Nere men ännu inte ute

Nästa söndag går Grekland återigen till val. I denna artikel som kommer att publiceras på SVT Debatt då utvecklar jag vad som står på spel. Här kommer ett kort utdrag om vad jag tar upp:

Knappt en och en halv månad efter valet i maj går väljarna denna söndag återigen till valurnorna. Till skillnad mot det föregående valet den 6 maj, som i mångt och mycket utvecklades till ett protestval och mynnade ut i ett parlamentariskt dödläge, ställs väljarna i praktiken inför två alternativ när de väl står i valbåset


Uppdatering 17/6: Du hittar artikeln här

En talande tystnad

Trots att radiotystnad råder för närvarande och fram till valet den 17e juni går det ändå att höra vad som sägs. Vallagens restriktioner om att inga opinionsundersökningar får offentliggöras får anses vara överspelade i och med förekomsten av sajter som Harvantics och Google, vilka mäter aktiviteten inom sociala media och andra kanaler, kartlägger utvecklingen av followers, likes och mentions samt skissar trender och sökbeteenden. Dessa verktyg kan ge en fingervisning om intresset kring de olika partierna i Grekland. Även om det råder radiotystnad, så fortsätter det att pratas politik.

Gavagai har för denna blogg, Politik i Grekland, låtit mäta vad sägs just nu kring ett antal partier i Grekland. Resultatet presenteras här nedan. Ett par förklarande ord kan vara på sin plats. Mätningen genomfördes under den förra veckan. Den andra bilden är hämtad från i söndags. Tagna tillsammans visar de en hel del om vad som sägs. Graferna här nedan visar frekvens, positiv och negativ stämning samt oro. De fångar även in trender för samtalet.

Undersökningen nedan är fokuserad på fyra partier. Ny Demokrati (ND), Pasok, Syriza och Demokratisk Vänster (Dimar) spelade alla en nyckelroll i försöken att bilda regering efter valet i maj. Mycket pekar på att strålkastarljuset återigen kommer att riktas mot just dessa efter valet i juni. 

(Klicka på bilden för att förstora den)

Vad säger då graferna? Det mest i ögonfallande resultatet visar på att det politiska samtalet i mångt och mycket kretsar kring Syriza. Det är förståeligt. Från en perifer position har Syriza under 2012 hamnat i centrum av det politiska landskapet. Det återstår att se om partiet i valet om tio dagar kommer att nå fram till samma resultat som den senaste opinionsundersökningarna pekat på. Av de fyra partierna generar Syriza starkare emotioner. Det gäller framför allt oro. Det kan komma att spela in på valresultatet.


För Ny Demokratis del så har partiet gått från att ha en knapp övervikt av positiva åsikter över negativa till ett jämviktsläge. Pasok har å sin sida gjort en omvänd resa, från övervägande negativa åsikter till ungefär lika mycket positiva som negativa åsikter.


Demokratisk vänster för en mer undanskymd tillvaro, än så länge. Att partiet ändå tas med i mätningen beror mycket på att det kan spela en vågmästarroll framöver. I ett läge där inget parti ensamt kan få egen majoritet kan det fälla avgörandet. Av denna anledning är det motiverat att följa vad som sägs av dem och om dem. 
Allt talar. Även tystnad.


Uppdatering 7 juni: Så här ser mätningen ut när de elva största partierna för närvarande i grekisk politik tas med. Syriza tar upp en hel del uppmärksamheten hos de grekiska väljarna, följt av Ny Demokrati.

 (Klicka på bilden för att förstora den)

Radiotystnad

En oviss tid väntar. Det handlar inte om utsikterna för Grekland; läget är fortfarande lika kritiskt som det är dramatiskt. Det handlar snarare om utvecklingen av opinionen inför valet den 17 juni. De sista mätningarna innan vallagens moratorium träder i kraft pekar nämligen på att det kommer att vara ovisst hur valet kommer att falla ut.

Mätningarna visa dessutom på blandade resultat. Vissa har Ny Demokrati i ledningen. Andra har Syriza. Dessutom är de inte entydiga. De mätningar som kom ut i fredags säger därför ytterst lite om vad som väntar.

Public Issue presenterade exempelvis en mätning i fredags där Syriza har dragit ifrån. Med 31,5% av rösterna skulle partiet möjligtvis vara på väg att kunna samla tillräckligt med mandat för att uppnå egen majoritet efter valet. Samtidigt visade samma mätning på att väljarna ändå förväntar sig att Ny Demokrati kommer att vinna valet om ett par veckor. Även bland de som uppgav sig ge sitt stöd till Syriza förväntar sig 4 av 10 svaranden att Ny Demokrati står som segrare när rösterna räknats. Läget är med andra ord ovisst.

Dessutom är det volatilt. Opinionens vindar växlar, skiftar i riktning och ändrar i intensitet. Det är oklart om Syrizas moementum består och ovisst om Ny Demokrati kommer att orka hela vägen fram, som vissa väljare förutspår. Oklart är det även om Pasok kan mobilisera sina kärnväljare och blanda sig in i loppet. Försöken bland de mindre partierna att ta sig över treprocentsspärren blir svåra att kartlägga nu när den grekiska vallagen inte tillåter att opinionsundersökningar offentliggörs fram till och med den 17 juni.

Opinionsmätningarna pekar med andra ord på en möjlig utveckling, men de är begränsade inom en snäv tidshorisont. De fångar exempelvis inte heller upp reaktionerna av de vallöften och program som ett flertal av partierna presenterade under den andra halvan av veckan. Dessa utgör en faktor i den ekvation som sysselsätter väljarna i Grekland. Vi övriga får gissa oss till hur de resonerar under denna tid. Radiotystnad råder för närvarande.

I skuggan av de stora frodas de små

Krisen i grekisk politik erbjuder samtidigt möjligheter. Den pågående turbulensen kan i kombination med närvaro på sociala medier bilda något av ett genombrott för de mindre partierna. I skuggan av de två stora partierna, har några av de mindre varit flitiga med att få uppmärksamhet på exempelvis facebook och twitter.

Bilden nedan visar totala antalet followers på twitter för de olika partierna i grekisk politik. Ett par av de mindre partierna tycks ha varit särskilt framgångsrika.

Att vara flitig i sociala medier och lyckas få följare behöver dock inte per automatik innebära en utväxling i röster i valet. Aktiviteten på nätet och på olika plattformar kan hjälpa ett parti att få gehör för sitt budskap. I bästa fall kan det bidra till att skapa en positiv trend i samband med ett utspel eller efter en debatt.

Det har man exempelvis sökt finna i samband med nomineringsprocessen till det amerikanska presidentvalet. Google tycker kunna påvisa hur söktrender mynnar ut i väljarstöd för de olika kandidaterna. Om detta hjälper något av de mindre partierna inför det åstundande parlamentsvalet återstår det att se. Med tanke dock på turbulensen i politiken, partiernas nätnärvaro och den radiotystnad som för närvarande pågår på opinionsundersökningsfronten, så är det upplagt för ett par mindre skrällar.