Mitsotakis ny premiärminister i Grekland

Det blev som väntat ett maktskifte i Grekland. Valresultatet bjöd även på ett antal överraskningar.

Mitsotakis ny grekisk premiärminister
När rösterna räknats klart blev utfallet av valet det förväntade. Det blev ett maktskifte. Med nästan 40% av rösterna bakom sig står det klart att Ny Demokratis partiledare Kyriakos Mitsotakis får i uppdrag att bilda regering i Grekland. Utfallet blev så pass tydligt att Ny Demokrati får egen majoritet i parlamentet (i det grekiska valsystemet tilldelas det största partiet 50 extra mandat). Det är ett trendbrott. Det är första gången sedan 2009 som ett parti ensamt kan bilda regering i Grekland. Mitsotakis har utlovat en rivstart ifall han skulle få väljarnas förtroende att bilda regering. Det återstår att se hur han lyckas.

Har den populistiska vågen ebbat ut?
Att nyfascistiska Gyllene Gryning åker ur parlamentet är nog en av valets största överraskningar. Partiet samlade 2,93% av rösterna, det vill säga hamnar under treprocentspärren för att erhålla mandat i det grekiska parlamentet. Lägg dessutom till att högernationalistiska/populistiska Oberoende Greker åker ut samt att vänsterpopulistiskt anstrukna SYRIZA förlorade makten så finns det troligen fog för att hävda att den populistiska vågen har ebbat ut. Årminstone för tillfället. Att man inte kan definitivt kan dra denna slutsats beror troligen på två anledningar. Den första är att det nybildade högernationalistiska Grekisk Lösning kommit in parlamentet (med 3,7%); Grekisk Lösning har troligen tagit en hel del väljare från Gyllene Gryning. Den andra anledningen är att grogrunden för att populistisk retorik ska få fäste finns kvar; arbetslösheten är med dryga 18% mycket hög och landet har långt ifrån hämtat sig från den långvariga ekonomiska krisen.

SYRIZA går tillbaka men Tsipras är långtifrån uträknad
Förlusten av regeringsmakten är kännbar. Tsipras lär troligen bli kritiserad internt. Det finns dock ett antal faktorer som bidrar till att det är för tidigt att räkna ut Tsipras. Den första är att valförlusten inte är så kännbar som man kan tro. Partiet fick i valet 31,53% av rösterna. Detta bör jämföras med de 35,46% som partiet samlade i det föregående valet, det vill säga i september 2015. Det finns troligen fler faktorer som talar emot Tsipras, men man bör hålla i åtanke att valresultatet innebär och bekräftar att SYRIZA blir med god marginal det största oppositionspartiet i grekisk politik.

Fler överraskningar i valet
Allt som allt åker fyra partier ut ur det grekiska parlamentet. Utöver redan nämnda Gyllene Gryning och Oberoende greker får Floden (Potami) och Centerunionen lämna. De två sistnämnda är mittenpartier som, om man tolkar väljarnas dom, inte lyckats göra ett avtryck i grekisk politik. Två andra partier får träda in i deras ställe. Högernationalistiska Grekisk lösning har redan nämnts. Partiet samlade troligen mycket att sitt stöd genom sitt motstånd mot Prespesavtalet, den överenskommelse som Grekland och Nordmakedonien träffat för att lösa den politiskt infekterade namnfrågan. Mycket talar dock för att det politiska intresset kommer att riktas mot det andra partiet som lyckats ta sig över treprocentsspärren. Med 3,44% och 9 mandat blir Yannis Varoufakis parti MeRA25 det minsta partiet i det grekiska parlamentet. Det bör dock inte vara ett hinder för Varoufakis. Hans politiska retorik är, om uttrycket tillåts, lika färgstark som hans skjortor.

Små marginaler kan avgöra det kommande maktskiftet

Ny Demokrati på väg mot valseger
Utfallet av den 26:e maj pekar på att Ny Demokrati allt mer sannolikt kommer att stå som valsegrare den 7:e juli. Kyriakos Mitsotakis lär då få i uppdrag att bilda regering. Det är oklart om han kommer att bilda en koalitionsregering eller inte. Om utfallet blir det förstnämnda är det mycket som pekar på att KINAL, det vill säga före detta PASOK, kan bli en trolig junior partner i en koalition. För tillfället kretsar den politiska diskussionen just kring om Ny Demokratis förutsättningar att bilda regering.

Småpartiernas öde kan avgöra om Ny Demokrati får egen majoritet
En rad småpartier befinner sig för tillfället vid treprocentspärren, gränsen för att komma in i det grekiska parlamentet. Oberoende greker, Potami, Centerunionen ser ut att vara på väg ut ur parlamentet. Mera 25, Folklig Enhet ser ut att, möjligen, vara på väg in. Småpartiernas öde är svårt att sia om. Det som kan vara avgörande är hur väljarna ställer sig gentemot de två partierna som utmanar om makten. Detta beror på hur det grekiska valsystemet är konstruerat. Grekland tillämpar ett system där femtio mandat tillfaller det största partiet. Ju fler partier som tar sig över treprocentsspärren, desto svårare blir för det största partiet att uppnå egen majoritet. Denna detalj kan bli det som avgör småpartiernas öde.

För tidigt att räkna ut SYRIZA?
Även om allt mer pekar på att Alexis Tsipras kommer att meddela att han avgår som premiärminister den 7:e juli finns det ett antal punkter som kan bidra till att minska förlustmarginalen. En sådan punkt är den partiledardebatt som är tänkt att hållas den första juli. En annan punkt är relationen mellan Grekland och Turkiet. På senare tid har den blivit allt mer ansträngd. Detta kan komma att gynna den sittande statsministern.

Mycket talar för att SYRIZA tappar väljare
En intressant inblick i SYRIZA inför det  stundande valet kommer från Michalis Spourdalakis. Spourdalakis kandiderade till europaparlamentet i valet i maj för SYRIZA och är även en av partiets grundare. Spourdalakis noterar följande: "people who voted SYRIZA four years ago, September 2015, they didn’t go to vote. They abstained. Only 58 percent of the people who voted for SYRIZA in the last general election, went to vote this time around. While New Democracy was gaining support from the smaller parties, the parties of the crisis— the River, the Independent Greeks, etc. SYRIZA had no other supporting pools to draw support, while almost 90 percent of the people who voted New Democracy in the last election went to vote." Om man utgår från Spourdalakis reflektionen pekar mycket på att den valvind som förde SYRIZA till makten 2015 kommer att lysa med sin frånvaro den 7:e juli 2019.

Slutet för den populistiska vågen?

Har den populistiska vågen ebbat ut? Vänsterpopulistiska SYRIZA gick bakåt i valet den 26:e maj och den tidigare regeringspartnern, högerpopulistiska Oberoende greker (ANEL) hamnar utanför treprocentsspärren.   

Ett chockresultat för premiärminister Tsipras

Valresultatet den 26:e maj är något av en chock. Inför valet hade premiärminister Tsipras presenterat en rad vallöften i ett försök att minska gapet till oppositionspartiet Ny Demokrati. När rösterna räknats i valet till europaparlamentet samlar Ny Demokrati 33,1% av rösterna jämfört med SYRIZAs 23,8%. Gapet förblev i princip oförändrat. Ny Demokrati gick även fram i de regionala valen som hölls samma dag, med klara segrar i fem av tretton regioner (i sju andra regioner väntar en andra valomgång). I symboliskt viktiga Aten ser Kostas Bakoyannis ut att vinna valet som borgmästare. Kyriakos Mitsotakis ser ut att ha avgått med segern i styrkemätningen mellan honom och premiärminister Tsipras.

Grekland går till valurnorna igen
Vidden av valresultatet (samt att Tsipras regeringsunderlag ser ut att minska ytterligare och närmast bli ohållbart) bidrog sannolikt till att premiärministern lämnade beskedet om nyval samma kväll som det preliminära valresultatet blev offentligt. Mycket talar för att valet till det grekiska parlamentet kommer att hållas den 7:e juli.

Slutet för den populistiska vågen?

Den stora överraskningen är dock att väljarna tycks ha stått på sig. Missnöjet över utvecklingen i Grekland under mandatperioden har inte rubbats av de vallöften som SYRIZA presenterat. Därmed uppstår frågan: har den populistiska vågen ebbat ut? Det är inte bara vänsterpopulistiska SYRIZA som drabbats. Även den tidigare koalitionspartnern, högerpopulistiska och nationalistiska Oberoende greker (ANEL) har gått kraftigt tillbaka. ANEL samlar 0.8% när rösterna räknats samman och hamnar således utanför Europaparlamentet.

Väljerna höjer kraven: småpartierna hamnar utanför

En läsning av valresultatet är att väljarna allt mer ställer krav på sina politiker. Det gäller inte enbart de styrande partierna utan över hela det politiska spektrumet: Centerunionen hamnar utanför (och ser ut att implodera i parlamentet som en följd av inbördes stridigheter och avhopp). Populistiska Pleusi eleufterias, Laiki Enotita, DieM 25 hamnar klart under treprocentsspärren. Utanför europaparlamentet hamnar även vänstermittenpartiet Floden (To Potami). Partiets ledare, Stavros Theodorakis, har meddelat att han avser att avgå sedan partiet tappat mer än tre av fyra väljare jämfört med föregående val.

Två högerextrema partier till europaparlamentet

Valresultatet bjöd på ytterligare en överraskning. Det nynazistiskt anstrukna Gyllene Gryning (4,88%) halverades jämfört med föregående val till europaparlamentet (9,39%). Mycket talar för att partiet tappade många av sina röster till ett annat högerextremt parti, Grekisk Lösning (4,18%). Partiet är en motståndare till Prespesavtalet och samlar många av sina röster i norra Grekland. 

För tidigt att dra slutsatser?
Nick Malkoutzis argumenterar att det möjligen är för tidigt att dra slutsatsen att populismens tid är över - även Ny Demokrati har lagt fram vallöften som kan tolkas som populistiska. Även i Ny Demokrati finns det politiker, som t.ex. Adonis Georgiadis, som framstår som populistiska. Ett visst mått av försiktighet när valresultatet tolkas kan vara på sin plats.

En förändrad dynamik

Trots ovanstående brasklapp finns det en summering som kan dras. En följd av valresultatet är att dynamiken i grekisk politik går i en tydlig riktning. Ny Demokrati ser ut att få uppdraget att bilda regering när kommande val till parlamentet hålls. Frågan är hur stor marginalen kommer att bli, och om partiet kommer att behöva stöd från ytterligare ett parti (troligtvis socialdemokratiska KINAL) för att bilda en majoritet i det grekiska parlamentet. 

Oförändrat läge i opinionen

Oppositionspartiet Ny Demokrati i fortsatt ledning enligt mätning

Vore det val idag är det mycket som talar för att Kyriakos Mitsotakis skulle kunna utropa sig till ny premiärminister. Med knappt ett år till valet i 2019 befinner sig nämligen oppositionspartiet Ny Demokrati, som Mitsotakis är partiledare för, i fortsatt och tydlig ledning, enligt en mätning som genomförts av RASS/Action 24. Försprånget på cirka procentenheter ner till regeringspartiet SYRIZA håller och ser ut att bestå. Skulle det ändå inte räcka till för att kunna regering på egen hand (Grekland tillämpar ett valsystem som ger femtio bonusmandat till det största partiet) kan det räcka för Ny Demokrati att gå i koalition, troligen med KINAL (före detta Pasok), som med sina 9.8% kan trygga majoriteten i parlamentet.

Det är inte mycket som just nu talar för en vändning för premiärminister Tsipras och hans parti SYRIZA. För närvarande spekuleras det till och med om att regeringskoalitonen kan kollapsa. Utrikesminister Nikos Kotzias hastiga avgång i förra veckan efter en konflikt med Panos Kammenos, partiledare för den juniora koalitionspartnern Oberoende greker, underströk att relationen mellan de två partierna i regeringen befinner sig nära, eller till och med på, bristningsgränsen. Frågan är om regeringen består när väl det grekiska parlamentet ska ratificera överenskommelsen med (Nord)makedonien. De två partierna befinner sig, som bekant, på motsatta sidor i frågan.

Vändningen, om den nu kommer, för Tsipras lär i så fall grundas på den kommande budgeten (där regeringen försöker undvika att ytterligare sänka pensioner) samt att Tsipras i sin nya kombinerade roll som premiärminister och utrikesminister lyckas lotsa överenskommelse med Nordmakedonien i hamn. Om detta lyckas återstår, som vanligt, att se.  

Ett politiskt landskap i förändring

En färsk opinionsundersökning antyder att det grekiska politiska landskapet håller på att förändras. Vare sig SYRIZA eller Ny Demokrati kan räkna med att de står på stadig mark menar Metron Analysis, det opinionsundersökningsföretag som genomfört studien. 

En kvicksand håller på att bre ut sig tvärs över det grekiska politiska landskapet. Detta är den beskrivning som används för att illustrera den rådande politiska trenden i den undersökning som genomförts av Metron Analysis och som publicerats i Kathimerini. Varken regeringspartiet SYRIZA eller oppositionspartiet Ny Demokrati kan räkna med att de står på stadig grund. Granskar man resultaten i studien närmare blir det tydligare varför denna beskrivning används.

Låt oss dock börja med att studera situationen för SYRIZA. Initialt är det lockande att tro att situationen för SYRIZA har förbättrats. Studien visar nämligen att regeringspartiet ser ut att bryta en negativ trend; för första gången på länge är avståndet upp till oppositionspartiet Ny Demokrati nere på ensiffriga tal. Partiet har även stigit i opinionen (se bild nedan). Tillsammans med faktumet att arbetslösheten visat tecken på att sjunka något samtidigt som den grekiska ekonomin ser ut att sakta återhämta sig borde detta antagligen leda till att man drar slutsatsen att utsikterna för att partiet gör ett bra val 2019 har förbättrats. Läget ser sålunda bra ut för det tidigare uträknade regeringspartiet. Åtminstone om man jämför med hur det har sett ut innan.

Detta är dock en svajande ställning. Den inledande bilden som hämtats från Metron Analysis studie visar att den grekiska ekonomin (39%) tillsammans med arbetslösheten (19%) utgör de viktigaste politiska frågorna för väljarna. Lägg dessutom till att nästan en klar majoritet (48%) tycker att de ekonomiska förutsättningarna kommer att förvärras, så finns det anledning till att dämpa optimismen. Inte heller kan den anmärkningsvärda siffran 72% (det vill säga de som tycker att utvecklingen går åt fel håll) tolkas som ett positivt tecken. Det är nog detta som bidrar till att teckna bilden av ett parti som befinner sig i politisk kvicksand snarare än på stadig mark.

Denna volatila situation gäller även för oppositionspartiet Ny Demokrati. Även om gapet till SYRIZA krymper, så samlar Ny Demokrati med 34,9% mest stöd bland väljarna. Dessutom är partiledaren Kyriakos Mitsotakis mer populär än premiärminister Alexis Tsipras. Lägger man dessutom till hur väljarna ställer sig tvivlande till regeringspartiets förmåga att förbättra de ekonomiska förutsättningarna, så torde man kunna dra slutsatsen att Ny Demokrati har goda chanser att vinna nästa års val.

Men även denna slutsats är byggd på lösan sand. Den ovannämnda studien visar att 68% har en negativ uppfattning om Ny Demokrati. Dessutom tycker nästan en klar majoritet, 45%, att ingen partiledare är bäst lämpad till att vara premiärminister för landet. Det är troligen dessa två uppgifter som tillsammans kan tolkas som att Ny Demokratis skenbart solida ställning troligen är underminerad.

Studien visar även på fler anmärkningsvärda resultat som antyder hur den politiska terrängen håller på att omvandlas. Till exempel visar den att turerna kring Novartis anses ha spätt på de politiska motsättningarna (53%). Det politiska samtalet har polariserats och retoriken har blivit mer hätsk. Väljarna har reagerat på detta.

Men än mer oroväckande är hur den visar på hur svagt förtroendet är för de politiska partierna: på en tiogradig skala återfinns de på en bottenplats med knappt 2,6%. Att nynazistiska Gyllene Gryning återigen börjar stiga i opinionen och med 9,4% befäster en tredjeplats vittnar om hur det grekiska politiska landskapet håller på att danas om; hur dess fundament tycks skifta i konsistens.

Det är med andra ord en studie som, försiktigt uttryckt, stämmer till eftertanke.
Och som väcker oro.

Skeptiska vindar i grekisk politik

En färsk mätning visar på intressanta skiften i synen på de olika partiledarna och på partierna i Grekland. Den ger även en tankeväckande inblick i tillståndet för grekisk politik. 

Skiftena i grekisk politik är oftast hastiga och kraftiga. För två år sedan åtnjöt premiärminister Tsipras höga popularitssiffror och betraktades som en stigande stjärna på den politiska himlasfären. (Det understryks här ovan i den nedre vänstra bilden: 87% av väljarna hade en positiv uppfattning av Syrizas partiledare 2015). Idag ser situationen annorlunda ut. I en färsk mätning som presenteras av opinionsundersökningsföretaget Public Issue befinner sig den sittande premiärministern närmast i botten. Det är enbart ledaren för nationalistiska Oberoende greker, Panos Kammenos, och ledaren för nynazistiska Gyllene Gryning som har lägre siffror. Avståndet upp till oppositionspartiet Ny Demokratis partiledare, Kyriakos Mitsotakis, som med 42% toppar mätningen, är  avsevärt. Kontrasten jämfört med 2015 är tydlig.

Mätningen visar dock på en komplex bild av det politiska läget i Grekland. Noterbart att för samtliga partiledare är det fler väljare som har en negativ uppfattning om personen i fråga än en positiv. Denna trend, som kan beskrivas som skeptisk, går igen i andra områden som mätningen studerar.

Som bilden här ovan visar är det inte faktumet att det är fler väljare som har uppfattningen att oppositionsledaren Mitsotakis vore en bättre premiärminister för Grekland än den nuvarande, dvs. Tsipras, som är det mest intressanta. Det är kanske snarare att det finns ett betydande block på 35% som tycker att varken Tsipras eller Mitsotakis vore mest lämpad för posten som premiärminister som gör mätresultatet intressant.

Detta intryck förstärks när frågan ställs vilket parti som är bäst lämpat att styra landet ställs. I bilden här ovan är det fler väljare, drygt en tredjedel, som föredrar en regering som leds av oppositionspartiet Ny Demokrati. Detta ska ställas mot de 47% som inte föredrar varken Syriza eller Ny Demokrati. Det är nästan hälften av väljarkåren. Detta illustrerar magnituden av den skeptiska trend som råder i Grekland.

Detta kan tolkas som att det finns en stark vind av missnöje som riktas mot de etablerade partierna. En indikation för denna hållning återfinns i bilden här ovan. 91% av de tillfrågade är missnöjda med hur regeringen har fungerat. 83% av väljarna är missnöjda med hur oppositionen har fungerat. Detta är en mycket intressant och tydlig indikator. (Visserligen bör man lägga till förtydligandet att regeringen består av Syriza och Oberoende greker samt att oppositionen består av resterande partier i parlamentet).

Sett i sin helhet ger dock mätningen en intressant och tankeväckande inblick om tillståndet för grekisk politik. Den kan tolkas som att det finns en tudelad väljarkår i Grekland; en del som aktivt tar ställning till partierna och den politik som förs och en skeptisk del som tar avstånd från de förda politiken. I vilket fall så väcker mätningen fler frågor än vad den besvarar. 

En omtumlande vecka

Veckan som gick och veckan som väntar i Grekland kommer sannolikt att kretsa två före detta grekiska premiärministrar. Attentatet riktat mot Loukas Papademos och Kontantinos Mitsotakis död kommer troligen att rikta blicken mot Greklands politiska erfarenheter, men även fästa den mot de utmaningar som fortfarande är olösta.

Det var i torsdags som tillvaron troligen skakades om för många i Grekland. En brevbomb exploderade när den förre premiärministern Loukas Papademos färdades i sin bil. (Papademos är den tidigare ekonomen som under dramatiska former fick hoppa in som premärminister i ett kritisk läge i november 2011 när Georgios Papandreou fick lämna posten som premiärminister. Papademos tid på posten som premiärminister var kort (han avgick i maj 2012) men i mångt och mycket signifikativ i och med att han lyckades stabilisera Greklands ekonomiska läge).

   

Lyckligtvis rapporterar Kathimerini att Papademos och passagerarna undkom med livet i behåll. Samtliga är på väg att återhämta sig. Polisen har i skrivande stund inte identifierat gärningsmännen (sannolikt har spaningsläget förändrats och all tillgänglig information inte kommunicerad). Dådet uppges dock ha liknande mönster som tidigare dåd som genomförts under våren. Det kastar även en skugga mot Greklands erfarenheter av politisk höger- och vänsterextremism och -terrorism. Med all säkerhet rör det om känslorna hos många. 

Idag, måndag, rubbades förmodligen cirklarna ytterligare. Den förre premiärministern Konstantinos Mitsotakis har avlidit. Om Papademos avtryck i grekisk politik kan sägas vara kort är Mitsotakis desto mer omfattande. I en politisk karriär som omfattar mer än fyra decennier har han, tillsammans med Andreas Papandreou, format Grekland som få andra politiker. Trots att de delade samma ursprung i Georgios Papandreous Centerunion kom Mitsotakis leda den politiska högern i Grekland och Papandreou den politiska vänstern i Grekland. De blev varandras antagonister, men även varandras spegelbild i vissa avseenden. 

Mitsotakis - och det gäller även Papandreou - präglar grekiska politik än idag. Mitsotakis son, Kyriakos Mitsotakis, leder idag Ny Demokrati; hans dotter Dora Bakogianni har haft tunga roller i Ny Demokrati och är en tongivande aktör i partiet; Andreas Papandreous son, Georgios Papandreou, har tidigare varit premiärminister, och försöker göra en politisk comeback i ett av krisen omskakat PASOK. Samtliga tre är i allra högsta grad inblandade i att påverka Greklands framtid.

Idag, och troligen för en tid framöver, kommer dock uppmärksamheten att riktas mot Konstantinos Mitsotakis. Ett kapitel i Greklands historia tar slut med honom.

Mot nya mål

Ett preliminärt avtal har till slut träffats mellan Grekland och de internationella långivarna. Därmed ser det att en liknande situation som 2015 undviks, där Grekland var snubblande nära statskonkurs. Faran är dock inte över än.

Det är långt ifrån över även om en överenskommelse slöts i veckan. Den grekiska regeringen ska först se till att rösta igenom överenskommelsen i parlamentet, vilket enligt uppgift planeras till den 16 maj. Därefter ska den så kallade eurogruppen den 22 maj ta ställning till att betala ut ett överenskommet belopp till Grekland, med vilket den grekiska staten kan betala tillbaka långivarna och undvika en sits liknande 2015. Då först kan faran blåsas över.

Det återstår dock ett antal hinder på vägen tid. Ett sådant är om premiärminister Tsipras kan säkra tillräckligt många röster i parlamentet för att godkänna överenskommelsen. Det är oklart om så sker. 

Överenskommelsen innehåller moment som till exempel att sänka pensionerna 2019, att sänka den skattebefriade inkomsttröskeln 2020, ytterligare besparingar motsvarande 2% av BNP samt försäljning av andelar av ett statligt energibolag. Det kan bli svårt att samla det stöd som behövs.

Klart är oppositionen inte kommer att ge sitt bifall;  Ny Demokratis partiledare Mitsotakis betecknar överenskommelsen enligt Kathimerini som "Ett fjärde memorandum" och han yrkar även på nyval. 

En försiktig analys är, trots en vinglig och knapp majoritet, att premiärminister Tsipras troligen kommer att samla de röster som behövs för att vinna den kommande omröstningen den 16e maj.

Mer oklart är om eurogruppen kan komma överens mot bakgrund av att IMF har haft som krav att Greklands skuld måste reduceras för att IMF ska medverka. Förhållandet mellan IMF och EU har blivit allt mer komplicerat på senare tid och de två aktörerna står bitvis ifrån varandra i synen på Greklands behov av skuldlättnader. 

Detta pekar på att det grekiska så kallade dramat långt ifrån över, även om en överenskommelse har träffats.

Opinionsmätning

Det rådande opinionsläget består: oppositionen befinner sig i ledning och regeringen i lä.

Ny Demokrati 26,8%

SYRIZA 17,8%

Gyllene Gryning 8,4 %

KKE 7,1 

Demokratiska Alliansen 6.2%
-----------------------------------

Centerunionen 2,7%

Oberoende Greker (ANEL 2,5) %

Frihetsfärden (Plefsi) 2,4%

Folklig enhet (LAE) 1,5% 

Potami 1,4%

En färsk mätning (av ALCO/Parapolitika) bekräftar trenden: Ny Demokrati har skapat och upprätthåller ett gap gentemot det styrande regeringspartiet SYRIZA. Stärkt av den rådande medvinden upprepar partiets ordförande, Kyriakos Mitsotakis, ständigt kraven på nyval. Skulle val hållas idag är det mycket möjigt för att inte säga sannolikt att Mitsotakis blir ny premiärminister.

Samtidigt söker den sittande premiärminister Tsipras vända på den nedåtgående utvecklingen. En, av troligen flera, komponenter för att parera fallet i mätningarna är utfallet av förhandlingarna med landets internationella långivare. På torsdag kommande vecka ska ett möte hållas för att återuppta dem.

Det är oklart om hur utfallet av mötet och förhandlingarna kommer att bli. Kathimerini rapporterar om att IMF kommer att begära besparingar inom pensionsutbetalningar, bland annat. Det är oklart om Tsipras kan gå med på kraven: risken för ett internt uppror kan inte bortses. Den inom SYRIZA tongivande fraktionen Grupp 53 (till vilken finansminister Tsakalotos hör) har uttryckt missnöje med planerna. Premiärminister Tsipras har med andra ord en delikat uppgift framför sig.

Uppgiften som premiärminister Tsipras är ställd inför (om man benar ut den) består i att komma fram till en lösning som långivarna är nöjda med, som hans partikonstelation kan leva med, och som väljarna kan fördra.
Det slutar dock inte där.

Till detta hör (om man gör ett urval):

- en delikat situation med grannlandet Turkiet som behöver hanteras.
- en flyktingsituation inom Grekland som är internationellt uppmärksammad.
- en allt mer komplicerad cypriotisk försonings- och återföreningsprocess (med den grekiska regeringen som en av parterna).

2017 ser med andra ord att bli ett mycket spännande år.

Opinionsmätning

Rollerna är ombytta drygt ett år efter valet. Ny Demokrati (det tidigare regeringspartiet) gått förbi SYRIZA samtidigt som regeringspartiet (och tidigare oppositionspartiet) SYRIZA faller. En ny mätning visar dessutom att gapet mellan de två partierna ökar. Det är en markant förändring jämfört med situationen för ett år sådan. Trots det visar en annan mätning en misstro mot partiernas förmåga att leda landet. Det är en utveckling som oroar. 

Bilden här ovan är talande. På drygt ett år har det tidigare populära och populistiska Syriza tappat sin tidigare glans. Ett partiledarbyte i Ny Demokrati har medfört en skjuts uppåt och förbi Syriza. Det finns många olika tolkningar som har framförts till denna utveckling i väljaropinionen. En är att det kostar på att regera. Väl i maktställning tvingas partier till att genomföra impopulära åtgärder. En annan tolkning, som är kopplad till den första, är att väljarna jämför vad partierna har lovat i valet med vad som faktiskt har genomförts. I detta fall har Syriza och premiärminister backat från sina vallöften och även intagit motsatta ståndpunkter. Detta förklarar en del av den nedåtgående utvecklingen för Syriza. Det finns ytterligare tolkningar att göra.

Ser man dock på opinionsiffrorna här nedan, som är hämtade från Makedoniens universitet, så har inte mycket hänt utöver den rådande trendan för de två stora partierna i grekisk politik för närvarande, det vill säga Ny Demokrati och Syriza.

Ny Demokrati 32%
Syriza 16%
Gyllene Gryning 8%
KKE 6%
Demokratiska Alliansen 5,5%
Centerunionen 3%

Plefsi 3%
ANEL 2%
Potami 1,5%
LAE (Folklig enhet)1% 

Övriga 6,5%

En siffra står dock ut som en fyrbåk i alla de mätningar som görs. Den syns i bilden i den röda stapeln här nedan. Väljarna ställer sig tydliga skeptiska till partiernas förmåga att styra Grekland. 52% av väljarna tycker (enligt denna mätning i Public Issue) att varken Syriza eller Ny Demokrati är bäst lämpade att styra landet. Det skulle kunna tolkas som en mycket allvarlig utmaning för tilltron till demokrati och för tilliten till partipolitiken. Det finns därför all anledning att studera och följa denna siffra närmare. Det som händer i Grekland kan reflektera det som kan händ i Euuropa

Nyval: Mer än bara rykten

När både premiärminister Tsipras och oppositionsledare Mitsotakis börjar tala om nyval ökar sannolikheten att så sker. Paradoxalt nog finns det argument som talar emot nyval.

Indikationerna att ett nyval kan vänta har funnits ett tag. Regeringsombildningen nyligen är ett sådant tecken. Ombildningar kan tolkas som ett sätt (som i längden kan vara ohållbart) att söka vända på en sjunkande opinion. Premiärminister Tsipras tog till detta grepp förra året innan han kort därefter beslöt sig för att gå vidare till nyval.

Ett annat tecken är att den, relativt, nye oppositionsledaren Kyriakos Mitsotakis trycker på för nyval. Mitstotakis har idag, fredag, startat igång en mindre turné i Grekland vilket har tolkats som upptakten till ett nyval.

Ytterligare ett tecken på att ett nyval kan komma att utlysas är att premiärminister Tsipras själv har börjat tala om det. I samband med gårdagens strejk som genomfördes i Grekland varnade premiärministern för att kollapsade förhandlingar med de internationella långivarna kan resultera i nyval.

Blir det då nyval? Det återstår givetvis att se. Det finns helt klart ett argument som talar för ett nyval: regeringen är impopulär och det finns frågetecken om det kan hålla ihop för att driva igenom politik. Det räcker med att tre stycken ledamöter som hör till regeringskoalitionen lämnar för att regeringskrisen är ett faktum.

För stunden finns det argument som talar emot ett nyval. Tsipras skulle, med tanke på det att regeringspartierna ligger under i opinionsmätningarna, få det svårt att vinna ett nyval. Samtidigt är det oklart om Mitsotakis och Ny Demokrati skulle kunna, ensamt eller tillsammans med andra partier, få tillräckligt med röster för att samla en majoritet i det grekiska parlamentet.

Så länge de rådande positionerna består i det grekiska opinionsmätningen är det därför mycket som talar att ett nyval inte utlyses. Detta kan dock snabbt komma att ändras om det blir ett skifte i den tämligen lättrörliga grekiska opinionen.
Osvuret är med andra ord bäst.

Om den grekiska väljaropinionen

En ny mätning kartlägger det politiska läget i Grekland. Den tecknar bilden av ett land där missnöjet stiger. 

Denna färska mätning av opinionsinstitutet Public Issue ger en aktuell bild politiska läget i Grekland. I korthet kartlägger mätningen den politiska motvind som regeringen befinner sig i. 

Vad säger då mätningen? Bilden här ovan visar att nästan nio av tio väljare tycker att utvecklingen går åt fel håll i Grekland. Det är för övrigt en siffra som stigit något jämfört med den föregående mätningen i september månad.

Med 61% pekas landets ekonomi som det största problemet som Grekland möter. Arbetslösheten, som är tätt förknippad med ekonomin, återfinns på andra plats med 35%. Grekland har enligt nya siffror från det europeiska statistikinsitutet Eurostat den högsta arbetslösheten inom eurozonen. Sättet som regeringen- och det partipolitiska systemet fungerar pekas ut som det tredje största problemområdet av de grekiska väljarna.

Väljarna indikerar ett missnöje med det avtal som slöts av Grekland och EU i juli förra året. 85% ställer sig emot det. Eftersom det var premiärminister Tsipras som förhandlade om och undertecknade avtalet, så förknippas avtalet med honom. 

Denna mätning illustrar hur väljarna ställer sig till de olika partiledarna. Kyriakos Mitsotakis, som tog över som partiledare för Ny Demokrati tidigare i år, är den mest populäre partiledaren. 77% av väljarna har en negativ uppfattning av premiärminister Tsipras. Det är skarp kontrast jämfört med 2015. Mycket har hunnit hända inom loppet av ett år.

Intressant nog verkar väljarna inte föredra vare sig en regering styrd av  premiärminister Tsipras/Syriza eller av oppositionsledaren Mitsotakis/Ny Demokrati. 51% tycker nämligen att inget av de två alternativen är bäst lämpade att styra landet. Denna uppfattning har för övrigt stigit kraftigt under året: blott 15% tyckte så i februari 15. Detta kan vara värt att hålla i bakhuvudet i samband med det allt mer tilltagande talet om nyval.

När det gäller frågan om nyval har andelen som ställer sig positiva till ett nyval vuxit. Siffran har stigit från 32% i maj 2016 till 50% i oktober. Detta ger en fingervisning om regeringens situation. Den illustrerar även den allt mer tilltagande politiska motvind som premiärminister Tsipras möter. 

Om den nya vallagen

En ny vallag har röstats igenom men det finns stora frågetecken kring om den kommer att vinna laga kraft. Den nya vallagen innebär att bonusmandaten försvinner och rösträttsåldern sänks till sjutton år. Vallagen kan tolkas som både en seger och en förlust för premiärminister Tsipras.

Den passerade till slut igenom parlamentet: vallagen som premiärminister Tsipras förfäktat. Sedan 179 av 300 ledamöter sent på torsdagsnatten röstat för den nya vallagen kommer valsystemet att ändras.

Utfallet av den ändrade vallagen kan till viss del ses som en seger för premiärministern. Det gäller nog främst bonusmandaten som nu kommer att försvinna. Avskaffandet av de 50 bonusmandaten som tillfaller det parti som får flest röster i ett val innebär att Grekland i praktiken, när väl den nya vallagen träder i kraft, kommer att gå från ett valsystem med majoritetsval till ett system med proportionella val.

Följden av detta lär troligen bli att koalitionsregeringar kommer att bli regel snarare än undantag, med tanke på hur det grekiska landskapet ser ut och hur tidigare regeringar historiskt sett varit beskaffade. Den ändrade vallagen kan således komma att i grunden ändra förutsättningarna i grekisk politik.

Kanske är detta faktum den stora segern för premiäminister Tsipras. Trots vikande opinionssiffror för hans parti SYRIZA kommer ändringen innebära att varje ny regering på ett eller annat vis kommer att behöva inkludera eller samarbeta med SYRIZA. Vallagen, så som den ser ut, kan tolkas som att den stärker SYRIZAs position. Borta är de dagar då Ny Demokrati eller PASOK ensamma kunde styra Grekland, är nog en tolkning av den ändrade vallagen.

Utfallet av torsdagens omröstning om den vallagen kan dock även ses som en förlust för premiärministern. Upplutningen bakom den nya lagen var dock klart mindre än den som premiärministern hade hoppats på. Att färre än 200 ledamöter gav sitt stöd till lagen innebär enligt gällande regler att ändringen av vallagen kommer dock att genomföras och bli permanent först efter nästa val om en majoritet till stöd för den kan samlas. Det innebär att det finns frågetecken till om och hur länge den nya vallagen kommer att bestå.

Sådana frågetecken finns redan. Att den framröstade vallagen inte kommer att vinna laga kraft var ett löfte från Kyriakos Mitsotakis, partiledare för det största oppositionspartiet Ny Demokrati, gjorde i samband med omröstningen. Ändringen ser dock därmed ut att inte bli av om Ny Demokrati vinner kommande val.

Därmed befinner sig vallagen i ett slags limbotillstånd. Den både har och har inte ändrats.


Ps. En sak med vallagen som inte har ändrats är möjligheten för grekiska väljare som bor utomlands att rösta. Även i fortsättningen kommer de grekiska medborgare som bor utomlands inte ges möjlighet till att använda sig av sin demokratiska röst. Det vore intressant att få ta del av en förklaring.

Opinionsmätning

Avståndet mellan oppositionspartiet Ny Demokrati och regeringspartiet SYRIZA växer till 10 procentenheter i ny mätning.

Avståndet växer. Ny Demokrati drygar ut ledningen ytterligare, enligt en ny mätning som Makedoniens Universitet har genomfört (och som bland andra Greek Reporter refererar till). Trenden, som bland annat denna opinionsmätning från april uppvisar, ser därmed ut att bestå: regeringen befinner sig i motvind. SYRIZA har tappat 20 procentenheter jämfört med valet i september 2015.

Intressant nog visar den färska mätningen, som publicerades den 15 maj, att koalitionspartiet Oberoende Greker med två procentenheters stöd befinner sig klart under treprocentsspärren. Det vållar troligen huvudbry för premiärminister Alexis Tsipras inför söndagens viktiga omröstning i det grekiska parlamentet: faller regeringen kan ett maktskifte bli aktuellt om ett nyval blir följden.

Samtidigt visar mätningen att luften har gått ur uppstickarpartiet Potami. Även det partiet befinner sig klart under treprocentsspärren. Många av dess väljare har troligen gått över till Ny Demokrati, vars nye partiordförande Kyriakos Mitsotakis har fått något av en tacksam start.

Väl värt att uppmärksamma är dock att 24,5%, nästan var fjärde väljare, inte har bestämt sig eller inte vill uppge vilket parti som föredras. Även detta säger en del om den aktuella opinionen i Grekland.

Opinionsmätning

Ny Demokrati drygar ut ledningen i opinionen till åtta procent. 

Mätningen som genomfördes 29-30 mars och som publicerats i Kathimerini visar att oppositionspartiet Ny Demokrati drygar ut ledningen till regeringspartiet Syriza. Avståndet har växt till åtta procentenheter. Ny Demokrati samlar 24,5% av väljarsympatierna jämfört med 16,5% för Syriza, enligt den mätning som genomförts av Makedoniens Universitet.

De senaste månadernas utveckling i opinionen har gett Ny Demokratis nye partiordförande vind i seglen; för ett par dagar sedan tog Kyriakos Mitsotakis upp frågan om att utlysa nyval.

Medvinden för Syriza, som kom till makten i januari 2015 och sedan lyckades vinna nyvalet i september samma år, har på ett år förvandlats till motvind. Scenförändringen jämfört med ett år sedan är med andra ord drastisk.

Motvind för regeringen

Motvinden fortsätter för regeringen i Grekland. Premiärminister Tsipras fortsätter att tappa i popularitet, visar en ny mätning. Samma mätning visar även att flyktingfrågan ökat kraftigt i betydelse för de grekiska väljarna.

Kontrasten är slående. I januari 2015 var oppositionens samlande gestalt, Alexis Tsipras, med god marginal, den mest populäre partiledaren í Grekland. Ett år och två val senare är Tsipras, numera premiärminister, den partiledare som tappat kraftigast i popularitet. Det visar den mätning som Public Issue genomfört. Den nyligen valde partiledaren för Ny Demokrati Kyriakos Mitsotakis är, efter en månad vid sin post, den mest populära partiledaren i Grekland. Scenförändringen är närmast dramatisk.

Anledningen till denna motvind för premiärministern står att finna i förra årets politiska turbulens. Premiärminister Tsipras tvingades backa från och bryta en rad viktiga vallöften. Det är en således en förståelig reaktion som mätningen fångar upp.

Samma mätning visar att flyktingfrågan engagerar allt fler väljare. Det är den tredje viktigaste frågan  idag. Det är även det en dramatisk förändring jämfört med 2015. Den rådande flyktingkrisen, där Grekland har blivit en av aktörerna, är troligen en av anledningarna till denna förändring. Det är på sin plats att påpeka att ekonomin och den rådande (rekordhöga) arbetslösheten alltjämt utgör de viktigaste frågorna för väljarna - den långvariga krisen är långt ifrån över eller närmar sig en lösning. Mätningen visar dock hur Grekland påverkas av omvärlden. 

Inget land är en ö.

Vänligen notera: Det som presenteras i detta inlägg är mina egna åsikter och ej min arbetsgivares.

Opinionsmätning

En ny opinionsmätning visar på fortsatt ledning för oppositionspartiet Ny Demokrati. Detta lär sätta sina avtryck i den grekiska politiken.

Mätningen som genomförts av MRB visar att Ny Demokrati, med 26,9% av väljarnas sympatier, behåller den ledning som en tidigare mätning uppvisat. Det kan tolkas som att medvinden för den nyligen valde partiordförande för oppositionspartiet Ny Demokrati, Kyriakos Mitsotakis, fortsätter. Samma mätning visar att regeringspartiet Syriza samlar 23,2% av rösterna. Motvinden för premiärminister Tsipras fortsätter således, vilken är en annan tolkning som mätningen troligen tillåter.

Mätningen kommer sannolikt sätta sina avtryck i den politiska arenan i Grekland. Premiärminister Tsipras lär, som föregående inlägg uppmärksammat, troligen behöva oppositionens stöd för att lösa upp den gordiska knut som pensionsreformspropositionen utgör. De senaste opinionssiffrorna lär stärka oppositionspartiets sits i en eventuell uppgörelse om pensionsfrågan med regeringkoalitionen. Mitsotakis lär sitta med starkare kort.

Samtidigt visar mätningen att steget till att oppositionspartierna frestas att pressa på för ett nyval ännu är, relativt, långt. Mätningen visar på att Floden, en trolig koalitionspartner, nu befinner sig under treprocentsspärren. Även en annan tänkt koalitionspartner, socialdemokratiska PASOK, samlar bara 5,7%.

Dock visar mätningen att det andra partiet i koalitionsregeringen, Oberoende greker, precis balanserar på treprocentsspärren (med 3% av rösterna). Detta lär bidra till att regeringen drar sig för att utlösa en händelse som leda fram till att ett nyval hålls. Den kommande omröstningen av  pensionsfrågan kan utgöra just en sådan händelse.

Här nedan återges mätningens resultat översatt till svenska:

Ny Demokrati 26,9 %
SYRIZA 23,2 %

KKE 6,6%

Gyllene Gryning 6,5%

PASOK 5,7%

Centerunionen 4,1%

Floden 2,6%

Folklig enhet 2,4%

Vänligen notera: Det som presenteras i detta inlägg är mina egna åsikter och ej min arbetsgivares.

Den gordiska knuten

Pensionsfrågan ser ut att bli en gordisk knut för den grekiska regeringen. Det är svårt att förutse det alexanderhugg som kan bli lösningen på premiärminister Tsipras utmaning. Detta inlägg går igenom två alternativ som regeringen troligen överväger: en samlingsregering eller en uppgörelse med oppositionen.

Kraften i de protester som väckts när regeringen lade fram planerna på att reformera pensionssystemet har varit svår att förutse. En generalstrejk har genomförts och demonstrationer har hållits, bland mycket annat. En upptrappning är trolig: på måndag den 15/2 planerar grekiska lantbrukare att överväga hur de avser att fortsätta med sina protestaktioner, enligt To Vima. Lantbrukarna vill att regeringen drar tillbaka planerna på att reformera pensionerna samt rullar tillbaka de förändrade skattereglerna som kommer att påverka lantbrukarna negativt. Vägspärrar har satts upp vid Tempi och i Rodopi har tullstationen vid Nymphea stängts, enligt To Vima. Allt detta ökar det politiska trycket på premiärminister Tsipras.

Tsipras manöverutrymme är i detta läge begränsat. Sedan tidigare har Kathimerini rapporterat om att IMF (bland andra) inte är övertygad om regeringens planer på att reformera det grekiska pensionssystemet. Enligt tidningen håller en konfrontation att bubbla upp i denna fråga. Att reformera pensionssystemet är en förutsättning för att regeringen ska kunna säkerställa den grekiska statens fortsatta finansiering. Väl värt att märka är att pensionsfrågan enbart är en stötesten bland andra i den pågående utvärderingen av den grekiska regeringen som genomförs av långivarna, till villka IMF hör. (Några av de rådande områden som är under granskning presenteras i denna artikel). Därmed befinner sig premiärminister Tsipras i en situation där han av den ena sidan pressas att försvaga pensionsreformen och av den andra pressas att förstärka den. Det framstår som en gordisk knut, om något.

En lösning för premiärminister Tsipras för att ta sig ur den rådande situationen vore att närma sig oppositionen. Med stöd av Ny Demokrati, PASOK, Floden (Potami) och/eller Centerunionen (Enosi kentron) skulle regeringen kunna lotsa reformförslagen igenom parlamentet. Det finns tecken på att detta är något som regeringen har övervägt: nyligen deklarerade regeringens talesperson, Olga Gerovasili, att en samlingsregering inte är aktuell. Kort därefter avfärdade Ny Demokratis partiledare, Kyriakos Mitsotakis, samma tanke. Att såväl regering som opposition går ut och avfärdar spekulationer på en samlingsregering är i sig ett tecken på att sådant scenario är aktuellt. En förnekelse är på sätt och vis en bekräftelse.

En samlingsregering skulle, om den kom till stånd, ge den tydliga majoritet som premiärminister Tsipras i dagsläget inte kan räkna med (även om denne för närvarande formellt kan redovisa tre rösters övervikt i parlamentet). Det är dock ett scenario som båda sidor drar sig för att förverkliga.

För premiärminister Tsipras skulle det troligen vara en tung prestigeförlust att, sannolikt, behöva stiga åt sidan för att släppa fram en samlingsregering, lite mer än ett år efter maktskiftet. Även oppositionen drar sig troligen för detta scenario, av lätt insedda skäl.

Dock är inte detta scenario osannolikt. Det har nämligen inträffat tidigare. Så sent som 2011 bildades en samlingsregering, under Loukas Papademos ledning, för att lotsa igenom politiskt impopulära beslut. Samlingsregeringens tid vid styret var dock kort. Mindre än ett halvår senare hölls nyval. Skulle en samlingsregering komma till stånd så är den troligen att betrakta som en nödlösning.

Alternativet till en samlingsregering, om detta scenario undviks, är att regeringen söker ge oppositionen något i utbyte. En kohandel med andra ord. Vad detta utbyte skulle bestå är ännu oklart. Några intressanta ledtrådar finns dock i denna ordväxling när partiledarna debatterade pensionsfrågan i parlamentet i slutet av januari, som Kathimerini presenterat.

Allt detta leder fram till att det år långt ifrån givet hur premiärminister Tsipras alexanderhugg som löser honom ur den rådande situationen kommer att se ut.


Vänligen notera: Det som presenteras i detta inlägg är mina egna åsikter och ej min arbetsgivares.

Generalstrejk

Trycket på regeringen stiger i samband med dagens generalstrejk, vilken riktas mot regeringens planer att reformera pensionssystemet. Regeringen befinner sig för närvarande i utsatt politiskt läge med en knapp majoritet och ett internt motstånd mot planerna. Utsikterna för en blocköverskridande överenskommelse om pensionsreformerna, vilket troligen behövs, förefaller vara små, om man tolkar de senaste dagarnas besked.

Grekland står, åter igen, still idag. Flyg, tunnelbana, bussar, färjor är tagna ur drift helt eller delvis under dagen. En generalstrejk är utlyst idag, en strejk som bland annat AP rapporterar om. Dagens strejk är riktad mot regeringens planer att reformera pensionssystemet. Reformerna av pensionssystemet utgör en del i uppgörelsen från i juli som regeringen slöt med landets långivare. Regeringen kan således inte backa ur eller skrinlägga planerna.

Strejken ökar trycket på premiärminister Tsipras, främst internt. SYRIZA är och har varit en motståndare mot planerna att reformera de grekiska pensionerna. Pensionerna har varit en röd linje i förhandlingarna med landets långivare. Nu har regeringen ansvar för att presentera och genomföra de förändringar i pensionssystemet som SYRIZA har motsatt sig. Det är en politisk helomvändning och en manöver som har kostat opinionsmässigt. Det är oklart om premiärministern kan mobilisera de egna ledamöterna i parlamentet till att följa regeringens linje. Stödet är kritiskt. Regeringen har för närvarande en knapp majoritet i parlamentet, endast tre rösters övervikt. 

Premiärminister Tsipras behöver i praktiken stöd från oppositionen för att reformplanerna ska kunna klubbas igenom i parlamentet. Utsikterna för detta förefaller, i skrivande stund, vara små. Regeringens talesperson, Olga Gerovasili, deklarerade tidigare i veckan att regeringen utesluter en samlingsregering (tillsammans med oppositionen). Samma besked har även Ny Demokratis partiledare, Kyriakos Mitsotakis, lämnat. Det är rimligt att anta att övriga oppositionspartier kommer att inta samma hållning. Dessa besked kring en samlingsregering kan, i förlängningen, tolkas som att villigheten att - i detta skede - ingå en blocköverskridande överenskommelse kring pensionsreformerna är ytterst liten, eller snarare minimal.

Därmed är positionerna i parlamentet låsta. Dagens generalstrejk och de senaste dagarnas politiska besked stärker allt mer intrycket att februari ser ut att bli en månad av prövningar.


Ps. Bloomberg presenterar en intressant inblick om regeringens planer på att reformera pensionssystemet.

Ett år efter valet: kraftig motvind för regeringen

Igår var det ett år sedan SYRIZA kom till makten i samband med valet som hölls den 25e januari 2015. Ett år och ett val senare befinner sig premiärminister Tsipras i kraftig motvind.

Siffrorna talar sitt eget språk. 8 av 10 väljare tycker att Grekland rör sig i fel riktning. Bland SYRIZAs egna väljare är siffran 6 av 10. Det visar den undersökning som Makedoniens Universitet har genomfört och som har publicerats i Proto Thema. Siffrorna presenteras närmast på årsdagen för maktskiftet. De belyser den utveckling som SYRIZA har mött under ett år vid regeringsställning. Partiet har tappat i popularitet och befinner sig i en nedåtgående trend, visar färska opinionsmätningar. Det har, försiktigt uttryckt, varit ett omtumlande år för SYRIZA och premiärminister Tsipras.

Siffrorna från Makedoniens universitet visar även på en annan utveckling som troligen kommer att kommenteras. Premiärminister Tsipras har tappat i popularitet. SYRIZAs partiordförande återfinns först på tredje plats. Detta vittnar om hur väljarnas uppfattning har ändrats efter ett år vid regeringsställning. Undersökningen visar även den tydliga effekten av Ny Demokratis byte av partiledare. Den nyvalde partiordföranden Kyriakos Mitsotakis är, efter ett par veckor, den mest populäre partiledaren i Grekland. Om detta är en kortvarig effekt eller början av ett långsiktigt trendbrott är det förmodligen för tidigt att uttala sig om.