torsdag 4 april 2019

Ett viktigt val väntar

Grekland går till val den 26:e maj. Då kommer väljarna i Grekland att rösta till Europaparlamentet, men även ta ställning till kandidater till regionala och lokala val. Den 26:e maj är även ett viktigt avstamp inför valet till det grekiska parlamentet, som troligen kommer att hållas någon gång i oktober. 



Om valresultatet den 26:e maj följer opinionsundersökningen här ovan, som mäter hur väljarna ställer sig inför det kommande valet till Europaparlamentet, finns det minst två slutsatser man kan dra. Den första är att en viktig politisk skiljelinje har försvunnit. Den andra att det politiska landskapet har förändrats påtagligt jämfört med det föregående valet till Europaparlamentet.

Memorandumet försvinner som politisk konfliktlinje
Den första slutsatsen är att det blåser helt andra politiska vindar jämfört med valet 2014. Då yrde en kraftig EU-kritisk stormvind, orsakad av det memorandum som Grekland accepterat.  Memorandumet (egentligen överenskommelser som tecknats 2010, 2012 och, ett år senare, 2015) innehöll en rad impopulära åtgärder, främst ekonomiska reformer och besparingar, som Grekland gentemot EU, IMF och ECB hade förbundit sig genomföra i utbyte mot ekonomiskt stöd. (Stödet, egentligen nödlån, gavs i ett läge då Grekland befann sig i en omfattande ekonomisk och finansiell kris). Missnöjet med memorandumet har gynnat de partier som ställt sig emot det. SYRIZA och Oberoende greker (ANEL) har varit skickliga på att exploatera det missnöje som rådit. Idag är situationen annorlunda. Hösten 2018 slutförde Grekland de sista punkterna i memorandumet (det går dock att debattera om Grekland genomfört samtliga åtgärder i memorandumet). Detta betyder i praktiken att memorandumet försvinner som konfliktlinje i grekisk politik. SYRIZA och Oberoende greker kan inte längre dra nytta av det missnöje som memorandumet genererat.

Det politiska landskapet har ritats om: den grekiska mitten har krackelerat
Den andra slutsatsen man kan dra är att det grekiska politiska landskapet har förändrats påtagligt jämfört med 2014. Mest genomgripande är förändringen för Potami. 2014 blev något av ett genombrottsår för det (då) nyligen bildade mittenpartiet Potami (Floden). Ett knappt halvår efter det att partiet bildats lyckades Potami samla 6,6% av rösterna i valet till europaparlamentet, vilket var tillräckligt för att ta två mandat. Fem år senare kämpar partiet för sin politiska överlevnad. I nuläget samlar partiet knappt 2% av väljarstödet, vilket är otillräckligt för att kunna stanna kvar i parlamentet. Opinionsstödet för Potami, och även det för KINAL (7%), Enosi Kentron (3%) indikerar det relativt försvagade tillståndet för det partier som utgör grekisk politiks mitt. Två av de tre partierna riskerar att försvinna. För Potami, som hamnat under påtaglig intern press och en rad högprofilerade avhopp, kan valet till europaparlamentet troligen besegla partiets öde i parlamentsvalet i höst.

Extremerna samlar fortfarande stöd
Situationen för mitten kan kontrasteras med de väljarstöd som koncentrerats i extremerna i grekisk politik, som till vänster utgörs av det oreformerade, kommunistiska KKE (7%) och till höger av det nynazistiskt anstrukna Gyllene Gryning (9%). Partierna samlar 16% procent av väljarkåren. Av många olika anledningar är detta anmärkningsvärt.

Ny Demokrati har gjort comeback
Mest noterbar som förändring betraktat är den comeback som Ny Demokrati genomfört. Man kan fråga sig om framgången för Ny Demokrati består i att partiets nuvarande ledare, Kyriakos Mitsotakis, varit framgångsrik i rollen som oppositionspolitiker eller om det beror på väljarnas missnöje med Syrizas styre. Det är svårt att ge ett entydigt svar. Möjligen är det nuvarande stödet i opinionen en kombination av båda faktorerna. Opinionsmätningen ger även en indikation inför valet till parlamentet som kommer att hållas i oktober. Om resultatet står sig väntar ett maktskifte.

Otydlig bild av väljaropinionen
Ett problem med opinionsmätningen här ovan är att den troligen inte ger en klar indikation om hur väljarna ställer sig respektive partis europapolitik eller om det är så att väljarna även påverkas av den inhemska politiken. Eftersom det är tre olika val som hålls den 26:e maj blir bilden något grumlig.

Valet är även ett val till regionerna och städerna.
Det är lätt att man glömmer bort det, men den 26:e maj kommer väljarna att ta rösta bland kandidater till styret av regionerna och till städerna. Särskilt intressant att titta närmare på blir valet till borgmästare till Thessaloniki, Greklands andra största stad. Stadens färgstarke företrädare, Yannis Boutaris, har meddelat att han inte ställer upp för omval. Fältet är med andra ord öppet.