En viktig votering

Sent på lördag kommer det grekiska parlamentet rösta om 2016 års budget samt en rad kritiska frågor såsom pensionsreformer och privatiseringen av det statliga energibolaget, DEI. I och med att Tsipras majoritet krympt till 153 (av totalt 300) mandat kan lördagens votering tolkas som en misstroendeomröstning. Om tre röster faller bort, så faller troligtvis Tsipras regering. 

En oviss votering väntar på lördag. I och med att partiledarmötet som premiärminister Tsipras kallade till i förra veckan blev, som förmodat, resultatlöst innebär detta att det är oklart om Tsipras kommer att kunna samla ett tillräckligt antal röster för att lotsa igenom 2016 års budget. Mötet var tänkt att sondera terrängen för att erhålla ett stöd från oppositionen inför den kommande voteringen. Nu räcker det med, åtminstone i teorin, att tre ledamöter som hör till regeringskoalitionen SYRIZA och Oberoende greker (ANEL) inte följer partilinjen för att Tsipras regering ska falla. Det är en liten och allra högst bräcklig marginal.

Ovissheten inför voteringen beror även i hög utsträckning på hur oppositionen väljer att agera. Ny Demokrati är för närvarande fullt upptaget med sitt partiledarval, som stött på förhinder och skapat inbördes frustration. Det saknas en samlande kraft som kan ange intention och riktning, i synnerhet när den tillförordnade partiledaren för Ny Demokrati, Vangelis Meimarakis, valt att träda ifrån posten. Det får även ses som mindre lockande att de övriga oppositionspartierna, främst PASOK och Floden (Potami), ger Tsipras sitt stöd. De åtgärder som parlamentet ska rösta om på lördag är impopulära. Tsipras kan således inte räkna med ett stöd från oppositionen.

Lördagens votering ser med andra ord att bli en slags kulmen på en intensiv vecka för premiärminister Tsipras; en vecka som har innehållit alltifrån hot om utestängning från Schengen till en landsomfattande generalstrejk. Veckan kan, i värsta fall, sluta med att premiärminister Tsipras tvingas avgå, om inte åtminstone 151 ledamöter följer regeringens linje imorgon kväll. Räkna därför med att varje röst kommer att räknas.


Uppdatering 5/12: Sent igår på fredagskvällen kom beskedet att punkten pensionsreformer lyfts ur den kommande voteringen, rapporterar Kathimerini. Det är rimligt att anta att regeringen vidtar denna åtgärd för att undvika ett nederlag. Det betyder att regeringens chanser att klara kvällens votering troligen ökar. Samtidigt betyder det även att regeringen skjuter problemet framför sig.

Partiledarval med förhinder

Tekniska problem resulterade i att partiledarvalet för Ny Demokrati inte kunde hållas. Denna situation ställer en rad frågor kring det största oppositionspartiet i grekisk politik.

När valet väl skulle hållas fick det skjutas upp. Ett IT-system som inte fungerade medförde nämligen att Ny Demokratis medlemmar inte kunde rösta fram en ny partiledare i söndags. Detta väckte en rad reaktioner - några av dessa kan hittas under #eklogesnd på twitter - men bidrog förmodligen till att föda fram en metafor: det strejkande IT-systemet tecknar bilden av ett dysfunktionellt parti, åtminstone om man tar del av reaktionerna på nämnda mediekanal. Partiledarvalet var tänkt att staka ut en ny riktning för parti. Det var ett vägval. Nu riskerar det största oppositionspartiet, sett till valresultatet, att framstå som handlingsförlamat. Det är en således en ofördelaktig situation som partiet befinner sig i.

Situationen kan dessutom eskalera. Enligt To Vima hotar ett inbördeskrig bryta ut inom partiet om inte situationen inte löses. Möjligen är det för tidigt att dra den slutsatsen. Mer rimligt att anta är dock att den är spänd. En rad kritiska frågor har ställts till partiets tillförordnade partiledare, Vangelis Meimarakis, för hur valprocessen och valsystemet har förberetts och skötts, rapporterar Kathimerini. Meimarakis, i mitten på bilden här ovan, har erbjudit sig att avgå som tillförordnad partiledarordförande, som en följd av söndagens valfiasko. Samtidigt har han uppmanat de övriga kandidaterna till partiledarposten att göra samma sak. Detta har utlöst en rad reaktioner. Situationen är därför spänd, och kan även eskalera.

Idag är det tänkt att Ny Demokratis valkommitté ska mötas för att söka lösa upp den uppkomna situationen. Det återstår att se att se om den lyckas.

Uppdatering 25/11: Vangelis Meimarakis meddelar att han avgår som tillförordnad partiledare. Den 13/11 föreslås som (och ännu obekräftat) datum för att genomföra partiledarvalet. 

Inför eurogruppens sammanträde

Natten till fredagen antog det grekiska parlamentet det andra paketet med lagförslag. Det borde bana vägen för att eurogruppen vid sitt sammanträde nästa vecka kan ge klartecken till att den grekiska staten kan kvittera ut två miljarder euro av det stödpaket som förhandlades fram i juli. Det finns dock ett antal frågetecken som behöver rätas ut i samband med mötet.

Som väntat samlade premiärminister Tsipras de röster som behövdes för att parlamentet skulle godkänna det andra paketet med lagförslag som ska uppfylla villkoren i överenskommelsen i juli mellan Grekland och dess långivare. Beslutet var nödvändigt. Utan det kan inte den grekiska staten fortsätta med sina åtaganden. Det öppnar även för att eurogruppen kan ge klartecken till att den grekiska staten kan kvittera ut två miljarder i samband med att den sammanträder nästa vecka.

Det finns dock ett antal frågetecken som kan dyka upp då. Ett sådant är de ekonomiska utsikterna för den grekiska staten. Tidigare denna vecka presenterade EU-kommissionen en prognos för Grekland. I den har de ekonomiska utsikterna reviderats ned. Först 2017 kan en vändning skönjas.

Ett annat frågetecken är utvecklingen för de grekiska finanserna. Det grekiska finansdepartementet har nyligen redovisat utvecklingen för statens finanser från januari till september. Den visar ett ökat primärt underskott. Den politiska turbulensen under det första halvåret för 2015 förklarar troligen mycket av det ökade underskottet. (Tankesmedjan Bruegel har för övrigt genomfört en analys av den ekonomiska utvecklingen som kan man läsa här).

Den sammanvägda prognosen indikerar att den grekiska krisen inte ser ut att vara över. Fler så kallade ödesdagar kan vänta, särskilt om de nyligen beslutade paketen med åtgärder inte får avsedd effekt, eller drar ut på tiden innan de börjar verka. Då kan en ny politisk (och sannolikt även europeisk) kris vara under uppsegling. Detta bådar inte gott inför eurogruppens sammanträde.

Pressen på premiärminister Tsipras ökar med andra ord. Hans lyskraft har falnat. I en mätning som presenterades av Public Issue förra veckan (27/10) är oppositionens ledare, Vangelis Meimarakis, mer populär. I all enkelhet är mätningen en påminnelse om hur de politiska vindarna kan vända i grekisk politik, och kanske även om skillnaden mellan att regera och befinna sig i opposition.

Uppdatering 7/11: Enligt Kathimerini finns det ett antal frågor som är olösta, vilka kan förhindra att den grekiska regeringen får ett klartecken när eurogruppen sammanträder.

Om partiledardebatten

Många var frågorna. Svaren var få. I gårdagens debatt mellan partiledarna Alexis Tsipras och Evangelos Meimarakis lämnades dock ett antal punkter och intryck som kan vara intressanta att uppmärksamma. 

- En bred koalition mellan SYRIZA och Ny Demokrati är i praktiken utesluten. Meimarakis upprepade ännu en gång att han är öppen för en blocköverskridande koalitionsregering i vilken SYRIZA kan ingå. Tsipras beskrev en sådan konstellation som onaturlig. Med mindre att Tsipras genomför en u-sväng efter valet är det svårt att se hur han kan tänka sig att ingå i en regering med Ny Demokrati. Det blir antingen en progressiv eller konservativ regering, svarade Tsipras i debatten. Detta besked kan komplicera regeringsbildningen efter valet.

- Tsipras öppnar däremot för en koalition med PASOK och Potami. Det kan förvisso ses som en u-sväng jämfört med vad Tsipras tidigare har sagt under valrörelsen, då han har efterfrågat en tydlig majoritet för SYRIZA från väljarna. Detta besked kan dock även tolkas som en anpassning till det rådande opinionsläget. 

- Ett stående intryck från debatten är att Meimarakis sökte skapa bilden av sig själv som en brobryggare och som en politiker som siktar på att skapa en konsensus för att driva igenom reformerna i det tredje stödpaketet som förhandlades fram i juli. Denna hållning är något som det finns ett ökande stöd för i opinionen: en samlingsregering är något som väljarna är öppna för. Meimarakis ambition underminerades dock när denne i samband med debatten gick i häftig polemik med Tsipras i områden som korruption och den aktuella flyktingfrågan.

- Tsipras, å sin sida, sökte skapa bilden av sig själv som reformator och som en kontrast till Meimarakis och Ny Demokrati, som Tsipras sökte förknippa med en politik som hör det förgångna till. Denna hållning i debatten är även i linje med SYRIZAs valslogan som lyder "Vi vinner morgondagen" (Kerdizoume to avrio). Samtidigt innebär denna hållning att den inbjuder till granskning: vad har Tsipras åstadkommit under sin tid vid makten? Detta är en fråga som väljarna ställer sig.

- Det är oklart om Meimarakis och Tsipras budskap får ett önskat gensvar hos väljarna. Frågan om avsändarens trovärdighet kan nämligen avgöra hur budskapet uppfattas och värderas. Båda parter har en del att bevisa om de bära upp anspråken att vara en brobyggare respektive reformator. Det är en fråga vars svar möjligen kommer att meddelas av väljarna först på valdagen.

Debattens huvudsakliga syfte för de båda partiledarna var rimligen att elda på de egna sympatisörerna och övertyga de osäkra väljarna. Om detta lyckas är en annan fråga. Hittills har valrörelsen varit allt annat än eldfängd och de osäkra väljarna långt ifrån övertygade.

Ps. Den som vill ta del av en genomgång av debatten kan läsa denna sammanställning av Kathimerini. En mer utförlig genomgång av debatten finns i denna artikel av To Vima.