Små marginaler kan avgöra det kommande maktskiftet

Ny Demokrati på väg mot valseger
Utfallet av den 26:e maj pekar på att Ny Demokrati allt mer sannolikt kommer att stå som valsegrare den 7:e juli. Kyriakos Mitsotakis lär då få i uppdrag att bilda regering. Det är oklart om han kommer att bilda en koalitionsregering eller inte. Om utfallet blir det förstnämnda är det mycket som pekar på att KINAL, det vill säga före detta PASOK, kan bli en trolig junior partner i en koalition. För tillfället kretsar den politiska diskussionen just kring om Ny Demokratis förutsättningar att bilda regering.

Småpartiernas öde kan avgöra om Ny Demokrati får egen majoritet
En rad småpartier befinner sig för tillfället vid treprocentspärren, gränsen för att komma in i det grekiska parlamentet. Oberoende greker, Potami, Centerunionen ser ut att vara på väg ut ur parlamentet. Mera 25, Folklig Enhet ser ut att, möjligen, vara på väg in. Småpartiernas öde är svårt att sia om. Det som kan vara avgörande är hur väljarna ställer sig gentemot de två partierna som utmanar om makten. Detta beror på hur det grekiska valsystemet är konstruerat. Grekland tillämpar ett system där femtio mandat tillfaller det största partiet. Ju fler partier som tar sig över treprocentsspärren, desto svårare blir för det största partiet att uppnå egen majoritet. Denna detalj kan bli det som avgör småpartiernas öde.

För tidigt att räkna ut SYRIZA?
Även om allt mer pekar på att Alexis Tsipras kommer att meddela att han avgår som premiärminister den 7:e juli finns det ett antal punkter som kan bidra till att minska förlustmarginalen. En sådan punkt är den partiledardebatt som är tänkt att hållas den första juli. En annan punkt är relationen mellan Grekland och Turkiet. På senare tid har den blivit allt mer ansträngd. Detta kan komma att gynna den sittande statsministern.

Mycket talar för att SYRIZA tappar väljare
En intressant inblick i SYRIZA inför det  stundande valet kommer från Michalis Spourdalakis. Spourdalakis kandiderade till europaparlamentet i valet i maj för SYRIZA och är även en av partiets grundare. Spourdalakis noterar följande: "people who voted SYRIZA four years ago, September 2015, they didn’t go to vote. They abstained. Only 58 percent of the people who voted for SYRIZA in the last general election, went to vote this time around. While New Democracy was gaining support from the smaller parties, the parties of the crisis— the River, the Independent Greeks, etc. SYRIZA had no other supporting pools to draw support, while almost 90 percent of the people who voted New Democracy in the last election went to vote." Om man utgår från Spourdalakis reflektionen pekar mycket på att den valvind som förde SYRIZA till makten 2015 kommer att lysa med sin frånvaro den 7:e juli 2019.

Slutet för den populistiska vågen?

Har den populistiska vågen ebbat ut? Vänsterpopulistiska SYRIZA gick bakåt i valet den 26:e maj och den tidigare regeringspartnern, högerpopulistiska Oberoende greker (ANEL) hamnar utanför treprocentsspärren.   

Ett chockresultat för premiärminister Tsipras

Valresultatet den 26:e maj är något av en chock. Inför valet hade premiärminister Tsipras presenterat en rad vallöften i ett försök att minska gapet till oppositionspartiet Ny Demokrati. När rösterna räknats i valet till europaparlamentet samlar Ny Demokrati 33,1% av rösterna jämfört med SYRIZAs 23,8%. Gapet förblev i princip oförändrat. Ny Demokrati gick även fram i de regionala valen som hölls samma dag, med klara segrar i fem av tretton regioner (i sju andra regioner väntar en andra valomgång). I symboliskt viktiga Aten ser Kostas Bakoyannis ut att vinna valet som borgmästare. Kyriakos Mitsotakis ser ut att ha avgått med segern i styrkemätningen mellan honom och premiärminister Tsipras.

Grekland går till valurnorna igen
Vidden av valresultatet (samt att Tsipras regeringsunderlag ser ut att minska ytterligare och närmast bli ohållbart) bidrog sannolikt till att premiärministern lämnade beskedet om nyval samma kväll som det preliminära valresultatet blev offentligt. Mycket talar för att valet till det grekiska parlamentet kommer att hållas den 7:e juli.

Slutet för den populistiska vågen?

Den stora överraskningen är dock att väljarna tycks ha stått på sig. Missnöjet över utvecklingen i Grekland under mandatperioden har inte rubbats av de vallöften som SYRIZA presenterat. Därmed uppstår frågan: har den populistiska vågen ebbat ut? Det är inte bara vänsterpopulistiska SYRIZA som drabbats. Även den tidigare koalitionspartnern, högerpopulistiska och nationalistiska Oberoende greker (ANEL) har gått kraftigt tillbaka. ANEL samlar 0.8% när rösterna räknats samman och hamnar således utanför Europaparlamentet.

Väljerna höjer kraven: småpartierna hamnar utanför

En läsning av valresultatet är att väljarna allt mer ställer krav på sina politiker. Det gäller inte enbart de styrande partierna utan över hela det politiska spektrumet: Centerunionen hamnar utanför (och ser ut att implodera i parlamentet som en följd av inbördes stridigheter och avhopp). Populistiska Pleusi eleufterias, Laiki Enotita, DieM 25 hamnar klart under treprocentsspärren. Utanför europaparlamentet hamnar även vänstermittenpartiet Floden (To Potami). Partiets ledare, Stavros Theodorakis, har meddelat att han avser att avgå sedan partiet tappat mer än tre av fyra väljare jämfört med föregående val.

Två högerextrema partier till europaparlamentet

Valresultatet bjöd på ytterligare en överraskning. Det nynazistiskt anstrukna Gyllene Gryning (4,88%) halverades jämfört med föregående val till europaparlamentet (9,39%). Mycket talar för att partiet tappade många av sina röster till ett annat högerextremt parti, Grekisk Lösning (4,18%). Partiet är en motståndare till Prespesavtalet och samlar många av sina röster i norra Grekland. 

För tidigt att dra slutsatser?
Nick Malkoutzis argumenterar att det möjligen är för tidigt att dra slutsatsen att populismens tid är över - även Ny Demokrati har lagt fram vallöften som kan tolkas som populistiska. Även i Ny Demokrati finns det politiker, som t.ex. Adonis Georgiadis, som framstår som populistiska. Ett visst mått av försiktighet när valresultatet tolkas kan vara på sin plats.

En förändrad dynamik

Trots ovanstående brasklapp finns det en summering som kan dras. En följd av valresultatet är att dynamiken i grekisk politik går i en tydlig riktning. Ny Demokrati ser ut att få uppdraget att bilda regering när kommande val till parlamentet hålls. Frågan är hur stor marginalen kommer att bli, och om partiet kommer att behöva stöd från ytterligare ett parti (troligtvis socialdemokratiska KINAL) för att bilda en majoritet i det grekiska parlamentet. 

Regeringskoalitionen upplöst

Den juniora partner i den styrande koalitionen lämnar regeringen på grund av oenighet kring den så kallade makedonienfrågan. 

Spänningen inom regeringskoalitionen har stegrats under en längre period. Oenigheten mellan Syriza och Oberoende greker, de två regeringsparterna, över den så kallade makedonienfrågan har varit den drivande anledningen. Panos Kammenos, partiledare för den juniora regeringsparten Oberoende greker, har motsatt sig att Grekland ratificerar (godkänner) det avtal som har förhandlats fram, Prespesavtalet. I och med att det grekiska parlamentet har hamnat i en situation där det inom en snar framtid ska ta ställning till avtalet meddelade Kammenos igår att han lämnar regeringen. Beskedet var väntat.

Därmed har premiärminister Tsipras formellt tappat sin majoritet i det grekiska parlamentet. Kort efter Kammenos besked meddelade Tsipras att han begär att ett misstroendevotum ska hållas i parlamentet. Syftet är att utröna om han har ett parlamentariskt stöd för att kunna fortsätta regera. I skrivande stund pekar mycket på att han komma att få en majoritet (151 av 300 röster) när det grekiska parlamentet ska ta ställning. Misstroendomröstningen kan komma att hållas redan på onsdag denna vecka.

Greece, Europe Elects analysis:

Will Prime Minister Tsipras (SYRIZA-LEFT) survive vote of no confidence?

MPs required: 151/300

MPs who are projected to support Tsipras: 151

SYRIZA-LEFT: 145
ANEL-ECR: 4
Potami-S&D: 1
unaffiliated: 1
other parties: 0#Prespa #Tsipras

— Europe Elects (@EuropeElects) January 13, 2019

Trots att Tsipras troligen klarar en misstroendeomröstning är det rimligt att anta att han kommer att utlysa ett nyval, mycket på grund av att det parlamentariska underlaget är sannolikt för bräckligt och ohållbart i längden. Det lär i så fall ske när parlamentet röstat ja till Prespesavtalet. Beskedet om nyval kan komma att lämnas så att nyvalet infaller samtidigt med valet till europaparlamentet som hålls i maj. 

Det går samtidigt inte att utesluta att Tsipras väljer att fullfölja mandatperioden, som löper ut i oktober. Fyra ledamöter från Oberoende greker har för närvarande valt att sitta kvar i regeringen: turismminster Elena Kountoura, jordbruksminister Vassilis Kokkalis och biträdande ministrar Thanassi Papachristopoulos och Costas Zouraris. (Kountoura och Kokkalis har blivit uteslutna ur Oberoende greker). Det ger Tsipras en viss stadga. 

Ο Βασίλης Κόκκαλης παρότι βρίσκεται σε στάδιο διαπραγμάτευσης για την ψήφο του στο Εθνικό θέμα από την Κίνα αρκεί η πρόθεση για ανταλλαγή θέσης προκειμένου να απομακρυνθεί από την κοινοβουλευτική ομάδα των ΑΝΕΞΑΡΤΗΤΩΝ ΕΛΛΗΝΩΝ

— Panos Kammenos (@PanosKammenos) January 14, 2019

Η Κα Κουντουρά με επίσημη ανακοίνωση της αποφάσισε να ανταλλάξει την ψήφο της και το όνομα της Μακεδονίας με την υπουργική καρέκλα. Την θέτω από τώρα εκτός κοινοβουλευτικής ομάδας των ΑΝΕΞΑΡΤΗΤΩΝ ΕΛΛΗΝΩΝ.

— Panos Kammenos (@PanosKammenos) January 14, 2019

En tungt vägande anledning till att Tsipras kan välja att sitta kvar mandatperioden ut är att det ger honom en möjlighet att förbättra utgångsläget inför valet. Lyckas han få Prespesavtalet godkänt av det grekiska parlamentet kan ha söka visa att Syriza, det parti Tsipras leder, är regeringsdugligt. Även om Syriza lär förlora det val som följer (vilket är det mest troliga scenariot enligt opionsmätningarna) kan Tsipras försöka nå ett högre syfte: att göra sig och sitt parti fortsatt politiskt relevant. 

Spänningen stiger inom regeringskoalitionen

Inom kort kan en kedjereaktion sätta igång i Skopje som mynnar ut i att Grekland får gå till vallokalerna i förtid. 

Redan till maj, när valet till europaparlamentet är planerat att hållas, kan Grekland rösta om vem som ska styra landet. Detta scenario förutsätter dock följande händelseförlopp:

FYROMs premiärminister Zoran Zaev har, som Kathimerini meddelar, tagit steget och lagt fram till parlamentetet fyra konstitutionenella förändringar som ingår i det så kallade Prespesavtalet, det vill säga den överenskommelse som träffades mellan FYROM och Grekland för att bilägga den mångåriga tvisten kring namnet Makedonien. Debatten som leder fram till omröstningen väntas hållas kommande onsdag. Om Zaev får med sig parlamementet att godta de konstitutionella förändringarna hamnar bollen i Grekland.

Då återstår nämligen att Greklands parlament ratificerar Prespesavtalet för att det ska träda i kraft. Premiärminister Tsipras väntas lämna besked om när det grekiska parlamentet ska ratificera Prespesavtalet. Problemet för Tsipras är att Panos Kammenos, partiledare för Obereonde greker och Tsipras koalitionspartner, motsätter sig Prespesavtalet. Kammenos har hotat bryta upp koalitionen med Syriza om avtalet godtas, vilket i så fall innebär att utan Kammenos och de sex ledamöterna från Oberoende greker förlorar Syriza majoriteten i parlamentet.

Till saken hör att två ledamöter för Obereonde greker har deklarerat att de kan bryta med partilinjen och kan tänkas rösta för Prespesavtalet. Även mittenvänsterpartiet Potami har deklarerat att de kan tänkas ge sitt stöd till avtalet. Premiärminister Tsipras har således i praktiken de röster han behöver för att det grekiska parlamentet ska ratificera Prespesavtalet, ett projekt som premiärminister Tsipras investerat åtskillig politisk prestige i.

Problemet för premiärministern kan dock sammanfattats i att han kan vinna slaget och förlora kriget. Utan stödet från Obereonde greker blir det i praktiken ohållbart för Tsipras att försöka fortsätta att regera. Därför kan ett val i förtid bli följden. Utfallet av omröstningen i FYROM de närmaste dagarna kan således bli inledningen till att detta scenario förverkligas.

Det rör sig i opinionen

Turbulensen under 2015 har lämnat ett tydligt spår i opinionen. Syriza har tappat väljare till oppositionspartierna och går igenom en kris, enligt en färsk studie.

Det styrande regeringspartiet Syriza befinner sig sedan lång tid tillbaka i motvind. Det illustreras tydligt i följande studie av Public Issue, vilken kartlägger väljarrörelserna över tid mellan 2015 och 2018. Betydande andelar av väljarkåren har alltsedan det tumultartade året 2015 lämnat Syriza och gått över till oppositionen; främst till det konservativa mittenhögerpartiet Ny Demokrati, men även till den socialdemokratiska mittenvänsterkoalitionen Rörelsen för Förändring. Ett växande gap mellan regering och koalition har uppkommit.

Syriza befinner sig även i kris. Nämnda opinionsinstitut studerar även hur väljarna uppfattar Syriza. Några av dessa punkter presenteras här nedan: När det gäller frågan om partiet har en duglig partiledare har stödet sjunkit med fyrtio procentenheter. Partiet har även tappat betydande stöd i frågan om det befinner sig nära ett antal viktiga väljargrupper (här uttryckt som medelklassen och svaga grupperingar) där partiet har tappat 42 och 39 procentenheter.  Samtidigt har uppfattningen om att partiet befinner sig i kris ökat med 28 procentenheter mellan 2015 och 2018. Taget tillsammans pekar detta på att Syriza befinner sig i en prekär situation

Studien väcker med andra ord följande fråga: är Syriza på väg att bli nästa offer för den underminerande pasokifieringen? 

Reflektioner

Detta inlägg uppmärksammar ett par intressanta utvecklingar inom grekisk politik, både i ordets strikta bemärkelse men även i ett mer utökat avseende. 

Reflektion #1. Resonemangsäktenskapet mellan SYRIZA och Oberoende greker har visat sig hålla längre än vad som var rimligt att anta när det väl offentliggjordes för tre år sedan. Det betyder dock inte att det saknas utmaningar. En sådan har att göra med den så kallade "Namnfrågan", det vill säga förhandlingarna grannrepubliken i norr, FYROM, för att lösa den snart kvartsekellånga konflikten i vilket namnet är en av knäckfrågorna. Förhandlingarna mellan länderna pågår, men Oberoende grekers partiledare Panos Kammenos har synpunkter på utformningen av namnet. Han har även öppnat för en folkomröstning och (troligen undersförstått) fört fram ett ultimatum. Kommer detta att knäcka koalitionen?

#2. Förhållandet mellan Grekland och dess östliga granne har på senare tid blivit allt mer spänd. Den grekiska regeringen har, hittills, genomfört en delikat balansgång mellan att upprätthålla grannsämjan och att hävda sin nationella suveränitet. Idag inträffande dock följande incident, som Kathimerini rapporterar om. Vad kommer att följa nu? Kommer balansen att rubbas?

#3 Oppositionspartiet Ny Demokrati åtnjuter för närvarande en betryggande ledning i opinionsmätningarna. Samtidigt visar mätningar som denna att det råder misstänksamhet gentemot partiet. Handlar misstänksamheten om förtroende, och om partiets historik och politik? Kan partiets ledare ändra på denna uppfattning?

#4. Koalitionsregeringar kan vara här för att stanna i Grekland. Det nybildade mittenvänsterpartiet Kinima allagis (ungefär Rörelsen för förändring) kan spela en nyckelroll efter ett val när en regering ska bildas. Detta färska uttalande från Ny Demokrati kan ses som en indikation kan ses som att detta scenario ser ut att bli aktuellt. En fråga (eller två) att ställa sig är: innebär detta att SYRIZA, som tagit över det gamla socialdemokratiska partiet Pasoks väljare (och även dess retorik), står inför en pasokifiering? Eller håller verkligen tre block att växa fram inom grekisk politik?

#5 Från en flykting till en framstående basketstjärna i NBA - Giannis Antekounmpos liv innehåller nog allt. Videoklippet här nedan vittnar om vidden om Antetokounmpos imponerande resa; hittills kanske man ska tillägga. Antetokounmpo vittnar även om en ytterligare aspekt, nämligen att medborgarskapsbegreppet håller på att vidgas i Grekland. Det är välkommet.

Ett politiskt landskap i förändring

En färsk opinionsundersökning antyder att det grekiska politiska landskapet håller på att förändras. Vare sig SYRIZA eller Ny Demokrati kan räkna med att de står på stadig mark menar Metron Analysis, det opinionsundersökningsföretag som genomfört studien. 

En kvicksand håller på att bre ut sig tvärs över det grekiska politiska landskapet. Detta är den beskrivning som används för att illustrera den rådande politiska trenden i den undersökning som genomförts av Metron Analysis och som publicerats i Kathimerini. Varken regeringspartiet SYRIZA eller oppositionspartiet Ny Demokrati kan räkna med att de står på stadig grund. Granskar man resultaten i studien närmare blir det tydligare varför denna beskrivning används.

Låt oss dock börja med att studera situationen för SYRIZA. Initialt är det lockande att tro att situationen för SYRIZA har förbättrats. Studien visar nämligen att regeringspartiet ser ut att bryta en negativ trend; för första gången på länge är avståndet upp till oppositionspartiet Ny Demokrati nere på ensiffriga tal. Partiet har även stigit i opinionen (se bild nedan). Tillsammans med faktumet att arbetslösheten visat tecken på att sjunka något samtidigt som den grekiska ekonomin ser ut att sakta återhämta sig borde detta antagligen leda till att man drar slutsatsen att utsikterna för att partiet gör ett bra val 2019 har förbättrats. Läget ser sålunda bra ut för det tidigare uträknade regeringspartiet. Åtminstone om man jämför med hur det har sett ut innan.

Detta är dock en svajande ställning. Den inledande bilden som hämtats från Metron Analysis studie visar att den grekiska ekonomin (39%) tillsammans med arbetslösheten (19%) utgör de viktigaste politiska frågorna för väljarna. Lägg dessutom till att nästan en klar majoritet (48%) tycker att de ekonomiska förutsättningarna kommer att förvärras, så finns det anledning till att dämpa optimismen. Inte heller kan den anmärkningsvärda siffran 72% (det vill säga de som tycker att utvecklingen går åt fel håll) tolkas som ett positivt tecken. Det är nog detta som bidrar till att teckna bilden av ett parti som befinner sig i politisk kvicksand snarare än på stadig mark.

Denna volatila situation gäller även för oppositionspartiet Ny Demokrati. Även om gapet till SYRIZA krymper, så samlar Ny Demokrati med 34,9% mest stöd bland väljarna. Dessutom är partiledaren Kyriakos Mitsotakis mer populär än premiärminister Alexis Tsipras. Lägger man dessutom till hur väljarna ställer sig tvivlande till regeringspartiets förmåga att förbättra de ekonomiska förutsättningarna, så torde man kunna dra slutsatsen att Ny Demokrati har goda chanser att vinna nästa års val.

Men även denna slutsats är byggd på lösan sand. Den ovannämnda studien visar att 68% har en negativ uppfattning om Ny Demokrati. Dessutom tycker nästan en klar majoritet, 45%, att ingen partiledare är bäst lämpad till att vara premiärminister för landet. Det är troligen dessa två uppgifter som tillsammans kan tolkas som att Ny Demokratis skenbart solida ställning troligen är underminerad.

Studien visar även på fler anmärkningsvärda resultat som antyder hur den politiska terrängen håller på att omvandlas. Till exempel visar den att turerna kring Novartis anses ha spätt på de politiska motsättningarna (53%). Det politiska samtalet har polariserats och retoriken har blivit mer hätsk. Väljarna har reagerat på detta.

Men än mer oroväckande är hur den visar på hur svagt förtroendet är för de politiska partierna: på en tiogradig skala återfinns de på en bottenplats med knappt 2,6%. Att nynazistiska Gyllene Gryning återigen börjar stiga i opinionen och med 9,4% befäster en tredjeplats vittnar om hur det grekiska politiska landskapet håller på att danas om; hur dess fundament tycks skifta i konsistens.

Det är med andra ord en studie som, försiktigt uttryckt, stämmer till eftertanke.
Och som väcker oro.

Opinionsmätning: Gapet består

Oppositionspartiet Ny Demokrati i fortsatt stabil ledning visar ny opinionsmätning.

Trenden består. Oppositionspartiet Ny Demokrati har ett stabilt, tvåsiffrigt övertag jämfört med det styrande regeringspartiet Syriza, enligt en färsk opinionsundersökning som genomförts av Makedoniens Universitet som genomförts på uppdrag av SKAI. Vore val idag skulle Ny Demokrati få 30,5% av väljarnas rösterna och Syriza 17,5%, ett gap på 13 procentenheter. 

Intressant nog krymper avståndet mellan de två partierna jämfört med den föregående mätningen. Då uppgav 33% att de skulle rösta på Ny Demokrati jämfört med 15% för Syriza. Dock visar den nya mätningen att den rådande trenden för de två största partierna består. Gapet kvarstår.

Det mest intressanta med mätningen är att den även översätter opinionssiffrorna till mandat. Eftersom Grekland tillämpar ett system med förstärkt proportionalitet tillfaller 50 mandat det största partiet. Med dagens siffror skulle detta innebära, som bilden här ovan visar, att Ny Demokrati ensamt kan bilda en majoritetsregering. 

Att så är fallet är även en konsekvens att färre partier klarar sig över treprocentsspärren. Enbart tre partier till tar sig över tröskeln i denna mätning: den nya PASOK/mittenvänster-konstellationen (7,5%), nynazistiska Gyllene Gryning (7%) och kommunistiska KKE (6.5%). Även denna utveckling är anmärkningsvärd.

Kontraster

Kontrasten är slående jämfört med utgångsläget 2015: 9 av 10 väljare är missnöjda med regeringspartiet SYRIZA. Få saker ser ut att peka på att premiärminister Tsipras kan vända den rådande trenden till valet 2019.

Den senaste mätningen från Public Issue tecknar en tydlig bild. En stor majoritet - mer precist 90 procent - är missnöjda med den SYRIZA-ledda koalitionsregeringen. Lägger man dessutom till att förtroendet för oppositionsledaren Mitsotakis är dubbelt så högt jämfört med premiärminister Tsipras (se bild nedan) bildar detta en slående kontrast jämfört med läget för två år sedan. 

Det finns således inte mycket talar för att premiärminister Tsipras sitter kvar när Grekland går till val om två år. Frågan kan dock ställas: går det att vända på trenden? Mycket kan hinna hända till nästa val. Premiärminister Tsipras är mån om att narrativet som den sittande regeringen omgärdas av ska hinna brytas och bytas ut tills dess. "Det värsta är helt klart bakom oss", har premiärminstern sagt i en intervju som nyligen gavs till The Guardian, med hänvisning till det tredje räddningspaketet som förhandlades fram under närmast dramatiska former sommaren 2015. 

Det finns visst fog för Tsipras tes. Arbetslösheten har sjunkit från 27,9% (när den låg som högst) till dagens 21,7. Den för Grekland viktiga turismnäringen ser ut att gå mot ett rekordår i år. Nyligen lyckades även regeringen att, efter segdragna förhandlingar, kvittera ut ytterligare en delbetalning ur räddningspaketet, vilket bidrog till att en ny likviditetskris liknande den 2015 med snäv marginal kunde undvikas. Dessutom återvände Grekland i förra veckan till obligationsmarknaden - för första gången på flera år - vilket har gett upphov resonemang om att Grekland är på väg att återhämta sig. Allt detta kan bidra till att bilden av regeringen och Tsipras förbättras.

En vändning i opinionen framstår dock i nuläget som en from förhoppning. Det ekonomiska läget i Grekland är och förblir mycket ansträngt (en läsvärd inblick i många företagares vardag ges i de serie av artiklar som Dagens Nyheter publicerade nyligen). Många är de greker som funderar på att flytta: 41% av de unga i landet funderar på att lämna Grekland, enligt Dianeosis. Många har redan gjort det. Den kovändning som premiärminister Tsipras gjorde i juli 2015 - då han först stödde nej-alternativet i en hastigt genomförd folkomröstning för att göra tvärtom - har allvarligt och påtagligt underminerat förtroendet för honom och den SYRIZA-ledda regeringen. Att Tsipras och hans regering har ett sisyfosarbete framför sig inför valet 2019 är förmodligen något av ett understatement.

Åtgärdspaketet passerade parlamentet

Premiärminister Tsipras lyckades samla ihop samtliga röster i sin koalition när det grekiska parlamentet i torsdags kväll röstade igenom ett kritiskt åtgärdspaket. Därmed undveks troligen en kommande likviditetskris i juli. Trots det återstår en rad frågetecken.

153 röster var tillräckligt för att en hotande likviditetskris  kunde avstyras. Det omdebatterade åtgärdspaketet som innehåller besparingar för de grekiska pensionärna och ytterligare besparingar godkändes av det grekiska parlamentet (en mer utförlig lista kan hittas här). 

Omröstningen banar, enligt Wall Street Journal, vägen för att Grekland när den så kallade eurogruppen sammanträder den 22 maj får klartecken till att kvittera ut ett nytt belopp ur den bailout som träffades 2015. På så vis kan Grekland betala tillbaka på lån som förfaller i juli. Krisen är på så vis troligen avvärjd. (Detta förutsätter givetvis att eurogruppen kommer överens).

Dock kvarstår en rad frågetecken. I samband med debatten inför omröstningen uppmärksammade premiärminister Tsipras att Grekland kan ta tillbaka en del av de åtgärder som landet har godkänt, om inte Grekland får ta del av skuldlättnader av de internationella långivarna. Det är på sin plats att EU och IMF är oense om och på vilket sätt Grekland bör ta del av skuldlättnader. Detta kan skapa komplikationer.

Fler frågetecken återstår. Regeringen Tsipras har förbundit sig att privatisera och reformera en rad företag och instutitioner som ägs eller drivs av den grekiska staten. Ett sådant objekt som väckt uppmärksamhet är projektet med att omvandlingen den gamla flygplatsen Hellenikon till ett bostadsområde med plats för näringsliv. Projektet skulle även bidra till att 70 000 jobb skapas enligt Kathimerini. För ett par veckor sedan stannade Hellenikonprojektet upp när kulturminister Lydia Koniourdo ville byggnandsminnesförklara ett antal byggnader i den gamla flygplatser. För ett par dagar sedan anmälde Piraeus skogsdepartement att en del av området som omfattas av Hellenikon är att betrakta som skog. Tillsammans har de båda händelserna rest frågetecken kring den grekiska regeringens vilja att genomföra sina åtaganden.

Det största frågetecknet är dock om regeringen Tsipras klarar av att fullfölja sina åtagande och härdar ut till valet 2019. Inför omröstningen igår drabbades Grekland av en generalstrejk. Demonstrationer utlystes runt om i Grekland. Åtgärdspaketet är impopulärt, särskilt eftersom det innefattar ytterligare besparingar för pensionärer, en särskilt utsatt grupp. SYRIZA befinner sig opionsmässigt i motvind. Det finns en risk att motvinden stärks ytterligare. 

Sannolikt kalkyrerar premiärminister Tsipras med åtgärdspaketet, tillsammans med tecken på ekonomi som kanske återhämtar sig, kan vända på utvecklingen. Om regeringen lyckas få de ekonomiska hjulen i rullning kan detta bidra till att dra loss SYRIZA ur det opinionsmässiga diket. Det finns dock en rad frågetecken om att så sker.

Opinionsmätning

Rollerna är ombytta drygt ett år efter valet. Ny Demokrati (det tidigare regeringspartiet) gått förbi SYRIZA samtidigt som regeringspartiet (och tidigare oppositionspartiet) SYRIZA faller. En ny mätning visar dessutom att gapet mellan de två partierna ökar. Det är en markant förändring jämfört med situationen för ett år sådan. Trots det visar en annan mätning en misstro mot partiernas förmåga att leda landet. Det är en utveckling som oroar. 

Bilden här ovan är talande. På drygt ett år har det tidigare populära och populistiska Syriza tappat sin tidigare glans. Ett partiledarbyte i Ny Demokrati har medfört en skjuts uppåt och förbi Syriza. Det finns många olika tolkningar som har framförts till denna utveckling i väljaropinionen. En är att det kostar på att regera. Väl i maktställning tvingas partier till att genomföra impopulära åtgärder. En annan tolkning, som är kopplad till den första, är att väljarna jämför vad partierna har lovat i valet med vad som faktiskt har genomförts. I detta fall har Syriza och premiärminister backat från sina vallöften och även intagit motsatta ståndpunkter. Detta förklarar en del av den nedåtgående utvecklingen för Syriza. Det finns ytterligare tolkningar att göra.

Ser man dock på opinionsiffrorna här nedan, som är hämtade från Makedoniens universitet, så har inte mycket hänt utöver den rådande trendan för de två stora partierna i grekisk politik för närvarande, det vill säga Ny Demokrati och Syriza.

Ny Demokrati 32%
Syriza 16%
Gyllene Gryning 8%
KKE 6%
Demokratiska Alliansen 5,5%
Centerunionen 3%

Plefsi 3%
ANEL 2%
Potami 1,5%
LAE (Folklig enhet)1% 

Övriga 6,5%

En siffra står dock ut som en fyrbåk i alla de mätningar som görs. Den syns i bilden i den röda stapeln här nedan. Väljarna ställer sig tydliga skeptiska till partiernas förmåga att styra Grekland. 52% av väljarna tycker (enligt denna mätning i Public Issue) att varken Syriza eller Ny Demokrati är bäst lämpade att styra landet. Det skulle kunna tolkas som en mycket allvarlig utmaning för tilltron till demokrati och för tilliten till partipolitiken. Det finns därför all anledning att studera och följa denna siffra närmare. Det som händer i Grekland kan reflektera det som kan händ i Euuropa

Nyval: Mer än bara rykten

När både premiärminister Tsipras och oppositionsledare Mitsotakis börjar tala om nyval ökar sannolikheten att så sker. Paradoxalt nog finns det argument som talar emot nyval.

Indikationerna att ett nyval kan vänta har funnits ett tag. Regeringsombildningen nyligen är ett sådant tecken. Ombildningar kan tolkas som ett sätt (som i längden kan vara ohållbart) att söka vända på en sjunkande opinion. Premiärminister Tsipras tog till detta grepp förra året innan han kort därefter beslöt sig för att gå vidare till nyval.

Ett annat tecken är att den, relativt, nye oppositionsledaren Kyriakos Mitsotakis trycker på för nyval. Mitstotakis har idag, fredag, startat igång en mindre turné i Grekland vilket har tolkats som upptakten till ett nyval.

Ytterligare ett tecken på att ett nyval kan komma att utlysas är att premiärminister Tsipras själv har börjat tala om det. I samband med gårdagens strejk som genomfördes i Grekland varnade premiärministern för att kollapsade förhandlingar med de internationella långivarna kan resultera i nyval.

Blir det då nyval? Det återstår givetvis att se. Det finns helt klart ett argument som talar för ett nyval: regeringen är impopulär och det finns frågetecken om det kan hålla ihop för att driva igenom politik. Det räcker med att tre stycken ledamöter som hör till regeringskoalitionen lämnar för att regeringskrisen är ett faktum.

För stunden finns det argument som talar emot ett nyval. Tsipras skulle, med tanke på det att regeringspartierna ligger under i opinionsmätningarna, få det svårt att vinna ett nyval. Samtidigt är det oklart om Mitsotakis och Ny Demokrati skulle kunna, ensamt eller tillsammans med andra partier, få tillräckligt med röster för att samla en majoritet i det grekiska parlamentet.

Så länge de rådande positionerna består i det grekiska opinionsmätningen är det därför mycket som talar att ett nyval inte utlyses. Detta kan dock snabbt komma att ändras om det blir ett skifte i den tämligen lättrörliga grekiska opinionen.
Osvuret är med andra ord bäst.

Om den grekiska väljaropinionen

En ny mätning kartlägger det politiska läget i Grekland. Den tecknar bilden av ett land där missnöjet stiger. 

Denna färska mätning av opinionsinstitutet Public Issue ger en aktuell bild politiska läget i Grekland. I korthet kartlägger mätningen den politiska motvind som regeringen befinner sig i. 

Vad säger då mätningen? Bilden här ovan visar att nästan nio av tio väljare tycker att utvecklingen går åt fel håll i Grekland. Det är för övrigt en siffra som stigit något jämfört med den föregående mätningen i september månad.

Med 61% pekas landets ekonomi som det största problemet som Grekland möter. Arbetslösheten, som är tätt förknippad med ekonomin, återfinns på andra plats med 35%. Grekland har enligt nya siffror från det europeiska statistikinsitutet Eurostat den högsta arbetslösheten inom eurozonen. Sättet som regeringen- och det partipolitiska systemet fungerar pekas ut som det tredje största problemområdet av de grekiska väljarna.

Väljarna indikerar ett missnöje med det avtal som slöts av Grekland och EU i juli förra året. 85% ställer sig emot det. Eftersom det var premiärminister Tsipras som förhandlade om och undertecknade avtalet, så förknippas avtalet med honom. 

Denna mätning illustrar hur väljarna ställer sig till de olika partiledarna. Kyriakos Mitsotakis, som tog över som partiledare för Ny Demokrati tidigare i år, är den mest populäre partiledaren. 77% av väljarna har en negativ uppfattning av premiärminister Tsipras. Det är skarp kontrast jämfört med 2015. Mycket har hunnit hända inom loppet av ett år.

Intressant nog verkar väljarna inte föredra vare sig en regering styrd av  premiärminister Tsipras/Syriza eller av oppositionsledaren Mitsotakis/Ny Demokrati. 51% tycker nämligen att inget av de två alternativen är bäst lämpade att styra landet. Denna uppfattning har för övrigt stigit kraftigt under året: blott 15% tyckte så i februari 15. Detta kan vara värt att hålla i bakhuvudet i samband med det allt mer tilltagande talet om nyval.

När det gäller frågan om nyval har andelen som ställer sig positiva till ett nyval vuxit. Siffran har stigit från 32% i maj 2016 till 50% i oktober. Detta ger en fingervisning om regeringens situation. Den illustrerar även den allt mer tilltagande politiska motvind som premiärminister Tsipras möter. 

Opinionsmätning

Regeringspartiet SYRIZA befinner sig i fortsatt motvind. Avståndet upp till oppositionspartiet Ny Demokrati har nu växt till 10 procentenheter. Situationen blir allt mer ansträngd för premiärminister Tsipras.

Trenden är tydlig jämfört med den senaste mätningen i juni: Ny Demokrati (27,5%) har i den mätning som Makedoniens Universitet genomfört och som publicerats i Skai dragit till sig ytterligare väljare medan SYRIZA (17,5%) har tappat något jämfört med i juni. Vore det val i dag skulle premiärminister Tsipras sannolikt behöva meddela sin avgång.

Det mest intressanta mätningen är dock förmodligen hur den negativa trenden för uppstickarpartiet Potami fortsätter. I dagsläget befinner det sig med 1,5% av rösterna klart under treprocentsspärren. Det är en nästan dramatisk förändring jämfört med hur det såg ut för partiet i september 2015. Då spekulerades det i att Potami skulle avgöra vilket eller vilka partiet som skulle få bilda regering med efter nyvalet i september. Nu spekuleras det snarare i hur länge partiordföranden för Potami, Stavros Theodorakis, kan stanna kvar.

Läget är även utsatt för det andra koalitionspartiet i den grekiska regeringen, Oberoende greker. Partiet samlar två procent av väljarstödet. Dock kan det vara på sin plats att mätningarna ofta underskattar stödet till det högerpopulistiska partiet. Situationen idag var liknande den i samband med nyvalet i fjol.

Mätningen som genomförts av Makedoniens universitet erbjuder på flera intressa inblickar. Väljarna ställer sig fortsatt pessimistiska inför framtiden; 62% tycker att situationen i Grekland kommer att förvärras om ett år. 81% att utvecklingen går åt fel håll. 85,5% är missnöjda med hur regeringen agerar.

Det är med andra ord en läsning som ger uttryck för en mycket kritisk opinion. Mätningen ger således ledtrådar till varför premiärminister Tsipras och dennes parti befinner sig i fortsatt motvind. 

Om den nya vallagen

En ny vallag har röstats igenom men det finns stora frågetecken kring om den kommer att vinna laga kraft. Den nya vallagen innebär att bonusmandaten försvinner och rösträttsåldern sänks till sjutton år. Vallagen kan tolkas som både en seger och en förlust för premiärminister Tsipras.

Den passerade till slut igenom parlamentet: vallagen som premiärminister Tsipras förfäktat. Sedan 179 av 300 ledamöter sent på torsdagsnatten röstat för den nya vallagen kommer valsystemet att ändras.

Utfallet av den ändrade vallagen kan till viss del ses som en seger för premiärministern. Det gäller nog främst bonusmandaten som nu kommer att försvinna. Avskaffandet av de 50 bonusmandaten som tillfaller det parti som får flest röster i ett val innebär att Grekland i praktiken, när väl den nya vallagen träder i kraft, kommer att gå från ett valsystem med majoritetsval till ett system med proportionella val.

Följden av detta lär troligen bli att koalitionsregeringar kommer att bli regel snarare än undantag, med tanke på hur det grekiska landskapet ser ut och hur tidigare regeringar historiskt sett varit beskaffade. Den ändrade vallagen kan således komma att i grunden ändra förutsättningarna i grekisk politik.

Kanske är detta faktum den stora segern för premiäminister Tsipras. Trots vikande opinionssiffror för hans parti SYRIZA kommer ändringen innebära att varje ny regering på ett eller annat vis kommer att behöva inkludera eller samarbeta med SYRIZA. Vallagen, så som den ser ut, kan tolkas som att den stärker SYRIZAs position. Borta är de dagar då Ny Demokrati eller PASOK ensamma kunde styra Grekland, är nog en tolkning av den ändrade vallagen.

Utfallet av torsdagens omröstning om den vallagen kan dock även ses som en förlust för premiärministern. Upplutningen bakom den nya lagen var dock klart mindre än den som premiärministern hade hoppats på. Att färre än 200 ledamöter gav sitt stöd till lagen innebär enligt gällande regler att ändringen av vallagen kommer dock att genomföras och bli permanent först efter nästa val om en majoritet till stöd för den kan samlas. Det innebär att det finns frågetecken till om och hur länge den nya vallagen kommer att bestå.

Sådana frågetecken finns redan. Att den framröstade vallagen inte kommer att vinna laga kraft var ett löfte från Kyriakos Mitsotakis, partiledare för det största oppositionspartiet Ny Demokrati, gjorde i samband med omröstningen. Ändringen ser dock därmed ut att inte bli av om Ny Demokrati vinner kommande val.

Därmed befinner sig vallagen i ett slags limbotillstånd. Den både har och har inte ändrats.


Ps. En sak med vallagen som inte har ändrats är möjligheten för grekiska väljare som bor utomlands att rösta. Även i fortsättningen kommer de grekiska medborgare som bor utomlands inte ges möjlighet till att använda sig av sin demokratiska röst. Det vore intressant att få ta del av en förklaring.

Om auktoritär populism

Den auktoritära populismens framväxt i Europa behandlades i ett seminarium denna vecka. De grekiska erfarenheten visar på att bilden är komplicerad, mot bakgrund av Syrizas tid vid makten.

Grekland sticker ut. Tillsammans med Ungern och Polen hör Grekland till de länder i Europa vars "politiska landskap numera helt domineras av auktoritär populism". Detta enligt det index som en tankesmedja presenterade den 20 juni. Författarna till den rapport i vilket indexet presenteras drar slutsatsen att populismen växer sig starkare i Europa.

Det är för Greklands del ingen nyhet. Det är mycket i linje med den slutsats som till till exempel Open Europe drar, och som man kan läsa mer om i detta inlägg som skrevs för drygt ett år sedan. Populism är en strömning som återfinns i grekisk politik sedan lång tid tillbaka.

                      (Ovan: Open Europes kategoriserng av det grekiska politiska landskapet)

Man skulle även rent av säga att populism präglar grekisk politik av idag: Vänsterpopulistiska SYRIZA sitter i regering tillsammans med högerpopulistiska Oberoende greker sedan ett år och två val tillbaka. Därutöver återfinns auktoritära Gyllene Gryning och KKE i det grekiska parlamentet. Dessutom knackar ett antal mer eller mindre populistiska partier på dörren in till parlamentet. Räknar man dessutom in populistisk retorik, så går det att sträcka den populismens sfären ännu vidare ut.

Dock finns det anledningen att fundera över populismens framtid. Det är lätt att bli pessimistisk när man tar del av slutsatsen i indexrapporten. Författarna skriver: "populismen är inte en tillfällig utmaning utan ett permanent hot. Det finns ingenting som tyder på att stödet skulle minska på kort sikt. Det är inte ens särskilt troligt att ökningen kommer att avta. De populistiska partierna är här för att stanna. De auktoritära idéernas genomslag är däremot i högsta grad en öppen fråga."

Det är möjligt att så är fallet och att författarna får rätt. Men samtidigt finns det stråk av erfarenheter som ger upphov till eftertänksamhet. Hur annars ska man tolka följande? Efter ett år vid vid makten kan man konstantera att premiärminister Tsipras, nästan på punkt efter punkt, genomfört precis den motsatta politik som han gått till val på. Jämför man idag med valet i september 2015 har popularitetssiffrorna för Syriza sjunkit avsevärt; mer än hälften av väljarna har försvunnit. Under denna tid har Syriza splittrats: Folklig enhet och Frihetlig färd är partier som brutit sig ur. På senare tid har dessutom en rörelse - "Paraitithite" - dykt upp som kräver att regeringen och premiärministern avgår. Allt detta ledar fram tilll att frågan om den auktoritära populismens framtid och framväxt i högsta grad är obesvarad. Den grekiska erfarenheten visar hur nyckfull dess öde är.

Om auktoritär populism

Den auktoritära populismens framväxt i Europa behandlades i ett seminarium denna vecka. De grekiska erfarenheten visar på att bilden är komplicerad, mot bakgrund av Syrizas tid vid makten.

Grekland sticker ut. Tillsammans med Ungern och Polen hör Grekland till de länder i Europa vars "politiska landskap numera helt domineras av auktoritär populism". Detta enligt det index som en tankesmedja presenterade den 20 juni. Författarna till den rapport i vilket indexet presenteras drar slutsatsen att populismen växer sig starkare i Europa.

Det är för Greklands del ingen nyhet. Det är mycket i linje med den slutsats som till till exempel Open Europe drar, och som man kan läsa mer om i detta inlägg som skrevs för drygt ett år sedan. Populism är en strömning som återfinns i grekisk politik sedan lång tid tillbaka.

                      (Ovan: Open Europes kategoriserng av det grekiska politiska landskapet)

Man skulle även rent av säga att populism präglar grekisk politik av idag: Vänsterpopulistiska SYRIZA sitter i regering tillsammans med högerpopulistiska Oberoende greker sedan ett år och två val tillbaka. Därutöver återfinns auktoritära Gyllene Gryning och KKE i det grekiska parlamentet. Dessutom knackar ett antal mer eller mindre populistiska partier på dörren in till parlamentet. Räknar man dessutom in populistisk retorik, så går det att sträcka den populismens sfärens ännu vidare ut.

Dock finns det anledningen att fundera över populismens framtid. Det är lätt att bli pessimistisk när man tar del av slutsatsen i indexrapporten. Författarna skriver: "populismen är inte en tillfällig utmaning utan ett permanent hot. Det finns ingenting som tyder på att stödet skulle minska på kort sikt. Det är inte ens särskilt troligt att ökningen kommer att avta. De populistiska partierna är här för att stanna. De auktoritära idéernas genomslag är däremot i högsta grad en öppen fråga."

Det är möjligt att så är fallet och att författarna får rätt. Men samtidigt finns det stråk av erfarenheter som ger upphov till eftertänksamhet. Hur annars ska man tolka följande? Efter ett år vid vid makten kan man konstantera att premiärminister Tsipras, nästan på punkt efter punkt, genomfört precis den motsatta politik som han gått till val på. Jämför man idag med valet i september 2015 har popularitetssiffrorna för Syriza sjunkit avsevärt; mer än hälften av väljarna har försvunnit. Under denna tid har Syriza splittrats: Folklig enhet och Frihetlig färd är partier som brutis sig ur. På senare tid har dessutom en rörelse - "Paraitithite" - dykt upp som kräver att regeringen och premiärministern avgår. Allt detta ledar fram tilll att frågan om den auktoritära populismens framtid och framväxt är obesvarad. Den grekiska erfarenheten visar hur nyckfull dess öde är.

Krisen tillfälligt uppskjuten

I torsdags kväll godkändes en utbetalning på 7,5 miljarder euro till Grekland. Därmed undviks en upprepning av 2015, men frågetecken kvarstår om krisen blott har skjutits upp.

Efter en period av utdragen väntan kom så beskedet; Grekland bedöms ha klarat sitt beting. Kommissionär Klaus Regling gjorde detta uttalande i samband med beskedet:

“Today’s decision to disburse €7.5 billion to Greece is a recognition of the Greek government’s commitment to carry out essential reforms. It has passed legislation that will: reform the pension and income tax systems; establish a new privatization and investment fund; enable the sale of non-performing loans; and introduce an automatic fiscal adjustment mechanism to be triggered in case fiscal targets are not met. Thanks to these measures and other reforms implemented in recent months, Greece is on track to return to economic growth."

Därför kommer den grekiska staten att få en utbetalning på 7.5 miljarder euro, som därmed kan klara av sina låneåterbetalningar i juli månad. En upprepning av samma scenario som för ett år sedan undviks.

Problemen är dock inte lösta även med gårdagens besked. Kvar återstår frågan om hur situationen kommer att se framöver då de höjda skatterna och de sänkta pensionerna - som ingick i det beting som premiärminister Tsipras lotsade igenom det grekiska parlamentet - slår igenom. Prognosen ser oroande ut. Till exempel skriver Bloomberg skriver följande om Greklands framtid:

"To keep European creditors onside, though, Greece must maintain a budget surplus before interest payments equal to 3.5 percent of its gross domestic product. It’s a target that Mitsotakis, the governor of the Bank of Greece and the International Monetary Fund all say is unattainable".

Premiärminister Tsipras har satsat mycket politiskt prestige på att få igenom betinget. Det kommer att hjälpa Grekland att påbörja ett nytt kapitel, intygar Tsipras.

Satsningen har dock kommit med en politisk kostnad. Tsipras parti, SYRIZA, har tappat i opinionen. En ledning har inom loppet av ett år förvandlats till ett gap upp till oppositionspartiet Ny Demokrati på 7,5%, enligt denna färska mätning. Tsipras popularitetssiffror har sjunkit under samma tid. I onsdags hölls dessutom en demonstration med slagordet "Paraitithite" - Avgå! (se bild här ovan). Även om demonstrationen samlade blott en skara på ca 8000 personer (siffrorna varierar) så kan det dock ses som ett tecken på ett växande missnöje med premiärminister Tsipras.

Det återstår således att se om han kan vända den kritiska opinionen framöver, om han kan slutföra kommande beting som ska vara klart i höst, och om han klarar av stå emot de tilltagande spekulationerna om nyval. Torsdagskvällens besked kan mycket väl komma att i efterhand framstå som en respit.

Opinionsmätning

Avståndet mellan oppositionspartiet Ny Demokrati och regeringspartiet SYRIZA växer till 10 procentenheter i ny mätning.

Avståndet växer. Ny Demokrati drygar ut ledningen ytterligare, enligt en ny mätning som Makedoniens Universitet har genomfört (och som bland andra Greek Reporter refererar till). Trenden, som bland annat denna opinionsmätning från april uppvisar, ser därmed ut att bestå: regeringen befinner sig i motvind. SYRIZA har tappat 20 procentenheter jämfört med valet i september 2015.

Intressant nog visar den färska mätningen, som publicerades den 15 maj, att koalitionspartiet Oberoende Greker med två procentenheters stöd befinner sig klart under treprocentsspärren. Det vållar troligen huvudbry för premiärminister Alexis Tsipras inför söndagens viktiga omröstning i det grekiska parlamentet: faller regeringen kan ett maktskifte bli aktuellt om ett nyval blir följden.

Samtidigt visar mätningen att luften har gått ur uppstickarpartiet Potami. Även det partiet befinner sig klart under treprocentsspärren. Många av dess väljare har troligen gått över till Ny Demokrati, vars nye partiordförande Kyriakos Mitsotakis har fått något av en tacksam start.

Väl värt att uppmärksamma är dock att 24,5%, nästan var fjärde väljare, inte har bestämt sig eller inte vill uppge vilket parti som föredras. Även detta säger en del om den aktuella opinionen i Grekland.

En kritisk omröstning väntar

Inför en kritisk omröstning i det grekiska parlamentet på söndag kväll mobiliserar fackföreningarna i Grekland. En 48 timmars generalstrejk är utlyst och demonstrationer kommer att hållas.

Grekland står, ännu en gång, still. Tunnelbana och spårvagnar är inställda idag och på lördag i Aten, likaså buss- och sjötransporter. En generalstrejk, som varar i dag och på lördag, har med kort varsel utlysts i Grekland som en följd av regeringens besked att lägga fram två viktiga lagförslag om skatter och pensioner till votering, rapporterar bland andra Kathimerini.

Förslagen är omstridda men viktiga för regeringen att driva igenom i tid till det eurogruppsmöte som kommer att hållas på måndag den 9 maj. De är nämligen villkor för att den grekiska staten ska fullfölja sitt beting och på så vis kunna kvittera ut ett belopp i den bailoutuppgörelse som förhandlades fram i juli. På så vis skulle en annalkande likvidetskris undvikas.

Voteringen om förslagen kommer att hållas på söndag kväll. Det ser ut att bli en kritisk omröstning då. Den styrande majoriteten har för närvarande en marginal på tre mandat. Det finns farhågor om SYRIZA-Anelmajoritetens ledamöter inte kommer att följa partilinjen och rösta med regeringen; dagens generalstrejk och de tillhörande demonstrationerna kan få en och annan ledamot att börja vackla. Marginalen kan därmed försvinna. Oppositionen har för övrigt meddelat att den inte kommer att ge sitt stöd till majoriteten.

Skulle premiärminister Tsipras inte få stöd i parlamentet på söndag kan ett nyval mycket väl bli följden. Omröstningen på söndag ser med andra ord ut att inte bara kritisk för om den grekiska staten kan kvittera ut medel för att undvika en hotande likvidetskris. Den kan även avgöra Tsipras framtid som premiärminister.

Ps. Apergia.gr är en hemsida där man kan få mer om de olika strejker som genomförs i Grekland. Det är oklart om det finns någon motsvarande sida i något annat land.