tisdag 27 februari 2018

Regeringsombildning rycker närmare

En regeringsombildning genomförs sannolikt inom kort som en följd av två ministeravgångar.


Premiärminister Tsipras står inför en mindre regeringskris sedan han accepterat ekonomiminister Dimitris Papadimitrious besked om att han lämnar sin post. Papadimitrious avgång följer tätt i spåren av den biträdande arbetsmarknadsministerns Rania Antonopoulous avgång. Eftersom Antonopoulou och Papadimitriou är gifta med varandra var Papadimitrious avgång mer eller mindre en fråga om tid. 

Antonopoulous och Papadimitrious avgång kan summeras som följden av en konflikt mellan det lagliga och det lämpliga. Antonopoulou lämnar sin post efter det att framkommit att hon ansökt till och blivit beviljad ett månatligt bidrag på 1000 euro för sin lägenhet, enligt uppgifter i News. Hon har totalt sett erhållit bidrag på 23 000 euro (motsvarande cirka 230 000 kronor). Sedan uppgifterna kom fram i fredags om att Antonopoulou ansökt om bidraget har en livlig diskussion uppkommit i det lämpliga i att två av de mest förmögna medlemmarna i regeringen (enligt uppgifter i bland annat News) använder sig av ett bidrag som egentligen är tänkt för en annan målgrupp. Mot bakgrund av den profil som det styrande regeringspartiet har blev denna konflikt till slut ohållbar. Båda statsråden har till slut fått lämna regeringen.

Även om Antonoupoulou har meddelat att hon kommer att betala tillbaka beloppet är krisen nu ett faktum för premiärminister Tsipras. Han står utan tre statsråd; biträdande utbildningsminister Costas Zouraris avgick i januari. En regeringsombildning är den troliga följden av denna händelseutveckling. (Enligt Kathemerini kan även migrationsminister Yannis Mouzalas ingå i en ombildning, då han kan lämna på grund av hälsoskäl). 

Det återstår dock att se vad premiärminister Tsipras väljer att göra. En ombildning kan bidra till att lindra den mer praktiska delen av krisen. Den moraliska dimensionen av krisen, som kanske är den huvudsakliga, är i dagsläget i behov av svar. 

måndag 26 februari 2018

Ett politiskt landskap i förändring

En färsk opinionsundersökning antyder att det grekiska politiska landskapet håller på att förändras. Vare sig SYRIZA eller Ny Demokrati kan räkna med att de står på stadig mark menar Metron Analysis, det opinionsundersökningsföretag som genomfört studien. 


En kvicksand håller på att bre ut sig tvärs över det grekiska politiska landskapet. Detta är den beskrivning som används för att illustrera den rådande politiska trenden i den undersökning som genomförts av Metron Analysis och som publicerats i Kathimerini. Varken regeringspartiet SYRIZA eller oppositionspartiet Ny Demokrati kan räkna med att de står på stadig grund. Granskar man resultaten i studien närmare blir det tydligare varför denna beskrivning används.

Låt oss dock börja med att studera situationen för SYRIZA. Initialt är det lockande att tro att situationen för SYRIZA har förbättrats. Studien visar nämligen att regeringspartiet ser ut att bryta en negativ trend; för första gången på länge är avståndet upp till oppositionspartiet Ny Demokrati nere på ensiffriga tal. Partiet har även stigit i opinionen (se bild nedan). Tillsammans med faktumet att arbetslösheten visat tecken på att sjunka något samtidigt som den grekiska ekonomin ser ut att sakta återhämta sig borde detta antagligen leda till att man drar slutsatsen att utsikterna för att partiet gör ett bra val 2019 har förbättrats. Läget ser sålunda bra ut för det tidigare uträknade regeringspartiet. Åtminstone om man jämför med hur det har sett ut innan.


Detta är dock en svajande ställning. Den inledande bilden som hämtats från Metron Analysis studie visar att den grekiska ekonomin (39%) tillsammans med arbetslösheten (19%) utgör de viktigaste politiska frågorna för väljarna. Lägg dessutom till att nästan en klar majoritet (48%) tycker att de ekonomiska förutsättningarna kommer att förvärras, så finns det anledning till att dämpa optimismen. Inte heller kan den anmärkningsvärda siffran 72% (det vill säga de som tycker att utvecklingen går åt fel håll) tolkas som ett positivt tecken. Det är nog detta som bidrar till att teckna bilden av ett parti som befinner sig i politisk kvicksand snarare än på stadig mark.

Denna volatila situation gäller även för oppositionspartiet Ny Demokrati. Även om gapet till SYRIZA krymper, så samlar Ny Demokrati med 34,9% mest stöd bland väljarna. Dessutom är partiledaren Kyriakos Mitsotakis mer populär än premiärminister Alexis Tsipras. Lägger man dessutom till hur väljarna ställer sig tvivlande till regeringspartiets förmåga att förbättra de ekonomiska förutsättningarna, så torde man kunna dra slutsatsen att Ny Demokrati har goda chanser att vinna nästa års val.

Men även denna slutsats är byggd på lösan sand. Den ovannämnda studien visar att 68% har en negativ uppfattning om Ny Demokrati. Dessutom tycker nästan en klar majoritet, 45%, att ingen partiledare är bäst lämpad till att vara premiärminister för landet. Det är troligen dessa två uppgifter som tillsammans kan tolkas som att Ny Demokratis skenbart solida ställning troligen är underminerad.

Studien visar även på fler anmärkningsvärda resultat som antyder hur den politiska terrängen håller på att omvandlas. Till exempel visar den att turerna kring Novartis anses ha spätt på de politiska motsättningarna (53%). Det politiska samtalet har polariserats och retoriken har blivit mer hätsk. Väljarna har reagerat på detta.

Men än mer oroväckande är hur den visar på hur svagt förtroendet är för de politiska partierna: på en tiogradig skala återfinns de på en bottenplats med knappt 2,6%. Att nynazistiska Gyllene Gryning återigen börjar stiga i opinionen och med 9,4% befäster en tredjeplats vittnar om hur det grekiska politiska landskapet håller på att danas om; hur dess fundament tycks skifta i konsistens.

Det är med andra ord en studie som, försiktigt uttryckt, stämmer till eftertanke.
Och som väcker oro.

torsdag 22 februari 2018

Novartis: Parlamentarisk kommitte tillsatt för att utreda mutpåståenden

En parlamentarisk kommittee har idag tillsatts för att utreda påståendet om läkemedelsbolaget Novartis har mutat grekiska politiker. Utredningen kan komma att få politiska konsekvenser. 


Tio prominenta politiker som tjänstgjort i parlamentet mellan 2006-2015 kommer att bli föremål för en utredning som tillsatts av det grekiska parlamentet för att gå till botten med påståendet om de har tagit emot mutor av läkemedelsbolaget Novartis, enligt Reuters. Beslutet röstades fram i det grekiska parlamentet idag, torsdag.

Utredningen har kommit till stånd av den sittande koalitionsregeringen. "Vi kommer inte hjälpa till att täcka upp eller begrava en av de största skandalerna i den moderna grekiska historien", kommenterar premiärminister Tsipras tillsättningen av utredningen.

Enligt BBC grundas anklagelserna som riktats mot de tio utpekade i att de påstås ha låtit Novartis muta läkare så att de skulle ordinera deras läkemedel till uppblåsta priser. Åklagare anser att den påstådda uppgörelsen om uppblåsta priser skulle kunna ha kostat staten 3 miljarder euro under en period som till stor del sammanföll med den finansiella krisen.

En av de utpekade, den före detta premiärministern Adonis Samaras, tillbakavisar i kraftiga ordalag anklagelserna: "Han [Tsipras] är ansvarig för den hemska konspirationen som satts samman. Den har varit så dåligt utformat att den faller ihop av sig själv", kommenterar Samaras till Kathimerini. Samaras har även lagt in en stämningsansökan riktad mot premiärminister Tsipras.

Det är i skrivande stund för tidigt att dra slutsatser om utredningen och vad den kan komma fram till. Ett  försiktigt antagande är dock att den kan komma att få omfattande politiska konsekvenser ifall påståendena visar sig vara korrekta. Ett annat antagande om utredningen är att, på grund av dess möjliga utfall, den snabbt kan komma att bli politiserad. Att så kan bli fallet ger detta initierade inlägg av Dateline Atlantis en indikation om.

Samtidigt är det mycket möjligt att andra frågor, såsom Namnfrågan med grannen i norr, den alltmer spända relationen med grannen i öster bidrar till att utredningen hamnar i skymundan.   

torsdag 1 februari 2018

Veni, Vidi, Varoufakis

Varoufakis gör politisk comeback och startar ett nytt parti med sikte på valet 2019. 


Varoufakis må under uppmärksammade former ha lämnat regeringen för drygt två år sedan, men politiken lämnade sannerligen inte Varoufakis. Sedan han under tumultartade former lämnade in sin avskedsansökan efter den kontroversiella folkomröstningen i juni 2015 har den tidigare finansministern kommenterat (och mer än ofta kritiserat) den grekiska regeringens politik. ("Trojka esoterikis" - den inhemska trojkan - är ett ofta återkommande uttryck som han har använt för att beskriva regeringen och dess politik). Varoufakis har sedan sin avgång även hunnit med att skriva en uppmärksammad bok "Adults in the Room: My Battle with the European and American Deep Establishment" som riktar en både en och annan känga mot EU (och mot Tsipras, det bör läggas till).

Nu gör den i många avseende färgstarka och frispråkiga* finansministern politisk comeback. Den 26 mars kommer ett nytt parti se dagens ljus, enligt det besked som Varoufakis lämnat:


Det valda datumet är ingen tillfällighet. Det infaller dagen efter den grekiska nationaldagen som markerar Greklands uppror mot den ottomanska ockupationen och dess självständighetsförklaring. Lägger man dessutom till Varoufakis engagemang i DiEM 25 (The Democracy in Europe Movement 2025) alltsedan 2016 kan man få en hint om det blivande partiets troliga politiska inriktning. 

Det ska dock sägas att det ännu är oklart om vad det nya partiet kommmer att stå politiskt. Enligt Protothema kommer tippas det nya partiet bli en grekisk variant av det kroatiska DiEM. Ett tämligen säkert antagande är att det nya partiet kommer att stå till vänster rent politiskt. (Om detta är till vänster om SYRIZA, om PASOK/Kinima eller till och med vänster om KKE återstår att se).

Mer svårt att sia om är partiets utsikter. Det sakans nämligen inte konkurrens om de väljare om Varoufakis kan tänkas vilja locka till sig. Målgruppen är redan inringad av andra partier. Förutom redan etablerade SYRIZA finns även KKE. Dessutom återfinns både "Laiki enotita" (Folklig enhet) och "Plefsi eleftherias" (Frihetsfärden). De två sistnämnda partierna har det gemensamma att de brutit sig ur SYRIZA och att de leds av frispråkiga och färgstarka ex-SYRIZA profiler (Lafazanis, Kontantopoulou och Makri). Dessutom så ligger de båda sistnämnda partierna klart under treprocentspärren för att komma in till parlamentet.* Nu kommer även Varoufakis försöka att ansluta sig till denna skara. 

Det är ännu oklart om Varoufakis kommer att lyckas med sitt uppsåt. Möjligen lutar han sig tillbaka till hans tidigare politiska framgångar. I valet i januari 2015 blev han, som hans Wikipediasida påpekar, med drygt 142 000 röster den mest populära politikern som (då) var knuten till Syriza.

Det var dock då. Mycket har förändrats sedan dess. Troligen kommer många väljare att påminnas Varoufakis korta tid på finansministerposten (han stannade på posten knappt ett halvår innan han lämnade regeringen) och den turbulens som var knuten till honom (särskilt de tumultartade förhandlingarna med EU, där Tsipras till slut såg sig nödgad att att bänka och byta ut honom). 

Det är vanskligt att försöka sammanfatta och summera Varoufakis prospekter och de för hans tilltänkta parti. Det finns hos honom ett drag av Carlson i Strindsbergs Hemsöborna, han som kom ett yrväder en aprilafton och hade ett höganäskrus i en svångrem runt halsen. Det skulle inte förvåna om Varoufakis under lika spektakulära former likt en gång Carlson gör entré på den politiska arenan,  bara för att, under former som är lika spektakulära som hans ingång, återigen lämnar sina politiska uppdrag, hoppar upp på sin omskrivna motorcykel och drar vidare, mot nya, oanade äventyr. Det gäller kanske särskilt när uppståndelsen över hans comeback faller och det nya partiet börjar pressas att presentera konkreta sakpolitiska svar till svåra politiska frågor.


* Enligt denna opinionsmätning som publicerades av Action 24 den 30:e januari:

Ny Demokrati 29%
Syriza 19% 
Kinima/Pasok 8% 
Gyllene Gryning 7,5%
KKE 5% 
ANEL (Oberoende greker) 1,5% 
Centerunionen 1,5%