Oförändrat läge i opinionen

Oppositionspartiet Ny Demokrati i fortsatt ledning enligt mätning

Vore det val idag är det mycket som talar för att Kyriakos Mitsotakis skulle kunna utropa sig till ny premiärminister. Med knappt ett år till valet i 2019 befinner sig nämligen oppositionspartiet Ny Demokrati, som Mitsotakis är partiledare för, i fortsatt och tydlig ledning, enligt en mätning som genomförts av RASS/Action 24. Försprånget på cirka procentenheter ner till regeringspartiet SYRIZA håller och ser ut att bestå. Skulle det ändå inte räcka till för att kunna regering på egen hand (Grekland tillämpar ett valsystem som ger femtio bonusmandat till det största partiet) kan det räcka för Ny Demokrati att gå i koalition, troligen med KINAL (före detta Pasok), som med sina 9.8% kan trygga majoriteten i parlamentet.

Det är inte mycket som just nu talar för en vändning för premiärminister Tsipras och hans parti SYRIZA. För närvarande spekuleras det till och med om att regeringskoalitonen kan kollapsa. Utrikesminister Nikos Kotzias hastiga avgång i förra veckan efter en konflikt med Panos Kammenos, partiledare för den juniora koalitionspartnern Oberoende greker, underströk att relationen mellan de två partierna i regeringen befinner sig nära, eller till och med på, bristningsgränsen. Frågan är om regeringen består när väl det grekiska parlamentet ska ratificera överenskommelsen med (Nord)makedonien. De två partierna befinner sig, som bekant, på motsatta sidor i frågan.

Vändningen, om den nu kommer, för Tsipras lär i så fall grundas på den kommande budgeten (där regeringen försöker undvika att ytterligare sänka pensioner) samt att Tsipras i sin nya kombinerade roll som premiärminister och utrikesminister lyckas lotsa överenskommelse med Nordmakedonien i hamn. Om detta lyckas återstår, som vanligt, att se.  

Det rör sig i opinionen

Turbulensen under 2015 har lämnat ett tydligt spår i opinionen. Syriza har tappat väljare till oppositionspartierna och går igenom en kris, enligt en färsk studie.

Det styrande regeringspartiet Syriza befinner sig sedan lång tid tillbaka i motvind. Det illustreras tydligt i följande studie av Public Issue, vilken kartlägger väljarrörelserna över tid mellan 2015 och 2018. Betydande andelar av väljarkåren har alltsedan det tumultartade året 2015 lämnat Syriza och gått över till oppositionen; främst till det konservativa mittenhögerpartiet Ny Demokrati, men även till den socialdemokratiska mittenvänsterkoalitionen Rörelsen för Förändring. Ett växande gap mellan regering och koalition har uppkommit.

Syriza befinner sig även i kris. Nämnda opinionsinstitut studerar även hur väljarna uppfattar Syriza. Några av dessa punkter presenteras här nedan: När det gäller frågan om partiet har en duglig partiledare har stödet sjunkit med fyrtio procentenheter. Partiet har även tappat betydande stöd i frågan om det befinner sig nära ett antal viktiga väljargrupper (här uttryckt som medelklassen och svaga grupperingar) där partiet har tappat 42 och 39 procentenheter.  Samtidigt har uppfattningen om att partiet befinner sig i kris ökat med 28 procentenheter mellan 2015 och 2018. Taget tillsammans pekar detta på att Syriza befinner sig i en prekär situation

Studien väcker med andra ord följande fråga: är Syriza på väg att bli nästa offer för den underminerande pasokifieringen? 

Växande opinion för nyval

En majoritet av väljarna stöder nyval och tror även på maktskifte, visar ny mätning, som även erbjuder ytterligare inblickar i väljaropinionen.

En färsk mätning visar att stödet för att utlysa nyval vuxit till 56 procentenheter. Det är en ökning med 10 procentenheter inom loppet av tre månader, enligt Public Issue, som genomfört mätningen. Samma mätning visar även att närmare tre av fyra väljare tror att oppositionspartiet Ny Demokrati skulle vinna ett eventuellt nyval. Detta pekar på ett maktskifte.

Resultatet från mätningen är troligen ingen nyhet. Syrizaregeringen har haft en motvind emot sedan en överskådlig tid tillbaka. Det intressanta med denna mätning är dock att förtroendet för ledaren för det största oppositionspartiet växer: Kyriakos Mitsotakis åtnjuter för närvarande störst förtroende bland partiledarna. Väljarna tycker även att han är bättre lämpad att styra landet än den sittande premiärministern Alexis Tsipras.

Det bör dock poängteras att det finns en betydande grupp av väljare som riktar misstro både mot Mitsotakis och premiärminister Alexis Tsipras samt de partier de företräder. 45 procent av väljarna anser att vare sig Syriza eller Ny Demokrati är bäst lämpade att styra Grekland. Det finns, i brist på ett bättre ord, ett betydande förtroendegap. Kanske är denna insikt den mest väsentliga nyheten som mätningen erbjuder.

Ett politiskt landskap i förändring

En färsk opinionsundersökning antyder att det grekiska politiska landskapet håller på att förändras. Vare sig SYRIZA eller Ny Demokrati kan räkna med att de står på stadig mark menar Metron Analysis, det opinionsundersökningsföretag som genomfört studien. 

En kvicksand håller på att bre ut sig tvärs över det grekiska politiska landskapet. Detta är den beskrivning som används för att illustrera den rådande politiska trenden i den undersökning som genomförts av Metron Analysis och som publicerats i Kathimerini. Varken regeringspartiet SYRIZA eller oppositionspartiet Ny Demokrati kan räkna med att de står på stadig grund. Granskar man resultaten i studien närmare blir det tydligare varför denna beskrivning används.

Låt oss dock börja med att studera situationen för SYRIZA. Initialt är det lockande att tro att situationen för SYRIZA har förbättrats. Studien visar nämligen att regeringspartiet ser ut att bryta en negativ trend; för första gången på länge är avståndet upp till oppositionspartiet Ny Demokrati nere på ensiffriga tal. Partiet har även stigit i opinionen (se bild nedan). Tillsammans med faktumet att arbetslösheten visat tecken på att sjunka något samtidigt som den grekiska ekonomin ser ut att sakta återhämta sig borde detta antagligen leda till att man drar slutsatsen att utsikterna för att partiet gör ett bra val 2019 har förbättrats. Läget ser sålunda bra ut för det tidigare uträknade regeringspartiet. Åtminstone om man jämför med hur det har sett ut innan.

Detta är dock en svajande ställning. Den inledande bilden som hämtats från Metron Analysis studie visar att den grekiska ekonomin (39%) tillsammans med arbetslösheten (19%) utgör de viktigaste politiska frågorna för väljarna. Lägg dessutom till att nästan en klar majoritet (48%) tycker att de ekonomiska förutsättningarna kommer att förvärras, så finns det anledning till att dämpa optimismen. Inte heller kan den anmärkningsvärda siffran 72% (det vill säga de som tycker att utvecklingen går åt fel håll) tolkas som ett positivt tecken. Det är nog detta som bidrar till att teckna bilden av ett parti som befinner sig i politisk kvicksand snarare än på stadig mark.

Denna volatila situation gäller även för oppositionspartiet Ny Demokrati. Även om gapet till SYRIZA krymper, så samlar Ny Demokrati med 34,9% mest stöd bland väljarna. Dessutom är partiledaren Kyriakos Mitsotakis mer populär än premiärminister Alexis Tsipras. Lägger man dessutom till hur väljarna ställer sig tvivlande till regeringspartiets förmåga att förbättra de ekonomiska förutsättningarna, så torde man kunna dra slutsatsen att Ny Demokrati har goda chanser att vinna nästa års val.

Men även denna slutsats är byggd på lösan sand. Den ovannämnda studien visar att 68% har en negativ uppfattning om Ny Demokrati. Dessutom tycker nästan en klar majoritet, 45%, att ingen partiledare är bäst lämpad till att vara premiärminister för landet. Det är troligen dessa två uppgifter som tillsammans kan tolkas som att Ny Demokratis skenbart solida ställning troligen är underminerad.

Studien visar även på fler anmärkningsvärda resultat som antyder hur den politiska terrängen håller på att omvandlas. Till exempel visar den att turerna kring Novartis anses ha spätt på de politiska motsättningarna (53%). Det politiska samtalet har polariserats och retoriken har blivit mer hätsk. Väljarna har reagerat på detta.

Men än mer oroväckande är hur den visar på hur svagt förtroendet är för de politiska partierna: på en tiogradig skala återfinns de på en bottenplats med knappt 2,6%. Att nynazistiska Gyllene Gryning återigen börjar stiga i opinionen och med 9,4% befäster en tredjeplats vittnar om hur det grekiska politiska landskapet håller på att danas om; hur dess fundament tycks skifta i konsistens.

Det är med andra ord en studie som, försiktigt uttryckt, stämmer till eftertanke.
Och som väcker oro.

Opinionsmätning: tre intressanta trender

Regeringskoalitionen befinner sig i fortsatt opinionsmässigt underläge, Ny Demokrati stärker sitt grepp, och ett debuterande parti tilldrar väljarnas intresse. Detta noterar en färsk opinionsmätning.

Ny Demokrati skulle sannolikt kunna bilda en regering på egen hand om det vore val idag. Det visar en ny färsk mätning från Makedoniens Universitet som noterar att Ny Demokrati samlar 36,3%. Denna siffra, tillsammans med de bonusmandat som tilldelas det största partiet, är tillräckligt för att kunna bilda regering på egen hand. (Detta åskådliggörs i bilden hör ovan). 

Mätningen visar även, något överraskande, att Syriza stärker sin ställning jämfört med tidigare. Partiet samlar 22,0%. Sedan lång tid tillbaka har partiet befunnit sig under tjugo procent. Den nedåtgående trenden verkar därmed ha brutits. Åtminstone för tillfället. Om detta är början på en politisk comeback för premiärminister Tsipras återstår att se. 

Den nybildade mittenvänsterkoalitionen Demokratiska Alliansen* (DA) gör sin debut i denna mätning av opinionsinstitutet. Partiet samlar 10,1%. Det får ses som en lovande siffra . Den ligger nämligen en bit över den nivå som DAs grundarparti PASOK noterats för tidigare i år. Det bör dock påpekas att mätningen genomfördes mitt under DAs partiledarval, vilket leder till att den bör förses med en tydlig brasklapp.

* Uppdatering 29/11: Demokratiska Alliansen kommer att byta namn till Rörelsen för förändring, enligt ett förslag som meddelades igår. Namnet kommer att 

Om ekonomi och opinion

Det blåser som bekant en motvind för den grekiska regeringen. En bidragande anledning till att den grekiska regeringen befinner sig i motvind i väljaropinionen beror sannolikt på det ekonomiska läget för grekiska hushåll.

Enligt en undersökning grekiska statistikmyndigheten Elstat genomfört nyligen har situationen ändrats påtagligt i samband med den kris som bröt ut för snart sju år sedan (se även bild nedan). Detta ger anledning till att ställa en ofta återkommande fråga: finns det ett samband mellan ekonomisk situation om politisk opinion?

Om den grekiska väljaropinionen

En ny mätning kartlägger det politiska läget i Grekland. Den tecknar bilden av ett land där missnöjet stiger. 

Denna färska mätning av opinionsinstitutet Public Issue ger en aktuell bild politiska läget i Grekland. I korthet kartlägger mätningen den politiska motvind som regeringen befinner sig i. 

Vad säger då mätningen? Bilden här ovan visar att nästan nio av tio väljare tycker att utvecklingen går åt fel håll i Grekland. Det är för övrigt en siffra som stigit något jämfört med den föregående mätningen i september månad.

Med 61% pekas landets ekonomi som det största problemet som Grekland möter. Arbetslösheten, som är tätt förknippad med ekonomin, återfinns på andra plats med 35%. Grekland har enligt nya siffror från det europeiska statistikinsitutet Eurostat den högsta arbetslösheten inom eurozonen. Sättet som regeringen- och det partipolitiska systemet fungerar pekas ut som det tredje största problemområdet av de grekiska väljarna.

Väljarna indikerar ett missnöje med det avtal som slöts av Grekland och EU i juli förra året. 85% ställer sig emot det. Eftersom det var premiärminister Tsipras som förhandlade om och undertecknade avtalet, så förknippas avtalet med honom. 

Denna mätning illustrar hur väljarna ställer sig till de olika partiledarna. Kyriakos Mitsotakis, som tog över som partiledare för Ny Demokrati tidigare i år, är den mest populäre partiledaren. 77% av väljarna har en negativ uppfattning av premiärminister Tsipras. Det är skarp kontrast jämfört med 2015. Mycket har hunnit hända inom loppet av ett år.

Intressant nog verkar väljarna inte föredra vare sig en regering styrd av  premiärminister Tsipras/Syriza eller av oppositionsledaren Mitsotakis/Ny Demokrati. 51% tycker nämligen att inget av de två alternativen är bäst lämpade att styra landet. Denna uppfattning har för övrigt stigit kraftigt under året: blott 15% tyckte så i februari 15. Detta kan vara värt att hålla i bakhuvudet i samband med det allt mer tilltagande talet om nyval.

När det gäller frågan om nyval har andelen som ställer sig positiva till ett nyval vuxit. Siffran har stigit från 32% i maj 2016 till 50% i oktober. Detta ger en fingervisning om regeringens situation. Den illustrerar även den allt mer tilltagande politiska motvind som premiärminister Tsipras möter. 

Opinionsmätning

Regeringspartiet SYRIZA befinner sig i fortsatt i motvind i den första mätningen sedan skatte- och pensionspaketen röstades igenom i parlamentet.

Motvinden för SYRIZA fortsätter. Avståndet upp till oppositionspartiet är Ny Demokrati 7.5 procentenheter, enligt den mätning som ALCO genomfört (mellan 30 maj och 2 juni) och som publicerades i Proto Thema. Vore det val i Grekland i dag skulle respondenterna rösta på följande vis:

Ny Demokrati 25,4%
SYRIZA 17,9%
Gyllene Gryning 8,1%
KKE 6,5%
Demokratiska Koalitionen 4,3%
Folklig Enhet 3,1%
Centerunionen 3,0%
Oberoende Greker 2,5%
Frihetsfärden (Plefsi Eleftherias) 2,4%
Floden 2,2%

Mätningen visar på ett antal intressanta rörelser i opinionen. Den juniora partner i regeringskoalitionen, Oberoende greker, befinner sig numera under treprocentsspärren. Under spärren befinner sig nu även Floden; partiet är dessutom klart minst i mätningen. 

Vän av ordning noterar även att Demokratiska Koalitionen samlar 4,3% av rösterna i mätningen. Det är den valda partibeteckningen för koalitionen mellan socialdemokratiska PASOK och ett ubrytarparti från SYRIZA, Demokratisk vänster (DIMAR).  

På väg in och upp är istället två utbrytarpartier ur SYRIZA: Folklig enhet, som leds av det tidigare statsrådet Lafazanis, tar sig över treprocentsspärren och skulle ta sig in i parlamentet om val skulle hållas idag. 

På väg in i parlamentet tycks även det nyligen bildade partiet Πλεύση Ελευθερίας (ungefär Frihetsfärden) vara. Det består för närvarande av den den tidigare SYRIZA-medlemmen och förra parlamentsordföranden (talman) Zoe Konstantopoulou (i bilden här ovan) och den mellan partier vandrande Rachel Makri.

Uppgången för Folklig Enhet och Frihetsfärden - två partier med SYRIZA-kopplingar - kan tolkas som att väljare med vänstersympatier tycks överge premiärminister Tsipras, som för övrigt noterar mycket låga förtroendesiffror enligt ovannämnda mätning. 75% uppger att de inte litar på premiärministern. Det är en tydlig och mycket skarp kontrast jämfört med 2015.

Opinionsmätning

Ny Demokrati drygar ut ledningen i opinionen till åtta procent. 

Mätningen som genomfördes 29-30 mars och som publicerats i Kathimerini visar att oppositionspartiet Ny Demokrati drygar ut ledningen till regeringspartiet Syriza. Avståndet har växt till åtta procentenheter. Ny Demokrati samlar 24,5% av väljarsympatierna jämfört med 16,5% för Syriza, enligt den mätning som genomförts av Makedoniens Universitet.

De senaste månadernas utveckling i opinionen har gett Ny Demokratis nye partiordförande vind i seglen; för ett par dagar sedan tog Kyriakos Mitsotakis upp frågan om att utlysa nyval.

Medvinden för Syriza, som kom till makten i januari 2015 och sedan lyckades vinna nyvalet i september samma år, har på ett år förvandlats till motvind. Scenförändringen jämfört med ett år sedan är med andra ord drastisk.

Motvind för regeringen

Motvinden fortsätter för regeringen i Grekland. Premiärminister Tsipras fortsätter att tappa i popularitet, visar en ny mätning. Samma mätning visar även att flyktingfrågan ökat kraftigt i betydelse för de grekiska väljarna.

Kontrasten är slående. I januari 2015 var oppositionens samlande gestalt, Alexis Tsipras, med god marginal, den mest populäre partiledaren í Grekland. Ett år och två val senare är Tsipras, numera premiärminister, den partiledare som tappat kraftigast i popularitet. Det visar den mätning som Public Issue genomfört. Den nyligen valde partiledaren för Ny Demokrati Kyriakos Mitsotakis är, efter en månad vid sin post, den mest populära partiledaren i Grekland. Scenförändringen är närmast dramatisk.

Anledningen till denna motvind för premiärministern står att finna i förra årets politiska turbulens. Premiärminister Tsipras tvingades backa från och bryta en rad viktiga vallöften. Det är en således en förståelig reaktion som mätningen fångar upp.

Samma mätning visar att flyktingfrågan engagerar allt fler väljare. Det är den tredje viktigaste frågan  idag. Det är även det en dramatisk förändring jämfört med 2015. Den rådande flyktingkrisen, där Grekland har blivit en av aktörerna, är troligen en av anledningarna till denna förändring. Det är på sin plats att påpeka att ekonomin och den rådande (rekordhöga) arbetslösheten alltjämt utgör de viktigaste frågorna för väljarna - den långvariga krisen är långt ifrån över eller närmar sig en lösning. Mätningen visar dock hur Grekland påverkas av omvärlden. 

Inget land är en ö.

Vänligen notera: Det som presenteras i detta inlägg är mina egna åsikter och ej min arbetsgivares.

Opinionsmätning

En ny opinionsmätning visar på fortsatt ledning för oppositionspartiet Ny Demokrati. Detta lär sätta sina avtryck i den grekiska politiken.

Mätningen som genomförts av MRB visar att Ny Demokrati, med 26,9% av väljarnas sympatier, behåller den ledning som en tidigare mätning uppvisat. Det kan tolkas som att medvinden för den nyligen valde partiordförande för oppositionspartiet Ny Demokrati, Kyriakos Mitsotakis, fortsätter. Samma mätning visar att regeringspartiet Syriza samlar 23,2% av rösterna. Motvinden för premiärminister Tsipras fortsätter således, vilken är en annan tolkning som mätningen troligen tillåter.

Mätningen kommer sannolikt sätta sina avtryck i den politiska arenan i Grekland. Premiärminister Tsipras lär, som föregående inlägg uppmärksammat, troligen behöva oppositionens stöd för att lösa upp den gordiska knut som pensionsreformspropositionen utgör. De senaste opinionssiffrorna lär stärka oppositionspartiets sits i en eventuell uppgörelse om pensionsfrågan med regeringkoalitionen. Mitsotakis lär sitta med starkare kort.

Samtidigt visar mätningen att steget till att oppositionspartierna frestas att pressa på för ett nyval ännu är, relativt, långt. Mätningen visar på att Floden, en trolig koalitionspartner, nu befinner sig under treprocentsspärren. Även en annan tänkt koalitionspartner, socialdemokratiska PASOK, samlar bara 5,7%.

Dock visar mätningen att det andra partiet i koalitionsregeringen, Oberoende greker, precis balanserar på treprocentsspärren (med 3% av rösterna). Detta lär bidra till att regeringen drar sig för att utlösa en händelse som leda fram till att ett nyval hålls. Den kommande omröstningen av  pensionsfrågan kan utgöra just en sådan händelse.

Här nedan återges mätningens resultat översatt till svenska:

Ny Demokrati 26,9 %
SYRIZA 23,2 %

KKE 6,6%

Gyllene Gryning 6,5%

PASOK 5,7%

Centerunionen 4,1%

Floden 2,6%

Folklig enhet 2,4%

Vänligen notera: Det som presenteras i detta inlägg är mina egna åsikter och ej min arbetsgivares.

En månad av prövningar väntar

Februari ser ut att bli månad av prövningar för den grekiska regeringen. Detta inlägg går igenom några av de utmaningar som premiärminister Tsipras har att möta.

Trycket på den sittande koalitionsregeringen växer. Under februari månad kommer den styrande koalitionsregeringen försöka lotsa igenom parlamentet förslaget om att reformera det grekiska pensionssystemet. Reformförslagen är impopulära. Färjor strejkar, bönder blockerar vägar, läkare, jurister och notarier har hållit demonstrationer runt om i landet. Under februari kommer även Greklands långivare - mer kända som instutitionerna - att utvärdera den grekiska regeringens prestationer. Nu på måndag påbörjas genomgången, rapporterar Reuters. En lyckad utvärdering förutsätter att den grekiska regeringen lyckas få pensionsreformerna godkända i parlamentet, annars hotar en ny likvidetskris, främst i juli månad. Februari kan med andra ord komma att bli en turbulent månad.

Trycket på premiärminister Tsipras och dennes regering kommer således både utifrån och inifrån. Det verkar dessutom öka. En färsk opinionsmätning visar att en avsevärd majoritet av väljarna tycker att utvecklingen i Grekland går i fel riktning. Uppgifter om svågerpolitik, som man kan läsa bland annat om i Sveriges Radio, mildrar troligen inte kritiken mot regeringen.

Det ökande trycket kommer även utifrån. Grekland hotas av uteslutning av Schengen. Anledningen är landets svårigheter att hantera flyktingkrisen. Tidigare i veckan gick EU-kommissionär Valdis Dombrovskis ut med en uppmaning att den grekiska regeringen löser "de allvarliga bristerna i genomförandet av de externa gränskontrollerna". Regeringen sägs ha tre månader på sig att rätta till bristerna, rapporterar Kathimerini.

Hur denna situation ska lösas av den grekiska regeringen är oklart. Flyktingströmmarna till Grekland ökar snarare än minskar. The Guardian rapporterar om att 52 000 flyktingar korsat Medelhavet under de fyra första veckorna i januari. Det är en ökning med 35 gånger jämfört med januari 2015. Samtidigt fortsätter människor att mista sitt liv i försöken att ta sig över havet. I lördags drunknande 37 människor när deras båt som skulle föra över dem till Lesbos kapsejsade.

Den utsatta och riskfyllda situationen för flyktingar har skakat om Grekland. I lördags anordnade grekiska fotbollsspelare en sittstrejk till minne av de flyktingar som mist sitt liv. Strejken uppmärksammades av bland andra BBC.

Just Lesbos utgör troligen en utmaning i sig för regeringen. Situationen i Lesbos kan, för övrigt, snabbt eskalera. På grund av färjestrejken är cirka 6000 flyktingar strandsatta, rapporterar Se Leo.

De prövningar som väntar i februari reser med andra ord frågetecken kring hur premiärminister Tsipras kommer att agera. Hans majoritet är som bekant knapp (tre röster). Hans politiska manöverutrymme är för närvarande begränsat. Det finns med andra ord många anledningar till att följa händelseutvecklingen i Grekland under den kommande månaden.

Ett år efter valet: kraftig motvind för regeringen

Igår var det ett år sedan SYRIZA kom till makten i samband med valet som hölls den 25e januari 2015. Ett år och ett val senare befinner sig premiärminister Tsipras i kraftig motvind.

Siffrorna talar sitt eget språk. 8 av 10 väljare tycker att Grekland rör sig i fel riktning. Bland SYRIZAs egna väljare är siffran 6 av 10. Det visar den undersökning som Makedoniens Universitet har genomfört och som har publicerats i Proto Thema. Siffrorna presenteras närmast på årsdagen för maktskiftet. De belyser den utveckling som SYRIZA har mött under ett år vid regeringsställning. Partiet har tappat i popularitet och befinner sig i en nedåtgående trend, visar färska opinionsmätningar. Det har, försiktigt uttryckt, varit ett omtumlande år för SYRIZA och premiärminister Tsipras.

Siffrorna från Makedoniens universitet visar även på en annan utveckling som troligen kommer att kommenteras. Premiärminister Tsipras har tappat i popularitet. SYRIZAs partiordförande återfinns först på tredje plats. Detta vittnar om hur väljarnas uppfattning har ändrats efter ett år vid regeringsställning. Undersökningen visar även den tydliga effekten av Ny Demokratis byte av partiledare. Den nyvalde partiordföranden Kyriakos Mitsotakis är, efter ett par veckor, den mest populäre partiledaren i Grekland. Om detta är en kortvarig effekt eller början av ett långsiktigt trendbrott är det förmodligen för tidigt att uttala sig om.

Opinionsmätning

En färsk mätning visar på en överraskning: Ny Demokrati är det mest populära partiet. Detta har tolkats som en effekt av Ny Demokratis partiledarval. Det finns dock fler sätt som mätningen kan tolkas.

Visst kan det löna sig att välja en ny partiledare. Den mätning som Metron Analysis genomfört visar vad som kan tolkas som Mitsotakiseffekten. Den nyvalde partiledaren för Ny Demokrati, Kyriakos Mitsotakis, verkar ha gett sitt parti en skjuts uppåt i opinionen; tillräckligt för att bli största parti bland väljarna. Det återstår att se hur länge effekten varar. Grekiska väljare tenderar att vara ombytliga.

I övrigt kan mätningen tolkas som att väljarnas intresse för de grekiska partierna är fortsatt begränsat, särskilt om man jämför med denna mätning från november. Vore det val idag skulle fyra av nio partier hamna utanför det grekiska parlamentet. Det är en viktig signal som väljarna skickar.

Den kanske mest relevanta tolkningen som kan göras som en följd mätningen är att intresset bland partierna att utlösa ett nyval troligen är begränsat. Åtminstone för tillfället. Med en marginal på tre mandat har premiärminister Tsipras och den SYRIZA-ledda regeringen mycket lite att vinna på att utmana opinionen. Partiet har tappat nästan hälften av väljarna jämfört med valet i september.

Oppositionspartiet Ny Demokrati är i dagsläget långt ifrån en position där det på allvar kan pressa på för nyval.  Dessutom är oklart om det finns ett underlag för att bygga en stabil regeringskoalition, om dessa opinionssiffror står sig.

Därför kommer det, om resultaten av denna opinionsmätning står sig, bli mycket intressant att se vad Alexis Tsipras och Kyriakos Mitsotakis väljer att göra framöver.


PS. Har du en egen tolkning av opinionsmätningen? Publicera den gärna i kommentarsfältet här nedan. 

Ett förtroendegap?

En ny mätning visar på ett växande missnöje med hur den grekiska demokratin fungerar. Det finns ett vida och bestående gap mellan de som är nöjda och de som är missnöjda med sakers tillstånd i grekisk politik. Det är en utveckling som oroar.

Ovanstående bild tecknar en dyster bild för tillståndet för den grekiska demokratin. Det är många fler som är missnöjda med den grekiska demokratin än vad som är nöjda, enligt den mätning som Public Issue har genomfört. Allt sedan den grekiska krisen slog igenom 2009 har missnöjet ökat, enligt bilden ovan. Missnöjet luckrades upp i början av 2015 - vilket förmodligen har att göra med maktskiftet i samband med valet i januari. Dock har den politiska och ekonomiska turbulensen under 2015 bidragit till att den nedåtgående trenden åter har fortsatt. Det är en utveckling som oroar.

Tillsammans med en färsk mätning som uppmärksammades i förra veckan, vilken visar på att samtliga partier tappat väljare, tecknar de två mätningarna en allvarlig situation för grekisk politik. Lägg därtill att valdeltagandet sjunkit till en historisk bottennivå målar detta upp en dyster bild inför framtiden. Att vända och förändra den utvecklingen utgör förmodligen en av de viktigaste prioriteringarna under 2016. Det rådande förtroendegapet mellan väljare och politiker behöver överbryggas.

Kraftiga rörelser i opinionen

En opinionsundersökning som publicerades i helgen visar på att samtliga partier tappat stöd bland väljarna. Raset är särskilt stort för de två största partierna, SYRIZA och Ny Demokrati, som nästan halverats jämfört med valresultatet i september.  

Den första opinionsundersökningen som mätinstitutet Kapa Research genomfört sedan valet i september visar på mycket kraftiga rörelser i opinionen. Mätningen, som  publicerats i To Vima, noterar att SYRIZA går från 35,48% i valet ner till 18,4%. Ny Demokrati går i Kapas mätning från 28,10% till 14,9%. Det är närmast en halvering för de båda partierna. Den nedåtgående trenden går för övrigt tvärsöver vänster-högerskalan. Alla partier berörs. Vore det val idag skulle det grekiska parlamentet se mycket annorlunda ut.

Mätningen visar även att 18,2% av de som tillfrågats inte skulle vilja rösta samt att 15,1% inte vet vad för parti de skulle rösta på samt att 6,1% kan tänka sig rösta blankt. Det är siffror som skulle kunna tolkas som ett utbrett missnöje och apati i väljarkåren. 

Förvisso är det bara en enstaka mätning, vilket bidrar till att frågan uppkommer om det är en tillfällighet eller om det är början på en bestående trend. I vilket fall så har denna mätning skakat om. Det politiska landskapet i Grekland ser sannolikt ut att ha förändrats. Återigen.

Ps. Här återfinns valresultatet i september.

Andra mätningen: valspurten

I valrörelsens slutskede skiftar fokus allt mer mot huvudkandidaterna SYRIZA och Ny Demokrati. Under valspurten väcker SYRIZA känslor, såväl positiva som negativa, bland väljarna. Det visar den andra mätningen som bloggen Politik i Grekland och textanalysföretaget Gavagai har tagit iniativ till.

Valrörelsen fortsätter att kretsa kring Syriza och Ny Demokrati. De två partierna står allt mer ut jämfört de övriga partierna sett till antal omnämnanden i mätningen, vilken har följt utvecklingen från den 4/9 till 18/9 och som redovisas i bilden här nedan visar. En trolig anledning till att vi ser denna utveckling är regeringsbildningsfrågan. Den är fortfarande oklar. Opinionsmätningarna pekar nämligen på att inget av de två huvudkandidaterna kommer att på egen hand kunna bilda regering. I denna mätning kan man för övrigt notera att SYRIZA ser ut att ha brutit den nedåtgående trenden i antal omnämnanden som den föregående mätningen uppmärksammade.

Det känslomässiga engagemanget är förmodligen det mest intressanta resultatet i denna mätning. SYRIZA ser i valspurten ut att ha hamnat i fokus för detta engagemang, vilket är förståeligt. Det var partiets ordförande Alexis Tsipras som tog initiativ till att utlysa nyvalet. Valet kan därför ses som en utvärdering av dennes tid vid makten och är ett troligt föremål för diskussion bland väljarna. Det ökade engagemanget, som redovisas i bilderna här nedan, är dock inte odelat positivt. Att SYRIZA väcker känslor, såväl positiva som negativa, kan påverka hur den viktiga gruppen osäkra väljare beslutar sig för att rösta på söndag. Denna grupp, som uppskattas till 10-15%, kan bli tungan på vågen.

Not: Ovanstående mätning har genomförts av Gavagai. För tolkningen av mätresultaten är det Politik i Grekland som bär på ansvaret.

Uppdatering 30/9: En intressant kommentar angående skillnaden mellan opinionsundersökningarna inför valet och det faktiska valresultatet.

Fortfarande jämnt

Mätningarna pekar fortfarande på en jämnt val med en oviss vinnare. 

Det jämna läget består. I denna mätning, som genomförts av Makedoniens universitet och publicerades av SKAI igår, har Ny Demokrati en knapp ledning före SYRIZA. En halv procentenhet är en förhållandevis liten marginal. Den rimliga slutsats man kan dra utav denna mätning är att det är fortfarande oklart vilket parti som kommer att bli störst och därmed, genom att bli tilldelat 50 viktiga bonusmandat, kan avgöra vem och vilka som får styra landet. 

Fokus under den knappa tid som återstår fram till valet på söndag lär därför hamna på den grupp osäkra väljare som bestämmer sig sent. Intresset kommer även riktas mot mobilisering (att verka för att sympatisörer går till vallokalen och röstar) vilket kan påverka valresultatet, eftersom valdeltagandet ser ut att bli lågt (under 65%) och varje röst därmed kan få ett större utslag. SYRIZA kan drabbas särskilt av detta eftersom dess ungdomsförbund, som spelade en viktig roll i valkampanjen i januari, deklarerat att det inte kommer att hjälpa partiet i valrörelsen. Valresultatet är med andra ord långt ifrån givet.

Mest intressant med denna mätning är att den innehåller resultat från den direktsända tv-debatten mellan SYRIZAs och Ny Demokratis partiledare som hölls i måndags. Det blev i praktiken en oavgjord tillställning. 30,5% tycker att Alexis Tsipras (SYRIZA) vann debatten, medan 31% procent tycker att Evangelos Meimarakis (Ny Demokrati) gjorde bäst ifrån sig. Det är talande att 34,5% tycker att ingen vann debatten och att 74% av de tillfrågade uppger att de känner sig likgiltiga efter debatten.

Förmodligen säger detta en del om valrörelsen, som upplevs som dämpad och lågmäld. Kontrasten jämfört med stämningen i valet i januari, som var långt mer animerad än den idag, är tydlig.


Ps. Jag letar efter nya uppdrag och anställning inom kommunikation, politik, ekonomi och utvecklingsfrågor - för information om rekrytering och tips kan man läsa mer här.

De osäkra väljarnas dilemma

Gruppen osäkra väljare kan avgöra valet om knappt två veckor. Mindre säkert är hur dessa väljare kommer att rösta. Kommer de att ge den för detta premiärministern, Alexis Tsipras, en ny chans ? Eller kommer de att ge oppositionen sin röst? För närvarande är frågan öppen. 

"Det finns 15-20 procent osäkra väljare just nu. Med en enkel matematik betyder detta att det parti som kommer först, om det inte säkrar en klar majoritet i parlamentet, kommer att vara väldigt nära det". Så kommenterade SYRIZAs ordförande Alexis Tsipras den nuvarande situationen i väljaropinionen, i en tv-intervju med SKAI. Situationen, så som den ser ut, är att SYRIZA och Ny Demokrati i princip befinner sig jämsides med varandra. Detta har upprepats i en rad mätningar under veckan som har gått (och även i mätningen i bilden här nedan). Mätningarna visar dessutom att inget av de två partierna ensamt kan bilda regering, vilket komplicerar frågan om regeringsbildningen efter valet. I den ovannämnda intervjun antyder Tsipras att de osäkra väljarna kan fälla avgörandet om knappt två veckor. Skulle de i grupp rösta på ett parti är saken klar.

Så enkelt är dock inte fallet. Något håller nämligen på att hända med SYRIZA. Enligt en mätning från Makedoniens universitet som publicerats av SKAI börjar partiet tappa röster. Bilden här ovan visar att SYRIZA tappar till partier både till vänster och höger om SYRIZA. Nästan en tiondel har gått över till  Folklig enhet, det parti som bildats av utbrytare från SYRIZA. Mer oroväckande för SYRIZA är förmodligen uppgiften att enbart 60% av de väljare som röstade på partiet i januari kan tänka sig att rösta på partiet i nyvalet i september. Motsvarande siffra från den främsta utmanaren, Ny Demokrati, är 80%. Problemet för SYRIZA i allmänhet och för Tsipras i synnerhet är att Ny Demokrati växer medan SYRIZA tappar mark. De osäkra väljarna spelar därför en viktig roll. Båda partier kommer att göra sitt för att få över denna grupp till sin sida.

När det gäller SYRIZA stannar dock inte utmaningen i att övertyga osäkra väljare. Det kanske mest anmärkningsvärda resultatet som noteras i mätningarna är att Tsipras popularitet sjunker kraftigt. SYRIZAs partiordförande noterade ett stöd på 52% i slutet juni. Stödet har sjunkit till 27,5% i början av september. Samtidigt har stödet för Ny Demokratis ordförande, Vangelis Meimarakis, stigit. I bilden här ovan befinner sig de båda partiledarna jämsides med varandra. Det bådar för en valrörelse där en del av väljarnas fokus kommer att hamna på partiledarna. De två tv-sända debatterna mellan partiledarna som kommer att hållas denna och nästa vecka kan förmodligen påverka vem eller vilka som får medvind eller motvind i valrörelsens slutskede.

Kanske kommer debatterna övertyga en och en annan osäker väljare. Frågan är om detta räcker för att övertyga den relativt stora gruppen av osäkra väljare. Mätningen från Makedoniens universitet visar att många väljare föredrar en samlingsregering (den ljusblå stapeln) framför en regering med ett parti i förarsätet. Resultatet är likartat oavsett vilken åldersgrupp som väljaren tillhör.

Detta resultat kan tolkas på olika sätt. En tolkning är att väljarna vill skicka budskapet till partierna att det är tid för samförstånd mellan partierna.

En annan tolkning är att inget parti än så länge inte riktigt har övertygat väljarna. Denna tolkning gäller nog i synnerhet för åtminstone 15-20% av väljarna; den grupp som är osäkra på vilket parti de vill lägga sin röst på. För dem framstår nog situationen som ett dilemma: vill de ge den nyligen avgångne premiärministern en ny chans, trots att denne misslyckats med att infria sina vallöften? Eller föredrar de att ge oppositionen sin röst, trots gamla erfarenheter? Frågan är för närvarande öppen och olöst.

PS. Vilket parti blir största parti? Du som läsare kan delta i denna enkät. Det vore intressant att jämföra hur läsarna resonerar och jämföra med utfallet av valet.

Folkomröstningens demografi

Ålder, politisk identitet och partitillhörighet är relevanta begrepp för att förstå folkomröstningens demografi.

En undersökning som Public Issue genomfört ger en intressant inblick om de grekiska väljarna. Den visar, till att börja med, att det finns en generationsklyfta. Att äldre i större utsträckning röstade ja jämfört med yngre som nästan samfällt röstade nej är något som nämndes i det föregående inlägget och även i SVT Aktuellt. Så här ser nej-fördelningen ut baserat enligt ålder:

18-24: 85% 

25-34: 72.3% 

35-44: 67.4% 

45-54: 69.2% 

55-64: 59.4% 

65+: 44.9%

Det finns en märkbar vänster-högerdimension i hur väljarna identifierar sig politiskt: 91% av dem som definierar sig vänster röstade nej. Nej-siffran sjunker till 31,9% för dem som definierar sig höger. Lägst är dock siffran för dem som definierar sig själva som center-höger: 17,2%

Intressant blir undersökningen om man tittar närmare på partitillhörighet. Det starkaste nej-stödet  finns hos SYRIZAs väljare (95,9%) och Oberoende greker (91,6%). Näst högst stöd finns hos väljarna till Gyllene Gryning (84,3)% och Kommunistpartiet (83,8%). Som jämförelse kan nämnas att nej-stödet var lägst bland PASOKs, Ny Demokratis, och Potamis väljare; de respektive siffrorna är 12,5%, 8,3% och 2,5%. Om man utgår från Open Democracys partikategorisering (som du kan läsa mer här), finns det en populistisk-liberal konfliktlinje. Kanske man borde tala om en u-formad dimension i röstbeteendet när man talar om vänster-höger?

Om man vågar sig på en tolkning av undersökningen, kan följande vara rimligt: troligen kan man se folkomröstningens resultat som att det är en proteströst, där många, främst yngre, som saknar arbete och eller framtidsutsikter röstade nej. Att 72,9% av de som är arbetslösa röstade nej jämfört med 49,9% av professionella (doktorer, läkare, osv)  kan ge ett visst stöd till den tolkningen. Oron för pensioner kan vara en orsak till att röstsiffran för ja hamnar på 52% för de som är pensionärer. 

Det finns mycket annat intressant att studera i undersökningen av Public Issue, som för övrigt hittas här  (engelska, grekiska). Den belyser hur det politiska landskapet i Grekland ser ut för närvarande.