Juni kan bli en turbulent månad

Det är mycket som för närvarande talar för att det politiska dödläget mellan Grekland och EU kan komma att brytas, och detta förr snarare än senare. För detta pekar färsk statistisk men även ekonomiska realiteter. 

Läget för den grekiska regeringen är tufft. Den grekiska regeringen har (vilket påpekades i det föregående inlägget) meddelat att det kommer att ha svårt att klara återbetalningarna i juni månad. Dessutom löper det bailoutavtal som förhandlats fram 2010 och 2011 ut i juni. Allt detta skapar ett tryck på den grekiska regeringen till att acceptera en förhandlingslösning. Det finns dock ytterligare ett par faktorer till som bidrar till detta tilltagande tryck.

Till detta kommer nämligen färsk ekonomisk statistisk som indikerar att Grekland åter upplever en recession. Ekonomin krympte med 0,4% det sista kvartalet 2014 samt med ytterligare 0,2% under det första kvartalet 2015, enligt uppgifter från Economist (ovan). Dessutom så ser utsikterna allt mer negativa ut: istället för att ekonomin växer med 2,0% för 2015 har prognosen reviderats ned till 0,5%, enligt uppgifter från Bloomberg (nedan). Detta betyder i klartext uteblivna arbetstillfällen och orealiserade skatteintäkter. Det betyder även att den nya grekiska regeringen kommer att få svårt att genomföra sina vallöften.

Även det ökande utflödet av euro ökar trycket på regeringen. Under april månad har 6 miljarder euro lämnat bankerna i Grekland. Nivåerna är de lägsta på 11 år. Man kan se de ökande bankuttagen som att gemene man och kvinna röstar med fötterna. Tillsammans skapar allt detta ett tryck som kan bli svårt för den grekiska regeringen att stå emot. En förhandlingslösning kan därför vara förestående.

Visserligen har det de senaste dagarna och veckorna (och rent av månaderna) talats om att man närmar sig en förhandlingslösning, om man tar del av de grekiska regeringsföreträdarnas besked. Varje gång har dock uppgifterna tillbakavisats, främst av EU och IMF:s olika företrädare, som svarat att den grekiska regeringen inte gjort tillräckligt och att man befinner sig långt ifrån varandra. Denna gång ökar dock sannolikheten för ett konkret förhandlingsgenombrott, mot bakgrund av vad som angivits ovan och tidigare. Men det betyder även att premiärminister Tsipras kommer att få behöva ta tuffa och obekväma beslut. Av denna anledning kan juni mycket väl komma att bli en turbulent månad.  

Kuriosa: Så kan de pågående förhandlingarna sluta

De pågående förhandlingarna mellan Grekland och institutionerna (det vill säga EU, IMF och ECB) är komplicerade. Den här kartan här nedan visar hur förhandlingarna kan sluta.

Wolfgang Piccoli är den som för Teneo Intelligences räkning har tagit fram kartan. Piccoli själv uppskattar att sannolikheten att parterna når en överenskommelse senast juli till 64%. När det gäller sannolikheten att kapitalkontroller införs (det vill säga ett slags förstadium i en process som kan sluta med en grexit) uppskattas sannolikheten till 45%.

I praktiken avgörs dock utfallet av förhandlingarna om premiärminister Alexis Tsipras kan få sin egen partigrupp med sig. Sannolikt kommer det att behövas uppoffringar av SYRIZA för att en överenskommelse ska kunna nås. Frågan är dock hur pass långt Tsipras är villig att gå för att säga ja till ett avtal och om SYRIZA är villiga att kompromissa. Den sannolikheten är i skrivande stund svår att sätta en siffra på.

Regeringen tappar i ny mätning

En ny mätning indikerar att väljaropinionen i Grekland har vänt: regeringen befinner sig allt mer i motvind

Regeringen tappar i stöd. En mätning som Alco har genomfört och som Proto Thema publicerade i söndags visar på att opinionssiffrorna sjunker för den SYRIZA-ledda regeringen. Idag befinner sig stödet för SYRIZA under valresultatet (som markeras av den ljusgrå stapeln i grafen här nedan). Det är ett tydligt trendbrott jämfört med hur det såg ut efter valet den 25 januari (se även denna mätning från mars). Även stödet för koalitionspartnern Oberoende greker har sjunkit. Visserligen samlar de två regeringspartierna ett större stöd än det största oppositionspartiet Ny Demokrati. Dock är den sjunkande utvecklingen tydlig.

Mätningen visar nämligen att väljarna är missnöjda med regeringen på en rad områden. När det gäller regeringens arbete tycker 52% att den gör ett dåligt arbete, jämfört med 39% som är nöjd med regeringen. När det gäller uppfyllelse av vallöften tycker 51% att regeringen inte håller sina vallöften jämfört med 39% som anser att den uppfyller sina vallöften.

En tungt bidragande anledning till detta resultat har att göra med regeringens pågående förhandlingar med EU. Den hårdföra linje som den grekiska regeringen har hållit sig till har lett till att förhandlingarna har gått i stå. Detta har i sin tur bidragit till att oron inför Greklands framtid stiger. Den ovannämnda mätningen visar att 63% av väljarna oroar sig för att landet kommer att deklarera statsbankrutt; 48% oroar sig för ett grekiskt utträde från euron, en så kallad Grexit.

Denna mätning tycks således ge stöd till den vändning i opinionen som noterades i detta inlägg från förra veckan: regeringen verkar vara på väg åt ett håll, medan väljarna vill att regeringen ska gå åt ett annat.

Går regeringen åt ett håll och opinionen åt ett annat?

När snart tre månader har gått efter det att SYRIZA bildade regering syns tydliga förändringar i opinionen: vinden tycks ha vänt.

Siffrorna som publicerades av Skai igår är tydliga: väljarna ställer sig allt mer pessimistiska när det gäller de ekonomiska utsikterna för Grekland: 41,5% tror att det kommer att bli värre framöver. Samtidigt har de som ser positivt på de ekonomiska utsikterna nästan halverats jämfört med noteringen i februari: 16,5% tror att det kommer att bli bättre framöver.

Mer allvarligt för SYRIZA och dess koalitionspartner Oberoende greker är förmodligen att stödet för regeringens förhandlingsstrategi sjunker. Premiärminister Tsipras och dennes företrädare har fört en hård linje i förhandlingarna med EU, IMF och ECB. Än så länge med mager utdelning: utsikterna för en förhandlingslösning ser för närvarande dystra ut och den ekonomiska ekonomiska oron blir allt mer påtaglig. Skais mätning visar att 45,5% håller med regeringens strategi (i februari var motsvarande siffra 72%). Siffran ska jämföras med de 39,5% som tycker att strategin är felaktig, vilket är en ökning från de 28% som tyckte så i februari. Detta är en kraftig och tydlig omsvängning i opinionen.

För SYRIZA, som gått till val på att avsluta åtstramningspolitiken och återställa hoppet hos väljarna, måste det i praktiken vara något av en kalldusch. Frågan är dock hur det kommer att påverka regeringens politik? Mätningen indikerar i vart fall på att väljarna allt mer tycker att regeringen är på väg in i en återvändsgränd.

Motvind för regeringen

Den nya regeringen befinner sig i motvind knappt två månader efter valet. Det pekar färska siffror som hämtats från ett antal undersökningar. Tagna tillsammans visar siffrorna på ett allt mer ansträngt läge för regeringen.

Den undersökning som MARC gjort för Alpha TV visar på att andelen som ställer sig positiva till regeringen sjunker samt att andelen som ställer sig negativa stiger kraftigt. På en månad har andelen som ställer sig negativa nästan trefaldigats: 

Positiva 59,8% (ner från 83,1% jämfört med mätningen presenterad 13 februari) 

Negativa 37,7% (upp från 13,6% jämfört med den 13 februari) 

En anledning till denna turbulens är hur den SYRIZA-ledda grekiska regeringen skött förhandlingarna med EU. Den har höjt konfliktnivån mellan Grekland och EU samt skapat oro. En undersökning som Interview gjort visar att 50,5% inte är nöjda med hur regeringens skött förhandlingarna. Ur samma undersökning kan man även läsa att 73% inte tycker att regeringen har sett till att trojkan (dvs. EU, ECB och IMF) upplösts, vilket har varit ett av SYRIZA:s vallöften.

En annan konsekvens av förhandlingarna är att de har påverkat de ekonomiska utsikterna för landet: väljarna ser med oro på den framtida utvecklingen i ekonomin, enligt en undersökning som Makedoniens universitet gjort för SKAI. Andelen som ser dystert på den ekonomiska utvecklingen har stigit till 39%. Det är en ökning med 23 procentenheter på två veckor.

Allt detta är tunga besked för den nytillträdda regeringen. Pressen på den ökar. Tålamodet börjar tryta. Smekmånaden ser ut att vara över.

Läget i landet

Regeringspartierna stiger. Oppositionspartierna sjunker. Så kan man sammanfatta väljarrörelserna en månad efter valet.

Hade valet hållits en månad senare, så hade SYRIZA sannolikt fått egen majoritet i det grekiska parlamentet. Det pekar de siffror som opinionsundersökningsbolaget MRB tagit fram och som presenterades i TV-kanalen Star för ett par dagar sedan. MRBs siffror pekar även på att Ny Demokrati tappar markant jämfört med valresultatet. Det kan tolkas som ett skifte i opinionen; ett förståeligt sådant, men kanske även ett som är tillfälligt.

Man kan se det som att SYRIZA åtnjuter en medgång direkt efter valet. Framgång sägs föda framgång. Man kan även se det som att oppositionen ännu inte har hunnit formera sig och hitta sin röst i sviterna efter valet: PASOK letar för närvarande efter en ny ordförande för att leda partiet framåt och bortom nuläget. Med dagens siffror skulle partiet hamna utanför parlamentet. Det är en dramatisk förändring för det parti  som turats om att styra Grekland.

Även Ny Demokrati har tappat. Partiordförande Antonis Samaras är för närvarande ifrågasatt. En ny ansats eftersöks internt i partiet. Det återstår att se om han får fortsatt förtroende att leda Ny Demokrati.

Intressant att notera är att Georgios Papandreous nystartade socialdemokratiska utbrytarparti försvunnit ur bilden samt att det högernationalistiska regeringspartiet Oberoende greker (ANEL) dyker upp igen, enligt MRBs undersökning. (ANEL låg under treprocentströskeln i många av de mätningar som gjordes innan valet).

Den undersökning som gjorts har även andra intressanta uppgifter som kan vara värda att lyfta fram: väljarna tycks återigen se osäkerhet framför sig. Enligt grafen här ovan verkar väljarna direkt efter valet blivit mer väsentligt mer positiva om läget i landet. Dock har de blivit mer osäkra igen. Detta beror förmodligen på utfallet av de förhandlingar som förts mellan den SYRIZA-ledda regeringens representanter och EU:s företrädare. Det har varit svårt att enas om att förlänga finansieringen till landet, så att Grekland undviker att hamna i en akut kris. Slutresultatet av förhandlingarna har av en kommentator beskrivits som "nytt omslag, men samma gamla vin". Det ligger nog mycket i den beskrivningen.

Förhandlingsresultatet kan dock få konsekvenser. Om väljarna tycker sig se att situationen förvärras, så kommer äver SYRIZAs siffror påverkas och börja falla. Gång på gång visar det sig att det nog bara finns en konstant när det gäller att beskriva grekisk politik; den är föränderlig.     

Lästips: World Economic Forum analyserar situationen i Grekland

På World Economic Forum som hölls i mitten av februari presenterades en intressant ekonomisk genomgång av Greklands situation. (Grafen här ovan är hämtad därifrån). Vad som är intressant med presentationen är att den även jämför utvecklingen i andra europeiska länder under samma tidsperiod. Detta kan vara till hjälp för att förstå vidden av krisen och även hur den påverkar den politiska förutsättningarna i Grekland.

Länken till presentationen hittar du här.

En politisk sammanfattning

Nedanstånde infografik som AFP tagit fram sammanfattar väl förutsättningarna inför valet den 25 januari. Den ger en överskådlig bild över de politiska utmaningarna och lyfter även fram en mindre uppmärksammad fråga. 

Ovanstående bild ger en koncis överblick angående förutsättningarna inför valet på söndag: den höga arbetslösheten, den sjunkande tillväxten, den växande statsskulden och den grasserande korruptionen är några av de frågor som tillsammans och var för sig påverkar hur väljarna ställer sig i röstbåset på söndag.

Det finns dock en aspekt som sticker ut i bilden. Den återfinns nere i det högra hörnet av grafiken. Lite mer än var femte ledamot i det grekiska parlamentet är en kvinna. Det är lägre än genomsnittet för EU som är cirka 27 %. Det finns med andra ord ett tomrum i grekisk politik. För den som vill läsa mer kan detta inlägg vara av intresse.

Väljarströmmar

Väljarna är ombytliga och räds inte för att byta parti. De är även mer bestämda jämfört med tidigare. Det indikerar en ny och mycket intressant studie som publicerades igår.

Med mindre än en vecka kvar till valet pekar opinionssiffrorna på att SYRIZA vinner valet men att partiet inte kommer att få egen majoritet (för detta krävs 151 mandat). Givetvis kan detta mandatförhållande förändras på själva valdagen av väljarna. Men ju närmare valet vi kommer desto mer robusta kommer troligtvis opinionssiffrorna att bli. Efter valet kan den parlamentariska situationen se ut på följande vis:

En ny studie som Makedoniens universitet har genomfört och som publicerades igår bekräftar ett antal av de tendenser som beskrivits ovan. Den ger även en fördjupad bild inför valdagen. Därför kan det vara av intresse att ägna ett inlägg åt studien.

När det gäller vilken regeringskonstellation som väljarna föredrar är en samlingsregering det mest attraktiva alternativet. 28% av de som tillfrågades föredrar en sådan regering framför en regering som består av enbart SYRIZA:

Ecumenical government 28%
SYRIZA government 23%
SYRIZA-led coalition 19.5%
ND-led coalition 14%
ND government 9%

En annan mycket intressant siffra är att oavsett vilket parti som den tillfrågade föredrar så vill 79,5% att partierna samarbetar så att en regering kan bildas (och att omval/nyval kan undvikas). Detta gäller om det uppstår en situation efter valet där inget parti ensamt har tillräckligt med mandat för att bilda en egen regering. Det är en mycket intressant siffra att ha i åtanke. 

Studien visar även att andelen väljare som ännu inte har bestämt sig fortsätter att sjunka. 72% säger sig ha bestämt sig (jämfört med 56,5% i den föregående undersökningen). Detta ger stöd till uppfattningen till att opinionssiffrorna blir mer robusta. Detta är en relevant uppgift som undersökningen lyfter fram eftersom gruppen väljare som inte har bestämt sig kan avgöra valet.

Studien bekräftar även den trend som andra undersökningnar har uppmärksammat. Med 33,5% för SYRIZA jämfört med 27% för Ny Demokrati, så leder SYRIZA i opinionsmätningarna, men saknar de väljare som behövs för att uppnå egen majoritet.

Det mest intressanta med undersökningen har sparats till sist: väljarströmmarna. De är relativt starka. Det gäller kanske framför allt de mindre partierna. I synnerhet är PASOK drabbat: 23% av partiets väljare har gått till SYRIZA, 11% till To Potami, 7% till Ny Demokrati samt 10% till Papandreous nybildade parti Kinima. Denna sistnämnda siffra ger stöd till uppfattningen att PASOK och Kinima hamnar i en situationen då de stjäl röster från varandra. Den socialdemokratiska partisplittringen är ett problem för båda partier.

Här nedan finns, till sist, en tabell som sammanfattar väljarströmmarna:

Väl värt att uppmärksamma är, som sagt, strömmarna för de mindre partierna. KKE, Gyllene gryning och Självständiga greker kan sammanföras till denna grupp. Väljarna tycks fly de mer extrema positionerna i det politiska landskapet.

Ekonomisk bakgrund

I tidningen The Economist återges en ekonomisk bakgrund till krisen i Grekland och hur den har påverkat landet. Den genomgången kan vara användbar för att förstå förutsättningarna inför valet den 25 januari.

Även den svenska sajten Ekonomifakta har lättillgänglig ekonomisk information där Grekland presenteras ur ett antal aspekter. Båda sajterna rekommenderas varmt.

Ekonomisk statistik - en uppdatering

Elstats senaste rapport om tillståndet i den grekiska ekonomin är något av en kalldusch. Den visar att hushållens disponibla inkomster fortsätter att sjunka. De har sjunkit med cirka 29% de senaste fyra åren. Arbetslösheten har samtidigt stigit till rekordhöga 27% - högst inom EU.

Dessa två trender kan sammanfatta de utmaningar som präglar den politiska debatten. De är länkade med varandra och bildar något av en gordisk knut för politikerna att lösa upp. Det har diskuterats mycket huruvida 2014 kommer att bli det år då den negativa utvecklingen hejdas, bryts och vänds. Det återstår givetvis att se.*

---

* Det kan dock vara av intresse att följa hur näringlivsklimatet utvecklas i landet. Klimatet spelar nämligen en nyckelroll. Förbättras klimatet kan knuten lösas upp. I dagsläget är klimatet tämligen bistert. I  Doing Business Report återfinns Grekland på plats 72, det vill säga på en bottennivå inom EU (Sverige återfinns exempelvis på plats 14). Detta är en förbättring jämfört med föregående år och, framför allt, en tydlig indikation på att mer behöver göras.