fredag 29 april 2016

Grexit spökar igen

Spekulationerna om en Grexit tilltar troligen om dödläget i förhandlingarna mellan Grekland och EU och IMF består.

Röster om en Grexit kan återigen höras. De strandade förhandlingarna mellan den grekiska regeringen och EU och IMF har återigen fått fart på spekulationerna om en Grexit. Tecken på detta kan skönjas, åtminstone enligt Financial Times: "Many signs of a repeat of last year’s Grexit drama are present: irreconcilable differences between Athens and its bailout creditors; a looming July debt payment owed to the European Central Bank; angry denunciations by embattled Greek prime minister Alexis Tsipras".

Även den ansedda tidningen The Economist kan räknas till den grupp som kalkylerat med sannolikheten för en Grexit: "The Economist Intelligence Unit has maintained the view that there is a 60% risk of Greece leaving before the end of our five-year forecast period. We do not think that the policies contained in the third bail-out programme will generate sufficient economic growth to mitigate Greece’s debt burden or reduce popular disaffection".

Intressant nog börjar även opinionen i Grekland skifta. Stödet för euron, tidigare mycket starkt, har börjat sjunka om man tolkar en mätning som genomförts av Public Issue nyligen: andelen som har åsikten att landets utveckling skulle förvärras om landet lämnar euron och återvänder till drachmen sjönk från 64% i november 2015 till 49% i april 2016.



Detta reser frågor kring vad som kan hända i det fall ingen förhandlingslösning inte nås vid det Eurogruppsmöte den 9:e maj som Eurogruppens ordförande Jeroen Dijsselbloem har utlyst, (som bland annat To Vima rapporterar om). Hur kommer, till exempel, det sjunkande stödet för euron att användas? Mot bakgrund av händelseutvecklingen under det förra året är det mycket som talar för att risken för en grexit inte ska underskattas.

Samtidigt finns det argument som talar för att EU:s ledare kommer att söka undvika ett scenario där Grekland lämnar euron, eftersom det i sin tur skulle väcka frågan vilket land som står näst på tur. Det ligger mycket i det som The Economist skriver:

"If Greece were forced out, investors would immediately question whether the euro zone was still a permanent monetary union or a looser form of currency regime. They would look for the next most Greece-like country in the bloc and start to probe its vulnerabilities"

tisdag 26 april 2016

Klockan klämtar

En snabb förhandlingslösning framstår som önskvärd för att undvika en upprepning av 2015 och nya spekulationer om en Grexit.

Den grekiska regeringen har återupptagit förhandlingarna med dess långivare, rapporterar Kathimerini. Förhoppningen för regeringen är att nå ett avslut på utvärderingsprocessen och få på så vis kunna tillgång till nya pengar innan den ortodoxa påsken, som äger rum denna vecka, tar vid. Det kan bli en kamp mot klockan.

Misslyckas förhandlingarna kan priset bli högt. Den grekiska statens likvidet håller nämligen på att tyna bort, enligt uppgifter till Kathimerini, vilket ökar risken för att den ställer in betalningarna. Situationen uppges för närvarande inte vara lika ansträngd som i fjol. Den tynande likviditeten sätter tryck på regeringen och dess förhandlare.

Samtidigt har det uppstått en komplikation i förhandlingarna. De olika långivarna har olika uppfattning om förutsättningarna för den grekiska ekonomin och vilka åtgärder som den grekiska staten genomföra. Detta konstateras på följande vis i Bloomberg:
The prime minister’s current dilemma stems from a disagreement between the euro area and the IMF. While the European creditors say the government in Athens has committed to enough austerity to reach the targeted budget surplus before interest payments of 3.5 percent of gross domestic product in 2018, the IMF projects current Greek measures will produce an excess of just 1.5 percent.
Följden av denna komplikation kan innebära att den grekiska regeringen kan tvingas till ytterligare ågärder och/eller besparingar. Dessa kan bli svåra för premiärminister Tsipras att bemöta. Tre scenarier kan därmed uppstå, enligt Bloomberg:

1) att den grekiska regeringen går med på de tuffare kraven
2) nyval
3) folkomröstning

I syfte att låsa upp likviditet kan premiärminister Tsipras tänkas acceptera det nya kraven. Det politiska priset kan dock bli högt. Ytterligare avhopp kan bli följden, vilket riskerar den bräckliga majoritet som för stunden summeras till tre röster. Troligen är detta scenario mindre önskvärt för premiärministern.

För att få ett mandat att gå med de tuffare kraven kan ett nyval utlysas av premiärministern. Premiärminister Tsipras valde detta alternativ i höstas, som en konsekvens av baioutöverenskommelsen i juli, och lyckades vinna valet. Det är dock mindre sannolikt att Tsipras väljar detta alternativ igen. Hans popularitet har sjunkit och hans parti, SYRIZA, ligger efter i opinionen. Även detta scenario är sannolikt inte önskvärt för regeringen.

En folkomröstning kan vara ett alternativ som övervägs, för att få ett mandat till att gå på nya krav. Tsipras utlyste, som bekant, en folkomröstning i somras i ett kritiskt läge i bailoutförhandlingarna. Dock är även detta alternativ mindre sannolikt. Premiärministern gick tvärtemot utfallet av folkomröstnibgen och gick med på en ny bailout. Denna "kolotoumba" - helomvändning - av premiärministern har bidragit till att SYRIZA tappat i popularitet. Således finns det argument som talar mot en folkomröstning

Mot bakgrund av att samtliga tre ovannämnda alternativ framstår som mindre attraktiva för den grekiska regeringen kan förhandlingsprocessen bli komplicerad. Resultatet kan, som kommande inlägg kommer att behandla, bli att grexitspöket åter gör sig påmint.

måndag 18 april 2016

Ekon från 2015

En kris kan vara under uppsegling om en förhandlingslösning inte nås i tid mellan Grekland och dess långivare. 


Det finns fortfarande tid kvar, men tids nog finns det mycket som i dagsläget talar för att bilden ovan kan komma att uppmärksammas allt oftare: kommer den grekiska staten kunna klara av de återbetalningar som ska ske i juni och juli?

Redan nu ställs frågan om den grekiska regeringen och EU och IMF kommer att hinna komma överens, som bland annat Bloomberg rapporterar om. Den grekiska staten är beroende av att få loss pengar från EU och IMF. Detta sker genom att den grekiska staten visat att den klarat av att nå ett antal uppsatta mål under en given tidsperiod, så att Grekland kan inkassera ett överenskommet belopp.

Problemet är att Grekland inte har klarat av sitt beting än. Bland annat har reformeringen av pensionssystemet ännu inte röstats igenom i parlamentet. Detta var något som den grekiska regeringen kom överens om när räddningspaketet på 86 miljarder euro förhandlades fram i juli förra året. Detta sätter saker på sin spets när den grekiska regeringen  för närvarande förhandlar med sina långivare: Greklands prestationer ska utvärderas och ett belopp kvitteras ut av den grekiska staten.

Det är oklart om en utbetalning till Grekland kommer att ske. Tidningen Forbes ställer sig till exempel tveksamt inför utfallet av de pågående förhandlingarna. En anledning till att förhandlingarna går segt är att långivarna sinsemellan inte är överens. IMF ställer sig tveksamt till att Grekland klarar av kommande beting och har krävt dels ett hårdare reformpaket (bland annat ska den grekiska staten minska pensionsersättningarna minskas än mer) och dels att en del av Greklands skulder skrivs av. Det sistnämnda är anatema för EU, särskilt Tyskland, eftersom en skuldavskrivning för Grekland skulle kunna leda till att andra EU-länder i kris skulle tänkas följa efter Grekland. Allt detta bidrar till att förhandlingarna kan dra ut på tiden. Samtidigt räknas tiden till Greklands återbetalningar i juni och juli ned.

Läget kompliceras ytterligare av att utrymmet för premiärminister Tsipras att gå med på mer omfattande besparingar är mycket begränsat: Hans koalition är bräcklig. Hans parti har tappat i popularitet och ligger numera efter i opinionsmätningar. Oppositionen börjar allt mer tala om nyval. Detta kan i sin tur bädda för att ett eko från 2015 börjar genljuda.

Än så länge är det dock fortfarande tyst, men det kan snabbt eskalera. Det ligger mycket i den bedömning som RBS gör:

"RBS analysts say last year’s events show the risk of contagion from Greece has eased but the Brexit vote, weaker regional growth and political fragility in a number of periphery countries means Greek developments could quickly become more relevant".

Vänligen notera: Det som presenteras i detta inlägg utgör mina egna åsikter (och således inte min arbetsgivares).

lördag 2 april 2016

Opinionsmätning

Ny Demokrati drygar ut ledningen i opinionen till åtta procent. 

Mätningen som genomfördes 29-30 mars och som publicerats i Kathimerini visar att oppositionspartiet Ny Demokrati drygar ut ledningen till regeringspartiet Syriza. Avståndet har växt till åtta procentenheter. Ny Demokrati samlar 24,5% av väljarsympatierna jämfört med 16,5% för Syriza, enligt den mätning som genomförts av Makedoniens Universitet.

De senaste månadernas utveckling i opinionen har gett Ny Demokratis nye partiordförande vind i seglen; för ett par dagar sedan tog Kyriakos Mitsotakis upp frågan om att utlysa nyval.

Medvinden för Syriza, som kom till makten i januari 2015 och sedan lyckades vinna nyvalet i september samma år, har på ett år förvandlats till motvind. Scenförändringen jämfört med ett år sedan är med andra ord drastisk.