Tsipras klarade förtroendeomröstningen

Premiärminister Tsipras klarade med knapp marginal gårdagens förtroendeomröstning i det grekiska parlamentet. Osäkerheten ökar dock om han klarar att få de röster som behövs för att Prespesavtalet godkänt. 

Av de 299 ledamöter  som röstade i gårdagens förtroendeomröstning i det grekiska parlamentet tryckte 151 på ja-knappen och 148 på nej-knappen. Det var en knapp men tillräcklig marginal som innebär att premiärminister Tsipras får ett klartecken att fortsätta regera. Omröstningen tillkom efter det att regeringskoalitionen mellan Syriza och Oberoende greker brutit samman föregående helg på grund av oenighet över Prespesavtalet. Gårdagens omröstning kan tolkas som att Tsipras tolereras - för stunden.

Även om premiärminister Tsipras bestod gårdagens prövning väntar en ny. Parlamentet ska inom kort (men ännu inte klart när) rösta för att formellt ta ställning till det så kallade Prespesavtalet, vars syfte är att lösa tvisten med grannlandet i norr och ge klartecken till att det kallas Nordmakedonien. Hittills har premiärminister Tsipras kunnat räkna med att kunna få tillräckligt med röster för att kunna få avtalet godkänt. Syrizas 145 ledamöter kombinerat med Potamis 5 ledamöter samt ett antal ströröster från oberoende ledamöter har varit tillräckligt för att bilda en majoritet.

Mandatkalkylen har dock ändrats. Enligt Kathimerini motsätter sig två av Potamis ledamöter att godkänna Prespesavtalet och hotar även att lämna partiet. Utan dessa två ledamöter faller Potami för tröskeln för att kunna representeras som parti i parlamentet (gränsen är satt till fem). En intern partikonflikt kan således komma att kullkasta premiärminister Tsipras ambition.

Ett misslyckande i denna fråga skulle troligen öka trycket på Tsipras att utlysa ett nyval som, enligt opinionsmättningen nedan, sannolikt leda till att det blir ett maktskifte i Grekland. Frågan är om Tsipras har lämnat askan bara för att hamna i elden?

Regeringskoalitionen upplöst

Den juniora partner i den styrande koalitionen lämnar regeringen på grund av oenighet kring den så kallade makedonienfrågan. 

Spänningen inom regeringskoalitionen har stegrats under en längre period. Oenigheten mellan Syriza och Oberoende greker, de två regeringsparterna, över den så kallade makedonienfrågan har varit den drivande anledningen. Panos Kammenos, partiledare för den juniora regeringsparten Oberoende greker, har motsatt sig att Grekland ratificerar (godkänner) det avtal som har förhandlats fram, Prespesavtalet. I och med att det grekiska parlamentet har hamnat i en situation där det inom en snar framtid ska ta ställning till avtalet meddelade Kammenos igår att han lämnar regeringen. Beskedet var väntat.

Därmed har premiärminister Tsipras formellt tappat sin majoritet i det grekiska parlamentet. Kort efter Kammenos besked meddelade Tsipras att han begär att ett misstroendevotum ska hållas i parlamentet. Syftet är att utröna om han har ett parlamentariskt stöd för att kunna fortsätta regera. I skrivande stund pekar mycket på att han komma att få en majoritet (151 av 300 röster) när det grekiska parlamentet ska ta ställning. Misstroendomröstningen kan komma att hållas redan på onsdag denna vecka.

Greece, Europe Elects analysis:

Will Prime Minister Tsipras (SYRIZA-LEFT) survive vote of no confidence?

MPs required: 151/300

MPs who are projected to support Tsipras: 151

SYRIZA-LEFT: 145
ANEL-ECR: 4
Potami-S&D: 1
unaffiliated: 1
other parties: 0#Prespa #Tsipras

— Europe Elects (@EuropeElects) January 13, 2019

Trots att Tsipras troligen klarar en misstroendeomröstning är det rimligt att anta att han kommer att utlysa ett nyval, mycket på grund av att det parlamentariska underlaget är sannolikt för bräckligt och ohållbart i längden. Det lär i så fall ske när parlamentet röstat ja till Prespesavtalet. Beskedet om nyval kan komma att lämnas så att nyvalet infaller samtidigt med valet till europaparlamentet som hålls i maj. 

Det går samtidigt inte att utesluta att Tsipras väljer att fullfölja mandatperioden, som löper ut i oktober. Fyra ledamöter från Oberoende greker har för närvarande valt att sitta kvar i regeringen: turismminster Elena Kountoura, jordbruksminister Vassilis Kokkalis och biträdande ministrar Thanassi Papachristopoulos och Costas Zouraris. (Kountoura och Kokkalis har blivit uteslutna ur Oberoende greker). Det ger Tsipras en viss stadga. 

Ο Βασίλης Κόκκαλης παρότι βρίσκεται σε στάδιο διαπραγμάτευσης για την ψήφο του στο Εθνικό θέμα από την Κίνα αρκεί η πρόθεση για ανταλλαγή θέσης προκειμένου να απομακρυνθεί από την κοινοβουλευτική ομάδα των ΑΝΕΞΑΡΤΗΤΩΝ ΕΛΛΗΝΩΝ

— Panos Kammenos (@PanosKammenos) January 14, 2019

Η Κα Κουντουρά με επίσημη ανακοίνωση της αποφάσισε να ανταλλάξει την ψήφο της και το όνομα της Μακεδονίας με την υπουργική καρέκλα. Την θέτω από τώρα εκτός κοινοβουλευτικής ομάδας των ΑΝΕΞΑΡΤΗΤΩΝ ΕΛΛΗΝΩΝ.

— Panos Kammenos (@PanosKammenos) January 14, 2019

En tungt vägande anledning till att Tsipras kan välja att sitta kvar mandatperioden ut är att det ger honom en möjlighet att förbättra utgångsläget inför valet. Lyckas han få Prespesavtalet godkänt av det grekiska parlamentet kan ha söka visa att Syriza, det parti Tsipras leder, är regeringsdugligt. Även om Syriza lär förlora det val som följer (vilket är det mest troliga scenariot enligt opionsmätningarna) kan Tsipras försöka nå ett högre syfte: att göra sig och sitt parti fortsatt politiskt relevant. 

En viktig votering

Sent på lördag kommer det grekiska parlamentet rösta om 2016 års budget samt en rad kritiska frågor såsom pensionsreformer och privatiseringen av det statliga energibolaget, DEI. I och med att Tsipras majoritet krympt till 153 (av totalt 300) mandat kan lördagens votering tolkas som en misstroendeomröstning. Om tre röster faller bort, så faller troligtvis Tsipras regering. 

En oviss votering väntar på lördag. I och med att partiledarmötet som premiärminister Tsipras kallade till i förra veckan blev, som förmodat, resultatlöst innebär detta att det är oklart om Tsipras kommer att kunna samla ett tillräckligt antal röster för att lotsa igenom 2016 års budget. Mötet var tänkt att sondera terrängen för att erhålla ett stöd från oppositionen inför den kommande voteringen. Nu räcker det med, åtminstone i teorin, att tre ledamöter som hör till regeringskoalitionen SYRIZA och Oberoende greker (ANEL) inte följer partilinjen för att Tsipras regering ska falla. Det är en liten och allra högst bräcklig marginal.

Ovissheten inför voteringen beror även i hög utsträckning på hur oppositionen väljer att agera. Ny Demokrati är för närvarande fullt upptaget med sitt partiledarval, som stött på förhinder och skapat inbördes frustration. Det saknas en samlande kraft som kan ange intention och riktning, i synnerhet när den tillförordnade partiledaren för Ny Demokrati, Vangelis Meimarakis, valt att träda ifrån posten. Det får även ses som mindre lockande att de övriga oppositionspartierna, främst PASOK och Floden (Potami), ger Tsipras sitt stöd. De åtgärder som parlamentet ska rösta om på lördag är impopulära. Tsipras kan således inte räkna med ett stöd från oppositionen.

Lördagens votering ser med andra ord att bli en slags kulmen på en intensiv vecka för premiärminister Tsipras; en vecka som har innehållit alltifrån hot om utestängning från Schengen till en landsomfattande generalstrejk. Veckan kan, i värsta fall, sluta med att premiärminister Tsipras tvingas avgå, om inte åtminstone 151 ledamöter följer regeringens linje imorgon kväll. Räkna därför med att varje röst kommer att räknas.


Uppdatering 5/12: Sent igår på fredagskvällen kom beskedet att punkten pensionsreformer lyfts ur den kommande voteringen, rapporterar Kathimerini. Det är rimligt att anta att regeringen vidtar denna åtgärd för att undvika ett nederlag. Det betyder att regeringens chanser att klara kvällens votering troligen ökar. Samtidigt betyder det även att regeringen skjuter problemet framför sig.

Mindre marginal efter misstroendevotum

Det var nära. Med två rösters övervikt (totalt 153) undvek den grekiska koalitionsregeringen sent i söndags natt den prestigeförlust det hade varit att förlora det misstroendevotum som oppositionen tagit iniativet till. Trots detta har maktbalansen mellan regering och opposition skiftat en smula.

Trots att regeringen vann misstroendevotumet har den blivit en röst svagare. Theodora Zakri (Pasok) röstade med oppositionen och blev som en följd av detta utesluten.

Av denna och andra anledningar kommer utfallet av misstroendeomröstningen att tolkas olika. Regeringen kommer sannolikt att tolka det som att den har ett tydligt stöd för sin politik.
Oppositionen kommer, å sin sida, visa på att regeringen blivit försvagad (och av utfallet att döma, så har det viss fog för sin tolkning om man räknar med Zakris uteslutning). Mer troligt är att status quo kommer att bestå.

Med detta sagt kan man ändå se det som att det största oppositionspartiet, Syriza, börjar känna en allt mer tilltagande medvind i opinionen. Partiet har skuggat Ny Demokrati (men inte kunnat tydligt passera) i mätningarna det senaste halvåret. Det räknar nog med att kunna vinna ett nyval.

Hade oppositionen vunnit söndagens misstroendevotum, så hade detta scenario blivit verklighet. Regeringen hade rimligtvis avgått. I kalkylen låg förhoppningen att "vräkningen" av tidigare anställda i ERT skulle fungera som den bekanta droppen som får bägaren att rinna över. Detta var i alla det huvudsakliga skälet som angavs som för misstroendevotumet.

Dock är det ett politiskt risktagande att ta initiativ till ett mistroendevotum: ett misslyckande kan få motsatt effekt än den tänkta. Det kan även stärka en regering.

Nu är dock allt detta historia. Det ska bli intressant att följa hur opinionen kommer att utvecklas framöver. Såväl oppositionen som regeringen har anledning till att reflektera över utfallet av misstroendevotumet. Kan det rent av ha varit en pyrrhusseger?