En svår balansakt

Den ekonomiska krisen i Grekland är inte över, även om bevakningen av den har trappats ned. Risken för en Grexit kan inte helt avfärdas. Som gårdagens inslag i Godmorgon, världen! här nedan uppmärksammar, utgör den grekiska regeringens sjösättning av reformer en konfliktyta. Att genomföra reformer är ett villkor för att den nästa delen av stödpaketet från långivarna ska kunna betalas ut. Detta är dock lättare sagt än gjort.

Respiten som överenskommelsen i juli medförde kan snart vara över. Trycket från långivarna att genomföra reformer ökar.  Detta understryks av ekonomikommissionären Pierre Moscovicis besök i Grekland: "Gällande Grekland så har vi [EU-kommissionen] blott en kompass: genomförandet av memorandumet (juliöverenskommelsen) och reformprogrammet. Inget kommer att få oss att luckra upp dessa reformer." Så lyder kommissionärens ord.

Den grekiska regeringen märker tydligt av denna press och söker lindra den: ett paket omfattande 49 reformer lades fram till det grekiska parlamentet i oktober. Det röstades igenom, till kostnaden av att en ledamot som hörde till majoriteten hoppade av. I fredags lade regeringen fram ytterligare ett paket med reformer. Detta kan leda till fler avhopp. Om fyra parlamentsledamöter till väljer att lämna innebär det att Tsipras regering faller. Premiärminister Tsipras har med andra ord en delikat balansakt framför sig. 

Utmaningen som Tsipras ställs inför kan summeras på följande vis: å ena sidan göra långivarna nöjda; å andra sidan att hålla ihop sin majoritet. Att hålla denna balans kan bli svårt. 

För stunden lär dock långivarnas önskemål ha prioritet. Långivarna kan sägas ha fog för sina argument. Reformtakten behöver nämligen höjas. Detta visar den senaste Doing Business Report, en mätning av näringslivsklimatet som sammanställs av Världsbanken, vilken presenterades förra veckan. Mätningen visar på förutsättningarna för näringslivet i varje land. I den senaste mätningen tappar Grekland två placeringar och hamnar på plats 60. Värt att notera är att mätningen omfattar perioden fram till folkomröstningen i juli. Sedan dess har kapitalkontroller införts, vilka hämmar den grekiska ekonomin och -företagen. Att få bort kapitalkontrollerna och genomföra utlovade reformer kan bidra till att näringslivsklimatet förbättras. Detta i sin tur underlättar för en ekonomisk återhämtning och leder i förlängningen till att långivarna kan bli nöjda. 

Kruxet är dock att en rad av reformerna innebär avregleringar och privatiseringar (se även bild nedan), det vill säga åtgärder som SYRIZA och dess ledamöter i parlamentet är, sett ur ett ideologiskt perspektiv, motståndare till. Om dessa genomförs kan detta leda till ytterligare avhopp och en förlorad majoritet för premiärminister Tsipras. Ett aktuellt exempel på ideologiskt motstånd som orsakar problem kan gruvbrytningen vid Skouries tolkas som. Där pågår något som kan liknas vid en rättslig dragkamp mellan det ansvariga statsrådet Skourletis och det kanadensiska gruvbolaget Eldorado. Detta bildar en utmaning för premiärminister Tsipras.

Ytterligare en utmaning för Tsipras bräckliga majoritet är att driva igenom de beslut som fattats. Ett sådant beslut, som även tas upp i inslaget i Godmorgon, världen!, är höjningen av inkomstskatten till 20% för jordbrukare. Som en följd planeras protester av jordbrukare runt om i Grekland, enligt To Vima, sannolikt för att skapa tryck på regeringen. Den fråga som uppkommer är om regeringen våga stöta sig med en väljargrupp. Fler liknande beslut väntas framöver. Fler väljargrupper kan således bli upprörda.

Det är således långt ifrån givet att premiärminister Tsipras kommer att lyckas att balansera kraven från långivarna och parlamentsledamöterna. Den kommande vintern kan därför mycket väl komma att bli turbulent.