Regeringskoalitionen upplöst

Den juniora partner i den styrande koalitionen lämnar regeringen på grund av oenighet kring den så kallade makedonienfrågan. 

Spänningen inom regeringskoalitionen har stegrats under en längre period. Oenigheten mellan Syriza och Oberoende greker, de två regeringsparterna, över den så kallade makedonienfrågan har varit den drivande anledningen. Panos Kammenos, partiledare för den juniora regeringsparten Oberoende greker, har motsatt sig att Grekland ratificerar (godkänner) det avtal som har förhandlats fram, Prespesavtalet. I och med att det grekiska parlamentet har hamnat i en situation där det inom en snar framtid ska ta ställning till avtalet meddelade Kammenos igår att han lämnar regeringen. Beskedet var väntat.

Därmed har premiärminister Tsipras formellt tappat sin majoritet i det grekiska parlamentet. Kort efter Kammenos besked meddelade Tsipras att han begär att ett misstroendevotum ska hållas i parlamentet. Syftet är att utröna om han har ett parlamentariskt stöd för att kunna fortsätta regera. I skrivande stund pekar mycket på att han komma att få en majoritet (151 av 300 röster) när det grekiska parlamentet ska ta ställning. Misstroendomröstningen kan komma att hållas redan på onsdag denna vecka.

Greece, Europe Elects analysis:

Will Prime Minister Tsipras (SYRIZA-LEFT) survive vote of no confidence?

MPs required: 151/300

MPs who are projected to support Tsipras: 151

SYRIZA-LEFT: 145
ANEL-ECR: 4
Potami-S&D: 1
unaffiliated: 1
other parties: 0#Prespa #Tsipras

— Europe Elects (@EuropeElects) January 13, 2019

Trots att Tsipras troligen klarar en misstroendeomröstning är det rimligt att anta att han kommer att utlysa ett nyval, mycket på grund av att det parlamentariska underlaget är sannolikt för bräckligt och ohållbart i längden. Det lär i så fall ske när parlamentet röstat ja till Prespesavtalet. Beskedet om nyval kan komma att lämnas så att nyvalet infaller samtidigt med valet till europaparlamentet som hålls i maj. 

Det går samtidigt inte att utesluta att Tsipras väljer att fullfölja mandatperioden, som löper ut i oktober. Fyra ledamöter från Oberoende greker har för närvarande valt att sitta kvar i regeringen: turismminster Elena Kountoura, jordbruksminister Vassilis Kokkalis och biträdande ministrar Thanassi Papachristopoulos och Costas Zouraris. (Kountoura och Kokkalis har blivit uteslutna ur Oberoende greker). Det ger Tsipras en viss stadga. 

Ο Βασίλης Κόκκαλης παρότι βρίσκεται σε στάδιο διαπραγμάτευσης για την ψήφο του στο Εθνικό θέμα από την Κίνα αρκεί η πρόθεση για ανταλλαγή θέσης προκειμένου να απομακρυνθεί από την κοινοβουλευτική ομάδα των ΑΝΕΞΑΡΤΗΤΩΝ ΕΛΛΗΝΩΝ

— Panos Kammenos (@PanosKammenos) January 14, 2019

Η Κα Κουντουρά με επίσημη ανακοίνωση της αποφάσισε να ανταλλάξει την ψήφο της και το όνομα της Μακεδονίας με την υπουργική καρέκλα. Την θέτω από τώρα εκτός κοινοβουλευτικής ομάδας των ΑΝΕΞΑΡΤΗΤΩΝ ΕΛΛΗΝΩΝ.

— Panos Kammenos (@PanosKammenos) January 14, 2019

En tungt vägande anledning till att Tsipras kan välja att sitta kvar mandatperioden ut är att det ger honom en möjlighet att förbättra utgångsläget inför valet. Lyckas han få Prespesavtalet godkänt av det grekiska parlamentet kan ha söka visa att Syriza, det parti Tsipras leder, är regeringsdugligt. Även om Syriza lär förlora det val som följer (vilket är det mest troliga scenariot enligt opionsmätningarna) kan Tsipras försöka nå ett högre syfte: att göra sig och sitt parti fortsatt politiskt relevant. 

Spänningen stiger inom regeringskoalitionen

Inom kort kan en kedjereaktion sätta igång i Skopje som mynnar ut i att Grekland får gå till vallokalerna i förtid. 

Redan till maj, när valet till europaparlamentet är planerat att hållas, kan Grekland rösta om vem som ska styra landet. Detta scenario förutsätter dock följande händelseförlopp:

FYROMs premiärminister Zoran Zaev har, som Kathimerini meddelar, tagit steget och lagt fram till parlamentetet fyra konstitutionenella förändringar som ingår i det så kallade Prespesavtalet, det vill säga den överenskommelse som träffades mellan FYROM och Grekland för att bilägga den mångåriga tvisten kring namnet Makedonien. Debatten som leder fram till omröstningen väntas hållas kommande onsdag. Om Zaev får med sig parlamementet att godta de konstitutionella förändringarna hamnar bollen i Grekland.

Då återstår nämligen att Greklands parlament ratificerar Prespesavtalet för att det ska träda i kraft. Premiärminister Tsipras väntas lämna besked om när det grekiska parlamentet ska ratificera Prespesavtalet. Problemet för Tsipras är att Panos Kammenos, partiledare för Obereonde greker och Tsipras koalitionspartner, motsätter sig Prespesavtalet. Kammenos har hotat bryta upp koalitionen med Syriza om avtalet godtas, vilket i så fall innebär att utan Kammenos och de sex ledamöterna från Oberoende greker förlorar Syriza majoriteten i parlamentet.

Till saken hör att två ledamöter för Obereonde greker har deklarerat att de kan bryta med partilinjen och kan tänkas rösta för Prespesavtalet. Även mittenvänsterpartiet Potami har deklarerat att de kan tänkas ge sitt stöd till avtalet. Premiärminister Tsipras har således i praktiken de röster han behöver för att det grekiska parlamentet ska ratificera Prespesavtalet, ett projekt som premiärminister Tsipras investerat åtskillig politisk prestige i.

Problemet för premiärministern kan dock sammanfattats i att han kan vinna slaget och förlora kriget. Utan stödet från Obereonde greker blir det i praktiken ohållbart för Tsipras att försöka fortsätta att regera. Därför kan ett val i förtid bli följden. Utfallet av omröstningen i FYROM de närmaste dagarna kan således bli inledningen till att detta scenario förverkligas.

Kommer koalitionen att kollapsa?

Den styrande regeringskoalitionen kan komma att kollapsa över oenighet avseende Nordmakedonien.

En allt mer tilltagande oenighet kring Prespesavtalet kan komma att fälla den grekiska regeringen. Ordföranden för Oberoende greker (ANEL) Panos Kammenos motsätter sig Prespesavtalet, det vill säga den föreslagna överenskommelse som tagits fram av Grekland och FYROM för att lösa den mångåriga konflikten avseende namnet för den före detta jugoslaviska delrepubliken. Kammenos (som är ledare för den juniora partnern i den grekiska regeringen) hotar att lämna regeringen om avtalet ratificeras i det grekiska parlamentet. Det kan skapa en allvarlig politisk kris för premiärminister Alexis Tsipras. Utan de sju ledamöterna från Oberoende greker försvinner regeringens majoritet, som för närvarande räknas till tre rösters övervikt.

Man kan spekulera i varför krisen uppkommer nu. En uppenbar anledning är det utsatta läget i opionen. Det är i dagsläget ytterst tvivelaktigt om Oberoende greker återfinns i det grekiska parlamentet när val hålls nästa år. Kammenos agerande kan ses som ett sätt att göra sitt parti fortsatt relevant i väljarnas ögon. Som ledare för ett nationalistiskt parti är den så kallade namnfrågan, det vill säga konflikten angående med grannlandet i norr över namnet, en känslig fråga; (en fråga som för övrigt även behandlats här). Det är svårt för Kammenos att backa i en fråga som är central för hans väljare.

Samtidigt är det även anmärkningsvärt att Kammenos är villig att offra koalitionen för att kunna profilera sitt parti. Om regeringskoalitionen kollapsar, så faller troligen även regeringen. Resultatet lär i så fall bli att ett nyval blir utlyst. Det pågår således ett högt spel inom regeringen.

Uppdatering: Utrikesminister Nikos Kotzias har idag avgått med anledning av oenigheten kring den nordmakedonska frågan. Enligt uppgifter till Kathimerini avgår Kotzias på grund av otillräckligt stöd från premiärminister Tsipras.

På bilden: Avgående utrikesminister Nikos Kotzias

I rörelse

Migrationsfrågan har hamnat högt upp på den politiska dagordningen och påverkar även relationerna inom regeringen. 

45 570 flyktingar befann sig i Grekland torsdagen den 17e mars. Siffran stiger dag för dag. Gränsen norrut, främst mot Makedonien, men även Albanien och Bulgarien har i praktiken stängts av. Samtidigt fortsätter flyktingar att bege sig till Grekland (även om siffrorna rapporteras ha minskat de senaste dagarna). Detta skapar problem för premiärminister Tsipras. 

Tsipras har uttryckt farhågor om att Grekland håller på att förvandlas till en "själarnas lagerplats". En  fungerande lösning, som gör att situationen i Idomeni, Kilkis, Polykastro, Chios och Lesbos lättas upp, efterfrågas. Visserligen pågår förhandlingar om flyktingfrågan inom EU och mellan EU och Turkiet, från vilket majoriteten av flyktingarna passerar. Det återstår dock att se vad ett framförhandlat avtal kommer att innebära och, än viktigare, hur det kommer att efterlevas. 

Mer klart är dock att flyktingfrågan har lämnat avtryck i den politiska debatten i Grekland. Frågan har rent av orsakat politisk strid inom regeringen och ökat spänningarna internt. Försvarsminister Panos Kammenos, ordförande för Oberoende greker tillika Syrizas koalitionspartner, krävde tidigare i veckan migrationsminister Yannis Mouzalas avgång. Mouzalas, som tillhör Syriza, hade enligt Kammenos använt fel ordval för att beskriva grannrepubliken i norr. Uppgifter förekom att Mouzalas rent av lämnade i sin avskedsansökan. Efter en del turer sägs nu kontroversen ha bilagts, rapporterar Kathimerini. Åtminstone för stunden.

Det går att i efterhand att tolka kontroversen mellan försvarsministern och migrationsministern som i onödan uppförstorad. Mer relevant är troligen att tolka detta skeende som ett tecken på att relationerna mellan regeringerns två koalitionspartners är ansträngd. Syriza har tidigare kört över Oberoende greker i politiska frågor (en sådan är den om samkönade partnerskap). Om Oberoende greker, som en följd av denna kontrovers lämnar koalitionen med Syriza, är en regeringskris ett faktum. 

Sådana spekulationer skapar i sig bekymmer för premiärminister Tsipras. De är troligen ovälkomna i ett läge när hans förtroendesiffror sjunker och Syriza befinner sig i opionmässig motvind. Visserligen skulle premiärminister Tsipras kunna försöka att byta ut Oberoende greker mot en annan koalitionspartner, om Kammenos och hans parti lämnar. Det är dock svårt att se hur det skulle ske. Dessutom har tankar kring en samlingsregering eller nyval avfärdats tidigare i år.

I ett läge där flyktingfrågan saknar ett svar, där planerna kring pensionsreformen orsakar strejker och demonstrationer, där förhandlingarna mellan den grekiska staten och dess långivare ännu inte ser ut att lösas, stiger insatsen för premiärminister Tsipras allt mer. Flyktingfrågan kan mycket väl bli en droppe till i den bägare som gör att Tsipras regering faller. 

En pyrrhusseger?

Med 251 röster av totalt 300 röstades den lista som ska bilda en grund för ett avtal med EU, IMF och ECB igenom parlamentet med råge. Det hade behövts 151 röster för att listan skulle bifallas (32 röstade nej). Men granskar man röstutfallet närmare kan man fråga sig om det inte var en pyrrhusseger för den grekiska regeringen?

10 ledamöter från regeringssidan antingen avstod från att rösta eller röstade emot. Ytterligare 7 stycken var frånvarande när omröstningen hölls, enligt uppgifter från Reuters. I klartext kan det tolkas som ett problem för premiärminister Tsipras när totalt 17 stycken ledamöter inte ställer sig bakom regeringens förslag. Den grekiska regeringskoalitionen samlar för närvarande 162 mandat. Det innebär att regeringen ensam inte hade lyckats rösta igenom avtalsförslaget. Det kan vålla problem framöver.

För stunden är det kanske ett mindre problem: oppositionen gav sitt stöd och förslaget röstades igenom. Marginalen är tydlig. Det breda stödet skickar dessutom en klar signal till omvärlden att det grekiska parlamentet accepterar en kommande överenskommelse, vilket ökar utsikterna för att ett avtal kan träffas. På så vis är det en framgång för premiärminister Tsipras. Han uppger själv att han  nu "har ett starkt mandat att genomföra förhandlingar för att nå en ekonomiskt livskraftig och socialt rättvis överenskommelse”. Men utfallet i de egna leden vållar bekymmer.

Kathimerini noterar att bland dem som i Tsipras egna led avstod från att rösta hör energiminister Panagiotis Lafazanis, biträdande arbetsmarknadsminister Dimitris Stratoulis och parlamentets talman Zoe Konstantopoulou. Koalitionspartnern Panos Kammenos, ordförande för Oberoende greker (Anel), röstade visserligen ja, men uppgav att det var ett dilemma mellan kapitulation eller inbördeskrig. Kammenos uppgav även att denne kommer att lämna regeringen om ett nytt memorandum (ungefär besparingsprogram) ingås mellan Grekland och EU. Här någonstans kan man ana att fröet har såtts till en blivande konflikt inom SYRIZA och en brytning mellan Tsipras och Kammenos.

Turerna kring den animerade och i många avseenden maratonlånga omröstningen är många, men kontentan är klar. Utfallet av omröstningen ställer frågan om det var en pyrrhusseger för premiärminister Tsipras: visserligen en seger, men kanske en allt för dyrköpt sådan.

(Ännu) ett parti i kris

Ännu en ledamot ledamot har lämnat skutan. I och med att parlamentsledamoten Panayiotis Melas idag meddelade att han lämnar Självständiga greker betyder detta att partiets kris förvärras. 12 av 20 stycken ledamöter har hoppat av sedan 2012 års val. Partiet riskerar att sjunka helt i opinionen.

Formellt sett var det skiljaktigheter i en sakfråga som var anledningen till att Melas idag meddelade sin avgång från Självständiga greker. Han ville inte ansluta sig till partiets linje inför presidentvalet 2015. Partiet kommer att motsätta sig regeringens förslag till presidentkandidat. I och med att regeringen saknar den majoritet som behövs för att få igenom sitt förslag skulle Självständiga grekers linje medföra att regeringen avgår och att nyval hölls. Melas hade, enligt uppgifter, en avvikande åsikt i frågan gentemot sitt parti, vilket medförde att han lämnat partiet.

Att en partiledamot lämnar ett parti får vanligtvis inte så stor uppmärksamhet (det händer tämligen ofta inom grekisk politik) om det inte vore så att det markerar än tydligare krisen inom Självständiga greker. I färska mätningar balanserar partiet på treprocentsspärren till parlamentet.

Det finns ett antal anledningar till partiets nedåtgående trend. En sägs vara partiledaren Panos Kammenos agerande och ledarskap i partiet. Partiet kretsar i stort sett kring honom.

En annan, och kanske mer relevant, anledning är att partiet fortsatta existens ställs under lupp. Självständiga greker uppstod som en konsekvens av memorandumet. Det motsatte sig de avtal som landet slöt och har seglat på en populistisk våg. När nu memorandumet är på väg mot sitt slut (eller åtminstone ta steg mot att närma sig en avvecklingsfas), börjar partiets existensberättigande att granskas.

Partiet söker med andra ord hitta ett skäl till att vara relevant för väljarna och kanske hitta nästa våg att surfa på. Melas avhopp är en indikation på att det finns växande tvivel om partiets strategi kommer att bära. Hans avgång kan komma att följas av flera andras.

Upp som en sol...

Den som vill se ett exempel på dynamiken inom grekisk politik bör gärna titta närmare på Oberoende greker (Anexartiti Ellines). Partiet knoppades av från Ny Demokrati så sent som i februari i år. Det marscherade raskt fram och lyckades kort därefter ta sig in det grekiska parlamentet som fjärde största parti i valen i maj och juli med ett stöd på 7,5% . Partiets ordförande, Panos Kammenos, profilerade sig som en utpräglad kritiker av memorandumet och EU och fick ett gensvar i opinionen. Nu verkar partiet stå inför en begynnande kris som rent av kan hota partiets fortsatta existens.

Panos Kammenos och Oberoende greker kan till vis del liknas vid en spegelbild till Alexis Tsipras och Syriza. Båda har med relativ framgång pejlat den grekiska opinionen och siktat in sig på missnöjet med memorandumet (överenskommelserna om besparingar och reformer som Grekland förbundit sig till). Båda har med framgång lyckas knyta till sig väljargrupper som tidgare stött Ny Demokrati respektive Pasok. I samband med valen i år talades till och med om att bygga en regeringskoalition där Syriza och Obereonde greker (i kombination med Demokratisk vänster) förenade i gemensam opposition mot memorandumet.

Att mandaten inte räckte till är en grundläggande orsak att det blev som det blev. En annan orsak är att det formellt finns stora sakpolitiska skillnader mellan partierna. Pasok och Ny Demokrati ligger, retoriken till trots, exempelvis närmare varandra politiskt än vad Syriza och Oberoende greker gör.

Ytterligare en orsak till att ingen regeringskoalition inte blev av är frågan om Tsipras och Kammenos skulle fungera ihop. Oberoende greker är till stor del Kammenos egen skapelse; det är Kammenos som styr och ställer.

Det är här som roten till krisen kan skönjas. I måndags träffades partiets övriga tjugo parlamentsledamöter för att ställa frågor om vilken politik partiet ska föra inom olika områden. Kammenos lämnade mötet. Dagen därpå uteslöts Yannis Manolis, en av de parlamentsledamöter som hade ställt frågor till Kammenos i samband med mötet. Lite senare samma dag avgick partiets talesperson Christos Zois, i protest mot Kammenos agerande. "Jag gav upp hoppet", sa Zois i ett uttalande.

Partiet kan snart börja vackla, detta trots att partiet för närvarande står relativt stilla i opinionen (6,5% i november enligt denna mätning från november). Frågorna växer om partiets framtid. I mångt och mycket är Obereonde greker ett enfrågeparti: det har drivit kritiken mot memorandumet, EU och dess olika företrädare till sin spets.

Det är mycket möjligt att fokuseringen på en fråga och Kammenos ageranden (inte minst när uppgifter som dessa dyker upp) som bidragit till att partiets ledamöter nu gör uppror, tvistar sinsemellan och hoppar av. Det kan gå fort i grekisk politik. Ibland riktigt fort.