartnern Oberoende greker har sjunkit. Visserligen samlar de två regeringspartierna ett större stöd än det största oppositionspartiet Ny Demokrati. Dock är den sjunkande utvecklingen tydlig.

Mätningen visar nämligen att väljarna är missnöjda med regeringen på en rad områden. När det gäller regeringens arbete tycker 52% att den gör ett dåligt arbete, jämfört med 39% som är nöjd med regeringen. När det gäller uppfyllelse av vallöften tycker 51% att regeringen inte håller sina vallöften jämfört med 39% som anser att den uppfyller sina vallöften.

En tungt bidragande anledning till detta resultat har att göra med regeringens pågående förhandlingar med EU. Den hårdföra linje som den grekiska regeringen har hållit sig till har lett till att förhandlingarna har gått i stå. Detta har i sin tur bidragit till att oron inför Greklands framtid stiger. Den ovannämnda mätningen visar att 63% av väljarna oroar sig för att landet kommer att deklarera statsbankrutt; 48% oroar sig för ett grekiskt utträde från euron, en så kallad Grexit.

Denna mätning tycks således ge stöd till den vändning i opinionen som noterades i detta inlägg från förra veckan: regeringen verkar vara på väg åt ett håll, medan väljarna vill att regeringen ska gå åt ett annat.

Om en märklig natt och en märklig dag

Det har varit ett ovanligt val med många märkliga resultat och oanade följder

Det har varit en märklig valnatt: SYRIZA blev, som väntat, största parti (men med en marginal som översteg opinionsmätningarna). Det betyder att det för första gången på snart 40 år kommer inte något av de två partier som turats om att styra landet att återfinnas i maktställning.  För konservativa Ny Demokrati och det socialdemokratiska PASOK är det med andra ord en ytterst ovanlig position att befinna sig i. Det är ett smått sensationellt utfall.

Det har även varit en märklig morgon: allt fler uppgifter pekar på att vänsterradikala SYRIZA kommer att bilda en koalitionsregering tillsammans med högernationalistiska Självständiga/oberoende greker (ANEL), något som även det får ses som sensationellt. Det enda som två partierna har gemensamt är motståndet mot det s.k. "memorandumet" (överenskommelsen mellan Grekland och IMF, EU och ECB om ekonomiska stödpaket till Grekland i utbyte mot budgetsanering och reformer). I övrigt står de ideologiskt sett på två helt olika sidor. Om det blir verklighet av denna koalition så lär fler märkliga turer följa inom kort. Därmed lär följande fråga bli allt mer aktuell: vilka vallöften kommer SYRIZA att tvingas offra för att kunna bilda regering och för att klara av att regera? Risken för en svekdebatt har i ett slag ökat betydligt.

Foto: TT

Uppdatering: Koalitionen mellan Syriza och Självständiga/oberoende greker är numera verklighet.

Även oppositionen har sina utmaningar

Den politiska arenan håller på att förändrar: det rör sig inom oppositionen.

Under sommaren och hösten har fokus i den politiska bevakningen legat på koalitionsregeringen och dess utmaningar. Det är förståeligt. Regeringen har tappat både medlemmar i koalitionen och mandat. Framtiden för regeringen är minst sagt oviss. Men det sker även förändringar inom oppositionen.

De senaste dagarna har två partier uppmärksammats. Ett av dem är det sedan tidigare mycket omskrivna Gyllene Gryning. Tre av partiets parlamentsledamöter har fått sin parlamentariska immunitet lyft och har häktats. Rättsväsendet kommer att pröva om dessa tillhör en olaglig organisation. Partiets ledare häktades i september av samma anledning. Detta betyder i skrivande stund  att en tredjedel av partiets arton parlamentsledamöter väntar åtal. Partiet befinner sig i en turbulent situation.

Turbulent är även läget för Oberoende greker. Partiet är en avknoppning från Ny Demokrati och har motståndet mot memorandumet som sin hjärtefråga. I mångt och mycket är partiet knutet till dess ordförande Panos Kammenos. Partiet har tidvis varit på väg att sjunka ihop. Nya spekulationer om dess framtid tilltog när ett krismöte ställdes in. Kritik har riktats mot Kammenos sätt att styra partiet. En parlamentsledamot har lämnat partiet. Ytterligare kan följa efter

Att Oberoende greker befinner sig i en turbulent situation får även konsekvenser för den övriga oppositionen. Det har tidigare spekulerats i att partiet skulle bilda regeringsunderlag med Syriza i förarsätet. Även om de två partierna befinner sig på var sin sida på vänster-högerskalan (och ganska långt från varandra i vissa avseenden), så förenas de två i sitt avståndstagande mot memorandumet. Memorandumet är för övrigt en av de tyngsta konfliktlinjerna inom grekisk politik.

Man bör även komma ihåg att ytterligare ett oppositionsparti befinner sig i ett utsatt läge. Den tidigare koalitionspartnern Demokratisk vänster (DIMAR) är på väg att krympa samman i opinionsmätningarna, men även i praktiken. Det förs för närvarande en diskussion om att bilda en ny center-vänsterunion. Det är inte helt uteslutet att Demokratisk vänsters medlemmar lämnar vad som kan uppfattas som ett sjunkande skepp och går över till något annat.

Allt detta betyder att oppositionens försök att bilda regering inte är självklara, detta samtidigt som regeringens framtid är ovisst. Den politiska landskapet håller på att förändras. Återigen.
    

Det bubblar

Det är lugnare. Det är rent av mycket, mycket lugnare. Jämfört med det turbulenta läget för ett år sedan så råder det närmast stiltje i den grekiska politiken. Titta man närmare på vad som händer så bubblar det under ytan.

Det säger mycket om sakernas tillstånd att gårdagens uppgift om att arbetslösheten i Grekland stigit till rekordhöga 26% togs emot med vad som närmast kan liknas vid en axelryckning. Uppgiften om att mer om var fjärde person på arbetsmarknaden saknar arbete idag skulle i många fall vara tillräcklig för att fälla en regering. En förtroendeomröstning skulle ligga i tangentens riktning. Att så inte är fallet kan sägas bero på att gemene man och kvinna har förlikat sig med läget. Det ovanliga har på något sätt blivit till ett normaltillstånd.

Det betyder dock inte att läget föredras: 74% tycker att landet utvecklas i fel riktning enligt en mätning som publicerades igår av Public Issue. Många greker funderar på att emigrera. Andra har redan gjort det. Läget är ansträngt. Det bubblar under ytan.

Samma mätning visar på att det politiska landskapet inte förändrats något nämnvärt de senaste tre månaderna. Noterbart är att oppositionspartiet Syriza är något större än regeringspartiet Ny Demokrati (ND). Oberoende Grekers ras har hejdats samtidigt som Gyllene Gryning backar något. Så här ser läget ut i siffror:

Syriza 29.5 %
ND 28.5%,
Gyllene Gryning 10%
Oberoende Greker 8%
Pasok  7.5%,
DimAr 6%,
KKE 5.5%

Mest intressant att följa för närvarande, ur ett politiskt perspekt, är hur Alexis Tsipras och Syriza söker positionera sig. Syriza arbetar målmedvetet med att knuffa bort Pasok ur leken och ta över dess position som regeringsparti.

Tsipras själv söker bygga bilden av sig själv som en person kapabel att leda landet: för en tid sedan medverkade han vid en ceremoni till minne av Ny Demokratis ledare Konstantinos Karamanlis och höll ett tal. Det ovanliga steget att en socialist som Tsipras betygar sin respekt för en högerikon som Karamanlis hade syftet att kasta Tsipras i ett annorlunda ljus. Tanken är att bygga upp ett förtroende för Tsipras inför en bredare allmänhet.

Samtidigt söker Tsipras och Syriza behålla sin väljarbas som befinner sig (långt) till vänster. Hans besök i Venezuela i samband med Hugo Chavez bortgång kan ses som ett sätt att intyga för sin väljarbas var han står politiskt. Det är en svår balansgång. Frågan är om Tsipras i jakten på nya väljare stöter bort de gamla.

Väljarna är i alla fall nyfikna på Tsipras. Enligt ovannämnda mätning stiger Tsipras popularitet: Samaras noterar 43% och Tsipras 44%. Tsipras har dock en bit kvar till att ses som en allvarlig utmanare till premiärministerposten. Väljarna tycker att Samaras (44%) är bäst på den posten. Tsipras noterar 27%.

Helt klart dock är att Tsipras håller på att på allvar etablera sig som en viktig aktör på den politiska arenan i Grekland. Om detta är tillräckligt för att rucka på det status quo som råder för närvarande återstår att se.


Nb. Jag har inte uppdaterat denna blogg på ett tag. Jag tvittrar dock regelbundet uppdateringar kring det som händer i Grekland. Mitt konto på twitter är @haralamposk

Ta leme!

Upp som en sol...

Den som vill se ett exempel på dynamiken inom grekisk politik bör gärna titta närmare på Oberoende greker (Anexartiti Ellines). Partiet knoppades av från Ny Demokrati så sent som i februari i år. Det marscherade raskt fram och lyckades kort därefter ta sig in det grekiska parlamentet som fjärde största parti i valen i maj och juli med ett stöd på 7,5% . Partiets ordförande, Panos Kammenos, profilerade sig som en utpräglad kritiker av memorandumet och EU och fick ett gensvar i opinionen. Nu verkar partiet stå inför en begynnande kris som rent av kan hota partiets fortsatta existens.

Panos Kammenos och Oberoende greker kan till vis del liknas vid en spegelbild till Alexis Tsipras och Syriza. Båda har med relativ framgång pejlat den grekiska opinionen och siktat in sig på missnöjet med memorandumet (överenskommelserna om besparingar och reformer som Grekland förbundit sig till). Båda har med framgång lyckas knyta till sig väljargrupper som tidgare stött Ny Demokrati respektive Pasok. I samband med valen i år talades till och med om att bygga en regeringskoalition där Syriza och Obereonde greker (i kombination med Demokratisk vänster) förenade i gemensam opposition mot memorandumet.

Att mandaten inte räckte till är en grundläggande orsak att det blev som det blev. En annan orsak är att det formellt finns stora sakpolitiska skillnader mellan partierna. Pasok och Ny Demokrati ligger, retoriken till trots, exempelvis närmare varandra politiskt än vad Syriza och Oberoende greker gör.

Ytterligare en orsak till att ingen regeringskoalition inte blev av är frågan om Tsipras och Kammenos skulle fungera ihop. Oberoende greker är till stor del Kammenos egen skapelse; det är Kammenos som styr och ställer.

Det är här som roten till krisen kan skönjas. I måndags träffades partiets övriga tjugo parlamentsledamöter för att ställa frågor om vilken politik partiet ska föra inom olika områden. Kammenos lämnade mötet. Dagen därpå uteslöts Yannis Manolis, en av de parlamentsledamöter som hade ställt frågor till Kammenos i samband med mötet. Lite senare samma dag avgick partiets talesperson Christos Zois, i protest mot Kammenos agerande. "Jag gav upp hoppet", sa Zois i ett uttalande.

Partiet kan snart börja vackla, detta trots att partiet för närvarande står relativt stilla i opinionen (6,5% i november enligt denna mätning från november). Frågorna växer om partiets framtid. I mångt och mycket är Obereonde greker ett enfrågeparti: det har drivit kritiken mot memorandumet, EU och dess olika företrädare till sin spets.

Det är mycket möjligt att fokuseringen på en fråga och Kammenos ageranden (inte minst när uppgifter som dessa dyker upp) som bidragit till att partiets ledamöter nu gör uppror, tvistar sinsemellan och hoppar av. Det kan gå fort i grekisk politik. Ibland riktigt fort.