Det saknas inte hinder när innehållet i överenskommelsen som träffades i juli ska genomföras. Ett sådant närmar sig denna vecka.
Nu i veckan ska företrädare för eurozonens medlemmar träffas för att utvärdera hur den grekiska regeringen har klarat att genomföra de åtaganden som återfinns i överenskommelsen från juli (den så kallade tredje bailouten). Ett klartecken från företrädarna kan, som Kathimerini
rapporterar, innebära ett klartecken till den grekiska regeringen att kvittera ut två miljarder euro ur det bailoutpaket som avtalades fram i juli. Ett klartecken innebär även att den grekiska regeringen ökar förutsättningarna för att återkapitalisera de grekiska bankerna, vilket i så fall skulle medföra att landets kapitalkontroller kan lyftas. Det är dock långt ifrån givet att ett klartecken väntar.
Det finns nämligen ett antal frågor som kan komma upp i samband med utvärderingen. En sådan är den grekiska regeringens avskedande i förra veckan av Katerina Savvaidou, chef för Greklands skattemyndighet. Regeringen motiverade sin åtgärd med att Savvaidou inte följt regelverket. Savvaidou har bestridit avskedandet och hävdar att hon har följt regelverket. Händelsen väckte dock internationell uppmärksamhet och har återrapporterats av bland annat
Reuters. Skattemyndigheten ska formellt vara en oberoende myndighet. Avskedandet har av ett antal
kommentatorer setts som en form av ministerstyre. Att hålla isär regering och myndigheter är för övrigt en av åtagandena inom ramen för överenskommelsen. Därför kommer det troligtvis att ställas frågor till den grekiska regeringen om avskedandet av Savvaidou när den ska utvärderas i veckan. Det kan påverka förutsättningarna för mötet.
En annan fråga som kommer att ställas i är den grekiska regeringens åtgärder för att avyttra statlig egendom och avreglera den grekiska ekonomin, vilket är en annan komponent i juliöverenskommelsen. Inför utvärderingen kan man i
Kathimerini läsa att den grekiska regeringen säger sig vara i slutfasen att leasa ut 14 regionala flygplatser och den återstående delen av hamnen i Pireus, vilket ska generera intäkter till den grekiska staten. Genomförandet av de planerade privatiseringarna och avregleringarna kommer sannolikt att vara en nyckelfråga i utvärderingen. 50 av de totalt 86 miljarder euro som omfattas av juliöverenskommelsen ska generas på detta vis. Det är således en tung post i överenskommelsen, men även en fråga som är fylld med friktion. Nyligen uppmärksammades, av bland annat
To Vima, nämligen en tvist mellan miljöminister Skourletis och ett kanadensiskt gruvbolag gällande driften av mineralfyndigherna i Skouries. Tvisten kan resa frågor kring den grekiska regeringens vilja att fullfölja sina åtaganden i juliöverenskommelsen.
En tredje fråga, som löper parallellt med den föregående, är den grekiska regeringens reformarbete. Bakom den byråkratiska förkortningen SRSS, som står för Strategic Reform Support Service, återfinns specialister som ska hjälpa den grekiska regeringen i dess arbete att reformera Grekland. SRSS är formellt sett efterträdaren till EU Task Force for Greece (TFGR). Förhållandet mellan den grekiska regeringen och TFGR har, som kan läsa om i
Reuters, varit mycket spänt. Även om SRSS är en ny konstellation, som man kan läsa mer om i
Reporter, och för många utgör en mer perifer del i överenskommelsen mellan Grekland och dess långivare, så kommer samarbetet mellan Grekland och SRSS att ses som en viktig indikator som kommer att följas av EUs representanter.
Det saknas, som sagt, inte frågor när den grekiska regeringen ska ta sig förbi den första utvärderingen efter överenskommelsen i juli.
