Ett politiskt landskap i förändring

En färsk opinionsundersökning antyder att det grekiska politiska landskapet håller på att förändras. Vare sig SYRIZA eller Ny Demokrati kan räkna med att de står på stadig mark menar Metron Analysis, det opinionsundersökningsföretag som genomfört studien. 

En kvicksand håller på att bre ut sig tvärs över det grekiska politiska landskapet. Detta är den beskrivning som används för att illustrera den rådande politiska trenden i den undersökning som genomförts av Metron Analysis och som publicerats i Kathimerini. Varken regeringspartiet SYRIZA eller oppositionspartiet Ny Demokrati kan räkna med att de står på stadig grund. Granskar man resultaten i studien närmare blir det tydligare varför denna beskrivning används.

Låt oss dock börja med att studera situationen för SYRIZA. Initialt är det lockande att tro att situationen för SYRIZA har förbättrats. Studien visar nämligen att regeringspartiet ser ut att bryta en negativ trend; för första gången på länge är avståndet upp till oppositionspartiet Ny Demokrati nere på ensiffriga tal. Partiet har även stigit i opinionen (se bild nedan). Tillsammans med faktumet att arbetslösheten visat tecken på att sjunka något samtidigt som den grekiska ekonomin ser ut att sakta återhämta sig borde detta antagligen leda till att man drar slutsatsen att utsikterna för att partiet gör ett bra val 2019 har förbättrats. Läget ser sålunda bra ut för det tidigare uträknade regeringspartiet. Åtminstone om man jämför med hur det har sett ut innan.

Detta är dock en svajande ställning. Den inledande bilden som hämtats från Metron Analysis studie visar att den grekiska ekonomin (39%) tillsammans med arbetslösheten (19%) utgör de viktigaste politiska frågorna för väljarna. Lägg dessutom till att nästan en klar majoritet (48%) tycker att de ekonomiska förutsättningarna kommer att förvärras, så finns det anledning till att dämpa optimismen. Inte heller kan den anmärkningsvärda siffran 72% (det vill säga de som tycker att utvecklingen går åt fel håll) tolkas som ett positivt tecken. Det är nog detta som bidrar till att teckna bilden av ett parti som befinner sig i politisk kvicksand snarare än på stadig mark.

Denna volatila situation gäller även för oppositionspartiet Ny Demokrati. Även om gapet till SYRIZA krymper, så samlar Ny Demokrati med 34,9% mest stöd bland väljarna. Dessutom är partiledaren Kyriakos Mitsotakis mer populär än premiärminister Alexis Tsipras. Lägger man dessutom till hur väljarna ställer sig tvivlande till regeringspartiets förmåga att förbättra de ekonomiska förutsättningarna, så torde man kunna dra slutsatsen att Ny Demokrati har goda chanser att vinna nästa års val.

Men även denna slutsats är byggd på lösan sand. Den ovannämnda studien visar att 68% har en negativ uppfattning om Ny Demokrati. Dessutom tycker nästan en klar majoritet, 45%, att ingen partiledare är bäst lämpad till att vara premiärminister för landet. Det är troligen dessa två uppgifter som tillsammans kan tolkas som att Ny Demokratis skenbart solida ställning troligen är underminerad.

Studien visar även på fler anmärkningsvärda resultat som antyder hur den politiska terrängen håller på att omvandlas. Till exempel visar den att turerna kring Novartis anses ha spätt på de politiska motsättningarna (53%). Det politiska samtalet har polariserats och retoriken har blivit mer hätsk. Väljarna har reagerat på detta.

Men än mer oroväckande är hur den visar på hur svagt förtroendet är för de politiska partierna: på en tiogradig skala återfinns de på en bottenplats med knappt 2,6%. Att nynazistiska Gyllene Gryning återigen börjar stiga i opinionen och med 9,4% befäster en tredjeplats vittnar om hur det grekiska politiska landskapet håller på att danas om; hur dess fundament tycks skifta i konsistens.

Det är med andra ord en studie som, försiktigt uttryckt, stämmer till eftertanke.
Och som väcker oro.

Opinionsmätning

Regeringspartiet SYRIZA befinner sig i fortsatt i motvind i den första mätningen sedan skatte- och pensionspaketen röstades igenom i parlamentet.

Motvinden för SYRIZA fortsätter. Avståndet upp till oppositionspartiet är Ny Demokrati 7.5 procentenheter, enligt den mätning som ALCO genomfört (mellan 30 maj och 2 juni) och som publicerades i Proto Thema. Vore det val i Grekland i dag skulle respondenterna rösta på följande vis:

Ny Demokrati 25,4%
SYRIZA 17,9%
Gyllene Gryning 8,1%
KKE 6,5%
Demokratiska Koalitionen 4,3%
Folklig Enhet 3,1%
Centerunionen 3,0%
Oberoende Greker 2,5%
Frihetsfärden (Plefsi Eleftherias) 2,4%
Floden 2,2%

Mätningen visar på ett antal intressanta rörelser i opinionen. Den juniora partner i regeringskoalitionen, Oberoende greker, befinner sig numera under treprocentsspärren. Under spärren befinner sig nu även Floden; partiet är dessutom klart minst i mätningen. 

Vän av ordning noterar även att Demokratiska Koalitionen samlar 4,3% av rösterna i mätningen. Det är den valda partibeteckningen för koalitionen mellan socialdemokratiska PASOK och ett ubrytarparti från SYRIZA, Demokratisk vänster (DIMAR).  

På väg in och upp är istället två utbrytarpartier ur SYRIZA: Folklig enhet, som leds av det tidigare statsrådet Lafazanis, tar sig över treprocentsspärren och skulle ta sig in i parlamentet om val skulle hållas idag. 

På väg in i parlamentet tycks även det nyligen bildade partiet Πλεύση Ελευθερίας (ungefär Frihetsfärden) vara. Det består för närvarande av den den tidigare SYRIZA-medlemmen och förra parlamentsordföranden (talman) Zoe Konstantopoulou (i bilden här ovan) och den mellan partier vandrande Rachel Makri.

Uppgången för Folklig Enhet och Frihetsfärden - två partier med SYRIZA-kopplingar - kan tolkas som att väljare med vänstersympatier tycks överge premiärminister Tsipras, som för övrigt noterar mycket låga förtroendesiffror enligt ovannämnda mätning. 75% uppger att de inte litar på premiärministern. Det är en tydlig och mycket skarp kontrast jämfört med 2015.

Uppskjuten rättegång mot Gyllene Gryning

Innanför murarna i fängelset Korydallos skulle idag rättegången mot 69 medlemmar i Gyllene Gryning - däribland partiordföranden Nikos Michaloliakos - ha startat. Rättegången har dock skjutits upp till den 7e maj.

Hot mot vittnen och att en åtalad tilldelades en ny advokat bidrog till att rättegångsförhandlingarna har ajournerats till den 7e maj. Det var något av ett antiklimax. Rättegången är på förhand mycket uppmärksammad och omdebatterad: det är den mest omfattande rättegången på många år. Åtalspunkterna är många och inbegriper bland annat hot, våld och mord.

En särskilt uppmärksammad punkt är mordet på rapartisten Paulos Fyssas, där Gyllene Gryning är inblandat. Mordet på Fyssas i september 2013 skakade om Grekland och har påverkat synen på Gyllene Gryning. Anhängare till Gyllene Gryning häktades för dådet. Mordet på Fyssas och andra dåd som Gyllene Gryning kopplats till har rest frågan: ska Gyllene Gryning betraktas som ett politiskt parti eller ska det ses som en kriminell organisation?

Just detta är en av de frågor som rättegången kommer att pröva och som Gyllene Grynings partiordförande Nikos Michaloliakos och ett antal parlamentsledamöter som valdes in 2012 kommer att få svara på. Utfallet av rättegången kommer med tydlig sannolikhet påverka hur politiska organisationer som Gyllene Gryning ska betraktas och behandlas framöver. Den kommer med andra ord att bilda praxis.

Tips: I SVT:s "Fosterland" ges en sevärd inblick i bland annat Gyllene Gryning. Länken till serien på SVT Play hittas här.

Nya drag i det grekiska politiska landskapet

Det grekiska politiska landskapet förändras ständigt. Inte minst ritades det om i samband med valet den 25 januari. I detta inlägg ges en överblick över den nuvarande situationen.

Ett parti åkte ut. Ett annat kom in. I och med att Demokratisk vänster (DIMAR) lämnade det grekiska parlamentet och To Potami tog sig över treprocentsspärren har det politiska landskapet i Grekland förändrats. Återigen, kanske man ska tillägga. Landskapets karaktär förändrades även genom att SYRIZA gick fram markant i valet samtidigt som de två avgående regeringspartierna PASOK och Ny Demokrati backade; det förra partiet tappade markant och det senare marginellt. Detta har ritat om tidigare konfliktlinjer. Lägg därtill framväxten av partier såsom Gyllene gryning och högernationalistiska Oberoende greker (ANEL) och förekomsten av partier såsom kommunistiska KKE, så framträder bilden av ett polariserat och komplicerat landskap, vilket framgår av bilden här nedan.

Hur ser då landskapet ut? Ovanstående bild sammanfattar tämligen väl hur landskapet ser ut för närvarande. Den har hämtats från Open Democracy och sätter partierna dels i en traditionell höger-vänsterskala och dels i en värderingsskala.  Värderingsskalan är en slags rangordning av Open Democracy som delar upp de olika partierna baserat på hur de förhåller sig i skalan liberal-populistisk-auktoritär. Liberal i den här bemärkelsen avses om partierna accepterar den liberala modellen för en representativ demokrati (med andra ord samma parlamentariska modell som även används i Sverige): To Potami (River) PASOK och Ny Demokrati inryms därför i denna liberaldemokratiska axel, även om de skiljer sig åt ideologiskt. Auktoritär innebär att partierna är negativt inställda till den liberala demokratin och drar istället mot en auktoritär riktning; till denna kategori hör KKE och Gyllene gryning. I ett mellanläge befinner sig partierna som är populistiska, dvs SYRIZA och  Oberoende greker (ANEL).

Open Democracys gestaltning av det politiska landskapet får sägas vara rimlig. Dock borde PASOK och Potami byta plats med varandra. Potami är ett nischat och nybildat parti som uppvisar mitten-/centerdrag, medan PASOK är ett bredare center-vänsterparti som uppvisar likheter med socialdemokratiska partier. (Hur partiet har påverkats av den socialdemokratiska partisplittringen är en annan fråga). SYRIZA får sägas ha rört sig mer mot en liberaldemokratisk riktning, men hör tydligt hemma i det populistiska fältet.

Mest intressant med Open Democracys bild är att den även inrymmer röstsiffrorna för de olika kategorierna i värderingsskalan. Liberaldemokratiska partier samlar 38,5% av rösterna, medan populistiska och auktoritära partier samlar tillsammans nästan 53% av rösterna. Denna proportion säger oerhört mycket om hur det politiska landskapet har förändrats. Räkna med att uppmärksamheten kring denna förändring kommer att stiga i takt med att uppståndelsen från valet sjunker ned.

Även oppositionen har sina utmaningar

Den politiska arenan håller på att förändrar: det rör sig inom oppositionen.

Under sommaren och hösten har fokus i den politiska bevakningen legat på koalitionsregeringen och dess utmaningar. Det är förståeligt. Regeringen har tappat både medlemmar i koalitionen och mandat. Framtiden för regeringen är minst sagt oviss. Men det sker även förändringar inom oppositionen.

De senaste dagarna har två partier uppmärksammats. Ett av dem är det sedan tidigare mycket omskrivna Gyllene Gryning. Tre av partiets parlamentsledamöter har fått sin parlamentariska immunitet lyft och har häktats. Rättsväsendet kommer att pröva om dessa tillhör en olaglig organisation. Partiets ledare häktades i september av samma anledning. Detta betyder i skrivande stund  att en tredjedel av partiets arton parlamentsledamöter väntar åtal. Partiet befinner sig i en turbulent situation.

Turbulent är även läget för Oberoende greker. Partiet är en avknoppning från Ny Demokrati och har motståndet mot memorandumet som sin hjärtefråga. I mångt och mycket är partiet knutet till dess ordförande Panos Kammenos. Partiet har tidvis varit på väg att sjunka ihop. Nya spekulationer om dess framtid tilltog när ett krismöte ställdes in. Kritik har riktats mot Kammenos sätt att styra partiet. En parlamentsledamot har lämnat partiet. Ytterligare kan följa efter

Att Oberoende greker befinner sig i en turbulent situation får även konsekvenser för den övriga oppositionen. Det har tidigare spekulerats i att partiet skulle bilda regeringsunderlag med Syriza i förarsätet. Även om de två partierna befinner sig på var sin sida på vänster-högerskalan (och ganska långt från varandra i vissa avseenden), så förenas de två i sitt avståndstagande mot memorandumet. Memorandumet är för övrigt en av de tyngsta konfliktlinjerna inom grekisk politik.

Man bör även komma ihåg att ytterligare ett oppositionsparti befinner sig i ett utsatt läge. Den tidigare koalitionspartnern Demokratisk vänster (DIMAR) är på väg att krympa samman i opinionsmätningarna, men även i praktiken. Det förs för närvarande en diskussion om att bilda en ny center-vänsterunion. Det är inte helt uteslutet att Demokratisk vänsters medlemmar lämnar vad som kan uppfattas som ett sjunkande skepp och går över till något annat.

Allt detta betyder att oppositionens försök att bilda regering inte är självklara, detta samtidigt som regeringens framtid är ovisst. Den politiska landskapet håller på att förändras. Återigen.
    

Kort om opinionsläget

Nya opinionssiffror kan leda till att det politiska landskapet ritas om. Om opinionsläget kvarstår väntar kännbara resultat i Europaparlamentetsvalet och i lokalvalen i maj.

De opinionssiffror som publicerades den 16 december av MRB bekräftar trenden i stort. Ny Demokrati och Syriza följer varandra. Detta är dock inte vad gemene man fäster ögonen på när man läser opinionsmätningen.

Mest intressant är att Demokratisk vänster (DIMAR) fortsätter att tappa. Partiet balanserar farligt nära treprocentsspärren. Om trenden står sig åker partiet ut. Förmodligen är detta inte partiledare vad Fotis Kouvelis räknade med när han och partiet lämnade regeringskoalitionen i somras.

Våndas gör nog även Pasok. Med 4,7% har man tappat nästan nio av tio väljare jämfört med parlamentsvalet 2009. Om opinionsläget står sig är det oroväckande inför nästa år. Partiet har för närvarande sju stycken mandat Europaparlamentet. Den siffran kan komma att  kraftigt reduceras  i Europaparlamentsvalet 2014. Likaså kan förlusterna i lokalvalen i maj månad bli kännbara. Likt Kouvelis, befinner sig partiordförande Venizelos i en pressad sits.

Mot bakgrund av Pasoks kräftgång, Demokratisk vänsters nedgång och Syrizas medgång kan man man se det som att det sker en förflyttning inom vänstersidan. Tyngdpunkten flyttas mot Syriza. Men även Syriza har sina utmaningar.

En livlig debatt pågår för övrigt om partierna på vänster sida i grekisk politik ska bilda en center-vänsterallians. Efter italiensk förebild pågår för närvarande en livlig diskussion om att bilda en Olivträdskoalition för att skapa en kraftsamling inom vänstern. Vad som kommer ut dessa diskussioner ska bli intressant att följa.

Noteras bör att Gyllene gryning hamnar under tioprocentspärren. Det kan rentav hamna utanför parlamentet: initiativ har nämligen tagits i parlamentet om att förbjuda partiet. Dessutom är partiledningen är indragen i olika rättsprocesser och polisutredningar. Ytterligare motgångar och nedgång går inte att utesluta.

Opinonsläget 16 december (MRB)

Syriza 21,9%,
Ny demokrati 21%,
Gyllene gryning 8,9%,
KKE 5%,
Självständiga greker 4,8%,
Pasok 4,7%,
Demokratisk vänster 3,1%,
De gröna 1,5%

Det bubblar

Det är lugnare. Det är rent av mycket, mycket lugnare. Jämfört med det turbulenta läget för ett år sedan så råder det närmast stiltje i den grekiska politiken. Titta man närmare på vad som händer så bubblar det under ytan.

Det säger mycket om sakernas tillstånd att gårdagens uppgift om att arbetslösheten i Grekland stigit till rekordhöga 26% togs emot med vad som närmast kan liknas vid en axelryckning. Uppgiften om att mer om var fjärde person på arbetsmarknaden saknar arbete idag skulle i många fall vara tillräcklig för att fälla en regering. En förtroendeomröstning skulle ligga i tangentens riktning. Att så inte är fallet kan sägas bero på att gemene man och kvinna har förlikat sig med läget. Det ovanliga har på något sätt blivit till ett normaltillstånd.

Det betyder dock inte att läget föredras: 74% tycker att landet utvecklas i fel riktning enligt en mätning som publicerades igår av Public Issue. Många greker funderar på att emigrera. Andra har redan gjort det. Läget är ansträngt. Det bubblar under ytan.

Samma mätning visar på att det politiska landskapet inte förändrats något nämnvärt de senaste tre månaderna. Noterbart är att oppositionspartiet Syriza är något större än regeringspartiet Ny Demokrati (ND). Oberoende Grekers ras har hejdats samtidigt som Gyllene Gryning backar något. Så här ser läget ut i siffror:

Syriza 29.5 %
ND 28.5%,
Gyllene Gryning 10%
Oberoende Greker 8%
Pasok  7.5%,
DimAr 6%,
KKE 5.5%

Mest intressant att följa för närvarande, ur ett politiskt perspekt, är hur Alexis Tsipras och Syriza söker positionera sig. Syriza arbetar målmedvetet med att knuffa bort Pasok ur leken och ta över dess position som regeringsparti.

Tsipras själv söker bygga bilden av sig själv som en person kapabel att leda landet: för en tid sedan medverkade han vid en ceremoni till minne av Ny Demokratis ledare Konstantinos Karamanlis och höll ett tal. Det ovanliga steget att en socialist som Tsipras betygar sin respekt för en högerikon som Karamanlis hade syftet att kasta Tsipras i ett annorlunda ljus. Tanken är att bygga upp ett förtroende för Tsipras inför en bredare allmänhet.

Samtidigt söker Tsipras och Syriza behålla sin väljarbas som befinner sig (långt) till vänster. Hans besök i Venezuela i samband med Hugo Chavez bortgång kan ses som ett sätt att intyga för sin väljarbas var han står politiskt. Det är en svår balansgång. Frågan är om Tsipras i jakten på nya väljare stöter bort de gamla.

Väljarna är i alla fall nyfikna på Tsipras. Enligt ovannämnda mätning stiger Tsipras popularitet: Samaras noterar 43% och Tsipras 44%. Tsipras har dock en bit kvar till att ses som en allvarlig utmanare till premiärministerposten. Väljarna tycker att Samaras (44%) är bäst på den posten. Tsipras noterar 27%.

Helt klart dock är att Tsipras håller på att på allvar etablera sig som en viktig aktör på den politiska arenan i Grekland. Om detta är tillräckligt för att rucka på det status quo som råder för närvarande återstår att se.


Nb. Jag har inte uppdaterat denna blogg på ett tag. Jag tvittrar dock regelbundet uppdateringar kring det som händer i Grekland. Mitt konto på twitter är @haralamposk

Ta leme!

En markering

3000 personer demonstrerade i Aten i lördags mot Gyllene Gryning. Arrangemanget, som hölls till minne av Shehzad Luqman, förde samman migranter och greker. Demonstrationen kan ses som en viktig markering.

Shehzad Luqman, en 27-årig pakistanier som försörjde sig genom att plocka frukt, knivskars till döds av två män med med koppling till Gyllene Gryning. Gyllene Gryning är anklagat för att ligga bakom en våg av våld som är riktad mot främlingar och flyktingar. Luqman är därmed en i raden av de migranter som drabbats.

Den demonstration som anordnades, i ett samarbete mellan pakistanier och greker, är ett sätt att lyfta fram frågan politiskt. Det är en markering. Till viss del riktad mot den grekiska staten.

Den grekiska staten har blivit kritiserat för att den inte har lyckats stävja detta våld. Inte minst har EU-kommissionär Cecila Malmström pekat på vikten av att stärka MR-frågorna och flyktingpolitiken i Grekland. Särskilt besvärande är det faktum att en av de två gärningsmän som nu anhållits är verksam som brandman, en person som i egenskap av sin post ses som en företrädare för grekiska myndigheter och den grekiska staten.

Att två gärningsmän gripits kan även det, i sin tur, ses som en markering av den grekiska staten. Charalambos Athanasiou, som företräder regeringen, lämnade följande uttalande:

“The reprehensible murder of the 27-year-old Pakistani migrant in Athens is condemned unreservedly, along with racist violence, regardless of who is behind it.”

Athananasiou tillade även att regeringen står för nolltolerans när det gäller rasism och våld. Den grekiska staten har, mot bakgrund mot Luqmans öde, mycket att leva upp till.

Uppdatering 22/1: Den grekiska polisen meddelar idag att en direktlinje introduceras för att sätta för rasistiska attacker.

Om en debatt

Att närmare 350 stycken samlats på plats för en debatt - och drygt 3000 följde den på nätet - om landet förändrats till en följd av av att partier likt Gyllene Gryning dykt upp på den politiska arenan kan tolkas på olika vis. En är att det finns ett intresse för hur man med demokratiska medel ska möta en politisk utmaning. En annan är att landet förutom att hantera en akut skuldkris  har kommit till insikt att man har ännu en kris att föra en debatt kring, den att rättsstaten sätts på prov. En tredje tolkning är att debatten helt enkelt kan ses som ett försök att sätta sig in i en händelseutveckling som väcker både oro och engagemang. I vilket fall som helst väckte debatten, som hölls i onsdags i förra veckan, uppmärksamhet. 



(Debatten förs på grekiska och börjar 10 minuter in i videoklippet)

Den politiska och ekonomiska turbulensen i Grekland under senare år har förändrat landet på ett sätt som tidigare hade ansetts som osannolikt. Gamla, etablerade partier har krympt eller rent av splittrats, medan nya dykt upp och vuxit. Många tidigare uppfattningar har välts över ände eller satts på prov.

Ett av de partier som väckt uppmärksamhet på senare tid är Gyllene Gryning. Partiet tog sig in i det grekiska parlamentet i valen i maj och juni 2012. Partiet har idag 18 mandat i parlamentet och ett växande stöd i opinionen. I en del mätningar noteras partiet som tredje största parti. Men så sent som i valet 2009 röstade knappt 0,29% på partiet. Det är en anmärkningsvärd utveckling, för att uttrycka det försiktigt.*

Värt att uppmärksamma är att Gyllene Gryning söker arbeta på fler arenor än enbart den parlamentariska. Partiet söker väcka sympati bland väljare genom att dela ut mat, men även genom andra aktiviteter. Detta kan förklara en del av partiets plötsliga genombrott på den politiska arenan. Denna artikel i The Guardian tecknar ett initierat porträtt om partiets strategi:

"Deliberately, inexorably, Golden Dawn is moving into the gaps left open by the crippled Greek state. Its strategy is a blend of seduction and extortion, the exploitation of need backed by the threat of violence. To its existing "solidarity projects" – "Food for Greeks only" and "Blood for Greeks only" – the party has now added a third: "Jobs for Greeks only". Golden Dawn members are visiting workshops and factories, counting and publicising the number of foreign workers there, "encouraging" employers to hire Greeks instead. But its biggest success has been the provision of "security", with the collusion of the authorities: the intimidation of migrants, protection of Greek shops, vigilante patrols." (The Guardian)

En slutsats som kan dras ur artikeln, om uppgifterna i den är korrekta, är att rättsstaten i Grekland sätts på prov. Prövningen är dock snarare allmän. Den kommer inte enbart från ett håll och ett parti. Kontentan är helt enkelt att allt detta bidrar till att skapa ett tryck på de politiska partierna att komma med konstruktiva lösningar om hur Grekland ska ta sig ur det läge som landet befinner sig i. Detta formar ytterligare en dimension till den kris som den grekiska koalitionsregeringen har ta sig an, förutom den ekonomiska och sociala.

Grekland är för övrigt inte ensamt i att befinna sig i en sits där partier liknande Gyllene Gryning växer fram. Som Martin Ådahl skriver i en krönika för Fokus upprepar sig mönstret i länder som Norge, Finland, Holland, Österrike, Belgien, Frankrike, Schweiz, Ungern, Italien och inte minst i Sverige. Lösningen är, som Ådahl skriver, "att likt Soran Ismail ta debatten, det finns inga genvägar." Detta i sin tur bidrar med ytterligare en tolkning till den debatt som fördes i förra onsdagen i Grekland.

* Mer om partiet och dess bakgrund kan man läsa i ett tidigare inlägg på denna blogg.