Europapodden

Ögonbrynen höjdes när Grekland i somras utvisade fyra ryska diplomater: om denna händelse samt om Namnfrågan (med stort N?) fick jag möjlighet att kommentera i Europapopodden. 

Det är en extraordinär händelse. Med tanke på att Grekland och Ryssland delar historiska och religiösa band (hur pass täta dessa är utgör en annan fråga) var den grekiska regeringens beslut att utvisa två ryska diplomater och neka inträde till två andra en händelse utöver det vanliga. Om detta grekiskt-ryska drama kan man ta del av i det senaste avsnittet i Europapodden som man kan lyssna till här. Jag medverkar i programmets andra del.

En kommentar kan vara på plats. Något överraskad i programmets slutpunkt på vad som man inte kunde släppa nämndes, mycket hastigt, Gianni Antetokounmpos namn. Giannis framfart och bakgrundshistoria är något som är svåra att släppa: från en flykting som växte upp under knappa omständigheter i Grekland till  en flyfotad spelare i NBA utgör Antetokounmpos liv en historia med många vändningar. Det är kort sagt en berättelse som man inte kan släppa. Klippet här nedan kan fungera som en introduktion. 

En tudelad bild

Det är något av en paradoxal bild: stödet för behålla euron i Grekland är fortfarande starkt samtidigt är stödet för EU är relativt svagt. 

Det är en något tillspetsad bild men säger förmodligen en hel del. Den pekar på att det finns en klar majoritet i Grekland som vill behålla euron, enligt Public Issue som tagit fram mätningen. (Ett liknande resultat har Kapa Research kommit fram till i en mätning som publicerats nästan samtidigt: 64,5% vill behålla euron). Den kan tolkas som att det finns ett stöd för att fortsätta med att sanera den grekiska ekonomi trots alla umbäranden. Att lämna euron, det vill säga att göra en så kallad "Grexit", är fortfarande inget alternativ som lockar.

På senare tid har nämligen Grexit varit ett alternativ som framstått som alltmer lockande: låsningen i förhandlingarna mellan Grekland och IMF och EU har bidragit till att göra ett utträde från Grexit ett ämne som blivit diskuterats allt oftare. Företrädare inom SYRIZA har på sistone allt oftare talat i termer om att inte utesluta en debatt om en återgång till drachman. Då skulle man, enligt denna logik, slippa de umbäranden och krav som ställs för att den grekiska regeringen ska kunna kvittera ut nya nödlån.

Det är dock samtidigt svårt att avfärda talet om en Grexit som grundlöst. Samma mätning visar på att stödet för euron har sjunkit över tid. Drachmans förespåkare kan sägas få allt mer vatten på sin kvarn. Denna trend sammanfaller dessutom med en trend där stödet för EU blir allt svagare. En mätning som Eurobarometern visar nämligen att knappt 17% har en positiv uppfattning om EU.

De två bilderna bidrar viktiga nycklar för att förstå det närmast ambivalena stämningsläget i Grekland gentemot Europa.

Greklandskrisen spökar igen

Greklandskrisen spöker åter igen. Vad har hänt?

Under de två senaste veckorna har den grekiska krisen åter igen blossat upp. Anledningen är, som i tidigare situationer, att den grekiska regeringen och de internationella långivarna inte har kommit överens. Det pågår en tvist om (lite förenklat) villkoren om vad Grekland ska göra för att få ut pengar så Grekland bl.a. kan använda till att betala på sina lån.

Att krisen åter är aktuell är att, likt våren 2015, en återbetalning väntar i juli månad. Det är oklart om Grekland kommer att ha pengar till att kunna genomföra återbetalningen. En överenskommelse behöver träffas mellan den grekiska regeringen och de internationella långivarna för att den väntande krisen i juli ska kunna undvikas.

Denna gång är det, som bl.a. The Guardian rapporterar, lite mer komplicerat. De internationella långivarna, främst IMF och EU, kommer inte överens. De två parterna har olika uppfattningar om vad Grekland behöver göra för att uppfylla villkoren. IMF framför behoven av ytterligare besparingar samt en skuldnedskrivning för att inte den grekiska skuldbördan, enligt IMF, blir ohållbar inom ett par år. EU har en annan uppfattning. Detta har skapat en låsning som har bidragit till att skapa den nuvarande situationen.

Samtidigt pressas den grekiska regeringen sedan lång tid tillbaka av vikande opinionssiffror. Bilden här nedan (hämtad från Kathimerini) visar en sammanställning (poll of polls) som publicerats den senaste tiden. Detta påverkar krisen. Den grekiska regeringen har ett begränsat politiskt utrymme för att gå med på ytterligare krav. Till detta hör även att den grekiska regeringen halkat efter när det gäller att uppfylla sina åtaganden. Detta har också bidragit till att skapa den nuvarande situationen.

Finns det någon väg ut ur denna kris? Det gör det. Dock är denna väg sannolik inte enkel. Wall Street Journal har i den läsvärda artikeln "Greece's Never-Ending Fiscal Drama" sammanställt tre olika alternativ (som även har diskuterats på andra håll) för hur detta ska kunna gå:

1) "One option is that Greece capitulates to what many in Europe consider to be the IMF’s unreasonable austerity demands. But could any Greek government of any stripe deliver austerity measures worth an additional 2% of GDP?"

2) "Another option is that Germany capitulates on the deficit targets. But could Berlin execute such a humiliating U-turn, committing to writing off more than €100 million ($107 million) of Greek debt just months before an election?"

3) "Another option would be for the IMF to walk away from Greece altogether, leaving the eurozone to sort out its own mess. But how could it do this without pulling the rug from under German and Dutch participation too, making Greece’s plight far worse?"

De tre alternativen visar på hur komplicerad den nuvarande situationen är. Så länge den består kommer den grekiska krisen troligen att eskalera och talet om Grexit att tillta.

Starkt stöd för EU. Svagare stöd för euron.

Stödet till EU starkt men svagare stöd för euron. Det visar en mätning som genomförts efter folkomröstningen i Storbritannien.

Stödet för EU är starkt. Om en folkomröstning skulle hållas idag i Grekland skulle 56% rösta ja till att stanna kvar i EU. 39% skulle rösta nej. Det visar en undersökning som Public Issue genomfört och som publicerades den 25 juli. Att Grekland skulle följa Storbritannien ut ur EU ser med andra ord inte ut att vara på agendan.

Samtidigt blir stödet för euron allt svagare. På knappt ett år tycks andelen som tycker sig att framtiden skulle utvecklas bättre utan euron nästan fördubblats från 18% till 32%. Med 50% stöd är det dock tydligt att det finns en majoritet för att stanna kvar inom eurozonen.
Det är dock allt fler som tvekar. Vinden tycks, åtminstone för tillfället, ha vänt.

Vi ses i Almedalen

Vi kanske ses vid Almedalen i år?

Fokus ligger just nu på Storbritannien, men det som händer i Storbritannien berör många fler länder och så även Grekland, vilket ovanstående bild från Stratfor uppmärksammar. Utfallet av omröstningen i förra veckan kastar en lång skugga som löper tvärs över kanalen och ut över den Europeiska kontinenten.

Just nu oroar sig många grekiska företag om hur Brexit kommer att påverka årets turistsäsong. Det gäller i synnerhet de som kommer från Storbritannien. Brittiska besökare spenderar 56% mer än den genomsnittlige turisten i Grekland. En minskning i antalet besökare skulle bli särskilt kännbar för många greker.

Om detta har jag tänkt skriva om i ett kommande, mer utförligt inlägg. Under tiden kan denna artikel från Ekathimerini vara av intresse: Grekland förbereder sig, efter förmåga, på Brexits utfall.

Det kan vara på sin plats med följande påminnelse. För nästan exakt ett år sedan hölls en annan omröstning, som bekant den i Grekland. Även den omröstningen lämnade sina spår i Europa. Den omröstningen samt den i Storbritannien pekar på den period av turbulens som Europa går igenom för närvarande.

Intressant nog (och kanske föga förvånande) har folkomröstningen i Storbritannien allt mer kommit att prägla årets upplaga av Almedalen. Det finns mycket att diskutera om hur den kan sätta sina spår i Europa. Jag ser fram emot att vara på plats under hela Almedalsveckan för att ta del av denna diskussion. Vi kanske ses där?

Grexit spökar igen

Spekulationerna om en Grexit tilltar troligen om dödläget i förhandlingarna mellan Grekland och EU och IMF består.

Röster om en Grexit kan återigen höras. De strandade förhandlingarna mellan den grekiska regeringen och EU och IMF har återigen fått fart på spekulationerna om en Grexit. Tecken på detta kan skönjas, åtminstone enligt Financial Times: "Many signs of a repeat of last year’s Grexit drama are present: irreconcilable differences between Athens and its bailout creditors; a looming July debt payment owed to the European Central Bank; angry denunciations by embattled Greek prime minister Alexis Tsipras".

Även den ansedda tidningen The Economist kan räknas till den grupp som kalkylerat med sannolikheten för en Grexit: "The Economist Intelligence Unit has maintained the view that there is a 60% risk of Greece leaving before the end of our five-year forecast period. We do not think that the policies contained in the third bail-out programme will generate sufficient economic growth to mitigate Greece’s debt burden or reduce popular disaffection".

Intressant nog börjar även opinionen i Grekland skifta. Stödet för euron, tidigare mycket starkt, har börjat sjunka om man tolkar en mätning som genomförts av Public Issue nyligen: andelen som har åsikten att landets utveckling skulle förvärras om landet lämnar euron och återvänder till drachmen sjönk från 64% i november 2015 till 49% i april 2016.



Detta reser frågor kring vad som kan hända i det fall ingen förhandlingslösning inte nås vid det Eurogruppsmöte den 9:e maj som Eurogruppens ordförande Jeroen Dijsselbloem har utlyst, (som bland annat To Vima rapporterar om). Hur kommer, till exempel, det sjunkande stödet för euron att användas? Mot bakgrund av händelseutvecklingen under det förra året är det mycket som talar för att risken för en grexit inte ska underskattas.

Samtidigt finns det argument som talar för att EU:s ledare kommer att söka undvika ett scenario där Grekland lämnar euron, eftersom det i sin tur skulle väcka frågan vilket land som står näst på tur. Det ligger mycket i det som The Economist skriver:

"If Greece were forced out, investors would immediately question whether the euro zone was still a permanent monetary union or a looser form of currency regime. They would look for the next most Greece-like country in the bloc and start to probe its vulnerabilities"

Klockan klämtar

En snabb förhandlingslösning framstår som önskvärd för att undvika en upprepning av 2015 och nya spekulationer om en Grexit.

Den grekiska regeringen har återupptagit förhandlingarna med dess långivare, rapporterar Kathimerini. Förhoppningen för regeringen är att nå ett avslut på utvärderingsprocessen och få på så vis kunna tillgång till nya pengar innan den ortodoxa påsken, som äger rum denna vecka, tar vid. Det kan bli en kamp mot klockan.

Misslyckas förhandlingarna kan priset bli högt. Den grekiska statens likvidet håller nämligen på att tyna bort, enligt uppgifter till Kathimerini, vilket ökar risken för att den ställer in betalningarna. Situationen uppges för närvarande inte vara lika ansträngd som i fjol. Den tynande likviditeten sätter tryck på regeringen och dess förhandlare.

Samtidigt har det uppstått en komplikation i förhandlingarna. De olika långivarna har olika uppfattning om förutsättningarna för den grekiska ekonomin och vilka åtgärder som den grekiska staten genomföra. Detta konstateras på följande vis i Bloomberg:

The prime minister’s current dilemma stems from a disagreement between the euro area and the IMF. While the European creditors say the government in Athens has committed to enough austerity to reach the targeted budget surplus before interest payments of 3.5 percent of gross domestic product in 2018, the IMF projects current Greek measures will produce an excess of just 1.5 percent.

Följden av denna komplikation kan innebära att den grekiska regeringen kan tvingas till ytterligare ågärder och/eller besparingar. Dessa kan bli svåra för premiärminister Tsipras att bemöta. Tre scenarier kan därmed uppstå, enligt Bloomberg:

1) att den grekiska regeringen går med på de tuffare kraven
2) nyval
3) folkomröstning

I syfte att låsa upp likviditet kan premiärminister Tsipras tänkas acceptera det nya kraven. Det politiska priset kan dock bli högt. Ytterligare avhopp kan bli följden, vilket riskerar den bräckliga majoritet som för stunden summeras till tre röster. Troligen är detta scenario mindre önskvärt för premiärministern.

För att få ett mandat att gå med de tuffare kraven kan ett nyval utlysas av premiärministern. Premiärminister Tsipras valde detta alternativ i höstas, som en konsekvens av baioutöverenskommelsen i juli, och lyckades vinna valet. Det är dock mindre sannolikt att Tsipras väljar detta alternativ igen. Hans popularitet har sjunkit och hans parti, SYRIZA, ligger efter i opinionen. Även detta scenario är sannolikt inte önskvärt för regeringen.

En folkomröstning kan vara ett alternativ som övervägs, för att få ett mandat till att gå på nya krav. Tsipras utlyste, som bekant, en folkomröstning i somras i ett kritiskt läge i bailoutförhandlingarna. Dock är även detta alternativ mindre sannolikt. Premiärministern gick tvärtemot utfallet av folkomröstnibgen och gick med på en ny bailout. Denna "kolotoumba" - helomvändning - av premiärministern har bidragit till att SYRIZA tappat i popularitet. Således finns det argument som talar mot en folkomröstning

Mot bakgrund av att samtliga tre ovannämnda alternativ framstår som mindre attraktiva för den grekiska regeringen kan förhandlingsprocessen bli komplicerad. Resultatet kan, som kommande inlägg kommer att behandla, bli att grexitspöket åter gör sig påmint.

Ännu en oviss vecka väntar: olika scenarion efter folkomröstningen

Ännu än oviss vecka väntar. Idag hålls bankerna stängda och kommer (i skrivande stund) att förbli stängda fram till den 6 juli. Imorgon löper deadline för IMF-betalningen på 1,5 miljarder euro ut. I övermorgon gäller formellt inte längre det bailout/stödprogram (som förlängdes i februari). På söndag väntar dessutom en folkomröstning vars utfall i förlängningen påverkar om Grekland behåller euron eller ej. 

Ingen kan med säkerhet säga hur denna vecka kommer att sluta och hur situationen då kommer att se ut. En sak är dock säker: bland de många frågor som kommer att dominera veckan, så kommer frågan om vad som kommer efter folkomröstningen bli en av de mest omdiskuterade. Detta inlägg tar upp detta perspektiv.

Sannolikheten för en så kallad Grexit, det vill säga ett grekiskt utträde ur eurozonen, får sägas ha ökat. Den folkomröstning som ska hållas söndag den 5 juli kan komma att tolkas som att det handlar om detta: att stanna kvar inom eurozonen eller ej.* Till denna tolkning kommer troligen EU-kommissionens ordförande Jean Claude Junckers uttalande i samband med dennes presskonferens tidigare idag att läggas till. Juncker pläderar för att de grekiska väljarna ska säga ja i folkomröstningen och på så vis säkra Greklands medlemskap i euron. Junckers uttalande kontrasterar dock mot premiärminister Tsipras position: denne förespråkar ett nej. Hur allt detta kommer att påverka utfallet är oklart, men det kommer givetvis att sätta sina spår i debatten. Det kan påverka till endera sidans favör.

En första indikation på utfallet kan läsas i tidningen Kathimerini, som refererar till två opinionsundersökningar. Dessa ger ett stöd åt den sida som vill stanna kvar i eurozonen: (57% vs 29% och 44% vs 33). Om dessa siffror även skulle bli utfallet av folkomröstningen, så leder det troligen till att det blir svårt för premiärminister Tsipras att stanna kvar: det är svårt att se hur denne kan sitta kvar och förvalta ett avtal som denne motsätter sig.

Men även om Tsipras avgår så leder Syriza tydligt i mätningarna. Dessutom är oppositionen splittrad. Ett nyval kort efter folkomröstningen skulle förmodligen leda till ungefär samma mandatfördelning som för närvarande. Situationen är med andra ord komplicerad.

En möjlighet är att en samlingsregering bildas, med syftet att förhandla fram och genomföra ett avtal med EU/IMF/ECB. En sådan regering skulle dock bli temporär. Ett nyval kommer att bli troligt förr eller senare. Ett ja skulle dock troligen leda till att Grekland ökar förutsättningarna för att stanna kvar i euron. Om så blir fallet påverkas givetvis även av vad som sker med dess partners; Junckers uttalande tidigare idag kan tolkas som att dörren ännu inte är stängd.

Vad händer ifall det blir ett nej? Det är oklart, men troligen kommer bankerna förbli stängda och kapitalrestriktioner behållas den närmaste tiden efter folkomröstningen. Vad som händer efter det är ännu oklart. Sannolikt är dock att den påtagliga oron kommer att stiga ännu mer. En oviss vecka kommer att följas av fler.

Lästips: Om vad som gäller för de införda kapitalrestriktionerna kan läsa mer om här (engelsk översättning av Bloomberg).

* Mer om själva folkomröstningen kan man läsa här.

Insatserna har höjts

Det blev inget avtal framförhandlat igår kväll, trots att det sett lovande ut tidigare i veckan. Parterna står fortfarande en bit från varandra: det saknas samsyn om vilka åtgärder som ska prioriteras. Samtidigt närmar sig deadline för den grekiska staten. Detta bidrar till att öka oron. 

Nu riktas uppmärksamheten mot det EU-toppmöte som äger rum idag och imorgon. Förhoppningen är att de tvistefrågor som kvarstår ska rätas ut då. Det är dock inte säkert att så sker. Blockeringarna i områden som pensioner, moms, skatter och reformer kvarstår (även om man nu har börjat förhandlat om dessa områden, till skillnad mot hur det har sett ut tidigare). Insatserna har med andra ord höjts.

Om detta och annat som rör de segdragna förhandlingarna kan man ta del av när jag och Annika Alexius, professor i nationalekonomi, kommenterade i Gomorron Sverige tidigare idag:

Medverkar i Gomorron Sverige 23/6

Imorgon, tisdag, ca kl 07.13 medverkar jag i Gomorron Sverige på SVT för att kommentera situationen i Grekland. Idag hålls ett extrainsatt toppmöte. Syftet är att komma fram till en förhandlingslösning, eller åtminstone nå fram till någon slags kompromiss som medför att en hotande statsbankrutt undviks. Ett misslyckande kan bli kostsamt för båda sidor. Om detta kritiska toppmöte kommer jag att berätta mer om imorgon.

Vi ses då!

Vägval euro

Ett vägskäl kommer allt närmare, men färdvalen skiljer sig åt. Det visar en ny undersökning som Makedoniens Universitet har genomfört och som publicerats av SKAI. 

Det hela dras till sin spets i en undersökning som publicerats idag (och som Kathimerini refererar till): vad är väljarna villiga att göra? Mot bakgrund att stödet för euron i Grekland är fortsatt starkt (vilket även undersökningen visar: 66,5% föredrar euron, jämfört med 27% som vill återinföra drachman) är väljarna beredda att acceptera ett avtal där ytterligare besparingar och reformer behövs? Det är nämligen mycket troligt att de pågående förhandlingarna mellan Grekland och EU/IMF kommer att mynna ut i just detta val. En folkomröstning kan komma att hållas kring just denna fråga. Undersökningen söker med andra ord sondera hur väljarna ställer sig inför ett sådant scenario.

Svaren från undersökningen är mycket intressanta. Stödet för euron sjunker till 55,5% om Grekland behöver gå med på ett avtal som innebär besparingar och reformer. Parallellt stiger stödet för drachman till 35%. Det är således en tydlig övervikt för euron även om det innebär ytterligare reformer och besparingar. 

Mer intressant blir resultaten när frågan kopplas till partitillhörighet: 58% av SYRIZAs väljare föredrar en återgång till drachmen framför ett nytt avtal som innebär besparingar och reformer. Bland Ny Demokratis väljare är 95,5% villiga att gå med ett sådant avtal för att kunna behålla euron. Med andra ord, en vänster-högerdimension dyker upp. 

Sett i ett större sammanhang ger undersökningen från Makedoniens Universitet stöd till den trend som man kan ana i andra undersökningar som publicerats nyligen (läs gärna detta inlägg och detta). Den ger även en intressant signal angående den färdriktning som föredras av väljarna i det vägskäl som stadigt närmar sig för Grekland.

Borg byter budskap?

2012 uttalade sig den före detta finansminister Anders Borg om Greklands euromedlemskap på följande vis i Sveriges Radio:

 "Skulle man [Grekland m.a.] lämna eurosamarbetet är det troligt att man får tillbaka sin konkurrenskraft och då kanske Grekland kan komma på fötter vart efter, säger han.
– Men det är en smärtsam och komplicerad väg men det är svårt att se en alternativ väg som skulle kunna fungera."

2015 uttalar sig Anders Borg på följande vis om Greklands euromedlemskap i sin artikel "Why Europe needs to save Greece":

"A Greek exit from the euro is not the best option for either Greece or for the European Union"

Tiden rinner iväg

I en lång rad av kritiska möten ser Eurogruppens möte den 24 april att bli särskilt viktigt att bevaka. Ett resultatlöst möte mellan den grekiska regeringens företrädare och EU:s ökar risken för en statsbankrutt för Grekland. Tiden och pengarna håller på att slut.

Genom att disponera om medel som tillhör staten lyckades den grekiska staten fullfölja den betalning på drygt 450 miljoner euro som förföll den 9 april. Därmed undveks en statsbankrutt. Det är dock oklart hur sådana åtgärder håller i längden. Det finns tydliga signaler om att pengarna är på väg att ta slut. I maj månad väntar en större betalning än den i april. Då kan, vilket visas av bilden här nedan, loppet vara över. Därför kan Eurogruppens möte den 24 april vara avgörande. 

l

Nyckeln för ett lyckat möte är att parterna kommer överens. Om Grekland presenterar en reformlista som godtas kan landet kvittera ut en stödlån på 7,2 miljarder euro, vilket löser de omedelbara likviditetsbehoven. Kruxet är dock att man än så länge är långt ifrån överens.

Reformlistan har nämligen förhandlats om ett antal gånger. Än så länge utan resultat. Till nyhetskanalen Bloomberg uppger Valdis Dombrovskis, vice ordförande vid europeiska kommissionen, att förhandlingarna är "väldigt komplicerade". Med tanke på de snäva tidsramarna är detta något som ökar den ekonomiska osäkerheten. Detta syns även i utflödet av pengar från de grekiska bankerna. Pengar flyttas ut. Depositionerna sjunker. Detta sätter ytterligare press på den grekiska regeringen.

Som ett resultat av den rådande oron och osäkerheten ökar även spekulationerna och skriverierna. Enligt den tyska tabloidtidningen Bild uppger en icke namngiven grekisk minister att regeringen kan tänka sig att  utlysa nyval. Ett nyval skulle ge regeringen ett starkare mandat i förhandlingarna mot Bryssel, enligt ministern. Trovärdigheten i uppgifterna kan ifrågasättas. Skulle de dock stämma är det ett tecken på att en politisk kris kan vara under uppsegling: att utlysa ett nyval så snart inpå det förra skulle tolkas som att regeringen inte är handlingskraftig. Det skulle i så fall underminera förhandlingarna med EU och sätta igång en våg av spekulationer. Nyvalspekulationer är nog det sista som premiärminister Alexis Tsipras behöver, med tanke på den hotande statsbankrutten. Just nu är tiden dyrbar, och den håller på att ta slut.

Ur askan i elden?

För en stund sedan kom uppgifter från BBC att det tyska parlamentet godkänt den grekiska regeringens reformlista. Det är ett viktigt besked. Dock ser det ut som att fler konfrontationer mellan Grekland och EU:s medlemsländer väntar framöver.

Det tyska parlamentets godkännande är en viktig signal. Den indikerar nämligen att övriga europeiska parlament väntas följa efter med att ge klartecken till att Grekland får tillgång till finansiering, vilken är en förutsättning för att den grekiska staten ska kunna genomföra sina åtaganden. Därmed undviker den grekiska regeringen en akut kris. Hade landet inte fått klartecken, så är det möjligt att statsbankrutt blivit följden och en Grexit blivit ett sannolikt scenario. Regeringen kan andas ut.

Andan kan dock snart fastna i halsen. Det är nämligen oklart hur den uppgörelse som träffades mellan Grekland och EU kommer att tas emot i det grekiska parlamentet. Kritik har förts fram av oppositionen med anledning av det sätt som de grekiska förhandlingarna har genomförts. Kritik förekommer även internt inom SYRIZA: i onsdags debatterade SYRIZAs parlamentsgrupp överenskommelsen i närmare 11 timmar, enligt uppgifter från Kathimerini. Det ser för närvarande ut att regeringen med nöd och näppe undvikit en kris bara för att ställas inför en annan.

En positiv utveckling av förra veckans överenskommelse är dock att den ekonomiska oron har minskat: enligt Wall Street Journal har närmare 800 miljoner euro återvänt till Grekland under veckan som har gått. Detta har betydelse i och med att det minskar sannolikheten för en Grexit, dvs. ett grekiskt utträde från eurosamarbetet. Detta kan dock ändras.

Landets och regeringens framtid beror mycket på hur de kommande förhandlingarna med EU och i synnerhet med IMF avlöper. Grekland deltar alltjämt i bailoutprogrammet; fortsatta reformer är en del i detta avtal. Mycket snart kan en debatt uppstå mellan parterna (framför allt inom arbetsmarknadslagstiftning och det grekiska pensionssystemet). En ny kris uppkomma, sannolikt mot slutet av juni, som är en kommande deadline. Den nytillträdda grekiska regeringen kan snart komma att upptäcka att det har lämnat askan bara för att ha hamnat i elden.

Viktig vecka väntar

Det är långt ifrån en överdrift att hävda att det är en kritisk vecka som väntar. Idag möts eurogruppen återigen. Misslyckas den grekiska delegationen och företrädarna från de övriga medlemsländerna komma överens, så kommer troligen en kris att bli följden. 

Hittills har förhandlingarna inte vara konstruktiva. Parterna uppges stå långt ifrån varandra. Dock finns det drivkrafter för att komma överens. Frågan är dock hur pass långt parterna är villiga att sträcka sig. Kommer premiärminister Tsipras kunna kompromissa, eller kommer han att stå fast vid den hårdföra linje som han hittills följt? En kris och en möjlig Grexit är något som alla parter troligen inte vill se.

Veckan är även kritisk i en annan bemärkelse. Någon gång under de närmaste dagarna väntas den SYRIZA-ledda regeringen presentera sin kandidat till posten som president. En ny president ska enligt den grekiska konstitutionen utses eftersom den nuvarande presidentens mandat löper ut. Misslyckas regeringen med detta återstår nyval. Ett nyval så kort inpå valet i januari är ett scenario som den nyligen tillträdda regeringen sannolikt vill undvika.

Valet av kandidat har dock inte varit problemfritt. Det uppges att regeringen inte kunnat enas kring en gemensam kandidat. Den förre EU-kommissionären Avramopoulos är ett namn som har nämnts i diskussionen kring presidentposten. Avramopulous, som är medlem i Ny Demokrati, skulle kunna vara en kandidat som även oppositionen skulle kunna komma överens om. Dock uppges det att det inom SYRIZA finns ett motstånd kring Avramopoulos. Det kan helt enkelt bli något annat namn som presenteras.

Utöver att hantera den interna oppositionen i regeringen, så har den grekiska regeringen att lösa de externa förhandlingarna med Europas ledare. Det kommer att bli spännande att följa hur denna viktiga vecka utvecklas.

Andra mätningen: Valrörelsen blir mer intensiv och polariserar allt mer

Valrörelsen ser ut att gå över i ett mer intensivt skede, med SYRIZA och Ny Demokrati som de främsta antagonisterna om valsegern. Den andra mätningen som Politik i Grekland och Gavagai genomfört, vilken redovisas i detta inlägg, visar på att SYRIZA hamnar allt mer i fokus i valrörelsen.

Syriza är det parti som valrörelsen rör sig kring. Om man ser till graferna här nedan framstår det mer tydligt. Den övre grafen visar utvecklingen över tid. Sedan nyval utlystes i slutet av december har partiet stigit kraftigt sett till antal omnämnanden. Partiet rör dessutom om känslorna bland väljarna (vilket är för övrigt den trend som den föregående mätningen kunde notera). Det visar nämligen den undre grafen, som utöver att mäta utvecklingen över tid även sorterar omnämnanden efter typ. Antingen så tycker man som väljare om partiet, eller så tycker man inte om det. Ett mellanläge att tala om saknas, det är vad mätningarna tycks indikera.

En av anledningarna till att partiet engagerar väljarna har varit diskussionen om en eventuell Grexit, det vill säga om Grekland ska lämna eurosamarbetet. Om SYRIZA vinner valet spekuleras det i att sannolikheten för ett utträde ökar. Partiet har tidigare välkomnat en sådan utveckling men har sedan valrörelsen 2012 mer och mer skiftat i sin ståndpunkt i frågan.

Ytterligare en anledning till att SYRIZA omnämns allt mer är frågan om huruvida partiet kan vinna valet och bilda regering. Partiet leder för närvarande opinionsmätningarna. Jämfört med den föregående mätningen har partiets andel av omnämnanden ökat. Denna gång noterar SYRIZA 41,3 % (35% i den föregående mätningen). Ny Demokrati noterar denna 25,8% (28,3%). Hur man än vrider och vänder på det hela framstår SYRIZA som det parti som andra partier har att förhålla sig till.

Den nya mätningarna visar att Syriza ökar sin andel i samtliga områden som mätningarna undersöker. Det gäller områdena positivt, skeptiskt och negativt och redovisas i bilderna här nedan. Detta stödjer uppfattningen att partiet drar åt sig allt mer av uppmärksamheten i valet.

Intressant att notera är att KKE (det grekiska Kommunistpartiet) ökat markant i negativa känslor i denna mätning jämfört med den föregående. Förmodligen har det mycket att göra med att SYRIZA frågat om KKE vill  ställa upp som koalitionspartner. KKE har avvisat SYRIZAs invit.

För övrigt är det även intressant att uppmärksamma att Papandreous nystartade parti, Kinima, i denna mätning skiftat från negativ till skeptisk. En tänkbar tolkning att väljarna eventuellt ställer sig mer välkomnande eller neutrala. Om det lyckas ta sig in i parlamentet, så kan Papandreous parti bli något av en joker. Det är en öppen fråga dock om det lyckas.

Det finns ett par frågor till man kan ställa sig om man blickar framåt:

- Kommer Syriza att kunna behålla ledningen i opinionen och fortsätta engagera väljarna?
- Kommer Ny Demokrati kunna vända på utvecklingen och även sluta gapet gentemot Syriza?
- Kommer intresset för Kinima, Papandreous avknoppning från PASOK, att bli mer positiv; samt, återigen, vad kommer att ske med PASOK?

Förhoppningsvis kan den kommande mätningen ge ett par ledtrådar till. Det börjar dra ihop sig nu. Det är mindre än en vecka kvar till valdagen.

Not: Mätningen har genomförts av Gavagai. För tolkningen av mätresultaten är det Politik i Grekland som bär på ansvaret.

Söndagsläsning: En motsvarighet till Josiah Bartlett

Många som har sett tv-serien "The West Wing" minns nog president Josiah Bartlett - nationalekonomen som blev president för USA. Mindre bekant är att det har funnits en liknande motsvarighet i Grekland. Loukas Papademos är akademikern som under den mest akuta fasen i krisen blev premiärminister för Grekland.

Många har nog hunnit glömma Loukas Papademos tid som premiärminister i Grekland. Färre har nog koll på vem han är. Papademos var ekonomen som med tämligen kort varsel fick hoppa in som premiärminister sedan Georgios Papandreou hastigt fick lämna posten i samband med den turbulenta hösten 2011 (därav liknelsen med Bartlett).

Uppgiften Papademos hade att lösa var att ordna så att landet inte gick i konkurs, en uppgift få förmodligen skulle sett fram emot att ta sig an. I denna artikel kan man läsa mer om hur det gick för honom och den balansakt han hade att hantera:

"In the face of a looming national default his words might seem rather optimistic. Yet there is a motive to be found lurking behind Greek PM Papademos' seemingly cheerful exclamation in his speech to a troubled Greek nation: "if we all work together systematically and decisively we can create conditions for an exit from the crisis". His words are very much part of a balancing act"

Om en eventuell Grexit och dess följder

Återigen har debatten om en Grexit väckts. Denna gång som en möjlig konsekvens vid en eventuell valseger för den grekiska oppositionen. Även om sannolikheten för att ett sådant scenario inträffar inte ska överdrivas bör man inte heller underskatta de ekonomiska och politiska följderna om en Grexit förverkligas. Dessa kan vara långt större och omfatta långt fler än vad som framkommer vid en första betraktelse.

Bakgrunden till att det åter igen pratas om en Grexit har att göra Syriza och dess vallöften. Inför valet den 25 januari har partiet lovat att omförhandla och skriva ned Greklands skulder. Tillsammans med partiets övriga vallöften om lättnader och lindringar för ekonomiskt utsatta grupper samt en allmän återställarpolitik som rullar tillbaka många av de reformer som genomförts har det väckt reaktioner såväl i Grekland som i omvärlden. Främst har reaktionerna från Tyskland noterats: förbundskansler Merkel har sagts vara beredd på att låta Grekland lämna Eurozonen om landet inte håller sig till den överenskomna saneringspolitiken. Detta har fått talet om en Grexit att ta fart de senaste dagarna.

Det finns i skrivande stund en uppenbar risk att allt tal om en Grexit blir till en självuppfyllande profetia. Bloomberg rapporterar att tre miljarder euro netto har tagits ut ur bankerna i Grekland under december månad. Om oron för en Grexit stiger och blir påtaglig kan det få fler att vilja ta ur sina pengar ur banken, eller föra ut dem utomlands där de står säkrare. Detta kan i sin tur bidra till att en process sätts igång som leder till att Grekland lämnar euron och återinför drachman. Ingen vill förmodligen stå med svarte petter när alla andra ser över sitt eget hus.

Samtidigt finns det anledning till att se mer nyktert på talet om en Grexit. Under 2014 har Grekland brutit med den nedåtgående ekonomiska utvecklingen som landet upplevt i över fem års tid. De statliga finanserna uppvisar för 2014 ett primärt överskott innan betalningar för räntor och skulder görs (vilket är väsentligt både för den som har fordringar på landet och för den som kan tänkas vilja investera i det). Därtill väntas den grekiska ekonomin växa under 2015 och 2016. Arbetslösheten har (även om den är mycket hög) sjunkit något och kan sjunka ännu mer under 2015 om den för landet viktiga turismsektorn får upp farten igen. Den ekonomiska-, politiska- och, inte minst, sociala situationen i landet är fortfarande allvarlig. Det är dock långt ifrån den akuta situation som landet befann sig 2009-2012. Allvarligt, men på väg att bli något bättre. Så kan nog läget i landet sammanfattas.

Läget kan dock snabbt förvärras om talet om en Grexit eskaleras och blir till verklighet. En Grexit skulle innebära att drachman åter införs. Sannolikt skulle den nyintroducerade drachman snabbt sjunka i värde (med uppemot 60% procent om denna tankesmedja har rätt). Initialt behöver ett sådant utfall inte vara negativt för ett land: en billigare drachma för det goda med sig att grekiska varor och tjänster blir billigare och efterfrågas av omvärlden. Det skulle i sin tur bidra till att återhämtningen i landet förenklas och snabbas upp. Den utvecklingen vore i så fall även mindre plågsam än det saneringsprogram som Grekland har genomfört de senaste åren.

På lite längre sikt gör sig dock de negativa konsekvenserna påminda. En billigare drachma innebär i praktiken att importen blir dyrare. Utländska lån, varor och tjänster blir dyrare då de ska betalas med utländsk valuta - med en drachma som tappat i värde. Dessutom leder det till att den relativa fattigdomen ökar i förhållande till omvärlden. Detta är ett fenomen som alla blir påminda om när man reser utomlands och kronan sjunker: man får mindre valuta för pengarna.

Utöver detta kan den negativa ekonomiska utvecklingen leda till kompensationskrav och till krav på högre löner och ersättningar. Det leder i sin tur till att grekiska varor och tjänster blir dyrare och efterfrågas mindre. Därmed är man tillbaka på ruta ett. Med tillägget att man har blivit fattigare. Utan att ha genomfört nödvändiga ekonomiska reformer för att landet ska komma på fötter igen. (Det är dock på sin plats att påpeka att allmän ekonomisk teori säger att en strategi med en sjunkande valuta har bäst utsikt att lyckas om den kombineras med ekonomiska reformer och stigande produktivitet). Hur man än vrider och vänder på det är Grexit en riskabel strategi som kan bli både dyr och plågsam.

Det är dock inte bara Grekland som har att förlora på en Grexit. Det finns ekonomiska och politiska risker som kan drabba omvärlden. Krisen kan lätt spilla över till andra länder. "In the short run, it would be Lehman Brothers squared,” är den varning som Barry Eichengreen, ekonomiskhistorisk professor vid Berkeley, lämnar. Inne på samma spår är även The Economist, som är en tongivande aktör i den ekonomiska debatten. En Grexit skulle bli dyr för samtliga inblandade:

Everyone agrees that a Grexit would impoverish Greece in the short-term and only few voices warn that a Grexit might not be smooth sailing for the Eurozone. But no one seems to remind the Northern champions of a Grexit that a Grexit would entail great costs for Northern tax payers as well.

Tillsammans med de ekonomiska riskerna kommer de politiska. Peter Bofinger, ekonomisk rådgivare åt förbundskansler Merkel, anger till Bloomberg att "even if the economic impact could be contained, the political consequences would be unpredictable. The EU would become even more fragmented, making separate countries more vulnerable to outside influences." I ett läge där Europa oroas av händelserna i Ukraina och Ryssland är en Grexit förmodligen en ovälkommen utveckling. En Grexit skulle kunna följas av andra länders utträde. Det skulle även öka spänningarna inom eurozonen. Kanske kommer euron rent av kollapsa.

Av denna anledning kan man de senaste dagarna börja skönja tendenser till att vilja kyla ned talet om en Grexit. Igår kväll  rapporterade Sveriges Radio att EU-kommissionen lämnat beskedet att inget medlemsland kommer att tillåtas lämna eurosamarbetet. "Ett euromedlemskap är oåterkalleligt", har EU-kommissionens talesperson Annika Breidthardt meddelat. Detta kan tolkas som att talet om en Grexit bör ses som ett mindre realistiskt utfall.

Därutöver bör man uppmärksamma det uttalande som tyska SPD lämnade häromdagen. SPD är koalitionspartner till CDU, med andra ord den ena parten i den regering som styr landet under förbundskansler Merkels ledning. “Europe can’t afford a Greek exit”. Det är det besked som Joachim Poss, biträdande ekonomiskpolitisk talesperson för SPD, lämnar. Att CDU ensidigt skulle ta beslut om att tillåta en Grexit får därmed ses som mindre troligt.

Allt detta leder till att talet om en Grexit inte bör överdrivas. Samtidigt bör inte heller de ekonomiska och politiska följderna vid en Grexit underskattas. Det finns all anledning att följa utvecklingen i ett land vid Europas rand med ett mått av sans och balans.

Uppdatering 8/1: Förbundskansler Merkel tonar nu ned hotet om en Grexit och vill att Grekland stannar kvar i eurozonen.

Status inte längre quo

Det är en lite annorlunda dag idag. Idag för exakt ett år sedan hölls det val som förde med sig att den nuvarande koalitionsregeringen i Grekland såg dagens ljus. På denna årsdag kan beskedet mycket väl komma att koalitionen upplöses, att de olika regeringspartierna går skiljda vägar och att nyval hålls. Det tillstånd av relativt lugn som rådit under första halvan av 2013 är idag som bortblåst.

Få har trott att den nuvarande regeringen skulle hålla ihop och göra det så pass länge. Efter många om och ännu fler men har regeringen genom olika turer göra så att det turbulenta tillstånd som landet befann sig i 2012 blev mindre turbulent ju längre tiden gick:

De omaka koalitionsparterna har lyckats kommit överens om och även sökt hålla sig till (med vissa förbehåll) den överenskommelse som träffats mellan landet och trojkan som består av ECB, IMF och den europeiska kommissionen.

Detta har medfört att talet om en Grexit i stort sett har upphört. Premiärminister Samaras har även sökt föra fram att en Greekovery är på väg.

Det finns olika uppfattningar om så är fallet (särskilt med tanke på att arbetslösheten i Grekland är rekordhög), men det har funnits anledning till att tro att ett förtroende, om än bräckligt, var på väg att byggas upp. Att Greklands rating höjts ett par grader har setts som ett tecken på detta.

Så är dock inte längre fallet. Anledningen är allmänt bekant och stavas ERT. Beslutet i förra veckan att stänga ned ERT har spridit chockvågor. Reaktionerna har varit häftiga, såväl inom landet som i omvärlden.

Oppositionen har reagerat kraftigt och har begärt att regeringen avgår. Även inom koalitionen har de två juniora regeringspartierna motsatt sig beslutet att släcka ned ERT. Spänningen inom koalitionen har stigit. Det är rimligt att anta att premiärminister Samaras inte hade räknat med detta.

Det är även rimligt att anta premiärministern tvingats avgå om ERT fortsatt vara nedsläckt. Igår hölls krissamtal inom koalitionen med anledning av ERT. Det har spekulerats i att regeringen var på väg att utlysa nyval.

Nu är inte heller det fallet. Den högsta grekiska förvaltningsdomstolen har nämligen ogiltigförklarat beslutet om att upphöra med ERTs sändningar. ERT ska återvända till etern (dock oklart när). Samtidigt meddelar domstolen att premiärministern har mandat till att stänga ned ERT och att låta omorganisera det. Detta skapar ett oklart läge. Vem har egentligen rätt?

Medan spekulationerna pågår om hur domstolens beslut ska tolkas så har detta utfall skapat en väg ut för regeringen. Samaras kan hävda att domstolen givit honom rätt till att stänga ned ERT. För koalitionsmedlemmarna innebär domstolens utfall att de fått gehör för sina synpunkter att ERT ska åter öppnas. Beslutet har även givit oppositionen, kanske främst Syriza, vind i seglen i och med att domstolen ogiltigförklarat regeringens tilltag.

Det återstår att se om regeringen faller eller om den består. Den ska mötas igen idag för nya överläggningar. Situationen mellan koalitionens olika partners är fortsatt spänd. Det är oklart hur koalitionen ska hitta en väg ut ur det dödläge som råder.

Vad man med säkerhet kan säga att regeringen har (och går igenom) den svåraste prövningen hittills. Med säkerhet kan man säga att den kommer att förlora i trovärdighet i väljarnas ögon. Med säkerhet kan man även säga att status inte längre är quo.

Greekovery?

Det är för tidigt att tala om en Greekovery. Mer rimligt är det att tala om slutet för talet om en Grexit. Kanske kan man sannolikt tala om slutet på början av den långvariga kris som lagit dragits med sedan 2008.

Det var i samband med ett statsbesök i Kina i förra veckan som premiärminister Samaras myntade ett nytt ord. Samaras passade nämligen då på att tala sig varm om en Greekovery är på väg i landet och att det bör ersätta förra årets tal om en Grexit. Det kan finnas en viss befogad grund för premiärministerns initiativ.

I förra veckan släppte den s.k. trojkan loss ytterligare 7,5 miljarder euro av de bail-outmedel som ingår i Grekland omvandlingsprogram. Dessutom meddelade ett ratinginstitut att det uppgraderar Greklands statsobligationer ett par nivåer. Samtidigt fortsätter den grekiska börsen att återhämta sig.
Detta är välkomna signaler.

Samma vecka kom dock signaler om att en grekisk återhämtning dröjer. Den grekiska statistiska myndigheten, Elstat, meddelade att BNP krympte med 5,3% första kvartalet 2013 jämfört med första kvartalet 2012. Det betydde att det var det nittonde kvartalet i rad som ekonomin i landet har krympt. Det är för övrigt den största minskningen inom EU. Som jämförelse kan nämnas att BNP krympte med 0,2% inom eurozonen och 0,1% inom hela EU. Summerat på ett år väntas BNP i Grekland sjunka med 4,5 % 2013. Sedan 2008 har BNP krympt med närmare 28%.

Det slutar dock inte där. Till detta ska läggas till en arbetslöshet på 27%, vilket motsvarar 1,3 miljoner människor som saknar arbete. Utöver detta dras privatiserings-, omdanings- och omstrukteringsprogrammet med besvär, även om det har tagits konkreta steg i linje med överenskommelsen med trojkan. Med besvär dras även återfinansieringen av de grekiska bankerna. Bankerna spelar en nyckelroll för att små- och medelstora företag ska förses med likvidet, så att deras verksamhet kan få fart och resultera i såväl höjda skatteintäkter som sänkt arbetslöshet.

Talet om en greekovery är med andra ord aningen förhastat.

Dock spelar de positiva signalerna en roll. Jämfört med läget för ett år sedan är läget markant förändrat. Den koalitionsregering som tog vid efter två turbulenta val i maj och juni förra året har påbörjat en mödosam resa mot att stabilisera läget i landet. Talet om en Grexit har i det närmaste upphört (det talas dock desto mer om en Brexit). Mycket återstår dock innan läget kan sägas vara gynnsamt.

På den politiska arenan har dock den senaste veckans händelser inte märkts av. I alla fall har de ännu inte fångats upp. Enligt en mätning som publicerades förra veckan (och som återfinns här nedan) fortsätter den opinionsmässiga stiltjen i landet att råda. Framöver kommer det dock bli intressant att följa om väljarna tycker att vinden har vänt eller ej. Fortsättning lär följa.

 

Syriza 28%,
ND 27.5%,
Gyllene gryning 11.5%,
KKE 6.5%,
Pasok 6.5%,
Självständiga greker 6%,
Demokratisk vänster (DIMAR) 5.5%