onsdag 24 april 2013

Har Grekland sparat sig ur krisen?

Mot bakgrund av krisen fortfarande pågår och att framtiden för landet fortfarande är oklar, så är det kanske för tidigt att fråga om Grekland har sparat sig ur krisen. Det korta svaret på rubriken är således, nej. Däremot är det rätt läge att ställa frågan till länderna i Baltikum och omformulera den. Går det att spara sig ur krisen? 

Denna fråga bildade nämligen utgångspunkten för ett seminarium i måndags. Estland, Lettland och Litauen drabbades av finanskrisen tidigare är Grekland, Italien, Spanien, Irland och Portugal. De tre förstnämnda länderna verkar vara på väg tillbaka. En rimlig följdfråga är i så fall finns det något de fem sistnämnda länderna kan lära sig av de förstnämnda?

Det är ännu oklart. Krisen är i full blomning. Ännu ser det inte ut som en vändning syns på horisonten. Mycket pekar på att en sådan dröjer, åtminstone för Greklands del. BNP i Grekland väntas sjunka med 4,2% i år och skuldsättningen stiga till 179,5% av BNP i ny IMF-prognos. Först nästa år kan utvecklingen börja vända. Givet att reformerna genomförs enligt plan väntas ekonomin börja få fart: för 2018 väntas tillväxten bli 3,3%, enligt IMF.

Det återstår givetvis att se. I såväl Grekland som i Spanien, Portugal, Irland och Italien avgörs detta av hur pass väl de styrande regeringarna lyckas genomföra sina åtaganden. Det avgörs även av såväl interna faktorer som från utifrån kommande.

Givetvis skiljer sig de två grupperna åt, både vad gäller omfattning som insatser. Trots det är det intressant att återvända till ursprungsfrågan för seminariet och fråga sig om det finns erfarenheter som kan överföras från den förstnämnda gruppen till den andra. Finns det någon gemensam nämnare?

Spolar man fram till fyrtio minuter in i seminariet diskuterar panelen upp ett antal faktorer som spelat in. Många av dessa är intressanta att titta närmare på. Förtroende är kanske en av de viktigaste. Kanske rent av den viktigaste av alla.

Tillägg: I programmet Korrespondenterna ges en intressant inblick i hur krisen påverkar de unga i Europa. Se det gärna.

lördag 13 april 2013

I väntan på vändningen

"När kommer vändningen?" Om det är någon fråga som ställs mer ofta i Grekland än andra är det sannolikt just den.

Om man utgår ifrån den senaste arbetslöshetsstatistiken, så dröjer vändningen ett tag till. Den grekiska statistikmyndigheten Elstat redovisade i veckan att arbetslösheten i landet steg till 27.2% i januari månad, vilket drygar ut landets dystra rekord jämfört med övriga länder inom EU. Siffran innebär en ökning med 1,5 procentenheter jämfört med föregående månad och att ytterligare 11 653 anmäldes arbetslösa.

Möjligen kan dessa arbetslöshetssiffror bidragit till att SYRIZA gick ut i media och krävde att nyval hålls. Situationen är ohållbar, menar partiordförande Tsipras, som även yrkar på att regeringen avgår till för förmån för att ge andra alternativ utrymme att föra en annan politik; detta för att få till stånd en vändning.

Tsipras utspel får sägas vara ganska väntat: Syriza har gått starkt framåt under det senaste året. I de senaste månadernas mätningar ligger partiet jämsides med Ny Demokrati. Så även i den senaste mätningen, som återges här nedan:

Ny Demokrati 26.6%
SYRIZA 26.2%
Gyllene Gryning 11.3%
PASOK 7.7%
Självständiga greker 7.4%
Demokratisk Vänster 5.9%
KKE 5.8%

Opinionssiffrorna pekar på att Syriza har svårt att bilda regering, ifall nyval hålls. Partiet kan inte ensamt bilda regering även med de 50 bonusmandat som tillfaller det största partiet i ett val. Syriza har även svårt att attrahera andra partier: KKE (kommunistpartiet), en logisk partner, återupprepade i veckan som gick att det vägrar samarbete med andra partier. Även andra partier ställer sig kallsinniga till Syriza. Det finns med andra ord ett antal frågetecken kring utspelet.

Möjligtvis kan Tsipras utspel ses vara ett sätt för Syriza att sätta press på koalitionen och att bibehålla initiativet inom oppositionen. Samtidigt underminerar återkommande krav på nyval förtroendet för Syriza. Som detta inlägg visar lämnar Tsipras och Syriza fortfarande en del att önska i väljarnas ögon. Väljarna lär ställa krav på ökad konkretion för att ge Tsipras förtroendet att leda landet. Hur den alternativa politiken ska se ut är ännu oklar.

I vilket fall känner koalitionsregeringen press på sig. Pressen kommer i första hand från den så kallade trojkan, som kräver att regeringen fortsätter med sina åtaganden. När parterna möttes nu i veckan kretsade diskussionen om hur den offentliga sektorn ska trimmas, bankerna stöpas om och ekonomin reformeras, för att få fortsatt ekonomiskt stöd från EU, IMF och ECB.

Pressen kommer även internt inom koalitionsregeringen, främst från Pasok som känner att dess fortsatta existens som parti är hotat. Partiet är idag en skugga av sitt forna jag. Koalitionsregeringens framtid är under utmaning.

Mer specifikt handlar utmaningen för regeringen att få igång ekonomin i landet och att få ner arbetslösheten. Mätningar visar, föga förvånande, på att väljarna är besvikna på hur utvecklingen hittills har varit. Hur en vändning ska komma tillstånd är det många som undrar, i de mätningar som görs. Mycket av förhoppningarna knyts till finansminister Stournaras, som spelar en nyckelroll i den fortsatta utveckling.

En vändning verkar dock ha kommit till Grekland. Kulturen i landet frodas, även om många kulturövare lever under knappa förhållanden. Detta avsnitt i Kobra, som visades nu i veckan, söker utreda hur krisen i landet har verkat som en katalysator för kulturlivet. Det är något av en paradox.

Krisens skugga är lång. Den vilar tungt över landet. Hur man ska ta sig ur den är ännu oklart. Man fortsätter dock att vänta.

Ta leme!

Uppdatering 15/4: Enligt denna uppgift från BBC spås den grekiska ekonomin vissa tillväxt 2014. Det kommer att finnas anledning till att återkomma till denna prognos. 

Nb. Jag uppdaterar för närvarande denna blogg mindre ofta. Jag tvittrar dock regelbundet uppdateringar kring det som händer i Grekland. Mitt konto på twitter är @haralamposk