Om den grekiska väljaropinionen

En ny mätning kartlägger det politiska läget i Grekland. Den tecknar bilden av ett land där missnöjet stiger. 

Denna färska mätning av opinionsinstitutet Public Issue ger en aktuell bild politiska läget i Grekland. I korthet kartlägger mätningen den politiska motvind som regeringen befinner sig i. 

Vad säger då mätningen? Bilden här ovan visar att nästan nio av tio väljare tycker att utvecklingen går åt fel håll i Grekland. Det är för övrigt en siffra som stigit något jämfört med den föregående mätningen i september månad.

Med 61% pekas landets ekonomi som det största problemet som Grekland möter. Arbetslösheten, som är tätt förknippad med ekonomin, återfinns på andra plats med 35%. Grekland har enligt nya siffror från det europeiska statistikinsitutet Eurostat den högsta arbetslösheten inom eurozonen. Sättet som regeringen- och det partipolitiska systemet fungerar pekas ut som det tredje största problemområdet av de grekiska väljarna.

Väljarna indikerar ett missnöje med det avtal som slöts av Grekland och EU i juli förra året. 85% ställer sig emot det. Eftersom det var premiärminister Tsipras som förhandlade om och undertecknade avtalet, så förknippas avtalet med honom. 

Denna mätning illustrar hur väljarna ställer sig till de olika partiledarna. Kyriakos Mitsotakis, som tog över som partiledare för Ny Demokrati tidigare i år, är den mest populäre partiledaren. 77% av väljarna har en negativ uppfattning av premiärminister Tsipras. Det är skarp kontrast jämfört med 2015. Mycket har hunnit hända inom loppet av ett år.

Intressant nog verkar väljarna inte föredra vare sig en regering styrd av  premiärminister Tsipras/Syriza eller av oppositionsledaren Mitsotakis/Ny Demokrati. 51% tycker nämligen att inget av de två alternativen är bäst lämpade att styra landet. Denna uppfattning har för övrigt stigit kraftigt under året: blott 15% tyckte så i februari 15. Detta kan vara värt att hålla i bakhuvudet i samband med det allt mer tilltagande talet om nyval.

När det gäller frågan om nyval har andelen som ställer sig positiva till ett nyval vuxit. Siffran har stigit från 32% i maj 2016 till 50% i oktober. Detta ger en fingervisning om regeringens situation. Den illustrerar även den allt mer tilltagande politiska motvind som premiärminister Tsipras möter. 

I rörelse

Migrationsfrågan har hamnat högt upp på den politiska dagordningen och påverkar även relationerna inom regeringen. 

45 570 flyktingar befann sig i Grekland torsdagen den 17e mars. Siffran stiger dag för dag. Gränsen norrut, främst mot Makedonien, men även Albanien och Bulgarien har i praktiken stängts av. Samtidigt fortsätter flyktingar att bege sig till Grekland (även om siffrorna rapporteras ha minskat de senaste dagarna). Detta skapar problem för premiärminister Tsipras. 

Tsipras har uttryckt farhågor om att Grekland håller på att förvandlas till en "själarnas lagerplats". En  fungerande lösning, som gör att situationen i Idomeni, Kilkis, Polykastro, Chios och Lesbos lättas upp, efterfrågas. Visserligen pågår förhandlingar om flyktingfrågan inom EU och mellan EU och Turkiet, från vilket majoriteten av flyktingarna passerar. Det återstår dock att se vad ett framförhandlat avtal kommer att innebära och, än viktigare, hur det kommer att efterlevas. 

Mer klart är dock att flyktingfrågan har lämnat avtryck i den politiska debatten i Grekland. Frågan har rent av orsakat politisk strid inom regeringen och ökat spänningarna internt. Försvarsminister Panos Kammenos, ordförande för Oberoende greker tillika Syrizas koalitionspartner, krävde tidigare i veckan migrationsminister Yannis Mouzalas avgång. Mouzalas, som tillhör Syriza, hade enligt Kammenos använt fel ordval för att beskriva grannrepubliken i norr. Uppgifter förekom att Mouzalas rent av lämnade i sin avskedsansökan. Efter en del turer sägs nu kontroversen ha bilagts, rapporterar Kathimerini. Åtminstone för stunden.

Det går att i efterhand att tolka kontroversen mellan försvarsministern och migrationsministern som i onödan uppförstorad. Mer relevant är troligen att tolka detta skeende som ett tecken på att relationerna mellan regeringerns två koalitionspartners är ansträngd. Syriza har tidigare kört över Oberoende greker i politiska frågor (en sådan är den om samkönade partnerskap). Om Oberoende greker, som en följd av denna kontrovers lämnar koalitionen med Syriza, är en regeringskris ett faktum. 

Sådana spekulationer skapar i sig bekymmer för premiärminister Tsipras. De är troligen ovälkomna i ett läge när hans förtroendesiffror sjunker och Syriza befinner sig i opionmässig motvind. Visserligen skulle premiärminister Tsipras kunna försöka att byta ut Oberoende greker mot en annan koalitionspartner, om Kammenos och hans parti lämnar. Det är dock svårt att se hur det skulle ske. Dessutom har tankar kring en samlingsregering eller nyval avfärdats tidigare i år.

I ett läge där flyktingfrågan saknar ett svar, där planerna kring pensionsreformen orsakar strejker och demonstrationer, där förhandlingarna mellan den grekiska staten och dess långivare ännu inte ser ut att lösas, stiger insatsen för premiärminister Tsipras allt mer. Flyktingfrågan kan mycket väl bli en droppe till i den bägare som gör att Tsipras regering faller.