Regeringsombildning klar

Som väntat valde premiärminister Tsipras att ombilda sin regering. På kort sikt är ombildningen rationell. På längre sikt kommer den förmodligen att framstå som mindre rationell. Ombildningen skapar nämligen en instabil parlamentarisk situation som premiärministern förmodligen behöver lösa inom en snar framtid.

(Bilden ovan har hämtats från Kathimerini)

Beskedet kom till sist. Sent på fredagskvällen meddelades regeringsombildningen, en dag senare än förmodat. Totalt sker tio stycken förändringar. Sex personer får lämna. Åtta nya namn kommer in. Två statsråd byter portfölj. Regeringen har nu fått en ny sammansättning, sex månader efter valet.

Ommöbleringen av regeringens sammansättning var väntad. Fem statsråd röstade emot eller avstod från att ge sitt stöd till den Brysselöverenskommelse som regeringen lade fram till parlamentet för omröstning i onsdags. En spricka uppstod på så vis inom regeringen. Situationen var därmed ohållbar ur ett politiskt perspektiv. Det finns därför en rationalitet i att premiärminister Tsipras byter ut kritiska statstråd mot statstråd som ger sitt stöd till regeringens fortsatta arbete. Det bidrar till att skapa en mer stabil situation i regeringen när beslut ska beredas och genomföras.

På sikt skapar regeringsombildningen nya utmaningar för premiärminister Tsipras. Ombildningen innebär att partigrenen Vänstra Plattformen saknar representation i regeringen. Genom att bland annat energiminister Lafazanis (som hör till Vänstra Plattformen) fick lämna regeringen skapas i praktiken en opposition inom regeringssidan. Med tanke på att det var 39 stycken parlamentsledamöter (av 149 totalt) inom SYRIZA som inte gav sitt stöd till regeringen i den viktiga omröstningen i onsdags, kan denna interna opposition skapa politisk oreda för Tsipras. Utan dessa 39 namn saknar premiärministern majoritet i parlamentet. Om Lafazanis och Vänstra Plattformen vill, så kan de i teorin fälla regeringen. Denna teoretiska situation kan i sig skapa problem i praktiken för premiärministern.

Valet att ombilda regeringen på detta vis skapar ytterligare utmaningar för premiärministern. Det blev inte någon samlingsregering. Det blev inte någon ny koalition. Det blev inte heller några utnämningar som kan uppfattas som neutrala, eller som oppositionen kan ge sitt stöd till. I och med den uppkomna sprickan inom SYRIZA är premiärminister Tsipras numera sannolikt beroende av att oppositionspartierna Ny Demokrati, PASOK och Potami ger sitt stöd till stöd till regeringen i kommande omröstningar. Visserligen har de ovannämnda oppositionspartierna meddelat att de avstår från att ingå i en ny koalitions- eller samlingsregering (men kan tänka sig bistå regeringen), men valet att ombilda på detta vis skapar ytterligare utmaningar. Det skapar instabilitet när det inte går att förutse utfallet av omröstningar. Det är frågan om denna potentiellt volatila parlamentariska situation är hållbar på lite längre sikt.

I och med att regeringen har ombildats, så har premiärministern gjort ett av tre val. Det betyder dock att två till val kan bli aktuella: ett nyval kan bli följden om den ovannämnda instabila situationen i parlamentet består. En samlingsregering kan vara ett alternativ för att motverka instabiliteten i parlamentet och säkra en majoritet i kommande omröstningar. Därmed kan ett fundament för ökad stabilitet läggas. Men detta kommer innebära att premiärministern kan behöva kompromissa och ge oppositionspartierna ett avgörande inflytande i den förda politiken. Premiärminister Tsipras står med andra ord inför nya val, kval och utmaningar. 

En lista med konsekvenser

Sent igår kväll lämnade den grekiska  regeringen en tretton sidor lång lista på reformer och andra åtgärder som har begärts för att ett avtal ska träffas och en statsbankrutt undvikas. Men den inlämnade listan kan få konsekvenser politiskt och i opinionen.

Idag, fredag, ska den inlämnade listan debatteras och röstas igenom i det grekiska parlamentet. Listan (som hittas här) innehåller bland annat åtgärder som höjd pensionsålder, höjd restaurang- och hotellmoms, höjd företagsskatt men även att den lägre ö-momsen i stort sett tas bort. Man kan troligen räkna med en animerad debatt som kan få politiska konsekvenser.

Den första frågan som många kommer att ställa sig är, kommer premiärminister Tsipras kunna hålla ihop sitt parti? Det har funnits intern kritik inom SYRIZA och frågan är hur den inlämnade listan kommer att tas emot. Att pensionerna stramas upp kan väcka reaktioner. Pensioner har sedan länge varit en så kallad "röd linje" i förhandlingarna med EU. Nu kan de ändrade pensionsvillkoren istället bli ett rött skynke och leda till att SYRIZA splittras eller att parlamentsledamöter lämnar partiet.

Den andra frågan är, kommer regeringskoalitionen med Oberoende greker (ANEL) att bestå? En lägre moms för de grekiska öarna är något som Oberoende greker haft som en röd linje. Nu föreslås istället en enhetlig moms. En annan prioriterad för partiet har varit försvaret. Nu pekar uppgifterna på att försvarsutgifterna stramas åt (med 300 miljoner). Blir allt detta droppen för Oberoende greker?

Det är talande att såväl Panagiotis Lafazanis (tongivande inom Vänstra plattformen, en mer hårdför del inom SYRIZA) som Panos Kammenos (partiordförande för Oberoende greker och försvarsminister) inte har skrivit under den inlämnade listan, enligt uppgifter i To Vima.

Den tredje frågan är, vad kommer oppositionen att göra? Om partierna Ny Demokrati, Potami (Floden) och PASOK stödjer listan, så underlättas försöken att nå en uppgörelse och därefter genomföra de föreslagna åtgärderna. Det skulle även underlätta för premiärminister Tsipras att parera konsekvenserna av den första och andra frågan. Men om oppositionspartierna ställer sig bakom förslagen, så blir det svårare att kritisera dem när de genomförs.

Ytterligare en fråga, som förmodligen kommer att uppmärksammas framöver, är hur listan kommer att tas emot av opinionen. Mycket är det som pekar på att den lista som lämnats in innebär i sin helhet större åtstramningar än det avtalsförlag som de grekiska väljarna fick ta ställning till i den omdiskuterade folkomröstningen i söndags. Ett argument som premiärminister Tsipras motiverade den utlysta folkomröstningen med var att ett nej skulle leda till ett bättre förslag istället. 61% valde att rösta nej. Men om nu det inlämnade förslaget upplevs vara likadant eller till och med värre än det som man röstade om i söndags kan det leda till att en svekdebatt tar fart. Det finns tecken på det idag. Men hur kommer det ut att se ut imorgon?

Sommarhägringar och gräsrotsekon

Lugnet på den politiska arenan är skenbar. Det har flera orsaker. 

En månad efter valen och ett par veckor efter regeringsombildningen råder ett lugn över den politiska arenan. Det blev inget maktskifte. Det största oppositionspartiet Syriza försöker dra lärdom av detta utfall. Partiet söker hitta en ny strategi för att kunna övertyga osäkra väljare och tvekande samarbetspartners. Regeringen söker, å sin sida, konsolidera sin bräckliga ställning; regeringsombildningen var ett första steg. När sommaren är över kommer regeringen att behöva visa vilken väg den avser att följa.

Fotbolls-VM i Brasilien är en annan anledning till att det råder ett lugn. Sedan turneringen sparkade igång för ett par veckor sedan har medfört att fokus flyttats bort från politiken. VM-feber råder. Det händer saker som inte vanligtvis sker.

Snart stundar även semesterledigheter, för dem som har ett jobb. Visserligen har arbetslöshetssiffrorna sakta börjat sjunka, men det är för närvarande på marginalen. Läget är fortfarande utsatt.

Detta faktum sätter sina spår i debatten. Faktum är att det görs redan nu. På gräsrotsnivå händer rätt många intressanta saker. Omikronprojektet hör till de mest intressanta: det kartlägger och sammanför och samordnar olika grupper som försöker påverka ändra och förändra. Medan man väntar på att sommaren ska sluta och den politiska aktiviteten ska stiga igen kan det vara värt att luta sitt öra mot marken.

Ta leme!

Även oppositionen har sina utmaningar

Den politiska arenan håller på att förändrar: det rör sig inom oppositionen.

Under sommaren och hösten har fokus i den politiska bevakningen legat på koalitionsregeringen och dess utmaningar. Det är förståeligt. Regeringen har tappat både medlemmar i koalitionen och mandat. Framtiden för regeringen är minst sagt oviss. Men det sker även förändringar inom oppositionen.

De senaste dagarna har två partier uppmärksammats. Ett av dem är det sedan tidigare mycket omskrivna Gyllene Gryning. Tre av partiets parlamentsledamöter har fått sin parlamentariska immunitet lyft och har häktats. Rättsväsendet kommer att pröva om dessa tillhör en olaglig organisation. Partiets ledare häktades i september av samma anledning. Detta betyder i skrivande stund  att en tredjedel av partiets arton parlamentsledamöter väntar åtal. Partiet befinner sig i en turbulent situation.

Turbulent är även läget för Oberoende greker. Partiet är en avknoppning från Ny Demokrati och har motståndet mot memorandumet som sin hjärtefråga. I mångt och mycket är partiet knutet till dess ordförande Panos Kammenos. Partiet har tidvis varit på väg att sjunka ihop. Nya spekulationer om dess framtid tilltog när ett krismöte ställdes in. Kritik har riktats mot Kammenos sätt att styra partiet. En parlamentsledamot har lämnat partiet. Ytterligare kan följa efter

Att Oberoende greker befinner sig i en turbulent situation får även konsekvenser för den övriga oppositionen. Det har tidigare spekulerats i att partiet skulle bilda regeringsunderlag med Syriza i förarsätet. Även om de två partierna befinner sig på var sin sida på vänster-högerskalan (och ganska långt från varandra i vissa avseenden), så förenas de två i sitt avståndstagande mot memorandumet. Memorandumet är för övrigt en av de tyngsta konfliktlinjerna inom grekisk politik.

Man bör även komma ihåg att ytterligare ett oppositionsparti befinner sig i ett utsatt läge. Den tidigare koalitionspartnern Demokratisk vänster (DIMAR) är på väg att krympa samman i opinionsmätningarna, men även i praktiken. Det förs för närvarande en diskussion om att bilda en ny center-vänsterunion. Det är inte helt uteslutet att Demokratisk vänsters medlemmar lämnar vad som kan uppfattas som ett sjunkande skepp och går över till något annat.

Allt detta betyder att oppositionens försök att bilda regering inte är självklara, detta samtidigt som regeringens framtid är ovisst. Den politiska landskapet håller på att förändras. Återigen.