söndag 24 mars 2013

Om krisen på Cypern: same, same but different

Relationen mellan Grekland och Cypern är tät och ömsesidig. För närvarande går den mest åt ett håll: den dagsaktuella krisen på Cypern är till stor del importerad från Grekland. Cypriotiska banker har varit exponerade mot Grekland och har på vis dragit in Cypern i en alldeles egen kris. Samtidigt påverkar det som sker i Cypern även Grekland; inte minst när det gäller det ekonomiska utbytet mellan länderna. Även resten av euroområdet riskerar att påverkas av det som sker på ön i Medelhavets utkant.


"Just when you thought it was safe": The Economist vet hur man sätter en fyndig rubrik

Även om Cyperns ekonomi motsvarar en droppe av eurozonens totala BNP så riskerar denna droppe att utlösa en tsunami. Landet riskerar att gå i statsbankrutt om inte en uppgörelse nås mellan den cypriotiska regeringen och "trojkan" (dvs. IMF, ECB och EU). Redan imorgon (läs måndag 25/3) kan ECB stänga av den kran som försörjer den cypriotiska ekonomin med likviditet. Om så sker är krisen fullbordad.

Men även om landet är litet, så är dess påverkan på omvärlden stor. Den finns en befogad oro att det som sker på Cypern kan sätta igång en kedjeraktion bland sparare och finansiella aktörer inom övriga Europa. Till detta hör Cyperns geopolitiska läge, vilket ställer till med ytterligare bekymmer. Eurokrisen riskerar att återvända och gå in i en förvärrad fas. Det är med detta som bakgrund som den välkända tidskriften låter Cypern pryda omslaget på dess senaste nummer.

Hur kunde detta ske? Krisen på Cypern har likheter med den på Grekland, men skiljer sig dock från den grekiska på ett antal punkter. Vad länderna har gemensamt är en offentlig sektor som inte reformerats och som har inslag av klientelism och nepotism. Det som skiljer länderna åt är att krisen på ön dels påminner om den i Island (en snabbväxande finansiell sektor som rasar samman) och dels den i Spanien (en bostadsboom som brister). Taget tillsammans skapade dessa tre komponenter den kris som för närvarande skakar om ön, och i förlängningen Europa.


Lästips: Den här artikeln av Megan Greene på Bloomberg visar på de svåra val som Cypern står inför.
Ett cypriotiskt perspektiv lämnas i detta blogginlägg - den visar bakgrunden till dagens kris.

Det händer mycket i Cypern för närvarande. Jag kommenterar händelseförloppet på twitter, för den som vill veta mer.

onsdag 20 mars 2013

Vårstädning

Jag har vårstädat min blogg. Gamla inlägg har tagits bort för att lämna plats åt nya. Layouten har arbetats om (något).

I samband med städningen efterlyser jag ämnen att skriva om framöver. Är det något du vill veta mer av? Hör gärna av dig!

Jag nås snabbast och enklast via twitter - @haralamposk - men går givetvis att nås genom denna blogg för tips och synpunkter.

Ta leme!

fredag 15 mars 2013

Det bubblar

Det är lugnare. Det är rent av mycket, mycket lugnare. Jämfört med det turbulenta läget för ett år sedan så råder det närmast stiltje i den grekiska politiken. Titta man närmare på vad som händer så bubblar det under ytan.

Det säger mycket om sakernas tillstånd att gårdagens uppgift om att arbetslösheten i Grekland stigit till rekordhöga 26% togs emot med vad som närmast kan liknas vid en axelryckning. Uppgiften om att mer om var fjärde person på arbetsmarknaden saknar arbete idag skulle i många fall vara tillräcklig för att fälla en regering. En förtroendeomröstning skulle ligga i tangentens riktning. Att så inte är fallet kan sägas bero på att gemene man och kvinna har förlikat sig med läget. Det ovanliga har på något sätt blivit till ett normaltillstånd.

Det betyder dock inte att läget föredras: 74% tycker att landet utvecklas i fel riktning enligt en mätning som publicerades igår av Public Issue. Många greker funderar på att emigrera. Andra har redan gjort det. Läget är ansträngt. Det bubblar under ytan.

Samma mätning visar på att det politiska landskapet inte förändrats något nämnvärt de senaste tre månaderna. Noterbart är att oppositionspartiet Syriza är något större än regeringspartiet Ny Demokrati (ND). Oberoende Grekers ras har hejdats samtidigt som Gyllene Gryning backar något. Så här ser läget ut i siffror:

Syriza 29.5 %
ND 28.5%,
Gyllene Gryning 10%
Oberoende Greker 8%
Pasok  7.5%,
DimAr 6%,
KKE 5.5%

Mest intressant att följa för närvarande, ur ett politiskt perspekt, är hur Alexis Tsipras och Syriza söker positionera sig. Syriza arbetar målmedvetet med att knuffa bort Pasok ur leken och ta över dess position som regeringsparti.

Tsipras själv söker bygga bilden av sig själv som en person kapabel att leda landet: för en tid sedan medverkade han vid en ceremoni till minne av Ny Demokratis ledare Konstantinos Karamanlis och höll ett tal. Det ovanliga steget att en socialist som Tsipras betygar sin respekt för en högerikon som Karamanlis hade syftet att kasta Tsipras i ett annorlunda ljus. Tanken är att bygga upp ett förtroende för Tsipras inför en bredare allmänhet.

Samtidigt söker Tsipras och Syriza behålla sin väljarbas som befinner sig (långt) till vänster. Hans besök i Venezuela i samband med Hugo Chavez bortgång kan ses som ett sätt att intyga för sin väljarbas var han står politiskt. Det är en svår balansgång. Frågan är om Tsipras i jakten på nya väljare stöter bort de gamla.

Väljarna är i alla fall nyfikna på Tsipras. Enligt ovannämnda mätning stiger Tsipras popularitet: Samaras noterar 43% och Tsipras 44%. Tsipras har dock en bit kvar till att ses som en allvarlig utmanare till premiärministerposten. Väljarna tycker att Samaras (44%) är bäst på den posten. Tsipras noterar 27%.

Helt klart dock är att Tsipras håller på att på allvar etablera sig som en viktig aktör på den politiska arenan i Grekland. Om detta är tillräckligt för att rucka på det status quo som råder för närvarande återstår att se.


Nb. Jag har inte uppdaterat denna blogg på ett tag. Jag tvittrar dock regelbundet uppdateringar kring det som händer i Grekland. Mitt konto på twitter är @haralamposk

Ta leme!

måndag 4 mars 2013

En marginalanteckning

Det kan framstå som en bagatell. Uppgifterna från i söndags om att den grekiska centralbanken i hemlighet flög in euro från andra länder bör dock inte avfärdas som en petitetess. Det kan snarare ses som att det fanns en uppriktig (och långt driven) oro för en "bank run" skulle utlösas i takt med att folk drog ut sina pengar. Om en sådan hade inträffat, hade det troligtvis tippat Grekland ut ur eurozonen och in i förvärrad kris.

Det mest anmärkningsvärda med uppgifterna är varför inte den grekiska centralbanken berättade att den flög in i likividet när läget var som värst under 2012. Upplysningen hade dämpat (men troligtvis inte stoppat) det volatila läge som landet befann sig i.

Av denna anledning är det intressant att spekulera i hur dessa uppgifter hade påverkat utfallet i de två val som hölls under 2012. Hade det parlamentariska läget sett annorlunda ut i dag?