måndag 30 november 2015

Kraftiga rörelser i opinionen

En opinionsundersökning som publicerades i helgen visar på att samtliga partier tappat stöd bland väljarna. Raset är särskilt stort för de två största partierna, SYRIZA och Ny Demokrati, som nästan halverats jämfört med valresultatet i september.  


Den första opinionsundersökningen som mätinstitutet Kapa Research genomfört sedan valet i september visar på mycket kraftiga rörelser i opinionen. Mätningen, som  publicerats i To Vima, noterar att SYRIZA går från 35,48% i valet ner till 18,4%. Ny Demokrati går i Kapas mätning från 28,10% till 14,9%. Det är närmast en halvering för de båda partierna. Den nedåtgående trenden går för övrigt tvärsöver vänster-högerskalan. Alla partier berörs. Vore det val idag skulle det grekiska parlamentet se mycket annorlunda ut.

Mätningen visar även att 18,2% av de som tillfrågats inte skulle vilja rösta samt att 15,1% inte vet vad för parti de skulle rösta på samt att 6,1% kan tänka sig rösta blankt. Det är siffror som skulle kunna tolkas som ett utbrett missnöje och apati i väljarkåren. 

Förvisso är det bara en enstaka mätning, vilket bidrar till att frågan uppkommer om det är en tillfällighet eller om det är början på en bestående trend. I vilket fall så har denna mätning skakat om. Det politiska landskapet i Grekland ser sannolikt ut att ha förändrats. Återigen.

Ps. Här återfinns valresultatet i september.

torsdag 26 november 2015

Ett (o)väntat partiledarmöte

Premiärminister Tsipras har bett president Pavlopoulos att bjuda in de grekiska partiledarna till gemensamma överläggningar kommande lördag för att diskutera pensioner, flyktingsituationen och förutsättningarna inför kommande voteringar där omfattande reformpaket ska röstas igenom. Kan detta drag av Tsipras ändra den rådande dynamiken i grekisk politik?

Möjligen är den både oväntad och väntad. Det beror nog på hur man väljer att tolka premiärminister Tsipras inbjudan till de övriga partiledarna att delta i gemensamma överläggningar: Oväntad, mot bakgrund av den polariserande stämning som oftast präglar grekisk politik. Väntad, med anledning av att regeringens marginal har krympt så pass att oppositionens stöd allt mer behövs för att undvika att regeringen faller. Enligt To Vima har samtliga partiledarna utom Gyllene gryning mer eller mindre tackat ja till Tsipras inbjudan.

Redan nu bör det sägas att utsikterna att det kommer något konkret av överläggningarna är små. Ny Demokrati, det största oppositionspartiet, befinner sig för närvarande mitt i ett partiledarval, vilket troligen upptar partiets fulla uppmärksamhet. Från de övriga oppositionspartierna, främst PASOK och Floden, är det troligt att intresset av att ge Tsipras och SYRIZA sitt stöd vara begränsat, mycket på grund av att det råder ett ansträngt förhållande mellan regering och opposition.

Det finns dock en logik i att Tsipras gör detta drag. I ett antal kritiska omröstningar i juli, då Tsipras tappat stöd internt och ett trettiotal SYRIZA-ledamöter vägrade att följa premiärministerns linje, gav oppositionen sitt stöd till Tsipras. Därmed undveks en allvarlig politisk kris i Grekland (och att Tsipras regering föll). Kanske räknar Tsipras med en repris?

Tsipras majoritet är nämligen numera nere i en marginal på tre röster sedan två ledamöter lämnat (och en avsagt sig sitt uppdrag). Denna marginal kan krympa ytterligare. Det grekiska parlamentet ska inom kort rösta om reformer av det grekiska pensionssystemet. Redan nu kommer signaler om att dessa åtgärder är impopulära: tusentals pensionärer har idag demonstrerat i centrala Aten mot de aviserade förändringarna av pensionerna, rapporterar Kathimerini. Dessutom har en ny landsomfattande strejk utlysts av de två största grekiska fackförbunden den tredje december, med syftet att väcka opinion mot regeringens politik. Trycket på Tsipras är med andra ord högt.

Därför finns det en logik i att Tsipras bjuder in de övriga partiledarna. Deras stöd behövs för att undvika att Tsipras majoritet, och i förlängningen hans regering, inte helt faller samman. Samtidigt lär de övriga partierna vara medvetna om Tsipras allt mer prekära situation. Man kan då fråga sig vad oppositionerna väljer att göra på sikt, efter lördagens överläggningarna har hållits. Är de beredda på nyval? Vill de påverka utformningen av politiken? Frågorna är många. Tsipras inbjudan kan förändra dynamiken i grekisk politik. 

måndag 23 november 2015

Partiledarval med förhinder

Tekniska problem resulterade i att partiledarvalet för Ny Demokrati inte kunde hållas. Denna situation ställer en rad frågor kring det största oppositionspartiet i grekisk politik.


När valet väl skulle hållas fick det skjutas upp. Ett IT-system som inte fungerade medförde nämligen att Ny Demokratis medlemmar inte kunde rösta fram en ny partiledare i söndags. Detta väckte en rad reaktioner - några av dessa kan hittas under #eklogesnd på twitter - men bidrog förmodligen till att föda fram en metafor: det strejkande IT-systemet tecknar bilden av ett dysfunktionellt parti, åtminstone om man tar del av reaktionerna på nämnda mediekanal. Partiledarvalet var tänkt att staka ut en ny riktning för parti. Det var ett vägval. Nu riskerar det största oppositionspartiet, sett till valresultatet, att framstå som handlingsförlamat. Det är en således en ofördelaktig situation som partiet befinner sig i.

Situationen kan dessutom eskalera. Enligt To Vima hotar ett inbördeskrig bryta ut inom partiet om inte situationen inte löses. Möjligen är det för tidigt att dra den slutsatsen. Mer rimligt att anta är dock att den är spänd. En rad kritiska frågor har ställts till partiets tillförordnade partiledare, Vangelis Meimarakis, för hur valprocessen och valsystemet har förberetts och skötts, rapporterar Kathimerini. Meimarakis, i mitten på bilden här ovan, har erbjudit sig att avgå som tillförordnad partiledarordförande, som en följd av söndagens valfiasko. Samtidigt har han uppmanat de övriga kandidaterna till partiledarposten att göra samma sak. Detta har utlöst en rad reaktioner. Situationen är därför spänd, och kan även eskalera.

Idag är det tänkt att Ny Demokratis valkommitté ska mötas för att söka lösa upp den uppkomna situationen. Det återstår att se att se om den lyckas.

Uppdatering 25/11: Vangelis Meimarakis meddelar att han avgår som tillförordnad partiledare. Den 13/11 föreslås som (och ännu obekräftat) datum för att genomföra partiledarvalet. 

fredag 20 november 2015

En ny pyrrhusseger

Med en knapp marginal lyckades premiärminister Tsipras igår lotsa igenom ett nytt reformpaket, vilket kan tolkas som en framgång. Resultatet är dock i praktiken en pyrrhusseger för premiärministern: två ledamöter valde att inte följa regeringens linje när beslutet skulle tas och uteslöts. Detta innebär att majoriteten för Tsipras nu är nere i två röster. Framtiden ser allt mer oviss ut för regeringen.


Gårdagens omröstning i parlamentet, där 153 stycken av 300 ledamöter valde att rösta ja till ett omfattande paket med lagförslag, innebär på kort sikt en framgång för premiärminister Tsipras. Resultatet innebär, rent formellt, att den grekiska staten väntas få tillgång till två miljarder euro samt att tio miljarder avsätts till de grekiska bankernas återkapitalisering. Detta bidrar till att förutsättningarna för en ekonomisk återhämtning för Grekland ökar och risken för så kallade ödesdagar minskar. Först ska dock den så kallade eurogruppen ge sitt klartecken nu på fredag; detta bedöms i praktiken vara en formalitet.

På kort sikt kan premiärminister Tsipras andas ut. Denne har, med viss möda, lyckats klarat av den första utvärderingen sedan valet i september. Dessutom så lyckades denne mildra några av de kraven som ställdes i det reformpaket som antogs igår; detta gäller i synnerhet villkoren för utmätningar, som tar mer hänsyn till sociala faktorer.

På längre sikt framstår gårdagens omröstning som en pyrrhusseger för premiärministern. Två ledamöter, Stathis Panagoulis (SYRIZA) och Nikos Nikolopoulos (Oberoende greker), avstod respektive röstade emot lagförslaget. De båda uteslöts därför från sina partier, vilket innebär att regeringskoalitionens majoritet reducerats till två rösters övervikt.

Väl värt att uppmärksamma i detta sammanhang är att ytterligare en ledamot, Gabriel Sakellarides (SYRIZA), valde att avsäga sig sitt uppdrag innan omröstningen skulle hållas eftersom denne inte längre kunde stödja bailoutprogrammet (hans plats i parlamentet övertogs dock av en annan). Sakellarides avgång är signifikativ. Denne var tidigare talesperson för regeringen och en kort tid även statsråd; en person med viss tyngd inom SYRIZA således. Hans avgång ger en indikation på tillståndet inom regeringspartiet just nu. Fler avhopp kan vänta.

Med tanke på att marginalen för den nyvalda koalitionsregeringen, knappt två månader efter valet, är så pass liten samt att fler tuffa beslut väntar bådar detta inte gott för regeringen Tsipras överlevnadschanser. Ett nyval kan vänta nästa år om trenden består.

måndag 16 november 2015

Trycket ökar

Tiden håller på att rinna ut. Trots en maratonsession som slutade tidigt på söndagsmorgonen lyckades inte parterna - de grekiska förhandlarna och de så kallade institutionerna - komma överens om hur man ska kunna om räta ut de återstående frågetecken i den senaste utvärderingen av det grekiska stödprogrammet, enligt uppgifter från The Guardian. Nu är det osäkert om ett grönt ljus till en återbetalning på två miljarder euro till den grekiska staten ska kunna ges av eurogruppen. Det är en situation som oroar.

Det är en förmodligen en underdrift att påstå att den grekiska staten behöver det ovannämnda beloppet. De två miljarderna är tänkta att användas till att återkapitalisera de grekiska bankerna och för att kapitalkontrollerna ska kunna hävas. Lyckas man med detta stiger förutsättningarna för att den grekiska ekonomin ska kunna återhämta sig. Den stora stötestenen i förhandlingarna verkar utmätningar (foreclosures) av egendom utgöra samt vilket skydd som ska ges till dem som inte kan betala tillbaka på lån (så kallade dåliga lån). Den grekiska regeringen oroar sig för de sociala följderna av striktare krav på dessa områden. Under tiden som förhandlingarna pågår ökar dock risken att de ekonomiska förutsättningarna försämras. På tisdag ska den så kallade eurogruppen samlas för att diskutera situationen, enligt uppgift från Jeroen Dijsselbloem, ordförande för gruppen. Då kan ett besked komma. Förhoppningen är att man ska kunna lösa ut de återstående frågorna. Prognosen får dock för närvarande ses vara försiktigt skeptisk.


Samtidigt ökar dock pressen på den grekiska regeringen i allmänhet och på premiärminister Tsipras i synnerhet. En opinionsundersökning som presenterats av SKAI visar att väljarna ställer sig pessimistiska inför framtiden och hur den grekiska ekonomin kommer att utvecklas. 78% av väljarna tycker att utvecklingen går i fel riktning. Bland de väljare som röstar på SYRIZA tycker 56,5% att utvecklingen går i fel riktning, jämfört med 29% som ställer sig positiva. När det gäller regeringens prestationer ställer sig 86% av väljarna missnöjda, enligt undersökningen. Motsvarande siffra för SYRIZA-väljare är 70%. Dessutom visar undersökningen:

-  att 50% av väljarna är emot villkoren i det grekiska stödprogrammet (just det program som utvärderas för närvarande);
- att 73,5% ställer sig tveksamma till att den grekiska regeringen ska kunna lyckas fullfölja villkoren i stödprogrammet under mandatperioden;
- att 70,5% tror att ekonomin ska försämras nästa år.

Premiärminister Tsipras befinner sig med andra ord under ett hårt tryck. Förmodligen är den nuvarande situationen den svåraste prövning som denne ställts inför allt sedan valet i september. Det finns dock anledning att anta att denna prövning kommer att följas av flera, särskilt om man tar i akt rapporterna från UNHCR och Amnesty angående den humanitära situationen på Lesbos och hur den utvecklas. När det gäller den sistnämnda ser det för närvarande ut som att frågorna är betydligt fler än svaren.

torsdag 12 november 2015

En paradoxal strejk

Parallellt med EU-toppmötet i Malta och eurogruppens utvärdering av Grekland ställs idag premiärminister Tsipras för sin hittills största prövning sedan valet i september.

Grekland står still idag. Flyg, tunnelbana, bussar, färjor är tagna ur drift helt eller delvis under dagen. Sjukhus kommer att drivas med minimal bemanning. Offentligt anställda kommer att hålla sig hemma, eller gå ut och protestera på gator och torg. En generalstrejk är nämligen utlyst i dag, rapporterar bland andra Kathimerini

Strejken är riktad mot regeringen. Det är en protest mot de åtgärder som regeringen genomför i enlighet med det stödprogram förhandlades fram i juli (memorandumet). Demonstrationståg kommer att hållas. Enligt uppgifter från Reuters väntas tusentals delta.

Dagens strejk utgör den hittills största prövningen för premiärminister Tsipras allt sedan valet i september. Han måste för de grekiska väljarna förklara och försvara det nya framförhandlade stödprogrammet nu när konsekvenserna av det börjar märkas i människors vardag. Risken är överhängande och högst sannolik att Tsipras tappar stöd. Detta underminerar hans position.

Tsipras måste samtidigt även övertyga EU och övriga parter att han kan fullfölja det framförhandlade stödprogrammet. Det är ingen tillfällighet att strejken är utlyst samtidigt som eurogruppen genomför en utvärdering av den grekiska regeringens insatser. Gruppen har, som tidigare inlägg har uppmärksammat, haft synpunkter på den grekiska regeringen. Misslyckas den grekiska regeringen att åtgärda ett antal utpekade områden samt övertyga att den kommer att fullfölja sina åtaganden riskeras en inbetalning på två miljarder euro. Det är förmodligen ett icke önskvärt scenario som premiärminister Tsipras befinner sig i för närvarande: av EU pressas han att hålla sina åtaganden. Av fackföreningarna, som utlyst generalstrejken, pressas han att bryta dem. Det är en dubbel prövning som premiärministern har att hantera.

Situationen är med andra ord pikant. Strejken som hålls idag visar på att den grekiska krisen är långt ifrån över. Samtidigt kan även strejken framstå som märklig. Den utlysta strejken är riktad mot regeringen och dess politik. Samtidigt kan man (i bland annat The Guardian) läsa om att den får stöd och uppmuntran av regeringspartiet SYRIZA, som genomför just den politik som många väljare idag strejkar och protesterar mot. Paradoxal är nog ett ord som möjligen kan användas för att beskriva denna märkliga situation. 

onsdag 11 november 2015

Om mötet på Malta

I takt med att antalet flyktingar som anländer till Grekland har ökat under 2015 så har flyktingpolitiken hamnat allt högre upp på den politiska agendan i Grekland. Detta märktes i slutskedet av den grekiska valrörelsen i september, där ett intresse för frågan kunde anas och en konfliktlinje började skönjas. Idag och på torsdag hålls ett informellt EU-toppmöte i Malta för att diskutera flyktingpolitiken; en fråga som är särskilt aktuell för den grekiska regeringen i och med Greklands geografiska läge och utsatta situation.

Idag och imorgon hålls ett informellt EU-toppmöte i Malta för att diskutera flyktingpolitik. Den svenske statsministern kommer att vara på plats för att, enligt uppgifter från Europaportalen, diskutera följande punkter:

• Omfördelningsmekanismen - att flytta flyktingar mellan länder
• Hotspots - flyktingmottagning i EU-regi i Grekland och Italien
• Gränsbevakning av EU:s yttre gräns
• Snabbare återvändande för de som fått avslag på asylansökan
• Samarbete med tredje länder som Turkiet och nordafrikanska länder

Även den grekiska premiärministern kommer att vara plats vid mötet i Malta. Flyktingpolitiken är en fråga som berör den grekiska regeringen särskilt: Grekland utgör EU:s yttersta gräns och är det första land som en hög andel av de flyktingar som tar sig till Europa passerar. Under 2015 har frågan kommit att accentueras allt mer. Enligt FN-organet UNHCR har 624 436 flyktingar anlänt till Grekland sjövägen per den 5 november. Enbart till ön Lesbos anlände under oktober 200 000 flyktingar. Det är historiskt mycket höga siffror. Förhållandena när det gäller flyktingmottagningen har kritiserats av bland andra människorättsorganisationen Amnesty, som i en rapport  i augusti pekar särskilt ut situationen på Lesbos. Den grekiska regeringen och myndigheterna har meddelat de har haft svårt att hantera flödet av flyktingar och har i september begärt humanitär hjälp från EU. Detta ger en bakgrund till den grekiska regeringens medverkan.


För premiärminister Tsipras kommer målsättningarna med mötet på Malta vara två, enligt uppgifter i To Vima: att flytta över flyktingpolitiken till EU-nivå från nationell nivå samt åtgärder för att hantera nätverken av flyktingsmugglare. Vidare så kommer den grekiska regeringen argumentera för att Turkiet tar ett större ansvar för registrering och lokalisering av flyktingar.

Premiärminister Tsipras manöverutrymme på mötet är dock i praktiken begränsad, mycket på grund av den grekiska regeringens sammansättning. Denne har bildat en koalition med högernationalistiska ANEL, som har en närmast diametral syn på flyktingpolitiken. Detta kan komplicera förhandlingarna på Malta och även möjligheterna för att förändra den grekiska regeringens flyktingpolitik.

När det gäller själva mötet på Malta är det oklart hur det kommer att sluta. Klart är att något behöver göras. Samma dag som mötet hålls kan man läsa om att 14 människor drunknat i försöken att ta sig över Egeiska havet till Grekland.

Ps. Som denna artikel i Kathimerini uppmärksammar utgör byråkrati en flaskhals för flyktingmottagandet. I dagsläget sker mycket av hjälpen genom frivilliga.

fredag 6 november 2015

Inför eurogruppens sammanträde

Natten till fredagen antog det grekiska parlamentet det andra paketet med lagförslag. Det borde bana vägen för att eurogruppen vid sitt sammanträde nästa vecka kan ge klartecken till att den grekiska staten kan kvittera ut två miljarder euro av det stödpaket som förhandlades fram i juli. Det finns dock ett antal frågetecken som behöver rätas ut i samband med mötet.

Som väntat samlade premiärminister Tsipras de röster som behövdes för att parlamentet skulle godkänna det andra paketet med lagförslag som ska uppfylla villkoren i överenskommelsen i juli mellan Grekland och dess långivare. Beslutet var nödvändigt. Utan det kan inte den grekiska staten fortsätta med sina åtaganden. Det öppnar även för att eurogruppen kan ge klartecken till att den grekiska staten kan kvittera ut två miljarder i samband med att den sammanträder nästa vecka.

Det finns dock ett antal frågetecken som kan dyka upp då. Ett sådant är de ekonomiska utsikterna för den grekiska staten. Tidigare denna vecka presenterade EU-kommissionen en prognos för Grekland. I den har de ekonomiska utsikterna reviderats ned. Först 2017 kan en vändning skönjas.


Ett annat frågetecken är utvecklingen för de grekiska finanserna. Det grekiska finansdepartementet har nyligen redovisat utvecklingen för statens finanser från januari till september. Den visar ett ökat primärt underskott. Den politiska turbulensen under det första halvåret för 2015 förklarar troligen mycket av det ökade underskottet. (Tankesmedjan Bruegel har för övrigt genomfört en analys av den ekonomiska utvecklingen som kan man läsa här).



Den sammanvägda prognosen indikerar att den grekiska krisen inte ser ut att vara över. Fler så kallade ödesdagar kan vänta, särskilt om de nyligen beslutade paketen med åtgärder inte får avsedd effekt, eller drar ut på tiden innan de börjar verka. Då kan en ny politisk (och sannolikt även europeisk) kris vara under uppsegling. Detta bådar inte gott inför eurogruppens sammanträde.


Pressen på premiärminister Tsipras ökar med andra ord. Hans lyskraft har falnat. I en mätning som presenterades av Public Issue förra veckan (27/10) är oppositionens ledare, Vangelis Meimarakis, mer populär. I all enkelhet är mätningen en påminnelse om hur de politiska vindarna kan vända i grekisk politik, och kanske även om skillnaden mellan att regera och befinna sig i opposition.

Uppdatering 7/11: Enligt Kathimerini finns det ett antal frågor som är olösta, vilka kan förhindra att den grekiska regeringen får ett klartecken när eurogruppen sammanträder.

måndag 2 november 2015

En svår balansakt

Den ekonomiska krisen i Grekland är inte över, även om bevakningen av den har trappats ned. Risken för en Grexit kan inte helt avfärdas. Som gårdagens inslag i Godmorgon, världen! här nedan uppmärksammar, utgör den grekiska regeringens sjösättning av reformer en konfliktyta. Att genomföra reformer är ett villkor för att den nästa delen av stödpaketet från långivarna ska kunna betalas ut. Detta är dock lättare sagt än gjort.



Respiten som överenskommelsen i juli medförde kan snart vara över. Trycket från långivarna att genomföra reformer ökar.  Detta understryks av ekonomikommissionären Pierre Moscovicis besök i Grekland: "Gällande Grekland så har vi [EU-kommissionen] blott en kompass: genomförandet av memorandumet (juliöverenskommelsen) och reformprogrammet. Inget kommer att få oss att luckra upp dessa reformer." Så lyder kommissionärens ord.

Den grekiska regeringen märker tydligt av denna press och söker lindra den: ett paket omfattande 49 reformer lades fram till det grekiska parlamentet i oktober. Det röstades igenom, till kostnaden av att en ledamot som hörde till majoriteten hoppade av. I fredags lade regeringen fram ytterligare ett paket med reformer. Detta kan leda till fler avhopp. Om fyra parlamentsledamöter till väljer att lämna innebär det att Tsipras regering faller. Premiärminister Tsipras har med andra ord en delikat balansakt framför sig. 

Utmaningen som Tsipras ställs inför kan summeras på följande vis: å ena sidan göra långivarna nöjda; å andra sidan att hålla ihop sin majoritet. Att hålla denna balans kan bli svårt. 

För stunden lär dock långivarnas önskemål ha prioritet. Långivarna kan sägas ha fog för sina argument. Reformtakten behöver nämligen höjas. Detta visar den senaste Doing Business Report, en mätning av näringslivsklimatet som sammanställs av Världsbanken, vilken presenterades förra veckan. Mätningen visar på förutsättningarna för näringslivet i varje land. I den senaste mätningen tappar Grekland två placeringar och hamnar på plats 60. Värt att notera är att mätningen omfattar perioden fram till folkomröstningen i juli. Sedan dess har kapitalkontroller införts, vilka hämmar den grekiska ekonomin och -företagen. Att få bort kapitalkontrollerna och genomföra utlovade reformer kan bidra till att näringslivsklimatet förbättras. Detta i sin tur underlättar för en ekonomisk återhämtning och leder i förlängningen till att långivarna kan bli nöjda. 

Kruxet är dock att en rad av reformerna innebär avregleringar och privatiseringar (se även bild nedan), det vill säga åtgärder som SYRIZA och dess ledamöter i parlamentet är, sett ur ett ideologiskt perspektiv, motståndare till. Om dessa genomförs kan detta leda till ytterligare avhopp och en förlorad majoritet för premiärminister Tsipras. Ett aktuellt exempel på ideologiskt motstånd som orsakar problem kan gruvbrytningen vid Skouries tolkas som. Där pågår något som kan liknas vid en rättslig dragkamp mellan det ansvariga statsrådet Skourletis och det kanadensiska gruvbolaget Eldorado. Detta bildar en utmaning för premiärminister Tsipras.


Ytterligare en utmaning för Tsipras bräckliga majoritet är att driva igenom de beslut som fattats. Ett sådant beslut, som även tas upp i inslaget i Godmorgon, världen!, är höjningen av inkomstskatten till 20% för jordbrukare. Som en följd planeras protester av jordbrukare runt om i Grekland, enligt To Vima, sannolikt för att skapa tryck på regeringen. Den fråga som uppkommer är om regeringen våga stöta sig med en väljargrupp. Fler liknande beslut väntas framöver. Fler väljargrupper kan således bli upprörda.

Det är således långt ifrån givet att premiärminister Tsipras kommer att lyckas att balansera kraven från långivarna och parlamentsledamöterna. Den kommande vintern kan därför mycket väl komma att bli turbulent.