Mitsotakis ny premiärminister i Grekland

Det blev som väntat ett maktskifte i Grekland. Valresultatet bjöd även på ett antal överraskningar.

Mitsotakis ny grekisk premiärminister
När rösterna räknats klart blev utfallet av valet det förväntade. Det blev ett maktskifte. Med nästan 40% av rösterna bakom sig står det klart att Ny Demokratis partiledare Kyriakos Mitsotakis får i uppdrag att bilda regering i Grekland. Utfallet blev så pass tydligt att Ny Demokrati får egen majoritet i parlamentet (i det grekiska valsystemet tilldelas det största partiet 50 extra mandat). Det är ett trendbrott. Det är första gången sedan 2009 som ett parti ensamt kan bilda regering i Grekland. Mitsotakis har utlovat en rivstart ifall han skulle få väljarnas förtroende att bilda regering. Det återstår att se hur han lyckas.

Har den populistiska vågen ebbat ut?
Att nyfascistiska Gyllene Gryning åker ur parlamentet är nog en av valets största överraskningar. Partiet samlade 2,93% av rösterna, det vill säga hamnar under treprocentspärren för att erhålla mandat i det grekiska parlamentet. Lägg dessutom till att högernationalistiska/populistiska Oberoende Greker åker ut samt att vänsterpopulistiskt anstrukna SYRIZA förlorade makten så finns det troligen fog för att hävda att den populistiska vågen har ebbat ut. Årminstone för tillfället. Att man inte kan definitivt kan dra denna slutsats beror troligen på två anledningar. Den första är att det nybildade högernationalistiska Grekisk Lösning kommit in parlamentet (med 3,7%); Grekisk Lösning har troligen tagit en hel del väljare från Gyllene Gryning. Den andra anledningen är att grogrunden för att populistisk retorik ska få fäste finns kvar; arbetslösheten är med dryga 18% mycket hög och landet har långt ifrån hämtat sig från den långvariga ekonomiska krisen.

SYRIZA går tillbaka men Tsipras är långtifrån uträknad
Förlusten av regeringsmakten är kännbar. Tsipras lär troligen bli kritiserad internt. Det finns dock ett antal faktorer som bidrar till att det är för tidigt att räkna ut Tsipras. Den första är att valförlusten inte är så kännbar som man kan tro. Partiet fick i valet 31,53% av rösterna. Detta bör jämföras med de 35,46% som partiet samlade i det föregående valet, det vill säga i september 2015. Det finns troligen fler faktorer som talar emot Tsipras, men man bör hålla i åtanke att valresultatet innebär och bekräftar att SYRIZA blir med god marginal det största oppositionspartiet i grekisk politik.

Fler överraskningar i valet
Allt som allt åker fyra partier ut ur det grekiska parlamentet. Utöver redan nämnda Gyllene Gryning och Oberoende greker får Floden (Potami) och Centerunionen lämna. De två sistnämnda är mittenpartier som, om man tolkar väljarnas dom, inte lyckats göra ett avtryck i grekisk politik. Två andra partier får träda in i deras ställe. Högernationalistiska Grekisk lösning har redan nämnts. Partiet samlade troligen mycket att sitt stöd genom sitt motstånd mot Prespesavtalet, den överenskommelse som Grekland och Nordmakedonien träffat för att lösa den politiskt infekterade namnfrågan. Mycket talar dock för att det politiska intresset kommer att riktas mot det andra partiet som lyckats ta sig över treprocentsspärren. Med 3,44% och 9 mandat blir Yannis Varoufakis parti MeRA25 det minsta partiet i det grekiska parlamentet. Det bör dock inte vara ett hinder för Varoufakis. Hans politiska retorik är, om uttrycket tillåts, lika färgstark som hans skjortor.

Små marginaler kan avgöra det kommande maktskiftet

Ny Demokrati på väg mot valseger
Utfallet av den 26:e maj pekar på att Ny Demokrati allt mer sannolikt kommer att stå som valsegrare den 7:e juli. Kyriakos Mitsotakis lär då få i uppdrag att bilda regering. Det är oklart om han kommer att bilda en koalitionsregering eller inte. Om utfallet blir det förstnämnda är det mycket som pekar på att KINAL, det vill säga före detta PASOK, kan bli en trolig junior partner i en koalition. För tillfället kretsar den politiska diskussionen just kring om Ny Demokratis förutsättningar att bilda regering.

Småpartiernas öde kan avgöra om Ny Demokrati får egen majoritet
En rad småpartier befinner sig för tillfället vid treprocentspärren, gränsen för att komma in i det grekiska parlamentet. Oberoende greker, Potami, Centerunionen ser ut att vara på väg ut ur parlamentet. Mera 25, Folklig Enhet ser ut att, möjligen, vara på väg in. Småpartiernas öde är svårt att sia om. Det som kan vara avgörande är hur väljarna ställer sig gentemot de två partierna som utmanar om makten. Detta beror på hur det grekiska valsystemet är konstruerat. Grekland tillämpar ett system där femtio mandat tillfaller det största partiet. Ju fler partier som tar sig över treprocentsspärren, desto svårare blir för det största partiet att uppnå egen majoritet. Denna detalj kan bli det som avgör småpartiernas öde.

För tidigt att räkna ut SYRIZA?
Även om allt mer pekar på att Alexis Tsipras kommer att meddela att han avgår som premiärminister den 7:e juli finns det ett antal punkter som kan bidra till att minska förlustmarginalen. En sådan punkt är den partiledardebatt som är tänkt att hållas den första juli. En annan punkt är relationen mellan Grekland och Turkiet. På senare tid har den blivit allt mer ansträngd. Detta kan komma att gynna den sittande statsministern.

Mycket talar för att SYRIZA tappar väljare
En intressant inblick i SYRIZA inför det  stundande valet kommer från Michalis Spourdalakis. Spourdalakis kandiderade till europaparlamentet i valet i maj för SYRIZA och är även en av partiets grundare. Spourdalakis noterar följande: "people who voted SYRIZA four years ago, September 2015, they didn’t go to vote. They abstained. Only 58 percent of the people who voted for SYRIZA in the last general election, went to vote this time around. While New Democracy was gaining support from the smaller parties, the parties of the crisis— the River, the Independent Greeks, etc. SYRIZA had no other supporting pools to draw support, while almost 90 percent of the people who voted New Democracy in the last election went to vote." Om man utgår från Spourdalakis reflektionen pekar mycket på att den valvind som förde SYRIZA till makten 2015 kommer att lysa med sin frånvaro den 7:e juli 2019.

Slutet för den populistiska vågen?

Har den populistiska vågen ebbat ut? Vänsterpopulistiska SYRIZA gick bakåt i valet den 26:e maj och den tidigare regeringspartnern, högerpopulistiska Oberoende greker (ANEL) hamnar utanför treprocentsspärren.   

Ett chockresultat för premiärminister Tsipras

Valresultatet den 26:e maj är något av en chock. Inför valet hade premiärminister Tsipras presenterat en rad vallöften i ett försök att minska gapet till oppositionspartiet Ny Demokrati. När rösterna räknats i valet till europaparlamentet samlar Ny Demokrati 33,1% av rösterna jämfört med SYRIZAs 23,8%. Gapet förblev i princip oförändrat. Ny Demokrati gick även fram i de regionala valen som hölls samma dag, med klara segrar i fem av tretton regioner (i sju andra regioner väntar en andra valomgång). I symboliskt viktiga Aten ser Kostas Bakoyannis ut att vinna valet som borgmästare. Kyriakos Mitsotakis ser ut att ha avgått med segern i styrkemätningen mellan honom och premiärminister Tsipras.

Grekland går till valurnorna igen
Vidden av valresultatet (samt att Tsipras regeringsunderlag ser ut att minska ytterligare och närmast bli ohållbart) bidrog sannolikt till att premiärministern lämnade beskedet om nyval samma kväll som det preliminära valresultatet blev offentligt. Mycket talar för att valet till det grekiska parlamentet kommer att hållas den 7:e juli.

Slutet för den populistiska vågen?

Den stora överraskningen är dock att väljarna tycks ha stått på sig. Missnöjet över utvecklingen i Grekland under mandatperioden har inte rubbats av de vallöften som SYRIZA presenterat. Därmed uppstår frågan: har den populistiska vågen ebbat ut? Det är inte bara vänsterpopulistiska SYRIZA som drabbats. Även den tidigare koalitionspartnern, högerpopulistiska och nationalistiska Oberoende greker (ANEL) har gått kraftigt tillbaka. ANEL samlar 0.8% när rösterna räknats samman och hamnar således utanför Europaparlamentet.

Väljerna höjer kraven: småpartierna hamnar utanför

En läsning av valresultatet är att väljarna allt mer ställer krav på sina politiker. Det gäller inte enbart de styrande partierna utan över hela det politiska spektrumet: Centerunionen hamnar utanför (och ser ut att implodera i parlamentet som en följd av inbördes stridigheter och avhopp). Populistiska Pleusi eleufterias, Laiki Enotita, DieM 25 hamnar klart under treprocentsspärren. Utanför europaparlamentet hamnar även vänstermittenpartiet Floden (To Potami). Partiets ledare, Stavros Theodorakis, har meddelat att han avser att avgå sedan partiet tappat mer än tre av fyra väljare jämfört med föregående val.

Två högerextrema partier till europaparlamentet

Valresultatet bjöd på ytterligare en överraskning. Det nynazistiskt anstrukna Gyllene Gryning (4,88%) halverades jämfört med föregående val till europaparlamentet (9,39%). Mycket talar för att partiet tappade många av sina röster till ett annat högerextremt parti, Grekisk Lösning (4,18%). Partiet är en motståndare till Prespesavtalet och samlar många av sina röster i norra Grekland. 

För tidigt att dra slutsatser?
Nick Malkoutzis argumenterar att det möjligen är för tidigt att dra slutsatsen att populismens tid är över - även Ny Demokrati har lagt fram vallöften som kan tolkas som populistiska. Även i Ny Demokrati finns det politiker, som t.ex. Adonis Georgiadis, som framstår som populistiska. Ett visst mått av försiktighet när valresultatet tolkas kan vara på sin plats.

En förändrad dynamik

Trots ovanstående brasklapp finns det en summering som kan dras. En följd av valresultatet är att dynamiken i grekisk politik går i en tydlig riktning. Ny Demokrati ser ut att få uppdraget att bilda regering när kommande val till parlamentet hålls. Frågan är hur stor marginalen kommer att bli, och om partiet kommer att behöva stöd från ytterligare ett parti (troligtvis socialdemokratiska KINAL) för att bilda en majoritet i det grekiska parlamentet. 

Små förändringar i opinionen.

Det är inte så märkbara. Förändringarna i opinionen (se nedan) efter det att parlamentet i röstade om att godkänna avtalet med Nordmakedonien är nämligen små. Mätningen genomfördes efter det att voteringen hölls. Den ger en indikator hur väljarkåren har ställt sig. 

Oberoende greker (ANEL) och Potami har dock tagit stryk. De är de två partier som berörts mest av omröstningen. För Oberoende greker (som samlar 1% av väljarstödet) var den nordmakedonska frågan anledningen till att partiets ordförande Panos Kammenos lämnade regeringsskoalitionen med Syriza. Namnfrågan var en så kallad röd linje. Potami  (som samlar 2%) har stött premiärminister Tsipras försök att få igenom avtalet. Det kan dock inte uteslutas att nedgången för de små partierna även har att göra med den inre turbulensen i partierna. Partiledamöter har ställt sig emot partilinjen och har även lämnat partierna. Tappet är mer kännbart för dessa två partier än för de övriga. De är förankrade under tre procentspärren som avgör om ett parti kan komma in parlamentet.

Mer intressant att notera är väljarströmmen mellan Syriza och Ny Demokrati sedan valet 2015 (de skuggade staplarna). Det är den som lär fälla avgörande i det kommande valet - när den väl hålls.

Mätningens resultat: 

ND: 37% (-1)

SYRIZA: 25% (-2) 

XA (Gyllene gryning): 9% (+2) 

KINAL (ex-PASOK): 7% 

KKE: 6% 

EK (Centerunionen): 3% (+1) 

EL-*: 3% (+1) 

Potami: 2% (-1)

Parantesen anger förändring jämfört med mätningen i november 2018

Tsipras klarade förtroendeomröstningen

Premiärminister Tsipras klarade med knapp marginal gårdagens förtroendeomröstning i det grekiska parlamentet. Osäkerheten ökar dock om han klarar att få de röster som behövs för att Prespesavtalet godkänt. 

Av de 299 ledamöter  som röstade i gårdagens förtroendeomröstning i det grekiska parlamentet tryckte 151 på ja-knappen och 148 på nej-knappen. Det var en knapp men tillräcklig marginal som innebär att premiärminister Tsipras får ett klartecken att fortsätta regera. Omröstningen tillkom efter det att regeringskoalitionen mellan Syriza och Oberoende greker brutit samman föregående helg på grund av oenighet över Prespesavtalet. Gårdagens omröstning kan tolkas som att Tsipras tolereras - för stunden.

Även om premiärminister Tsipras bestod gårdagens prövning väntar en ny. Parlamentet ska inom kort (men ännu inte klart när) rösta för att formellt ta ställning till det så kallade Prespesavtalet, vars syfte är att lösa tvisten med grannlandet i norr och ge klartecken till att det kallas Nordmakedonien. Hittills har premiärminister Tsipras kunnat räkna med att kunna få tillräckligt med röster för att kunna få avtalet godkänt. Syrizas 145 ledamöter kombinerat med Potamis 5 ledamöter samt ett antal ströröster från oberoende ledamöter har varit tillräckligt för att bilda en majoritet.

Mandatkalkylen har dock ändrats. Enligt Kathimerini motsätter sig två av Potamis ledamöter att godkänna Prespesavtalet och hotar även att lämna partiet. Utan dessa två ledamöter faller Potami för tröskeln för att kunna representeras som parti i parlamentet (gränsen är satt till fem). En intern partikonflikt kan således komma att kullkasta premiärminister Tsipras ambition.

Ett misslyckande i denna fråga skulle troligen öka trycket på Tsipras att utlysa ett nyval som, enligt opinionsmättningen nedan, sannolikt leda till att det blir ett maktskifte i Grekland. Frågan är om Tsipras har lämnat askan bara för att hamna i elden?

Regeringskoalitionen upplöst

Den juniora partner i den styrande koalitionen lämnar regeringen på grund av oenighet kring den så kallade makedonienfrågan. 

Spänningen inom regeringskoalitionen har stegrats under en längre period. Oenigheten mellan Syriza och Oberoende greker, de två regeringsparterna, över den så kallade makedonienfrågan har varit den drivande anledningen. Panos Kammenos, partiledare för den juniora regeringsparten Oberoende greker, har motsatt sig att Grekland ratificerar (godkänner) det avtal som har förhandlats fram, Prespesavtalet. I och med att det grekiska parlamentet har hamnat i en situation där det inom en snar framtid ska ta ställning till avtalet meddelade Kammenos igår att han lämnar regeringen. Beskedet var väntat.

Därmed har premiärminister Tsipras formellt tappat sin majoritet i det grekiska parlamentet. Kort efter Kammenos besked meddelade Tsipras att han begär att ett misstroendevotum ska hållas i parlamentet. Syftet är att utröna om han har ett parlamentariskt stöd för att kunna fortsätta regera. I skrivande stund pekar mycket på att han komma att få en majoritet (151 av 300 röster) när det grekiska parlamentet ska ta ställning. Misstroendomröstningen kan komma att hållas redan på onsdag denna vecka.

Greece, Europe Elects analysis:

Will Prime Minister Tsipras (SYRIZA-LEFT) survive vote of no confidence?

MPs required: 151/300

MPs who are projected to support Tsipras: 151

SYRIZA-LEFT: 145
ANEL-ECR: 4
Potami-S&D: 1
unaffiliated: 1
other parties: 0#Prespa #Tsipras

— Europe Elects (@EuropeElects) January 13, 2019

Trots att Tsipras troligen klarar en misstroendeomröstning är det rimligt att anta att han kommer att utlysa ett nyval, mycket på grund av att det parlamentariska underlaget är sannolikt för bräckligt och ohållbart i längden. Det lär i så fall ske när parlamentet röstat ja till Prespesavtalet. Beskedet om nyval kan komma att lämnas så att nyvalet infaller samtidigt med valet till europaparlamentet som hålls i maj. 

Det går samtidigt inte att utesluta att Tsipras väljer att fullfölja mandatperioden, som löper ut i oktober. Fyra ledamöter från Oberoende greker har för närvarande valt att sitta kvar i regeringen: turismminster Elena Kountoura, jordbruksminister Vassilis Kokkalis och biträdande ministrar Thanassi Papachristopoulos och Costas Zouraris. (Kountoura och Kokkalis har blivit uteslutna ur Oberoende greker). Det ger Tsipras en viss stadga. 

Ο Βασίλης Κόκκαλης παρότι βρίσκεται σε στάδιο διαπραγμάτευσης για την ψήφο του στο Εθνικό θέμα από την Κίνα αρκεί η πρόθεση για ανταλλαγή θέσης προκειμένου να απομακρυνθεί από την κοινοβουλευτική ομάδα των ΑΝΕΞΑΡΤΗΤΩΝ ΕΛΛΗΝΩΝ

— Panos Kammenos (@PanosKammenos) January 14, 2019

Η Κα Κουντουρά με επίσημη ανακοίνωση της αποφάσισε να ανταλλάξει την ψήφο της και το όνομα της Μακεδονίας με την υπουργική καρέκλα. Την θέτω από τώρα εκτός κοινοβουλευτικής ομάδας των ΑΝΕΞΑΡΤΗΤΩΝ ΕΛΛΗΝΩΝ.

— Panos Kammenos (@PanosKammenos) January 14, 2019

En tungt vägande anledning till att Tsipras kan välja att sitta kvar mandatperioden ut är att det ger honom en möjlighet att förbättra utgångsläget inför valet. Lyckas han få Prespesavtalet godkänt av det grekiska parlamentet kan ha söka visa att Syriza, det parti Tsipras leder, är regeringsdugligt. Även om Syriza lär förlora det val som följer (vilket är det mest troliga scenariot enligt opionsmätningarna) kan Tsipras försöka nå ett högre syfte: att göra sig och sitt parti fortsatt politiskt relevant. 

Spänningen stiger inom regeringskoalitionen

Inom kort kan en kedjereaktion sätta igång i Skopje som mynnar ut i att Grekland får gå till vallokalerna i förtid. 

Redan till maj, när valet till europaparlamentet är planerat att hållas, kan Grekland rösta om vem som ska styra landet. Detta scenario förutsätter dock följande händelseförlopp:

FYROMs premiärminister Zoran Zaev har, som Kathimerini meddelar, tagit steget och lagt fram till parlamentetet fyra konstitutionenella förändringar som ingår i det så kallade Prespesavtalet, det vill säga den överenskommelse som träffades mellan FYROM och Grekland för att bilägga den mångåriga tvisten kring namnet Makedonien. Debatten som leder fram till omröstningen väntas hållas kommande onsdag. Om Zaev får med sig parlamementet att godta de konstitutionella förändringarna hamnar bollen i Grekland.

Då återstår nämligen att Greklands parlament ratificerar Prespesavtalet för att det ska träda i kraft. Premiärminister Tsipras väntas lämna besked om när det grekiska parlamentet ska ratificera Prespesavtalet. Problemet för Tsipras är att Panos Kammenos, partiledare för Obereonde greker och Tsipras koalitionspartner, motsätter sig Prespesavtalet. Kammenos har hotat bryta upp koalitionen med Syriza om avtalet godtas, vilket i så fall innebär att utan Kammenos och de sex ledamöterna från Oberoende greker förlorar Syriza majoriteten i parlamentet.

Till saken hör att två ledamöter för Obereonde greker har deklarerat att de kan bryta med partilinjen och kan tänkas rösta för Prespesavtalet. Även mittenvänsterpartiet Potami har deklarerat att de kan tänkas ge sitt stöd till avtalet. Premiärminister Tsipras har således i praktiken de röster han behöver för att det grekiska parlamentet ska ratificera Prespesavtalet, ett projekt som premiärminister Tsipras investerat åtskillig politisk prestige i.

Problemet för premiärministern kan dock sammanfattats i att han kan vinna slaget och förlora kriget. Utan stödet från Obereonde greker blir det i praktiken ohållbart för Tsipras att försöka fortsätta att regera. Därför kan ett val i förtid bli följden. Utfallet av omröstningen i FYROM de närmaste dagarna kan således bli inledningen till att detta scenario förverkligas.

Oförändrat läge i opinionen

Oppositionspartiet Ny Demokrati i fortsatt ledning enligt mätning

Vore det val idag är det mycket som talar för att Kyriakos Mitsotakis skulle kunna utropa sig till ny premiärminister. Med knappt ett år till valet i 2019 befinner sig nämligen oppositionspartiet Ny Demokrati, som Mitsotakis är partiledare för, i fortsatt och tydlig ledning, enligt en mätning som genomförts av RASS/Action 24. Försprånget på cirka procentenheter ner till regeringspartiet SYRIZA håller och ser ut att bestå. Skulle det ändå inte räcka till för att kunna regering på egen hand (Grekland tillämpar ett valsystem som ger femtio bonusmandat till det största partiet) kan det räcka för Ny Demokrati att gå i koalition, troligen med KINAL (före detta Pasok), som med sina 9.8% kan trygga majoriteten i parlamentet.

Det är inte mycket som just nu talar för en vändning för premiärminister Tsipras och hans parti SYRIZA. För närvarande spekuleras det till och med om att regeringskoalitonen kan kollapsa. Utrikesminister Nikos Kotzias hastiga avgång i förra veckan efter en konflikt med Panos Kammenos, partiledare för den juniora koalitionspartnern Oberoende greker, underströk att relationen mellan de två partierna i regeringen befinner sig nära, eller till och med på, bristningsgränsen. Frågan är om regeringen består när väl det grekiska parlamentet ska ratificera överenskommelsen med (Nord)makedonien. De två partierna befinner sig, som bekant, på motsatta sidor i frågan.

Vändningen, om den nu kommer, för Tsipras lär i så fall grundas på den kommande budgeten (där regeringen försöker undvika att ytterligare sänka pensioner) samt att Tsipras i sin nya kombinerade roll som premiärminister och utrikesminister lyckas lotsa överenskommelse med Nordmakedonien i hamn. Om detta lyckas återstår, som vanligt, att se.  

Kommer koalitionen att kollapsa?

Den styrande regeringskoalitionen kan komma att kollapsa över oenighet avseende Nordmakedonien.

En allt mer tilltagande oenighet kring Prespesavtalet kan komma att fälla den grekiska regeringen. Ordföranden för Oberoende greker (ANEL) Panos Kammenos motsätter sig Prespesavtalet, det vill säga den föreslagna överenskommelse som tagits fram av Grekland och FYROM för att lösa den mångåriga konflikten avseende namnet för den före detta jugoslaviska delrepubliken. Kammenos (som är ledare för den juniora partnern i den grekiska regeringen) hotar att lämna regeringen om avtalet ratificeras i det grekiska parlamentet. Det kan skapa en allvarlig politisk kris för premiärminister Alexis Tsipras. Utan de sju ledamöterna från Oberoende greker försvinner regeringens majoritet, som för närvarande räknas till tre rösters övervikt.

Man kan spekulera i varför krisen uppkommer nu. En uppenbar anledning är det utsatta läget i opionen. Det är i dagsläget ytterst tvivelaktigt om Oberoende greker återfinns i det grekiska parlamentet när val hålls nästa år. Kammenos agerande kan ses som ett sätt att göra sitt parti fortsatt relevant i väljarnas ögon. Som ledare för ett nationalistiskt parti är den så kallade namnfrågan, det vill säga konflikten angående med grannlandet i norr över namnet, en känslig fråga; (en fråga som för övrigt även behandlats här). Det är svårt för Kammenos att backa i en fråga som är central för hans väljare.

Samtidigt är det även anmärkningsvärt att Kammenos är villig att offra koalitionen för att kunna profilera sitt parti. Om regeringskoalitionen kollapsar, så faller troligen även regeringen. Resultatet lär i så fall bli att ett nyval blir utlyst. Det pågår således ett högt spel inom regeringen.

Uppdatering: Utrikesminister Nikos Kotzias har idag avgått med anledning av oenigheten kring den nordmakedonska frågan. Enligt uppgifter till Kathimerini avgår Kotzias på grund av otillräckligt stöd från premiärminister Tsipras.

På bilden: Avgående utrikesminister Nikos Kotzias

Regeringsombildning rycker närmare

En regeringsombildning genomförs sannolikt inom kort som en följd av två ministeravgångar.

Premiärminister Tsipras står inför en mindre regeringskris sedan han accepterat ekonomiminister Dimitris Papadimitrious besked om att han lämnar sin post. Papadimitrious avgång följer tätt i spåren av den biträdande arbetsmarknadsministerns Rania Antonopoulous avgång. Eftersom Antonopoulou och Papadimitriou är gifta med varandra var Papadimitrious avgång mer eller mindre en fråga om tid. 

Antonopoulous och Papadimitrious avgång kan summeras som följden av en konflikt mellan det lagliga och det lämpliga. Antonopoulou lämnar sin post efter det att framkommit att hon ansökt till och blivit beviljad ett månatligt bidrag på 1000 euro för sin lägenhet, enligt uppgifter i News. Hon har totalt sett erhållit bidrag på 23 000 euro (motsvarande cirka 230 000 kronor). Sedan uppgifterna kom fram i fredags om att Antonopoulou ansökt om bidraget har en livlig diskussion uppkommit i det lämpliga i att två av de mest förmögna medlemmarna i regeringen (enligt uppgifter i bland annat News) använder sig av ett bidrag som egentligen är tänkt för en annan målgrupp. Mot bakgrund av den profil som det styrande regeringspartiet har blev denna konflikt till slut ohållbar. Båda statsråden har till slut fått lämna regeringen.

Även om Antonoupoulou har meddelat att hon kommer att betala tillbaka beloppet är krisen nu ett faktum för premiärminister Tsipras. Han står utan tre statsråd; biträdande utbildningsminister Costas Zouraris avgick i januari. En regeringsombildning är den troliga följden av denna händelseutveckling. (Enligt Kathemerini kan även migrationsminister Yannis Mouzalas ingå i en ombildning, då han kan lämna på grund av hälsoskäl). 

Det återstår dock att se vad premiärminister Tsipras väljer att göra. En ombildning kan bidra till att lindra den mer praktiska delen av krisen. Den moraliska dimensionen av krisen, som kanske är den huvudsakliga, är i dagsläget i behov av svar. 

Ett politiskt landskap i förändring

En färsk opinionsundersökning antyder att det grekiska politiska landskapet håller på att förändras. Vare sig SYRIZA eller Ny Demokrati kan räkna med att de står på stadig mark menar Metron Analysis, det opinionsundersökningsföretag som genomfört studien. 

En kvicksand håller på att bre ut sig tvärs över det grekiska politiska landskapet. Detta är den beskrivning som används för att illustrera den rådande politiska trenden i den undersökning som genomförts av Metron Analysis och som publicerats i Kathimerini. Varken regeringspartiet SYRIZA eller oppositionspartiet Ny Demokrati kan räkna med att de står på stadig grund. Granskar man resultaten i studien närmare blir det tydligare varför denna beskrivning används.

Låt oss dock börja med att studera situationen för SYRIZA. Initialt är det lockande att tro att situationen för SYRIZA har förbättrats. Studien visar nämligen att regeringspartiet ser ut att bryta en negativ trend; för första gången på länge är avståndet upp till oppositionspartiet Ny Demokrati nere på ensiffriga tal. Partiet har även stigit i opinionen (se bild nedan). Tillsammans med faktumet att arbetslösheten visat tecken på att sjunka något samtidigt som den grekiska ekonomin ser ut att sakta återhämta sig borde detta antagligen leda till att man drar slutsatsen att utsikterna för att partiet gör ett bra val 2019 har förbättrats. Läget ser sålunda bra ut för det tidigare uträknade regeringspartiet. Åtminstone om man jämför med hur det har sett ut innan.

Detta är dock en svajande ställning. Den inledande bilden som hämtats från Metron Analysis studie visar att den grekiska ekonomin (39%) tillsammans med arbetslösheten (19%) utgör de viktigaste politiska frågorna för väljarna. Lägg dessutom till att nästan en klar majoritet (48%) tycker att de ekonomiska förutsättningarna kommer att förvärras, så finns det anledning till att dämpa optimismen. Inte heller kan den anmärkningsvärda siffran 72% (det vill säga de som tycker att utvecklingen går åt fel håll) tolkas som ett positivt tecken. Det är nog detta som bidrar till att teckna bilden av ett parti som befinner sig i politisk kvicksand snarare än på stadig mark.

Denna volatila situation gäller även för oppositionspartiet Ny Demokrati. Även om gapet till SYRIZA krymper, så samlar Ny Demokrati med 34,9% mest stöd bland väljarna. Dessutom är partiledaren Kyriakos Mitsotakis mer populär än premiärminister Alexis Tsipras. Lägger man dessutom till hur väljarna ställer sig tvivlande till regeringspartiets förmåga att förbättra de ekonomiska förutsättningarna, så torde man kunna dra slutsatsen att Ny Demokrati har goda chanser att vinna nästa års val.

Men även denna slutsats är byggd på lösan sand. Den ovannämnda studien visar att 68% har en negativ uppfattning om Ny Demokrati. Dessutom tycker nästan en klar majoritet, 45%, att ingen partiledare är bäst lämpad till att vara premiärminister för landet. Det är troligen dessa två uppgifter som tillsammans kan tolkas som att Ny Demokratis skenbart solida ställning troligen är underminerad.

Studien visar även på fler anmärkningsvärda resultat som antyder hur den politiska terrängen håller på att omvandlas. Till exempel visar den att turerna kring Novartis anses ha spätt på de politiska motsättningarna (53%). Det politiska samtalet har polariserats och retoriken har blivit mer hätsk. Väljarna har reagerat på detta.

Men än mer oroväckande är hur den visar på hur svagt förtroendet är för de politiska partierna: på en tiogradig skala återfinns de på en bottenplats med knappt 2,6%. Att nynazistiska Gyllene Gryning återigen börjar stiga i opinionen och med 9,4% befäster en tredjeplats vittnar om hur det grekiska politiska landskapet håller på att danas om; hur dess fundament tycks skifta i konsistens.

Det är med andra ord en studie som, försiktigt uttryckt, stämmer till eftertanke.
Och som väcker oro.

Halvvägs i mandatperioden: trycket mot Tsipras stiger

Trycket mot Tsipras växer både inifrån och utifrån. Kommande år kan avgöra utsikterna för valet 2019.

En ny mätning. En ny bekräftelse. Avståndet upp till oppositionspartiet Ny Demokrati verkar ha cementerats. Även om man är halvvägs igenom i mandatperioden och grekisk politik har en tendens att vara turbulent med snabba kast i opinionen, så finns det anledning till oro för regeringspartiet. I veckan rapporterar Kathimerini om att den inflytelserika fraktionen Grupp 53 inom SYRIZA uttrycker missnöje över den åtstramningspolitik som partiet genomför i regeringsställning. Grupp 53 vill att SYRIZA gör en vänstergir och återvänder till sina rötter. Det är inte osannolikt att det tilltagande interna missnöjet kan leda till att partiet splittras. Så skedde exempelvis 2015 när Lafazanis med flera lämnade partiet. Trycket inifrån mot Tsipras stiger.

Greek unemployment rate falls to 20.2 pct in Q3, lowest for almost six years https://t.co/3SfiicV3TI #Greece #economy pic.twitter.com/uGmocBuqel

— MacroPolis (@MacroPolis_gr) December 14, 2017

Visserligen har Tsiprats nyligen fått ett trumfkort. Arbetslösheten har sjunkit ned till 20,2%. Det är den lägsta siffran som noterats på sex år. Det skulle kunna användas till att stärka premiärministerns sits. Dock behöver den sättas i ett sammanhang. Jämfört med andra länder är arbetslösheten i Grekland relativt hög.

Unemployment.

South Africa: 27.7%
Greece: 20.5%
Spain: 16.3%
Brazil: 12.2%
Egypt: 11.9%
Italy: 11.1%
Turkey: 10.6%
France: 9.7%
Canada: 5.9%
Indonesia: 5.5%
Australia: 5.4%
Russia: 5.1%
India: 5%
UK: 4.3%
US: 4.1%
China: 3.95%
Germany: 3.6%
South Korea: 3.6%
Japan: 2.8%

— The Spectator Index (@spectatorindex) December 12, 2017

Mer oroväckande är dock hur hushållen upplever sin ekonomiska situation. Där har ingen förbättring skett. Snarare har inkomsterna sjunkit. En indikation på situationen är att en dygnslång generalstrejk hölls i torsdags. Strejken utlystes som en protest mot den rådande besparingsprogrammet. Trycket mot Tsipras växer även utifrån.

2018 kan komma bli ett avgörande år för premiärminister Tsipras. Utmaningen består i att försöka se till att arbetslösheten fortsätter att sjunka och att hushållen känner att deras utsikter förbättras. Lyckas han med detta har SYRIZA en möjlig chans att vända på opinionsiffrorna inför valet 2019. Om detta lyckas återstår att se. 

Skeptiska vindar i grekisk politik

En färsk mätning visar på intressanta skiften i synen på de olika partiledarna och på partierna i Grekland. Den ger även en tankeväckande inblick i tillståndet för grekisk politik. 

Skiftena i grekisk politik är oftast hastiga och kraftiga. För två år sedan åtnjöt premiärminister Tsipras höga popularitssiffror och betraktades som en stigande stjärna på den politiska himlasfären. (Det understryks här ovan i den nedre vänstra bilden: 87% av väljarna hade en positiv uppfattning av Syrizas partiledare 2015). Idag ser situationen annorlunda ut. I en färsk mätning som presenteras av opinionsundersökningsföretaget Public Issue befinner sig den sittande premiärministern närmast i botten. Det är enbart ledaren för nationalistiska Oberoende greker, Panos Kammenos, och ledaren för nynazistiska Gyllene Gryning som har lägre siffror. Avståndet upp till oppositionspartiet Ny Demokratis partiledare, Kyriakos Mitsotakis, som med 42% toppar mätningen, är  avsevärt. Kontrasten jämfört med 2015 är tydlig.

Mätningen visar dock på en komplex bild av det politiska läget i Grekland. Noterbart att för samtliga partiledare är det fler väljare som har en negativ uppfattning om personen i fråga än en positiv. Denna trend, som kan beskrivas som skeptisk, går igen i andra områden som mätningen studerar.

Som bilden här ovan visar är det inte faktumet att det är fler väljare som har uppfattningen att oppositionsledaren Mitsotakis vore en bättre premiärminister för Grekland än den nuvarande, dvs. Tsipras, som är det mest intressanta. Det är kanske snarare att det finns ett betydande block på 35% som tycker att varken Tsipras eller Mitsotakis vore mest lämpad för posten som premiärminister som gör mätresultatet intressant.

Detta intryck förstärks när frågan ställs vilket parti som är bäst lämpat att styra landet ställs. I bilden här ovan är det fler väljare, drygt en tredjedel, som föredrar en regering som leds av oppositionspartiet Ny Demokrati. Detta ska ställas mot de 47% som inte föredrar varken Syriza eller Ny Demokrati. Det är nästan hälften av väljarkåren. Detta illustrerar magnituden av den skeptiska trend som råder i Grekland.

Detta kan tolkas som att det finns en stark vind av missnöje som riktas mot de etablerade partierna. En indikation för denna hållning återfinns i bilden här ovan. 91% av de tillfrågade är missnöjda med hur regeringen har fungerat. 83% av väljarna är missnöjda med hur oppositionen har fungerat. Detta är en mycket intressant och tydlig indikator. (Visserligen bör man lägga till förtydligandet att regeringen består av Syriza och Oberoende greker samt att oppositionen består av resterande partier i parlamentet).

Sett i sin helhet ger dock mätningen en intressant och tankeväckande inblick om tillståndet för grekisk politik. Den kan tolkas som att det finns en tudelad väljarkår i Grekland; en del som aktivt tar ställning till partierna och den politik som förs och en skeptisk del som tar avstånd från de förda politiken. I vilket fall så väcker mätningen fler frågor än vad den besvarar. 

Ett annorlunda triangeldrama

Ett viktig möte väntar på torsdag den 15e juni . Då träffas den grekiska regeringen, EU och IMF för att åter försöka avsluta en utvärdering av Greklands reformarbete och på så vis ge klartecken till en ny utbetalning till Grekland. Förutsättningarna för en kompromiss ser vid en första anblick ut att vara goda. Frågan om skuldlättnader för Grekland kan dock komma att skapa problem för parterna. Detta kan bidra till att en konflikt uppkommer. Torsdagens möte har förutsätningar att utvecklas till ett triangeldrama.

"Vi kommer att lösa det på torsdag." Det är det besked som den tyske finansminister Schäuble lämnar angående torsdagens möte. Även IMF ser positivt på förutsättningarna att nå en kompromiss, enligt denna artikel i Bloomberg. Den grekiska regeringen har, å sin sida, gjort sin del inför mötet; det har, efter ett antal månaders fördröjning, tagit beslut om att genomföra de åtaganden det har förbundit sig till. Därmed ser utsikterna goda ut att Grekland kan kvittera ut ett nytt belopp från bailoutpaketet. På så vis kan en hotande likviditetskris i juli månad undvikas. Det finns dock ett problem. 

Sceptical that a deal can be reached at Eurogroup meeting June 15th that will satisfy all participants. Read why: https://t.co/6J5hk079y8

— Joan Hoey (@JoanHoeyEIU) June 12, 2017

Frågan om skuldlättnader för Grekland kan påverka utfallet av torsdagens möte. IMF är inte överens med EU när det gäller synen på Greklands skuldbörda. Det anser att betydande skuldlättnader behövs för att Greklands ekonomiska situation ska komma ner på en mer hållbar nivå. IMF har därför vägrat medverka i det bailoutprogram som träffades 2015.

För den grekiska regeringen är frågan om skuldlättnader central. Utan skuldlättnader är det möjligt att Tsipras regeringen faller och/eller inte genomför sina åtaganden. Premiärminister Tsipras möter en kraftigt motvind i den grekiska opinionen allt sedan bailoutavtet som träffades i juli 2015. Allt fler av de grekiska väljarna ser dystert på förutsättningarna för Grekland och dess ekonomi. Detta understryks i en färsk mätning av Pew som visar att 98% av grekerna anser att det ekonomiska läget är dåligt. Missnöjet med det rådande läget riktas mot den grekiska regeringen. Premiärminister Tsipras skulle sannolikt välkomna en uppgörelse kring skuldlättnader. Det skulle underlätta möjligheten att den grekiska ekonomin återhämtar sig och skulle även stärka Tsipras utsikter inför parlamentsvalet 2019.

Samtidigt är utrymmet för en uppgörelse kring skuldlättnader mycket begränsat. Tyskland går snart till förbundsval. En uppgörelse om skuldlättnader skulle potentiellt skapa en politiskt känslig sitation. (Det är dock inte enbart Tyskland som har invändningar mot skuldlättnader). Situation är dock delikat i och med att EU behöver IMFs medverkan: IMF anses vara en garant för att Grekland fullföljer sina åtaganden i bailoutavtalet. 

Därmed är det möjligt att en konflikt uppstår, om inte kompromiss kan nås som tillmötesgår de olika parternas krav och behov. Torsdagens möte kan med andra ord utvecklas till en raffinerat triangeldrama. 

Åtgärdspaketet passerade parlamentet

Premiärminister Tsipras lyckades samla ihop samtliga röster i sin koalition när det grekiska parlamentet i torsdags kväll röstade igenom ett kritiskt åtgärdspaket. Därmed undveks troligen en kommande likviditetskris i juli. Trots det återstår en rad frågetecken.

153 röster var tillräckligt för att en hotande likviditetskris  kunde avstyras. Det omdebatterade åtgärdspaketet som innehåller besparingar för de grekiska pensionärna och ytterligare besparingar godkändes av det grekiska parlamentet (en mer utförlig lista kan hittas här). 

Omröstningen banar, enligt Wall Street Journal, vägen för att Grekland när den så kallade eurogruppen sammanträder den 22 maj får klartecken till att kvittera ut ett nytt belopp ur den bailout som träffades 2015. På så vis kan Grekland betala tillbaka på lån som förfaller i juli. Krisen är på så vis troligen avvärjd. (Detta förutsätter givetvis att eurogruppen kommer överens).

Dock kvarstår en rad frågetecken. I samband med debatten inför omröstningen uppmärksammade premiärminister Tsipras att Grekland kan ta tillbaka en del av de åtgärder som landet har godkänt, om inte Grekland får ta del av skuldlättnader av de internationella långivarna. Det är på sin plats att EU och IMF är oense om och på vilket sätt Grekland bör ta del av skuldlättnader. Detta kan skapa komplikationer.

Fler frågetecken återstår. Regeringen Tsipras har förbundit sig att privatisera och reformera en rad företag och instutitioner som ägs eller drivs av den grekiska staten. Ett sådant objekt som väckt uppmärksamhet är projektet med att omvandlingen den gamla flygplatsen Hellenikon till ett bostadsområde med plats för näringsliv. Projektet skulle även bidra till att 70 000 jobb skapas enligt Kathimerini. För ett par veckor sedan stannade Hellenikonprojektet upp när kulturminister Lydia Koniourdo ville byggnandsminnesförklara ett antal byggnader i den gamla flygplatser. För ett par dagar sedan anmälde Piraeus skogsdepartement att en del av området som omfattas av Hellenikon är att betrakta som skog. Tillsammans har de båda händelserna rest frågetecken kring den grekiska regeringens vilja att genomföra sina åtaganden.

Det största frågetecknet är dock om regeringen Tsipras klarar av att fullfölja sina åtagande och härdar ut till valet 2019. Inför omröstningen igår drabbades Grekland av en generalstrejk. Demonstrationer utlystes runt om i Grekland. Åtgärdspaketet är impopulärt, särskilt eftersom det innefattar ytterligare besparingar för pensionärer, en särskilt utsatt grupp. SYRIZA befinner sig opionsmässigt i motvind. Det finns en risk att motvinden stärks ytterligare. 

Sannolikt kalkyrerar premiärminister Tsipras med åtgärdspaketet, tillsammans med tecken på ekonomi som kanske återhämtar sig, kan vända på utvecklingen. Om regeringen lyckas få de ekonomiska hjulen i rullning kan detta bidra till att dra loss SYRIZA ur det opinionsmässiga diket. Det finns dock en rad frågetecken om att så sker.

Mot nya mål

Ett preliminärt avtal har till slut träffats mellan Grekland och de internationella långivarna. Därmed ser det att en liknande situation som 2015 undviks, där Grekland var snubblande nära statskonkurs. Faran är dock inte över än.

Det är långt ifrån över även om en överenskommelse slöts i veckan. Den grekiska regeringen ska först se till att rösta igenom överenskommelsen i parlamentet, vilket enligt uppgift planeras till den 16 maj. Därefter ska den så kallade eurogruppen den 22 maj ta ställning till att betala ut ett överenskommet belopp till Grekland, med vilket den grekiska staten kan betala tillbaka långivarna och undvika en sits liknande 2015. Då först kan faran blåsas över.

Det återstår dock ett antal hinder på vägen tid. Ett sådant är om premiärminister Tsipras kan säkra tillräckligt många röster i parlamentet för att godkänna överenskommelsen. Det är oklart om så sker. 

Överenskommelsen innehåller moment som till exempel att sänka pensionerna 2019, att sänka den skattebefriade inkomsttröskeln 2020, ytterligare besparingar motsvarande 2% av BNP samt försäljning av andelar av ett statligt energibolag. Det kan bli svårt att samla det stöd som behövs.

Klart är oppositionen inte kommer att ge sitt bifall;  Ny Demokratis partiledare Mitsotakis betecknar överenskommelsen enligt Kathimerini som "Ett fjärde memorandum" och han yrkar även på nyval. 

En försiktig analys är, trots en vinglig och knapp majoritet, att premiärminister Tsipras troligen kommer att samla de röster som behövs för att vinna den kommande omröstningen den 16e maj.

Mer oklart är om eurogruppen kan komma överens mot bakgrund av att IMF har haft som krav att Greklands skuld måste reduceras för att IMF ska medverka. Förhållandet mellan IMF och EU har blivit allt mer komplicerat på senare tid och de två aktörerna står bitvis ifrån varandra i synen på Greklands behov av skuldlättnader. 

Detta pekar på att det grekiska så kallade dramat långt ifrån över, även om en överenskommelse har träffats.

Opinionsmätning

Det rådande opinionsläget består: oppositionen befinner sig i ledning och regeringen i lä.

Ny Demokrati 26,8%

SYRIZA 17,8%

Gyllene Gryning 8,4 %

KKE 7,1 

Demokratiska Alliansen 6.2%
-----------------------------------

Centerunionen 2,7%

Oberoende Greker (ANEL 2,5) %

Frihetsfärden (Plefsi) 2,4%

Folklig enhet (LAE) 1,5% 

Potami 1,4%

En färsk mätning (av ALCO/Parapolitika) bekräftar trenden: Ny Demokrati har skapat och upprätthåller ett gap gentemot det styrande regeringspartiet SYRIZA. Stärkt av den rådande medvinden upprepar partiets ordförande, Kyriakos Mitsotakis, ständigt kraven på nyval. Skulle val hållas idag är det mycket möjigt för att inte säga sannolikt att Mitsotakis blir ny premiärminister.

Samtidigt söker den sittande premiärminister Tsipras vända på den nedåtgående utvecklingen. En, av troligen flera, komponenter för att parera fallet i mätningarna är utfallet av förhandlingarna med landets internationella långivare. På torsdag kommande vecka ska ett möte hållas för att återuppta dem.

Det är oklart om hur utfallet av mötet och förhandlingarna kommer att bli. Kathimerini rapporterar om att IMF kommer att begära besparingar inom pensionsutbetalningar, bland annat. Det är oklart om Tsipras kan gå med på kraven: risken för ett internt uppror kan inte bortses. Den inom SYRIZA tongivande fraktionen Grupp 53 (till vilken finansminister Tsakalotos hör) har uttryckt missnöje med planerna. Premiärminister Tsipras har med andra ord en delikat uppgift framför sig.

Uppgiften som premiärminister Tsipras är ställd inför (om man benar ut den) består i att komma fram till en lösning som långivarna är nöjda med, som hans partikonstelation kan leva med, och som väljarna kan fördra.
Det slutar dock inte där.

Till detta hör (om man gör ett urval):

- en delikat situation med grannlandet Turkiet som behöver hanteras.
- en flyktingsituation inom Grekland som är internationellt uppmärksammad.
- en allt mer komplicerad cypriotisk försonings- och återföreningsprocess (med den grekiska regeringen som en av parterna).

2017 ser med andra ord att bli ett mycket spännande år.

Status quo

Läget är, i princip, oförändrat trots överenskommelsen som offentliggjordes i måndags mellan Grekland och dess (europeiska) långivare. Dödläget påverkas även att långivarna oeniga sinsemellan: EU och IMF har inte kommit överens om vägen framåt för Grekland. Detta kan få konsekvenser för den grekiska regeringen och dess möjligheter att undvika nyval.

Beskedet i måndags mötes nog i initialt med jubel och glädje på många håll. Därefter följdes det av förvirring. Grekland och dess långivare tycktes ha nått en överenskommelse vilket skulle öppna för att landet får klartecken att kvittera ut nya pengar. Dessutom fanns tecken på att Grekland skulle komma ifråga för skuldlättnader, ja till och med föremål för en nedskrivning av dess skulder. Beslutet från Eurogruppens sammanträde i måndags, då beslutet togs, medförde att den grekiska regeringen skickade iväg pressmeddelandet i bilden ovan. Beslutet tolkades av den grekiska regeringen som en framgång. Men efter att beskedet granskats närmare började frågetecken dyka upp. Vad hade man egentligen kommit överens om?

Förvirringen, upplevd eller verklig, kan ha varit anledningen till att ESM kände ett behov av att idag offentligöra denna guide till måndagens besked. Där står det  i klartext att "the Eurogroup has excluded any nominal haircuts", det vill säga att det utesluter skuldnedskrivning i ordets formella betydelse. Vad man har kommit överens är åtgärder som gör Grekland skuldbörda något lättare att bära:

"The smoothing of the repayment profile refers to Greece’s second programme, with the EFSF. The weighted average maturity of the loans in this programme was initially agreed to be 32.5 years. Due to a number of factors, this has since dropped to approximately 28 years. The maturity will now be brought back up to 32.5 years, so that a number of repayment humps in the 2030s and 2040s can be spread out over several years."

Det är sannolikt ett välkommet besked för den grekiska regeringen. Titta man närmare på ESMs förtydligande kan det tolkas som en indirekt skuldnedskrivning, även om dessa ord inte alltid används. Det är en med andra ord smärre lättnad - eftersom återbetalningarna minskas portioneras ut över en längre tid (och inflationen kan göra sitt till för att lätta  på skuldbördan - men dock lång ifrån en direkt skulnedskrivning. Huruvida det är tillräckligt är en annan fråga.

IMF har dock uttryckt att måndagens beslut inte är tillräckligt. Den internationella valutafonden vägrar dessutom att delta i ytterligare ett lånprogram så länge en relevant skuldnedskrivning inte ingår. Eurogruppen ser ut att inte vilja gå med på skuldnedskrivningar, vilket understryks av ESMs guide. Ett dödläge har uppkommit således. Det ställer till det för den grekiska regeringen.

Grekland kläms mellan långivarna, så har i alla fall denna artikel tolkat beslutet. Det kan vara en rimlig tolkning. En politisk tolkning är att måndagens besked får konsekvenser för den grekiska regeringen. Att få till stånd en skuldnedskrivning var ett viktigt vallöfte för premiärminister Tsipras. Frånvaron av en sådan i måndagens beslut ställer troligen till det för regeringskoalitionens möjligheter att undvika nyval. Ju längre tid låsningen mellan Eurogruppen och IMF varar, desto större är sannolikheten att det åter blir turbulent i Grekland. Det är möjligt att rådande status quo troligen blir en parentes, en parantes som snart kan komma att slutas.

Opinionsmätning

Rollerna är ombytta drygt ett år efter valet. Ny Demokrati (det tidigare regeringspartiet) gått förbi SYRIZA samtidigt som regeringspartiet (och tidigare oppositionspartiet) SYRIZA faller. En ny mätning visar dessutom att gapet mellan de två partierna ökar. Det är en markant förändring jämfört med situationen för ett år sådan. Trots det visar en annan mätning en misstro mot partiernas förmåga att leda landet. Det är en utveckling som oroar. 

Bilden här ovan är talande. På drygt ett år har det tidigare populära och populistiska Syriza tappat sin tidigare glans. Ett partiledarbyte i Ny Demokrati har medfört en skjuts uppåt och förbi Syriza. Det finns många olika tolkningar som har framförts till denna utveckling i väljaropinionen. En är att det kostar på att regera. Väl i maktställning tvingas partier till att genomföra impopulära åtgärder. En annan tolkning, som är kopplad till den första, är att väljarna jämför vad partierna har lovat i valet med vad som faktiskt har genomförts. I detta fall har Syriza och premiärminister backat från sina vallöften och även intagit motsatta ståndpunkter. Detta förklarar en del av den nedåtgående utvecklingen för Syriza. Det finns ytterligare tolkningar att göra.

Ser man dock på opinionsiffrorna här nedan, som är hämtade från Makedoniens universitet, så har inte mycket hänt utöver den rådande trendan för de två stora partierna i grekisk politik för närvarande, det vill säga Ny Demokrati och Syriza.

Ny Demokrati 32%
Syriza 16%
Gyllene Gryning 8%
KKE 6%
Demokratiska Alliansen 5,5%
Centerunionen 3%

Plefsi 3%
ANEL 2%
Potami 1,5%
LAE (Folklig enhet)1% 

Övriga 6,5%

En siffra står dock ut som en fyrbåk i alla de mätningar som görs. Den syns i bilden i den röda stapeln här nedan. Väljarna ställer sig tydliga skeptiska till partiernas förmåga att styra Grekland. 52% av väljarna tycker (enligt denna mätning i Public Issue) att varken Syriza eller Ny Demokrati är bäst lämpade att styra landet. Det skulle kunna tolkas som en mycket allvarlig utmaning för tilltron till demokrati och för tilliten till partipolitiken. Det finns därför all anledning att studera och följa denna siffra närmare. Det som händer i Grekland kan reflektera det som kan händ i Euuropa

Nyval: Mer än bara rykten

När både premiärminister Tsipras och oppositionsledare Mitsotakis börjar tala om nyval ökar sannolikheten att så sker. Paradoxalt nog finns det argument som talar emot nyval.

Indikationerna att ett nyval kan vänta har funnits ett tag. Regeringsombildningen nyligen är ett sådant tecken. Ombildningar kan tolkas som ett sätt (som i längden kan vara ohållbart) att söka vända på en sjunkande opinion. Premiärminister Tsipras tog till detta grepp förra året innan han kort därefter beslöt sig för att gå vidare till nyval.

Ett annat tecken är att den, relativt, nye oppositionsledaren Kyriakos Mitsotakis trycker på för nyval. Mitstotakis har idag, fredag, startat igång en mindre turné i Grekland vilket har tolkats som upptakten till ett nyval.

Ytterligare ett tecken på att ett nyval kan komma att utlysas är att premiärminister Tsipras själv har börjat tala om det. I samband med gårdagens strejk som genomfördes i Grekland varnade premiärministern för att kollapsade förhandlingar med de internationella långivarna kan resultera i nyval.

Blir det då nyval? Det återstår givetvis att se. Det finns helt klart ett argument som talar för ett nyval: regeringen är impopulär och det finns frågetecken om det kan hålla ihop för att driva igenom politik. Det räcker med att tre stycken ledamöter som hör till regeringskoalitionen lämnar för att regeringskrisen är ett faktum.

För stunden finns det argument som talar emot ett nyval. Tsipras skulle, med tanke på det att regeringspartierna ligger under i opinionsmätningarna, få det svårt att vinna ett nyval. Samtidigt är det oklart om Mitsotakis och Ny Demokrati skulle kunna, ensamt eller tillsammans med andra partier, få tillräckligt med röster för att samla en majoritet i det grekiska parlamentet.

Så länge de rådande positionerna består i det grekiska opinionsmätningen är det därför mycket som talar att ett nyval inte utlyses. Detta kan dock snabbt komma att ändras om det blir ett skifte i den tämligen lättrörliga grekiska opinionen.
Osvuret är med andra ord bäst.