Ett viktigt val väntar

Grekland går till val den 26:e maj. Då kommer väljarna i Grekland att rösta till Europaparlamentet, men även ta ställning till kandidater till regionala och lokala val. Den 26:e maj är även ett viktigt avstamp inför valet till det grekiska parlamentet, som troligen kommer att hållas någon gång i oktober. 

Om valresultatet den 26:e maj följer opinionsundersökningen här ovan, som mäter hur väljarna ställer sig inför det kommande valet till Europaparlamentet, finns det minst två slutsatser man kan dra. Den första är att en viktig politisk skiljelinje har försvunnit. Den andra att det politiska landskapet har förändrats påtagligt jämfört med det föregående valet till Europaparlamentet.

Memorandumet försvinner som politisk konfliktlinje
Den första slutsatsen är att det blåser helt andra politiska vindar jämfört med valet 2014. Då yrde en kraftig EU-kritisk stormvind, orsakad av det memorandum som Grekland accepterat.  Memorandumet (egentligen överenskommelser som tecknats 2010, 2012 och, ett år senare, 2015) innehöll en rad impopulära åtgärder, främst ekonomiska reformer och besparingar, som Grekland gentemot EU, IMF och ECB hade förbundit sig genomföra i utbyte mot ekonomiskt stöd. (Stödet, egentligen nödlån, gavs i ett läge då Grekland befann sig i en omfattande ekonomisk och finansiell kris). Missnöjet med memorandumet har gynnat de partier som ställt sig emot det. SYRIZA och Oberoende greker (ANEL) har varit skickliga på att exploatera det missnöje som rådit. Idag är situationen annorlunda. Hösten 2018 slutförde Grekland de sista punkterna i memorandumet (det går dock att debattera om Grekland genomfört samtliga åtgärder i memorandumet). Detta betyder i praktiken att memorandumet försvinner som konfliktlinje i grekisk politik. SYRIZA och Oberoende greker kan inte längre dra nytta av det missnöje som memorandumet genererat.

Det politiska landskapet har ritats om: den grekiska mitten har krackelerat
Den andra slutsatsen man kan dra är att det grekiska politiska landskapet har förändrats påtagligt jämfört med 2014. Mest genomgripande är förändringen för Potami. 2014 blev något av ett genombrottsår för det (då) nyligen bildade mittenpartiet Potami (Floden). Ett knappt halvår efter det att partiet bildats lyckades Potami samla 6,6% av rösterna i valet till europaparlamentet, vilket var tillräckligt för att ta två mandat. Fem år senare kämpar partiet för sin politiska överlevnad. I nuläget samlar partiet knappt 2% av väljarstödet, vilket är otillräckligt för att kunna stanna kvar i parlamentet. Opinionsstödet för Potami, och även det för KINAL (7%), Enosi Kentron (3%) indikerar det relativt försvagade tillståndet för det partier som utgör grekisk politiks mitt. Två av de tre partierna riskerar att försvinna. För Potami, som hamnat under påtaglig intern press och en rad högprofilerade avhopp, kan valet till europaparlamentet troligen besegla partiets öde i parlamentsvalet i höst.

Extremerna samlar fortfarande stöd
Situationen för mitten kan kontrasteras med de väljarstöd som koncentrerats i extremerna i grekisk politik, som till vänster utgörs av det oreformerade, kommunistiska KKE (7%) och till höger av det nynazistiskt anstrukna Gyllene Gryning (9%). Partierna samlar 16% procent av väljarkåren. Av många olika anledningar är detta anmärkningsvärt.

Ny Demokrati har gjort comeback
Mest noterbar som förändring betraktat är den comeback som Ny Demokrati genomfört. Man kan fråga sig om framgången för Ny Demokrati består i att partiets nuvarande ledare, Kyriakos Mitsotakis, varit framgångsrik i rollen som oppositionspolitiker eller om det beror på väljarnas missnöje med Syrizas styre. Det är svårt att ge ett entydigt svar. Möjligen är det nuvarande stödet i opinionen en kombination av båda faktorerna. Opinionsmätningen ger även en indikation inför valet till parlamentet som kommer att hållas i oktober. Om resultatet står sig väntar ett maktskifte.

Otydlig bild av väljaropinionen
Ett problem med opinionsmätningen här ovan är att den troligen inte ger en klar indikation om hur väljarna ställer sig respektive partis europapolitik eller om det är så att väljarna även påverkas av den inhemska politiken. Eftersom det är tre olika val som hålls den 26:e maj blir bilden något grumlig.

Valet är även ett val till regionerna och städerna.
Det är lätt att man glömmer bort det, men den 26:e maj kommer väljarna att ta rösta bland kandidater till styret av regionerna och till städerna. Särskilt intressant att titta närmare på blir valet till borgmästare till Thessaloniki, Greklands andra största stad. Stadens färgstarke företrädare, Yannis Boutaris, har meddelat att han inte ställer upp för omval. Fältet är med andra ord öppet. 

Ett dilemma i väntan på ett svar

Följande dilemma kan vara bra att komma ihåg när förhandlingarna och relationen mellan Grekland och EU ser ut att närma sig ett viktigt skede: 

"I kväll tvingas jag säga det högt och ljudligt – den sista deadlinen löper ut denna vecka". Orden från EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker  från igår kväll sammanfattar hur situationen mellan Grekland och EU kommit att utvecklas till. Ett beslut måste till senast söndag, annars infrias ett av följande scenarion enligt kommissionsordföranden: "Vi har förberett ett grexit-scenario i detalj, ett humanitärt scenario och ett scenario där Grekland är kvar i eurozonen".

Den deadline som nu satts upp sätter det dilemma som premiärminister Tsipras sedan en tid tillbaka befinner sig i på sin spets: antingen kommer premiärminister Tsipras att gå i konflikt med den egna partigruppen om han går med på EU:s med fleras krav på att reformera och sanera den grekiska ekonomin och -statsapparaten; eller kommer premiärministern inte lyckas träffa ett avtal med EU om denne försöker hålla ihop sin partigrupp och regeringskoalition. 

Om Tsipras väljer att gå med på det förstnämnda ökar han chanserna att Grekland stannar kvar i eurozonen. Då riskerar Tsipras dock att SYRIZA spricker och regeringen tappar makten. Om Tsipras väljer det sistnämnda ökar han chansen att partiet förblir enat och regeringskoalitionen intakt. Risken för en grexit ökar istället betydligt och då har han även brutit med vallöftet om att Grekland ska stanna kvar i eurozonen. Med andra ord, kan man till på söndag vänta sig ett svar och ett val till det uppsatta dilemmat? 

Frågetecken består efter valet

Resultatet efter söndagens val i Grekland är tankeväckande. Det visar att det är en klar framgång för det största oppositionspartiet, Syriza. Samtidigt pekar valresultatet på att regeringskoalitionen i viss utsträckning lyckas mobilisera ett stöd för att motverka en hotande kollaps. Valresultatet är även ett tecken på att ytterkantspartier vinner stöd, men visar även att spännande saker sker i den politiska mitten.  Valet visar på att många frågetecken består.

National voting by party		Turnout: 59.9%
Current or declared group	Party/list name	Seats won	+/- (2009)	Vote share
EPP	New Democracy (ND)	5	-3	22.7%
S&D	Olive Tree – Democratic Alignment (Elia)	2	-6	8.0%
GUE/NGL	Coalition of the Radical Left – Unitary Social Front (Syriza)	6	+5	26.6%
GUE/NGL	Communist Party of Greece (KKE)	2	0	6.1%
S&D	The River (To Potami)	2	+2	6.6%
EFD	Independent Greeks	1	+1	3.5%
new	Golden Dawn	3	+3	9.4%

Söndagens besked från väljarna är på många sätt och vis mycket intressant. Ser man till söndagens valresultat till Europaparlamentet är det en framgång för Syriza. Partiet vann flest röster bland samtliga partier, vilket mynnade ut i fem nya mandat till Europaparlamentet; en avsevärd ökning jämfört med föregående val. Lägg till att partiets kandidat till guvernör för Atenregionen (Attiki), Rena Dourou, med knapp  men avgörande marginal lyckades vinna över den sittande guvernören Yannis Sgouros (50,83% mot 49,17%). Att partiet lyckades vinna en guvernörspost i en sådan strategisk region är ett genombrott. Nu har partiet något av ett skyltfönster för att visa upp sin politik.

Att  Syrizas partiordförande, Tsipras, dagen därpå stegade in till residenset för landets president för att framföra sin partiets åsikt om att val ska hållas inom en snar framtid, är en följdriktig konsekvens av valresultatet. Syriza har en förlig vind i sina segel för närvarande.

Valresultatet är dock även en påtaglig besvikelse för Syriza. Marginalen jämtemot regeringskoalitionen är inte tillräckligt stor för att begära att nyval hålls omgående. Översatt till mandat (vilket Syriza har gjort en poäng av) skulle söndagens valresultat inte räcka till ett maktskifte. Sett till 2012 års valresultat är söndagens valresultat en knapp men tydlig tillbakagång för partiet. Det finns ett antal förklaringar till detta - denna analys är en av de intressantaste.

Det finns, enkelt utttryckt, en berättigad skepsis mot partiet. En del av denna skepsis har sin grund i partiets politik och historik: Syriza består av en samling olika partier, några av dessa med en renodlad marxistisk prägel, och uppfattas som ett vänsterpopulistisk parti (statsvetaren Andreas Johansson Heinö bidrar med några intressanta uppslag här). Syrizas kärna står med andra ord långt ut till vänster. Dess ledning har försökt föra partiet mot mitten, för att attrahera nya och större väljargrupper. Partiet har dock inte lämnat sitt förflutna, och har ej konkretiserat sin politik: partiet har fört en hårt opposition mot regeringskoalitionens politik, men har ej formulerat vad det - uttryckt i konkreta förslag med tillhörande finansiering -  istället vill genomföra. Det återstår att se om Dourou kan ändra bilden av detta. Valresultatet visar som sagt  att väljarna hyser många frågetecken gentemot partiet.

Söndagens besked är även ett tecken på att regeringskoalitionen, numera bestående av Ny Demokrati och Pasok lyckades mobilisera ett stöd för att stävja en hotande kollaps. Om resultatet för de två regeringspartierna kombinerna, så överträffar de Syrizas resultat. Det lär bidra till att regeringen, om än haltande söker regera vidare.

För Pasok var resultatet oväntat men sannolikt välkommet; en frånvaro av representation i Europaparlamentet hade bidragit till att krisstämpeln partiet blivit än mer tydligt. Nu lyckades partiet behålla två mandat.

Samtidigt är valresultatet intressant om man beaktar Greklad som helhet: pm Syriza gick starkt i storsstaden Aten, så hävade Ny Demokrati och Pasok sina positioner i övriga Grekland. Det finns en intressant stad-landsbygdsdimension som kan vara värd att beakta. En gissning är att den följer samma trend som i övriga Europa. Grekland är långt ifrån en isolerad ö när det gäller strömmar i opinionen.

Denna strömning gäller även framväxten av ytterkantspartier. Från vänster har Syriza vuxit fram, från höger Gyllene Gryning. Det senare partiet fick tre mandat; i föregående val hade partiet noll. Något som inte visas av mandatfördelningen är att det högerpopulistiska/nationalistiska LAOS - var bara ett par tiondelar från ett mandat. Räknar man in KKE och Självständiga greker, så har ytterkantspartier vunnit 12 av 22 grekiska mandat till Europaparlamentet. Det visar på den förändring som skett av det politiska landskapet på bara ett par år.

Förändringens vindar har även blåst hos Demokratisk vänster (Dimar). Valresultatet var en katastrof. I veckan som gick fick dess partiordförande, Fotis Kouvelis, att meddela sin avgång. För ett år sedan satt partiet i regeringsställning. Dess framtid är oklar. Nu ser partiet ut att få lämna det grekiska parlamentet, om Syriza lyckas forcera igenom ett val.

Det finns dock, avslutningsvis, ett par detaljer av valresultatet som är värda uppmärksamma här. Om ytterkantspartiet träder fram, så danas även den politiska mitten om. Under 2014 har ett antal partier sett dagens ljus. Ett sådant är To Potami, (ung. Floden). 6,6% av rösterna och två mandat får sägas vara en god avkastning. Partiet har som mantra en politik utan politiker. Det återstår att se hur det kan påverka politiken. Dess framtid är ett av många frågestecken som kvarstår efter söndagens val.

Uppdatering 2 juni: Den här eftervalsanalysen av The Economist kan vara intressant att ta del av. 

Kommer att tiebreaket att brytas - inför Europaparlamentsvalet

Den första valomgången blev en oviss histora. Eller rättare sagt, det råder ett tiebreak för närvarande. Inför den andra valomgången kommande söndag, då även valet till Europaparlamentet ska hållas, ser opinionen ut att röra på sig.

Två opinionsmätningar som presenterades idag, knappt 48 timmar innan vallokalerna öppnar, ger Syriza ett visst övertag. Syriza har sagt sig söka få till stånd nyval ifall utfallet blir tillräckligt stort till partiets fördel - en siffra som nämnts är 4,6%. Om så blir fallet avgörs i den utsträckning partierna lyckas mobilisera väljarna att gå till vallokalen och lägga sin röst i valurnan. Valdeltagandet till Europaparlamentsvalet har sjunkit. Den som bäst lyckas mobilisera väljarna att lämna sofflocket och gå ut och rösta har mycket att vinna. Varje röst kommer i praktiken att ge en extra tyngd när valresultatet ska sammanställas.

Mycket av intresset inför valet, och som kan påverka röstbenägenheten, är det som händer i Aten med omnejd. Syriza gick fram i den första valomgången förra söndagen, men lyckades inte gå hela vägen. Detta har påverkat slutspurten i valkampanjen. Atens borgmästare Kaminis (oberoende, men med socialdemokratisk bakgrund) och dennes utmanare Sakellaridis (Syriza) gick hårt åt varandra i denna debatt. Tonläget lär intensifieras innan valkampanjen är över.

De hårda verbala kängorna som delas ut av kandidaterna och partierna drar möjligtvis uppmärksamhet ifrån det nybildade partiet To Potamis (Floden) framfart. Partiet säger sig föra en politik utan politiker, och kan ses som en reaktion på det sätt som den politiska debatten förs. Till skillnad från de många nybildade partier som sett dagens ljus under det senaste året, så verkar luften inte ha gått ur Potami. I alla fall inte än. Partiet ser ut att lyckas ta ett mandat.

Dock innehåller de nedanstående opinionssiffrorna ett mått av osäkerhet. De ger inte en exakt bild av hur det politiska landskapet ser ut i Grekland. Först på söndag, fram emot midnatt, kommer dimmorna att skingras. Vi får veta mer då.

(Alco)

Syriza 24,2%
ND 20.8 %
Gyllene gryning 7,7 %
Potami 5,8 %
Pasok 5.3 %
KKE 4,8 %
Självständiga greker 3,3 %
Demokratisk vänster 1,8 %

Osäkra väljare: 12,4 %

(GPO)

Syriza 23,2 %
ND 22,2 %
Gyllene gryning 8 %
Pasok 7 %
Potami 7 %
KKE 5,6 %
Självständiga greker 3,5 %
Demokratisk vänster 2,5 %
Ekologerna (De gröna) 2 %

Tiebreak efter den första valomgången

Det har utmålats som en folkomröstning, ett avgörande om huruvida de grekiska väljarna stödjer antingen regeringen eller oppositionen. Om så vore fallet, så är en tolkning av resultatet efter den första omgången av de lokala och regionala val som hölls i söndags runt om i Grekland att väljarna ännu inte är övertygade.

Resultatet kan nämligen ses som ett entydigt...nja. Oppositionspartiet Syriza gick fram i Athen och i dess omnejd, medan Ny Demokrati höll ställningarna i övriga landet. Det gör att utfallet är ovisst inför den andra valomgången som hålls kommande söndag, då även valet till Europaparlamentet hålls.

Tonläget har inför söndagens första valomgång stadigt höjts, likaså insatserna. Ett stort väljartapp för koalitionsregeringen hade sannolikt medfört att den fallit (och att regeringspartiet Pasok, efter år av ständiga väljartapp, fortsatt på den nedåtgående bana som slutat med att partiet brytits ned). En tydlig vinst, och oppositionen hade stärkt sina positioner inför de kommande valomgången.

Om detta höjt intresset för valet kan diskuteras. Valdeltagandet låg på 61,47%, en marginell ökning med en halv procentenhet jämfört med 2010.

Tydligt var dock att Syriza gått starkt fram i Aten. Partiet samlade mest röster i regionalvalet och dess kandidat samlade näst mest röster. Där kommer deras kandidater Gavriil Sakellaridis (till posten som borgmästare) och Rena Dourou (som guvernör för regionen) ställas mot Yiannis Sgouros respektive Giorgos Kaminis i den andra valomgången som hålls kommande söndag

Intressant att följa närmare utfallet då är spelet kring den den sistnämnde kandidaten Giorgos Kaminis. Kaminis ställer nämligen upp som oberoende kandidat, men backas upp av Pasok och Demokratisk vänster. Efter det att Ny Demokratis egna kandidater slagits ut, så har partiet deklarerat att ställer sig bakom Kaminis. Att det konservativa partiet Ny Demokrati ställer sig bakom en socialdemokratisk kandidat hade varit otänkbart för bara ett par år sedan. Att så sker visar hur höga insatserna är inför den kommande och avgörande valomgången. Då återstår det att se om det taktiska spelet leder till att det rådande tiebreaket får ett slut.


Tillägg: de officiella valresultaten återfinns här.

Valtemperaturen stiger, korruptionen sjunker

Den grekiska valtemperaturen stiger. Den uppskattade korruptionen sjunker. Den sistnämnda utvecklingen kan påverka den förstnämnda

Kampanjerna inför de stundande lokalvalen och europaparlamentsvalet i slutet av denna månad pågår för fullt. Fokus under denna tid är och har varit om huruvida den (vacklande) koalitionsregeringen kommer att bestå utfallet av valet samt vad väljarna egentligen tycker om den (brokiga) oppositionen.

Mindre uppmärksammad är dock denna rapport från Transparency International, en institution som bevakar korruptionens utbredning i olika länder. Sedan krisen blommade ut 2009 har den uppskattade korruptionen närmast halverats i Grekland.

Anledningen till denna utveckling beror på delvis på en ökad uppmärksamhet på korruptionens kostnader och dess konsekvenser. Det är en välkommen utveckling som på sikt kommer att få konsekvenser även på förtroendet för politiken och förtroendevalda. Utvecklingen för den förstnämnda påverkar med andra ord den sistnämnda.

Det drar ihop sig

Det är en månad kvar till de kommande Europaparlamentsvalen. Mycket har hunnit ändras under denna mandatperiod.

En av de mindre uppmärksammade sidorna med de stundande Europaparlamentsvalen är personvalet. Det är en nyhet som har införts i år. Det har orsakat en del kontroverser inom partierna att väljare ska kunna markera vilken kandidat de föredrar.

En annan aspekt som kan väcka uppmärksamhet är den förändring som det politiska landskapet har genomgått. Det blir mer påtaglig om man jämför de senaste opinionsammanställningen (Electionista) ...

Syriza 24,8%
Ny Demokrati 23,8%
To Potami (Floden) 11,5%
Gyllene Gryning 8,5%
KKE 7,2%
PASOK/Elia 6,1%

... med resultatet vid Europaparlamentsvalet 2009:

Pasok 36,6%
Ny Demokrati 32,3%
KKE 8,4%
Syriza 4,7%

Det är en väsentlig skillnad.

Det har dock sagts om Europaparlamentsvalen att röstbeteendet skiftar. Väljarna röstar helt enkelt annorlunda jämfört med valen till kommun och rike och hur man brukar rösta i övrigt.

Detta gäller dock inför de stundande valen. Som tidigare har påpekats i denna blogg har valen i slutet av maj (man röstar även lokalt, förutom till Europaparlamentet) mer och mer antagit karaktären av en förtroendemätning för den sittande regeringen. Det kan bära eller brista. Ett nyval kan inte uteslutas som en följd. Därför har vi en intressant månad framför oss. 

Ett supervalår?

Det är idag exakt 100 dagar till valet till Europaparlamentet. Det är även 100 dagar till lokalvalen i Grekland. Om 100 dagar blir det förmodligen tydligt om det blir ett tredje val i år - till parlamentet.

Om man ska tolka de senaste dagarnas besked, så går det inte att utesluta att det finns en påtaglig oro (från koalitionsregeringens sida) inför de val som stundar om etthundra dagar.

Beskedet att den grekiska koalitionsregeringen flyttar på valdagen till Europaparlamentet så att det sammanfaller med den andra omgången till lokalvalen (istället för den första omgången som det var avsett) har satt igång en våg av spekulationer. En tolkning av detta besked är att regeringen vill gardera sig /dämpa utsikten för ett negativt utfall. Valdeltagandet vid den andra omgången av lokalvalen brukar vara lägre. Därför menar man att ett lägre valdeltagande skulle gynna den sittande regeringen.

En annan tolkning är att regeringen fruktar oppositionens (och främst Syrizas) uppgång i opinionen. En framgång för partiet kan förändra dynamiken i den politiska debatten. Partiet får sägas ha vind i seglen (se även opinionssiffrorna nedan). Syriza tog mot slutet av förra året iniativ till ett misstroendevotum för att fälla regeringen. Partiet har även deklarerat att det kan fälla regeringen nästa år i samband med att en ny president ska väljas. En framgång i lokalvalen och till Europaparlementet kan sätta igång en kedjeraktion som leder fram till ett maktskifte. Det är i alla fall en tolkning.

Oavsett vilken tolkning man väljer, så kan man se det som att insatserna har höjts. Tonläget har även skärpts. (Noterbart är även att det parallellt med debatten om ändringen av valdag förs en hetsig diskussion om planerna på att öka inslaget av personval).

För regeringspartiet PASOK är läget särskilt prekärt. Partiet riskerar att tappa samtliga av sina åtta mandat i Europaparlamentet och har därför gått med på en valteknisk samverkan med en centrumvänsterallians som går under namnet "58". Tanken är att det ska hjälpa partiet att samla cirka 4-5%, vilket förmodligen räcker till att få ett av de tjugoen EP-mandat som står på spel.

Det återstår givetvis att se hur utfallet till valen blir. I slutändan kan det handla om i vilken utsträckning de olika partierna lyckas mobilisera sina väljare till att gå och rösta. Det finns med andra ord ett stort inslag av osäkerhet, vilket man bör ha i åtanke när man går igenom opinionssiffrorna och drar slutsatser.
Allt detta borgar för ett lika intressant som spännande valår.

---
Siffror från ALCO den 13/2 avseende val till Europarlamentet:

Syriza 25.8%
Ny Demokrati 24.7%
Gyllene Gryning 7.8%
KKE 6.8%
Självständiga Greker 5%
PASOK 4.3%
Demokratisk vänster (DIMAR) 3.1%

---

Notis: För den som är behörig till att rösta till valen kan denna information (på grekiska) vara användbar.