Regeringen ombildas

En mindre regeringsombildning offentliggjordes igår kväll som en följd av två ministeravgångar ett dygn tidigare. Ombildningen, som till stora delar är odramatisk, innehåller dock en överraskning.

Lite mer än ett dygn efter det att ekonomiminister Dimitris Papadimitriou och biträdande arbetsmarknadsministern Rania Antonopoulou efter stor uppståndelse och med kort varsel i tätt följd lämnat regeringen meddelade regeringens talesperson att regeringen har ombildats. Ombildningen är väntad.

Totalt sett är det fyra statsråd som lämnar regeringen. Utöver redan nämnda Antonopoulou och Papadimitriou försvinner även den biträdande utbildningsministern Costas Zouraris och migrationsminister Yannis Mouzalas; den förstnämnde på grund av att ha fällt olämpliga kommentarer, den sistnämnde på grund av sviktande hälsa.

Avgångarna har medfört att regeringen ändras på ett antal punkter. Tre nya namn tillkommer och ett antal portföljer fördelas om bland statsråden. Mer specifikt ser ombildningen ut enligt följande:

• Minister för ekonomi, utveckling och turism: Yannis Dragasakis. (Dragasakis, som står Tsipras nära,  kvarstår som vice premiärminister och ersätter Papadimitriou).
• Biträdande minister för utbildning, forskning och religiösa frågor: Meropi Tzoufi. (Tzoufi ersätter Zouraris).
• Biträdande minister för kultur och sport: Konstantinos Stratis.
• Biträdande minister för arbete, socialförsäkring och social solidaritet: Athanasios Iliopoulos. (Iliopoulos ersätter Antonopoulou).
• Migrationsminister: Dimitris Vitsas (Vitsas var biträdande försvarsminister innan ombildningen och ersätter Mouzalas).
• Biträdande försvarsminister: Fotis Kouvelis

Beskedet att Fotis Kouvelis blir nytt statsråd är tveklöst den stora överraskningen i ombildningen.  Kouvelis bröt sig nämligen ur SYRIZA 2010 och bildade tillsammans med andra partimedlemmar Demokratisk Vänster, som Kouvelis även blev partiledare för. Så sent som i januari 2015 ingick Demokratisk Vänster i en regeringskoalition med konservativa Ny Demokrati och socialdemokratiska PASOK. Kouvelis lämnade dock Demokratisk Vänster strax efter valförlusten  2015. Han gör således en politisk comeback och återvänder till SYRIZA. Detta har fått en hel del ögonbryn att höjas mot bakgrund av det som har tagits upp, men även av andra skäl.

På det stora hela är ombildningen odramatisk, även om den lär betraktas som ett bakslag för regeringen. Innan ombildningen höll regeringspartiet SYRIZA på att bygga upp ett momentum med anledning av de etiska frågor som Novartisutredningen har rest. Antonopoulou och Papadimitrious avgångar får sägas ha raserat den planen.

Regeringsombildning rycker närmare

En regeringsombildning genomförs sannolikt inom kort som en följd av två ministeravgångar.

Premiärminister Tsipras står inför en mindre regeringskris sedan han accepterat ekonomiminister Dimitris Papadimitrious besked om att han lämnar sin post. Papadimitrious avgång följer tätt i spåren av den biträdande arbetsmarknadsministerns Rania Antonopoulous avgång. Eftersom Antonopoulou och Papadimitriou är gifta med varandra var Papadimitrious avgång mer eller mindre en fråga om tid. 

Antonopoulous och Papadimitrious avgång kan summeras som följden av en konflikt mellan det lagliga och det lämpliga. Antonopoulou lämnar sin post efter det att framkommit att hon ansökt till och blivit beviljad ett månatligt bidrag på 1000 euro för sin lägenhet, enligt uppgifter i News. Hon har totalt sett erhållit bidrag på 23 000 euro (motsvarande cirka 230 000 kronor). Sedan uppgifterna kom fram i fredags om att Antonopoulou ansökt om bidraget har en livlig diskussion uppkommit i det lämpliga i att två av de mest förmögna medlemmarna i regeringen (enligt uppgifter i bland annat News) använder sig av ett bidrag som egentligen är tänkt för en annan målgrupp. Mot bakgrund av den profil som det styrande regeringspartiet har blev denna konflikt till slut ohållbar. Båda statsråden har till slut fått lämna regeringen.

Även om Antonoupoulou har meddelat att hon kommer att betala tillbaka beloppet är krisen nu ett faktum för premiärminister Tsipras. Han står utan tre statsråd; biträdande utbildningsminister Costas Zouraris avgick i januari. En regeringsombildning är den troliga följden av denna händelseutveckling. (Enligt Kathemerini kan även migrationsminister Yannis Mouzalas ingå i en ombildning, då han kan lämna på grund av hälsoskäl). 

Det återstår dock att se vad premiärminister Tsipras väljer att göra. En ombildning kan bidra till att lindra den mer praktiska delen av krisen. Den moraliska dimensionen av krisen, som kanske är den huvudsakliga, är i dagsläget i behov av svar. 

Regeringen ombildas

Till slut kom beskedet som gjorde slut på de allt mer intensiva spekulationerna. Regeringen ombildas. Premiärminister Tsipras beslut som offentliggjordes sent på fredagskvällen bör ses som ett sätt att söka få ny fart på förhandlingarna mellan Grekland och EU. Det är även ett försök att vända de sjunkande opinionssiffrorna.

Det är en betydande ombildning som presenterades. 15, av totalt 48, ministrar är nya. 11 ministrar ersätts.  En hel del av förändringarna har följt förväntningarna:

- Finansminister Euclid Tsakalotos får stanna kvar. (Tsakalotos hoppade in ett kritiskt läge i förhandlingarna i förra året i samband med att den Yannis Varoufakis hastigt fick lämna).

- Panos Skourletis får dock lämna posten som energiminister. Skourlettis har motsatt sig privatiseringen av statens egendomar och har även varit inblandad i en konflikt med gruvbolaget Eldorado. Skourlettis får dock en ny post som inrikesminister. 

- En del ögonbryn kommer att höjas av att Dimitris Padamitriou blivit utsedd som utvecklingsminister. Papadimitriou är ordförande för Levy Economics Institute vid Bard College i New York. 

- Samtidigt kommer (förmodligen) en del smilband att tänjas över beskedet att Terence Quick blivit utsedd som biträdande minister med ansvar för greker boendes utanför landets gränser.

Av reaktionerna att döma ligger ombildningens tyngdpunkt på att få ny fart på de pågående förhandlingarna mellan den grekiska staten och EU. Om detta räcker att skaka av sig den negativa bild som regeringen tampats med återstår att se. Klart är dock att premiärminister Tsipras parti ligger efter i mätningarna. Klart är troligen även att Tsipras sätter sin förhoppning till att ombildningen bidrar till att gapet mellan partierna krymper.

PS: Här hittas presenteras den nya regeringen.

Regeringsombildning klar

Som väntat valde premiärminister Tsipras att ombilda sin regering. På kort sikt är ombildningen rationell. På längre sikt kommer den förmodligen att framstå som mindre rationell. Ombildningen skapar nämligen en instabil parlamentarisk situation som premiärministern förmodligen behöver lösa inom en snar framtid.

(Bilden ovan har hämtats från Kathimerini)

Beskedet kom till sist. Sent på fredagskvällen meddelades regeringsombildningen, en dag senare än förmodat. Totalt sker tio stycken förändringar. Sex personer får lämna. Åtta nya namn kommer in. Två statsråd byter portfölj. Regeringen har nu fått en ny sammansättning, sex månader efter valet.

Ommöbleringen av regeringens sammansättning var väntad. Fem statsråd röstade emot eller avstod från att ge sitt stöd till den Brysselöverenskommelse som regeringen lade fram till parlamentet för omröstning i onsdags. En spricka uppstod på så vis inom regeringen. Situationen var därmed ohållbar ur ett politiskt perspektiv. Det finns därför en rationalitet i att premiärminister Tsipras byter ut kritiska statstråd mot statstråd som ger sitt stöd till regeringens fortsatta arbete. Det bidrar till att skapa en mer stabil situation i regeringen när beslut ska beredas och genomföras.

På sikt skapar regeringsombildningen nya utmaningar för premiärminister Tsipras. Ombildningen innebär att partigrenen Vänstra Plattformen saknar representation i regeringen. Genom att bland annat energiminister Lafazanis (som hör till Vänstra Plattformen) fick lämna regeringen skapas i praktiken en opposition inom regeringssidan. Med tanke på att det var 39 stycken parlamentsledamöter (av 149 totalt) inom SYRIZA som inte gav sitt stöd till regeringen i den viktiga omröstningen i onsdags, kan denna interna opposition skapa politisk oreda för Tsipras. Utan dessa 39 namn saknar premiärministern majoritet i parlamentet. Om Lafazanis och Vänstra Plattformen vill, så kan de i teorin fälla regeringen. Denna teoretiska situation kan i sig skapa problem i praktiken för premiärministern.

Valet att ombilda regeringen på detta vis skapar ytterligare utmaningar för premiärministern. Det blev inte någon samlingsregering. Det blev inte någon ny koalition. Det blev inte heller några utnämningar som kan uppfattas som neutrala, eller som oppositionen kan ge sitt stöd till. I och med den uppkomna sprickan inom SYRIZA är premiärminister Tsipras numera sannolikt beroende av att oppositionspartierna Ny Demokrati, PASOK och Potami ger sitt stöd till stöd till regeringen i kommande omröstningar. Visserligen har de ovannämnda oppositionspartierna meddelat att de avstår från att ingå i en ny koalitions- eller samlingsregering (men kan tänka sig bistå regeringen), men valet att ombilda på detta vis skapar ytterligare utmaningar. Det skapar instabilitet när det inte går att förutse utfallet av omröstningar. Det är frågan om denna potentiellt volatila parlamentariska situation är hållbar på lite längre sikt.

I och med att regeringen har ombildats, så har premiärministern gjort ett av tre val. Det betyder dock att två till val kan bli aktuella: ett nyval kan bli följden om den ovannämnda instabila situationen i parlamentet består. En samlingsregering kan vara ett alternativ för att motverka instabiliteten i parlamentet och säkra en majoritet i kommande omröstningar. Därmed kan ett fundament för ökad stabilitet läggas. Men detta kommer innebära att premiärministern kan behöva kompromissa och ge oppositionspartierna ett avgörande inflytande i den förda politiken. Premiärminister Tsipras står med andra ord inför nya val, kval och utmaningar. 

Regeringen ombildas

Åsikterna lär vara uppdelade. Gårdagens regeringsombildning är nog varken radikal eller konservativ. Sanningen ligger nog, som det brukar vara, någonstans mitt emellan.

Den har varit på gång ett tag nu. Igår offentliggjordes den. Regeringsombildningen innebär att ett par namn lämnar och ett par nya tillkommer. Allt som allt omfattades 9 av 19 departement av förändringen. En klar majoritet av regeringen berördes således inte alls av ombildningen.

Den mest anmärkningsvärda (och på förhand mest haussade förändringen) i den sedan länge aviserade regeringsombildingen som offentliggjordes igår var att finansminister Stournaras lämnar sin post. Stournaras kommer förmodligen att tillträda som ny chef för Bank of Greece. Han ersätts av Gikas Hardouvelis. Det betyder att en så kallad teknokrat ersätts av en annan.

Mer specfikt är Hardouvelis en nationalekonom, som dock växlat mellan akademins, näringslivets och politikens domäner. I den senare domänen arbetade han för premiärminister Papademos och var  inblandad i 2012 års förhandlingar mellan den grekiska regeringen och den så kallade trojkan om en nedskrivning av landets skulder. Denna erfarenhet samt att han kommer från en mer neutral bakgrund kan, om man får göra en bedömning, spela en nyckelroll i de återkommande förhandlingarna med EU, IMF och ECB.



Några av utnämningarna kommer säkerligen att bli debatterade. Till dessa hör Makis Voridis och Andreas Loverdos. Den sistnämnde blev kritiserad för sina uttalanden gentemot HIV-drabbade kvinnor.

En annan aspekt av utnämningarna som är värd att uppmärksamma är att antalet kvinnor på regeringsposter stiger: Angeliki Gerekou, Fofi Gennimata och Evi Christofilopoulou är nya  namn i regeringen. Sedan tidigare återfinns Olga Kefalogianni i posten som turismminister. Tilläggas bör att Sofia Voultepsi blir ny talesperson för regeringen. Man bör dock notera att de tre förstnämnda enbart är biträdande ministrar. När det gäller kvinnor, så är tomrummet i grekisk politik stort.

Sett i sin helhet är det ännu något för tidigt att göra en slutlig bedömning av ombildningen. Regeringen knyter till sig ett par personer, som i fallet Loverdos, som tidigare hade lämnat de två regeringspartierna, vilket kan bidra till att stabilisera det bräckliga regeringsunderlaget. Det har spekulerats i att utnämningarna är ett led i att dra tydligare konfliktlinjer gentemot oppositionen och anlägga ett fränare tonläge. Det återstår att se.

Gårdagens regeringsombildning utgör i praktiken en marginell förändring (med ett par undantag). Mer avgörande är hur den nya regeringen lyckas med sina åtaganden. Där har den nye finansministern en mer substantiell roll att spela. Hardouvelis har, likt sin företrädare Stournaras, ett tufft jobb framför sig.

Ny regering, gamla ansikten

Sent igår kväll meddelade den grekiske premiärministern Samaras att regeringen ombildas. En ny regering tar vid idag. Det är många bekanta ansikten som återvänder. Frågan är om det ger en nytändning eller bara är ett sätt för att skapa stabilitet i ett utsatt läge?

Regeringsombildningen är förståelig. Förutsättningarna har ändrats på bara ett par veckor. Demokratisk Vänster har lämnat regeringskoalitionen. Majoriteten i parlamentet har krympt. Det har funnits ett behov att skapa stadga.

Den största förändringen i den nya regeringen är att den får ett ökat inslag av Pasok. Elva av trettionio poster besätts av Pasok eller av personer som tillsatts av partiet.

Man kan tolka detta drag som att Pasok höjer sin insats. Som tidigare har nämnts befinner sig partiet i ett trängt läge opinionsmässigt. Att ta en större del av regeringsansvaret kan möjligtvis medföra att Pasok kan skörda en större del av de politiska framgångarna. Myntet har dock en baksida. Den blir tydlig om utvecklingen inte blir den som partiet har hoppats på. Det är något av ett vågspel.

Samtidigt är det förståeligt att Pasok tar/får en större plats. I och med att den parlamentariska majoriteten har krympt till några få rösters övervikt ökar behovet av, försiktigt uttryckt, samordning.

En konsekvens av regeringsombildningen är, förutom att inslaget av Pasok ökar, att kabinettet utökas med fjorton poster till trettionio. Detta sker för att ge plats åt Pasok: en hel del av dessa utökade poster utgörs i praktiken av biträdande ministerposter.

Mer intressant är att se är hur förändringarna ser ut på posterna. Samaras fortsätter som premiärminister. Pasoks ordförande, Evangelos Venizelos, blir ny utrikesminister. Yannis Stournaras får fortsatt förtroende i den tunga posten som finansminister. I övrigt kvarstår många gamla ministrar i den nya regeringen. (Hela listan på ministrar kan för övrigt hittas här).

Kommer regeringsombildningen att ge en nytändning? Många av de nya medlemmarna i regeringen tillhör gamla bekanta ansikten, såsom Kyriakos Mitsotakis och Evi Christofilopoulo (båda två kommer att arbeta med administrativa reformer). Beskedet om en regeringsombildning har inte direkt skapat en våg av entusiasm.

Samtidigt finns det ett antal intressanta tillskott i den nya regeringen: Georgios Mavraganis, som kommer att ansvara för att öka statens intäkter. Mavraganis har tidigare arbetat som skatteexpert på en global revisionsbyrå.

Ett annat intressant namn är Haralampos Athanassiou. Athanassiou blir den nye justitie-, mänskliga rättigheter och transparensministern. Athanassiou har tidigare varit domare i högsta domstolen. Både Mavraganis och Athanassiou kan komma att spela viktiga roller framöver.

Intressant att notera är även att andelen kvinnor höjs i regeringen. Fyra av de trettionio ministrarna är kvinnor. Det är en ökning med tre stycken kvinnor. Samtidigt visar det på att det finns ett tomrum i grekisk politik. Det kommer med andra finnas anledning till att återvända i denna fråga.

Ta leme!