torsdag 10 augusti 2017

Återhämtningen dröjer

Medan andra länder har återhämtat sig efter krisen dröjer återhämtningen i Grekland.


Grekland, tillsammans med Portugal och Italien, hör till en särskild grupp. Det tillhör de länder som ännu inte återhämtat sig efter den omfattande krisen som drog fram över Europa för snart tio år sedan. Financial Times, från vilken bilden ovan är hämtad, har gått igenom tillståndet före och efter krisen. Det är en dyster läsning.

Medan andra länder har återhämtat efter krisen visar FT:s sammanställning att vändningen ännu inte har kommit för Portugal, Italien och Grekland. För Greklands del har landet tappat närmare en fjärdedel av bruttonationalprodukten (BNP). Krisen har lämnat påtagliga spår.

Om FT:s artikel genomgång av den gånga tioårsperiod framstår som dyster, så framstår SvD:s artikel 10/8 om förutsättningarna för Greklands framtid som nykter. I artikeln noteras förvisso att den grekiska centralbanken reviderat upp tillväxttaken samt att BNP väntas stiga till 1.7%. Den tillväxten kommer att bidra till att tappet på 25 procent kommer att minska.

Men artikeln lyfter fram ett antal frågor som reser ett antal frågetecken inför framtiden. En fråga som artikeln ställer är hur Grekland kommer att kunna klara sig utan de stödprogram som löper ut om ett år? Frågetecken finns även, som IMF har påpekat, hur landet kommer att hantera en skuld på 150% av BNP. Det största frågetecknet är dock vad den grekiska regeringen kommer att göra för att ta sig an de hinder, i form av korruption och bristande transparens, som finns för en återhämtning:
"Den största tillväxtbromsen är alltjämt byråkratin, den ineffektiva statsapparaten, skattefusket och nepotismen i den offentliga sektorn."
Den sistnämnda punkten framstår förmodligen som en nyckelfråga för en återhämtning. Journalisten Daphne Papadopoulos iaktaggelse, som hon presenterade den 9 augusti, kan som kan ses som en indikation på hur stor omfattningen är av den rådande utmaningen:



torsdag 3 augusti 2017

Kontraster

Kontrasten är slående jämfört med utgångsläget 2015: 9 av 10 väljare är missnöjda med regeringspartiet SYRIZA. Få saker ser ut att peka på att premiärminister Tsipras kan vända den rådande trenden till valet 2019.


Den senaste mätningen från Public Issue tecknar en tydlig bild. En stor majoritet - mer precist 90 procent - är missnöjda med den SYRIZA-ledda koalitionsregeringen. Lägger man dessutom till att förtroendet för oppositionsledaren Mitsotakis är dubbelt så högt jämfört med premiärminister Tsipras (se bild nedan) bildar detta en slående kontrast jämfört med läget för två år sedan. 



Det finns således inte mycket talar för att premiärminister Tsipras sitter kvar när Grekland går till val om två år. Frågan kan dock ställas: går det att vända på trenden? Mycket kan hinna hända till nästa val. Premiärminister Tsipras är mån om att narrativet som den sittande regeringen omgärdas av ska hinna brytas och bytas ut tills dess. "Det värsta är helt klart bakom oss", har premiärminstern sagt i en intervju som nyligen gavs till The Guardian, med hänvisning till det tredje räddningspaketet som förhandlades fram under närmast dramatiska former sommaren 2015. 

Det finns visst fog för Tsipras tes. Arbetslösheten har sjunkit från 27,9% (när den låg som högst) till dagens 21,7. Den för Grekland viktiga turismnäringen ser ut att gå mot ett rekordår i år. Nyligen lyckades även regeringen att, efter segdragna förhandlingar, kvittera ut ytterligare en delbetalning ur räddningspaketet, vilket bidrog till att en ny likviditetskris liknande den 2015 med snäv marginal kunde undvikas. Dessutom återvände Grekland i förra veckan till obligationsmarknaden - för första gången på flera år - vilket har gett upphov resonemang om att Grekland är på väg att återhämta sig. Allt detta kan bidra till att bilden av regeringen och Tsipras förbättras.

En vändning i opinionen framstår dock i nuläget som en from förhoppning. Det ekonomiska läget i Grekland är och förblir mycket ansträngt (en läsvärd inblick i många företagares vardag ges i de serie av artiklar som Dagens Nyheter publicerade nyligen). Många är de greker som funderar på att flytta: 41% av de unga i landet funderar på att lämna Grekland, enligt Dianeosis. Många har redan gjort det. Den kovändning som premiärminister Tsipras gjorde i juli 2015 - då han först stödde nej-alternativet i en hastigt genomförd folkomröstning för att göra tvärtom - har allvarligt och påtagligt underminerat förtroendet för honom och den SYRIZA-ledda regeringen. Att Tsipras och hans regering har ett sisyfosarbete framför sig inför valet 2019 är förmodligen något av ett understatement.