onsdag 28 december 2016

Inför 2017

Det saknas inte utmaningar under det kommande året.


En mätning som publicerades nyligen sammanfattar nog stämningsläget i Grekland just nu tämligen väl:
  • 66% tror att nyval kommer att hållas under 2017
  • 77% tror att de kommer att ha en lägre levnadsstandard nästa år jämfört med 2016
  • 7 av 10 i åldersgruppen 18-24 svarar att de skulle välja att lämna landet om ett tillfälle uppstår
Det är i mångt och mycket en mätning som indikerar de utmaningar som finns. På sätt och vis är mätningen ingen nyhet; den sammanfattar snarare en trend som varat under en längre tid. Dock kan den peka på att 2017 kan bli ett händelsrikt år. Följande faktorer pekar på detta:
  • Triangeldramat mellan Grekland, Eurogruppen och IMF. Det råder oenighet om hur den grekiska regeringen ska göra för att kvittera utbetalningar i den bailout som förhandlades fram 2015. Det gnisslar betydligt i relationen mellan dessa tre parter. Detta blev uppenbart när den grekiska regeringen, utan att konsultera Eurogruppen och IMF, presenterade en extra utbetalning till landets pensionärer inför jul. Noterbart är att IMF är oense med eurogruppen om vilka åtgärder Grekland ska vidta. All denna friktion kan skapa låsningar och även väcka ny oro på den europeiska politiska arenan.
  • Ytterligare förslag om besparingar från IMF och eurogruppen kan, spekuleras det i, bli den droppe som bidrar till att premiärminister Tsipras kastar in handduken. Den grekiska regeringen och premiärminister Tsipras har tappat väsentligt i popularitet. Premiärministern kan komma att välja att hålla nyval ställd inför en situation som innebär ytterligare besparingar. Detta kan även bli utfallet om tre parlamentsledamöter från regeringskoalitionen blir politiska vildar.
  • Relationen mellan Grekland och Turkiet (och mellan Turkiet och EU) har under 2016 uppmärksammats allt mer. Hanteringen av en grupp officerare som sökte asyl i Grekland efter militärkuppen i juli kan ses som en indikation om förhållandet mellan de två länderna. Denna relation kan komma att hamna ytterligare i fokus, om man tar del av denna artikel i Wall Street Journal.
  • Kopplat till relationen mellan de två grannländerna (och även mellan Grekland och EU) är även frågan om flyktingkrisen. Det finns mycket som talar för att denna fråga kommer att fortsätta att uppmärksammas.
Utöver dessa tillkommer ett antal utmaningar till. De faktorer som nämnts här ovan pekar dock på att 2017 kan få 2016 att framstå som ett mellanår. 

Med detta sagt önskar jag alla läsare en god fortsättning och ett gott nytt år!

måndag 19 december 2016

Återkoppling

Tack för att du läser denna blogg! Tack även om du hör av dig för att utveckla denna blogg!

För den som är intresserad av politik hör den politiska utvecklingen i Grekland något till de intressanta man kan följa. Det finns förmodligen få paralleller till den politiska (och även ekonomiska, sociala och kulturella) utveckling som Grekland har gått igenom på senare år. Det har under åren blivit många inlägg som har sökt följa denna utveckling. Nu undrar jag om det finns intresse, tips och förfrågningar om områden och ämnen att skriva om som har koppling till Grekland. Hör gärna av dig: genom kommentarstråden, genom mejl och/eller genom andra kanaler.

All återkoppling välkomnas. Och uppskattas!

måndag 12 december 2016

Bär eller brister budgeten?

Med en snäv men tillräcklig marginalen röstades regeringens igenom. Budgeten spår en tillväxt och ett slut på den grekiska krisen. Det återstår att se.



Med röstsiffrorna 152-146, det vill säga med en övervikt på två röster, klubbades den grekiska regeringens budget igenom. Samtliga oppositionspartier i parlamentet röstade emot. I ett uttalande till Kathimerini spår premiärminister Tsipras att budgeten kommer att medföra slutet på tio års kris. 2017 kommer att bli ett märkesår, enligt  premiärministern. Budgeten prognostiserar nämligen en tillväxt på 2,7%, vilket kan bidra till att pressa tillbaka den, med europeiska mått mätt, mycket höga arbetslösheten.

Samtidigt höjs skatterna höjs med en miljard euro (och riktas in på konsumtionsvaror som alkohol och tobak) och statens utgifter minskas med en miljard euro. Parlamentets budgetavdelning konstaterar att den framröstade budgeten kommer att ha en hämmande verkan på ekonomin, åtminstone på kort sikt.

Till detta kommer att kraven på ett regeringen presterar ett överskott av statens finanser på 3,5% av BNP ett antal år framöver kvarstår. Dessutom väntas ytterligare tuffa åtgärder när förhandlingarna mellan Grekland och dess långivare ska slutföras: finansminister Tsakalatos bekräftade till parlamentet att Internationella valutafonden kräver ytterligare åtgärder, inklusive löner och pensioner nedskärningar, värt 4,5 miljarder euro ($ 4750 miljoner) från och med 2019 samt ytterligare uppsägningar inom den offentliga sektorn.

Med andra ord är det en öppen fråga om 2017 blir ett märkesår och om premiärministern får rätt.

onsdag 7 december 2016

Status quo

Läget är, i princip, oförändrat trots överenskommelsen som offentliggjordes i måndags mellan Grekland och dess (europeiska) långivare. Dödläget påverkas även att långivarna oeniga sinsemellan: EU och IMF har inte kommit överens om vägen framåt för Grekland. Detta kan få konsekvenser för den grekiska regeringen och dess möjligheter att undvika nyval.



Beskedet i måndags mötes nog i initialt med jubel och glädje på många håll. Därefter följdes det av förvirring. Grekland och dess långivare tycktes ha nått en överenskommelse vilket skulle öppna för att landet får klartecken att kvittera ut nya pengar. Dessutom fanns tecken på att Grekland skulle komma ifråga för skuldlättnader, ja till och med föremål för en nedskrivning av dess skulder. Beslutet från Eurogruppens sammanträde i måndags, då beslutet togs, medförde att den grekiska regeringen skickade iväg pressmeddelandet i bilden ovan. Beslutet tolkades av den grekiska regeringen som en framgång. Men efter att beskedet granskats närmare började frågetecken dyka upp. Vad hade man egentligen kommit överens om?



Förvirringen, upplevd eller verklig, kan ha varit anledningen till att ESM kände ett behov av att idag offentligöra denna guide till måndagens besked. Där står det  i klartext att "the Eurogroup has excluded any nominal haircuts", det vill säga att det utesluter skuldnedskrivning i ordets formella betydelse. Vad man har kommit överens är åtgärder som gör Grekland skuldbörda något lättare att bära:
"The smoothing of the repayment profile refers to Greece’s second programme, with the EFSF. The weighted average maturity of the loans in this programme was initially agreed to be 32.5 years. Due to a number of factors, this has since dropped to approximately 28 years. The maturity will now be brought back up to 32.5 years, so that a number of repayment humps in the 2030s and 2040s can be spread out over several years."
Det är sannolikt ett välkommet besked för den grekiska regeringen. Titta man närmare på ESMs förtydligande kan det tolkas som en indirekt skuldnedskrivning, även om dessa ord inte alltid används. Det är en med andra ord smärre lättnad - eftersom återbetalningarna minskas portioneras ut över en längre tid (och inflationen kan göra sitt till för att lätta  på skuldbördan - men dock lång ifrån en direkt skulnedskrivning. Huruvida det är tillräckligt är en annan fråga.

IMF har dock uttryckt att måndagens beslut inte är tillräckligt. Den internationella valutafonden vägrar dessutom att delta i ytterligare ett lånprogram så länge en relevant skuldnedskrivning inte ingår. Eurogruppen ser ut att inte vilja gå med på skuldnedskrivningar, vilket understryks av ESMs guide. Ett dödläge har uppkommit således. Det ställer till det för den grekiska regeringen.

Grekland kläms mellan långivarna, så har i alla fall denna artikel tolkat beslutet. Det kan vara en rimlig tolkning. En politisk tolkning är att måndagens besked får konsekvenser för den grekiska regeringen. Att få till stånd en skuldnedskrivning var ett viktigt vallöfte för premiärminister Tsipras. Frånvaron av en sådan i måndagens beslut ställer troligen till det för regeringskoalitionens möjligheter att undvika nyval. Ju längre tid låsningen mellan Eurogruppen och IMF varar, desto större är sannolikheten att det åter blir turbulent i Grekland. Det är möjligt att rådande status quo troligen blir en parentes, en parantes som snart kan komma att slutas.

fredag 2 december 2016

Opinionsmätning

Rollerna är ombytta drygt ett år efter valet. Ny Demokrati (det tidigare regeringspartiet) gått förbi SYRIZA samtidigt som regeringspartiet (och tidigare oppositionspartiet) SYRIZA faller. En ny mätning visar dessutom att gapet mellan de två partierna ökar. Det är en markant förändring jämfört med situationen för ett år sådan. Trots det visar en annan mätning en misstro mot partiernas förmåga att leda landet. Det är en utveckling som oroar. 


Bilden här ovan är talande. På drygt ett år har det tidigare populära och populistiska Syriza tappat sin tidigare glans. Ett partiledarbyte i Ny Demokrati har medfört en skjuts uppåt och förbi Syriza. Det finns många olika tolkningar som har framförts till denna utveckling i väljaropinionen. En är att det kostar på att regera. Väl i maktställning tvingas partier till att genomföra impopulära åtgärder. En annan tolkning, som är kopplad till den första, är att väljarna jämför vad partierna har lovat i valet med vad som faktiskt har genomförts. I detta fall har Syriza och premiärminister backat från sina vallöften och även intagit motsatta ståndpunkter. Detta förklarar en del av den nedåtgående utvecklingen för Syriza. Det finns ytterligare tolkningar att göra.

Ser man dock på opinionsiffrorna här nedan, som är hämtade från Makedoniens universitet, så har inte mycket hänt utöver den rådande trendan för de två stora partierna i grekisk politik för närvarande, det vill säga Ny Demokrati och Syriza.

Ny Demokrati 32%
Syriza 16%
Gyllene Gryning 8%
KKE 6%
Demokratiska Alliansen 5,5%
Centerunionen 3%
Plefsi 3%
ANEL 2%
Potami 1,5%
LAE (Folklig enhet)1% 
Övriga 6,5%

En siffra står dock ut som en fyrbåk i alla de mätningar som görs. Den syns i bilden i den röda stapeln här nedan. Väljarna ställer sig tydliga skeptiska till partiernas förmåga att styra Grekland. 52% av väljarna tycker (enligt denna mätning i Public Issue) att varken Syriza eller Ny Demokrati är bäst lämpade att styra landet. Det skulle kunna tolkas som en mycket allvarlig utmaning för tilltron till demokrati och för tilliten till partipolitiken. Det finns därför all anledning att studera och följa denna siffra närmare. Det som händer i Grekland kan reflektera det som kan händ i Euuropa



fredag 25 november 2016

Nyval: Mer än bara rykten

När både premiärminister Tsipras och oppositionsledare Mitsotakis börjar tala om nyval ökar sannolikheten att så sker. Paradoxalt nog finns det argument som talar emot nyval.

Indikationerna att ett nyval kan vänta har funnits ett tag. Regeringsombildningen nyligen är ett sådant tecken. Ombildningar kan tolkas som ett sätt (som i längden kan vara ohållbart) att söka vända på en sjunkande opinion. Premiärminister Tsipras tog till detta grepp förra året innan han kort därefter beslöt sig för att gå vidare till nyval.

Ett annat tecken är att den, relativt, nye oppositionsledaren Kyriakos Mitsotakis trycker på för nyval. Mitstotakis har idag, fredag, startat igång en mindre turné i Grekland vilket har tolkats som upptakten till ett nyval.

Ytterligare ett tecken på att ett nyval kan komma att utlysas är att premiärminister Tsipras själv har börjat tala om det. I samband med gårdagens strejk som genomfördes i Grekland varnade premiärministern för att kollapsade förhandlingar med de internationella långivarna kan resultera i nyval.

Blir det då nyval? Det återstår givetvis att se. Det finns helt klart ett argument som talar för ett nyval: regeringen är impopulär och det finns frågetecken om det kan hålla ihop för att driva igenom politik. Det räcker med att tre stycken ledamöter som hör till regeringskoalitionen lämnar för att regeringskrisen är ett faktum.



För stunden finns det argument som talar emot ett nyval. Tsipras skulle, med tanke på det att regeringspartierna ligger under i opinionsmätningarna, få det svårt att vinna ett nyval. Samtidigt är det oklart om Mitsotakis och Ny Demokrati skulle kunna, ensamt eller tillsammans med andra partier, få tillräckligt med röster för att samla en majoritet i det grekiska parlamentet.

Så länge de rådande positionerna består i det grekiska opinionsmätningen är det därför mycket som talar att ett nyval inte utlyses. Detta kan dock snabbt komma att ändras om det blir ett skifte i den tämligen lättrörliga grekiska opinionen.
Osvuret är med andra ord bäst.

fredag 18 november 2016

Om ekonomi och opinion

Det blåser som bekant en motvind för den grekiska regeringen. En bidragande anledning till att den grekiska regeringen befinner sig i motvind i väljaropinionen beror sannolikt på det ekonomiska läget för grekiska hushåll.

Enligt en undersökning grekiska statistikmyndigheten Elstat genomfört nyligen har situationen ändrats påtagligt i samband med den kris som bröt ut för snart sju år sedan (se även bild nedan). Detta ger anledning till att ställa en ofta återkommande fråga: finns det ett samband mellan ekonomisk situation om politisk opinion?




måndag 7 november 2016

Regeringen ombildas


Till slut kom beskedet som gjorde slut på de allt mer intensiva spekulationerna. Regeringen ombildas. Premiärminister Tsipras beslut som offentliggjordes sent på fredagskvällen bör ses som ett sätt att söka få ny fart på förhandlingarna mellan Grekland och EU. Det är även ett försök att vända de sjunkande opinionssiffrorna.

Det är en betydande ombildning som presenterades. 15, av totalt 48, ministrar är nya. 11 ministrar ersätts.  En hel del av förändringarna har följt förväntningarna:

- Finansminister Euclid Tsakalotos får stanna kvar. (Tsakalotos hoppade in ett kritiskt läge i förhandlingarna i förra året i samband med att den Yannis Varoufakis hastigt fick lämna).

- Panos Skourletis får dock lämna posten som energiminister. Skourlettis har motsatt sig privatiseringen av statens egendomar och har även varit inblandad i en konflikt med gruvbolaget Eldorado. Skourlettis får dock en ny post som inrikesminister. 

- En del ögonbryn kommer att höjas av att Dimitris Padamitriou blivit utsedd som utvecklingsminister. Papadimitriou är ordförande för Levy Economics Institute vid Bard College i New York. 

- Samtidigt kommer (förmodligen) en del smilband att tänjas över beskedet att Terence Quick blivit utsedd som biträdande minister med ansvar för greker boendes utanför landets gränser.

Av reaktionerna att döma ligger ombildningens tyngdpunkt på att få ny fart på de pågående förhandlingarna mellan den grekiska staten och EU. Om detta räcker att skaka av sig den negativa bild som regeringen tampats med återstår att se. Klart är dock att premiärminister Tsipras parti ligger efter i mätningarna. Klart är troligen även att Tsipras sätter sin förhoppning till att ombildningen bidrar till att gapet mellan partierna krymper.


PS: Här hittas presenteras den nya regeringen.

onsdag 2 november 2016

Om den grekiska väljaropinionen

En ny mätning kartlägger det politiska läget i Grekland. Den tecknar bilden av ett land där missnöjet stiger. 

Denna färska mätning av opinionsinstitutet Public Issue ger en aktuell bild politiska läget i Grekland. I korthet kartlägger mätningen den politiska motvind som regeringen befinner sig i. 


Vad säger då mätningen? Bilden här ovan visar att nästan nio av tio väljare tycker att utvecklingen går åt fel håll i Grekland. Det är för övrigt en siffra som stigit något jämfört med den föregående mätningen i september månad.


Med 61% pekas landets ekonomi som det största problemet som Grekland möter. Arbetslösheten, som är tätt förknippad med ekonomin, återfinns på andra plats med 35%. Grekland har enligt nya siffror från det europeiska statistikinsitutet Eurostat den högsta arbetslösheten inom eurozonen. Sättet som regeringen- och det partipolitiska systemet fungerar pekas ut som det tredje största problemområdet av de grekiska väljarna.


Väljarna indikerar ett missnöje med det avtal som slöts av Grekland och EU i juli förra året. 85% ställer sig emot det. Eftersom det var premiärminister Tsipras som förhandlade om och undertecknade avtalet, så förknippas avtalet med honom. 


Denna mätning illustrar hur väljarna ställer sig till de olika partiledarna. Kyriakos Mitsotakis, som tog över som partiledare för Ny Demokrati tidigare i år, är den mest populäre partiledaren. 77% av väljarna har en negativ uppfattning av premiärminister Tsipras. Det är skarp kontrast jämfört med 2015. Mycket har hunnit hända inom loppet av ett år.


Intressant nog verkar väljarna inte föredra vare sig en regering styrd av  premiärminister Tsipras/Syriza eller av oppositionsledaren Mitsotakis/Ny Demokrati. 51% tycker nämligen att inget av de två alternativen är bäst lämpade att styra landet. Denna uppfattning har för övrigt stigit kraftigt under året: blott 15% tyckte så i februari 15. Detta kan vara värt att hålla i bakhuvudet i samband med det allt mer tilltagande talet om nyval.


När det gäller frågan om nyval har andelen som ställer sig positiva till ett nyval vuxit. Siffran har stigit från 32% i maj 2016 till 50% i oktober. Detta ger en fingervisning om regeringens situation. Den illustrerar även den allt mer tilltagande politiska motvind som premiärminister Tsipras möter. 

måndag 31 oktober 2016

Nyvalsspöket gör sig påminnt

Nyvalsspöket hemsöker återigen den politiska arenan i Grekland. Denna gång är det regeringens bakslag när det gäller den infekterade frågan om tv-licenser som är anledningen till att ett nyval kan bli aktuellt tidigt nästa år.


(Regeringens talesperson Olga Gerovasili uttalar sig om sändningslicensfrågan)

Domstolens beslut i förra veckan har släppt loss nyvalsspöket. Domstolen deklararade då att regeringens förfarande om auktionering av sändingslicenser för grekiska bolag strider mot konstitutionen. Oppositionspartiet Ny Demokrati gick då ut och tolkade utfallet som ett tecken på att ett nyval behövs. En liknande tolkning av utfallet gör bland annat Kathimerini. Det ligger nog mycket i det.

En reglering av de grekiska tv-kanalerna har en viktig valfråga (och är ett ämne i sig som troligen får vänta till ett annat blogginlägg) för premiärminister Tsipras, som har investerat mycket politisk prestige. Premiärministern har burit förhoppningen att licensieringen av tv-bolagen skulle kunna vända på den politiska motvinden. En seger hade kunnat leda till ett opinionsmässigt lyft. Nu ser det inte ut att bli fallet.

Bakslaget innebär att premiärministerns politiska ställning försvagas. Visserligen har regeringen aviserat att den avser med att komma med ett nytt inslag om licenser för tv-bolag. Regeringen har även, genom dess talesperson Olga Gerovasili, gått ut hårt mot domstolsutslaget.

Sättet som regeringen har reagerat på domstolsutslaget medför att regeringen de politiska insatserna höjs. Ett nytt bakslag kan urholka premiärminister Tsipras ställning ytterligare och leda till att opinionsiffrorna sjunker än mer. Ett nyval kan då mycket väl bli fallet.


PS. Frågan om de grekiska tv-kanalerna ställning är en politiskt känslig och samtidigt en mycket snårig fråga som har debatterats i grekland under lång tid. Den här artikeln i Ny Times kan vara en användbar introduktion.

måndag 24 oktober 2016

Regeringsombildning på gång?

Som ett led i att vända den motvind som regeringen i Grekland möter har det ryktats om att premiärminister Tsipras överväger en regeringsombildning. Det skulle möjligen förbättra utsikterna för den allt mer pressade regeringen.


Opinionssiffrorna sjunker. Missnöjet med regeringen Tsipras stiger. Motvinden ser inte ut att minska. Något behöver med andra ord göras. Detta något är troligen en regeringsombildning. Ryktena om att en sådan kan äga rum inom en snar framtid får sägas vara sannolika i och med att Reuters rapporterar om dem.

Med en ombildning av regerings skulle premiärministern kunna få tillstånd något at en nystart.
Ett antal impopulära statsråd skulle få lämna regeringen och ersättas av nya namn.

Energiminister Panos Skourletis pekas ut av Reuters som en kandidat till att få lämna regeringen. Skourletis har motarbetat en rad privatiseringar som regeringen har kommit överens om med de internationella långivarna. Skourletis hamnade till exempel i en dispyt med gruvföretaget Eldorado (som man läsa mer om i denna artikel i Bloomberg). 

Finansminister Euclid Tsakalotos är ett annat namn som omnämns i artikeln. Det får sägas vara lite överaskande. Tsakalotos leder nätverket "Grupp 53", en viktig komponent i den myllrande konstellation av partier som tillsammas bildar Syriza. Utan stöd från denna nyckelgrupp skulle Tsipras position undermineras.

Ett namn som inte nämns i artikeln, men är troligt att det har spekulerats i, är hälsominister Pavlos Polakis. Hälsoministern blev uppmärksammad när denne rökte en cigarett i samband med en presskonferens i hälsodepartementet den 31a maj.

Kan då en regeringsombildning vända på utvecklingen. Det beror på vilka som kommer in. Det kan ha betydelse. Att den omdebattarade tidigare finansministern Varoufakis fick lämnas och ersattes av den mer samarbetsinriktade Tsakalotos bidrog till att samtalsklimatet mellan Grekland och de internationella långivarna förbättrades. 

Men en regeringsombildning löser inte alla problem. Ytterst handlar om det hur regeringen, och främst premiärministern väljer att ta sig an de utmaningar som finns. Med andra ord, hur ska arbetslösheten krympa? Hur ska kapitalkontrollerna - som utgör en hämsko för ekonomin -  tas bort? Hur ska statens begränsade intäkter öka? Hur ska alla de saker, små som stora, som påverkar medborgarna i deras vardag åtgärdas? Det är alla dessa saker, och hur dessa adresserasm som ytterst lämnar avtryck i väljaropinionen. Annars kan en regeringsombildning lätt bli inledningen till ett nyval.

Uppdatering 25/10: Denna artikel i To Vima ger ytterligare inblickar i den eventuella regeringsombildning.

onsdag 19 oktober 2016

Nygamla utmaningar

Efter en tids uppehåll återvänder de internationella långivarna till Grekland för att se hur den grekiska regeringen lever upp till sina åtaganden. Regeringen befinner sig under fortsatt tryck

Denna gång är det, som bland annat SR rapporterar, reformer inom arbetsmarknadsområdet som långivarna kommer att rikta sitt fokus. Genomförandet av reformer ör avgörande för att regeringen ska kunna kvittera ut pengar - pengar som behövs för att betala tillbaka på lån och för att den grekiska staten ska kunna genomföra sina åtaganden gentemot medborgarna. Reformtakten är dock trög. Detta enligt kreditratingbolaget Fitch, som lämnar denna kommentar till Reuters:

"Progress in meeting the milestones has been slower than expected, even though they are less demanding than the earlier measures required under the first program review, such as pension and income tax reform. We think this reflects the Greek government’s competing policy priorities and relatively weak domestic political ownership of the program"

Därmed dröjer sig frågan kvar hur den grekiska regeringen ska kunna klara av att hålla sina löften. Jämfört med valet i september 2015 befinner sig regeringspartiet SYRIZA i klar motvind. De senaste mätningarna från ALCO (14 oktober) visar att partiet samlar 15,1% av väljarstödet. Väljarna är med andra ord missnöjda.

Premiärminister Tsipras, som befinner under fortsatt tryck både från långivarna och från väljarna, riktar för närvarande sina förhoppningar till skuldlättnader. Han har vid ett flertal tillfällen fört upp frågan och nämner att Grekland är på väg att hålla sin del av avtalet gentemot de internationella långivarna. Därmed skulle landet kvalificera sig för lättnader av sin skuld. Skulle skuldlättnader komma till stånd, så skulle det ses som en politisk framgång för premiärministern. Det skulle möjligen ändra på de rådande stämningarna i väljarkåren.

onsdag 7 september 2016

Opinionsmätning

Regeringspartiet SYRIZA befinner sig i fortsatt motvind. Avståndet upp till oppositionspartiet Ny Demokrati har nu växt till 10 procentenheter. Situationen blir allt mer ansträngd för premiärminister Tsipras.



Trenden är tydlig jämfört med den senaste mätningen i juni: Ny Demokrati (27,5%) har i den mätning som Makedoniens Universitet genomfört och som publicerats i Skai dragit till sig ytterligare väljare medan SYRIZA (17,5%) har tappat något jämfört med i juni. Vore det val i dag skulle premiärminister Tsipras sannolikt behöva meddela sin avgång.

Det mest intressanta mätningen är dock förmodligen hur den negativa trenden för uppstickarpartiet Potami fortsätter. I dagsläget befinner det sig med 1,5% av rösterna klart under treprocentsspärren. Det är en nästan dramatisk förändring jämfört med hur det såg ut för partiet i september 2015. Då spekulerades det i att Potami skulle avgöra vilket eller vilka partiet som skulle få bilda regering med efter nyvalet i september. Nu spekuleras det snarare i hur länge partiordföranden för Potami, Stavros Theodorakis, kan stanna kvar.

Läget är även utsatt för det andra koalitionspartiet i den grekiska regeringen, Oberoende greker. Partiet samlar två procent av väljarstödet. Dock kan det vara på sin plats att mätningarna ofta underskattar stödet till det högerpopulistiska partiet. Situationen idag var liknande den i samband med nyvalet i fjol.

Mätningen som genomförts av Makedoniens universitet erbjuder på flera intressa inblickar. Väljarna ställer sig fortsatt pessimistiska inför framtiden; 62% tycker att situationen i Grekland kommer att förvärras om ett år. 81% att utvecklingen går åt fel håll. 85,5% är missnöjda med hur regeringen agerar.

Det är med andra ord en läsning som ger uttryck för en mycket kritisk opinion. Mätningen ger således ledtrådar till varför premiärminister Tsipras och dennes parti befinner sig i fortsatt motvind. 

måndag 8 augusti 2016

Ett tillfälligt lugn?

Det lugn som för närvarande råder kan brytas upp när förhandlingarna mellan Grekland och EU åter tas upp inom kort.

15 åtgärder ska den grekiska regeringen genomföra att kunna kvitta ut ett paket på 2,8 miljarder euro. Så ser förutsättningarna ut när den grekiska regeringen ska träffa EU:s företrädare i september, enligt Kathimerini. Den av SYRIZA ledda grekiska regeringen söker hitta en balans mellan EU och den inhemska opinionen. Kollektivavtalens vara eller icke-vara är ett exempel där regeringen pressas från två olika håll. Det kan leda till att hösten blir skakig.



Ytterligare en variabel att beakta är vad som händer med grannlandet i öster: Turkiet. Om EU:s migrationspolitiska överenskommelse med Turkiet faller kan det leda till att fler flyktingar åter söker sig över det Egeiska havet. De flöden som man kan läsa om idag kan komma att öka betydligt. I sin tur kan det leda till att pressen på den grekiska regeringen ökar. Spänningarna mellan EU/Grekland och Turkiet kan bidra till att en turbulent höst kan vänta. Det lugn som jag upplevde när jag var i Thessaloniki för ett par veckor sedan kan då framstå som ett avlägset, närmast overkligt, minne.

A photo posted by Haralampos Karatzas (@haralamposkaratzas) on

torsdag 28 juli 2016

Starkt stöd för EU. Svagare stöd för euron.

Stödet till EU starkt men svagare stöd för euron. Det visar en mätning som genomförts efter folkomröstningen i Storbritannien.



Stödet för EU är starkt. Om en folkomröstning skulle hållas idag i Grekland skulle 56% rösta ja till att stanna kvar i EU. 39% skulle rösta nej. Det visar en undersökning som Public Issue genomfört och som publicerades den 25 juli. Att Grekland skulle följa Storbritannien ut ur EU ser med andra ord inte ut att vara på agendan.


Samtidigt blir stödet för euron allt svagare. På knappt ett år tycks andelen som tycker sig att framtiden skulle utvecklas bättre utan euron nästan fördubblats från 18% till 32%. Med 50% stöd är det dock tydligt att det finns en majoritet för att stanna kvar inom eurozonen.
Det är dock allt fler som tvekar. Vinden tycks, åtminstone för tillfället, ha vänt.

måndag 25 juli 2016

Om den nya vallagen

En ny vallag har röstats igenom men det finns stora frågetecken kring om den kommer att vinna laga kraft. Den nya vallagen innebär att bonusmandaten försvinner och rösträttsåldern sänks till sjutton år. Vallagen kan tolkas som både en seger och en förlust för premiärminister Tsipras.

Den passerade till slut igenom parlamentet: vallagen som premiärminister Tsipras förfäktat. Sedan 179 av 300 ledamöter sent på torsdagsnatten röstat för den nya vallagen kommer valsystemet att ändras.

Utfallet av den ändrade vallagen kan till viss del ses som en seger för premiärministern. Det gäller nog främst bonusmandaten som nu kommer att försvinna. Avskaffandet av de 50 bonusmandaten som tillfaller det parti som får flest röster i ett val innebär att Grekland i praktiken, när väl den nya vallagen träder i kraft, kommer att gå från ett valsystem med majoritetsval till ett system med proportionella val.

Följden av detta lär troligen bli att koalitionsregeringar kommer att bli regel snarare än undantag, med tanke på hur det grekiska landskapet ser ut och hur tidigare regeringar historiskt sett varit beskaffade. Den ändrade vallagen kan således komma att i grunden ändra förutsättningarna i grekisk politik.

Kanske är detta faktum den stora segern för premiäminister Tsipras. Trots vikande opinionssiffror för hans parti SYRIZA kommer ändringen innebära att varje ny regering på ett eller annat vis kommer att behöva inkludera eller samarbeta med SYRIZA. Vallagen, så som den ser ut, kan tolkas som att den stärker SYRIZAs position. Borta är de dagar då Ny Demokrati eller PASOK ensamma kunde styra Grekland, är nog en tolkning av den ändrade vallagen.

Utfallet av torsdagens omröstning om den vallagen kan dock även ses som en förlust för premiärministern. Upplutningen bakom den nya lagen var dock klart mindre än den som premiärministern hade hoppats på. Att färre än 200 ledamöter gav sitt stöd till lagen innebär enligt gällande regler att ändringen av vallagen kommer dock att genomföras och bli permanent först efter nästa val om en majoritet till stöd för den kan samlas. Det innebär att det finns frågetecken till om och hur länge den nya vallagen kommer att bestå.

Sådana frågetecken finns redan. Att den framröstade vallagen inte kommer att vinna laga kraft var ett löfte från Kyriakos Mitsotakis, partiledare för det största oppositionspartiet Ny Demokrati, gjorde i samband med omröstningen. Ändringen ser dock därmed ut att inte bli av om Ny Demokrati vinner kommande val.

Därmed befinner sig vallagen i ett slags limbotillstånd. Den både har och har inte ändrats.


Ps. En sak med vallagen som inte har ändrats är möjligheten för grekiska väljare som bor utomlands att rösta. Även i fortsättningen kommer de grekiska medborgare som bor utomlands inte ges möjlighet till att använda sig av sin demokratiska röst. Det vore intressant att få ta del av en förklaring.

onsdag 13 juli 2016

Om Grekland i Gomorron Sverige

Tillsammans med Anna Herdy har jag kommenterat situationen i Grekland i Gomorron Sverige. Ca 1 timme och 55 minuter in i programmet kan man ta del av samtalet (genom att klicka här).


tisdag 12 juli 2016

Ett år efter folkomröstningen

Läget är stabilt men fortfarande kritiskt ett år efter folkomröstningen i juli 2015.

Utfallet var åtminstone tydligt. Med röstsiffrorna 61% för ett "nej" och 39% för ett "ja" blev det aldrig någon diskussion om att den föreslagna överenskommelsen med EU/IMF som folkomröstningen tog ställning till skulle godtas eller ej. Resultatet den 5 juli 2015 var entydigt. I stort sett hela landet hade sagt nej (se denna grafik), även om marginalen var en stor överraskning jämfört med vad prognoserna hade pekat på. Det grekiska folket hade sagt tagit ställning i den (mycket omdebatterade och med frågetecken behäftade folkomröstningen) som premiärminister Tsipras med kort varsel hade utlyst för drygt år sedan.

Blott några dagar efter folkomröstningen blev dock nejet till ett ja. Tsipras gick, efter en spektakulär helomvändning, med på ett mycket tuffare överenskommelse. Överenskommelsen satte dock stopp på en situation som hotade att spåra ur. Kapital flydde ur landet och kontroller infördes. Människor köade utanför bankerna. Det låg en spänning i luften.

Ett år efter folkmröstningen har situationen stabiliserats. Läget är dock fortfarande kritiskt. Oron för vad den grekiska staten står inför består. Så här beskiver kreditratingföretaget Moody's i en rapport från den 11 juli läget i Grekland:
"Conditions in Greece have stabilized under the third bailout programme and support the stable outlook on Greece's Caa3 rating. However the implementation risks linked to the bailout conditions are still high, underscoring the country's economic and fiscal challenges."
Det råder även en pessimism bland den grekiska befolkningen inför framtiden. 86% av de tillfrågade tycker att utvecklingen går åt fel i opinionsföretagets Public Issues undersökning från juni. Detta i sig är en indikator på läget i Grekland. Bara 10% tycker att uvecklingen går åt rätt håll.


En del greker ser att framtiden ser bättre ut utanför landets gränser. Sedan 2008 har 427 000 greker beslutat sig för att emigrera, enligt en rapport av Bank of Greece som citeras av Kathimerini. Siffrorna har växt under 2014 och 2015 visar rapporten, som även uppmärksammar att det är unga utbildade som lämnar landet. Grekland står ut jämfört med omgivningen enligt Bank of Greece:
"Greece ranks fourth among the 28 European Union member-states in terms of mass emigration in proportion to its work force, after Cyprus, Ireland and Lithuania. It ranks third, after Cyprus and Spain, in terms of the proportion of young people leaving the country."
Framtiden ser med andra ord besvärlig ut. IMF förutspår att landets ekonomi krymper med 0,6% medan EU-kommissionen prognostiserar en kontraktion med 0,3%, enligt färska uppgifter. Folkomröstningen har kostat på, enligt en rapport från den grekiska handelskammaren (ESEE). 

Samtidigt finns det även tecken på ljusning, även om de är få för närvarande. Bank of Greece ser en vändning 2017 för den grekiska ekonomin. Detta förutsätter dock att Grekland tar tag i sitt reformarbete, enligt bankens ordförande Yannis Stournaras:
“Any delay in adopting reforms and privatizations which are outlined in the program could stunt an expansion in output, resulting in fresh uncertainty, a climate of trust undermined and weaker prospects of finally exiting this crisis"

Ett år efter folkomröstningen

Läget är stabilt men fortfarande kritiskt ett år efter folkomröstningen i juli 2015.

Utfallet var åtminstone tydligt. Med röstsiffrorna 61% för ett "nej" och 39% för ett "ja" blev det aldrig någon diskussion om att den föreslagna överenskommelsen med EU/IMF som folkomröstningen tog ställning till skulle godtas eller ej. Resultatet den 5 juli 2015 var entydigt. I stort sett hela landet hade sagt nej (se denna grafik), även om marginalen var en stor överraskning jämfört med vad prognoserna hade pekat på. Det grekiska folket hade sagt nej i den (mycket omdebatterade folkomröstningen) som premiärminister Tsipras med kort varsel hade utlyst för drygt år sedan.

Blott några dagar efter folkomröstningen blev dock nejet till ett ja. Tsipras gick, efter en spektakulär helomvändning, med på ett mycket tuffare överenskommelse. Överenskommelsen satte dock stopp på en situation som hotade att spåra ur. Kapital flydde ur landet och kontroller infördes. Människor köade utanför bankerna. Det låg en spänning i luften.

Ett år efter folkmröstningen har situationen stabiliserats. Läget är dock fortfarande kritiskt. Oron för vad den grekiska staten står inför består. Så här beskiver kreditratingföretaget Moody's i en rapport från den 11 juli läget i Grekland:
"Conditions in Greece have stabilized under the third bailout programme and support the stable outlook on Greece's Caa3 rating. However the implementation risks linked to the bailout conditions are still high, underscoring the country's economic and fiscal challenges."
Det råder även en pessimism bland den grekiska befolkningen inför framtiden. 86% av de tillfrågade tycker att utvecklingen går åt fel i opinionsföretagets Public Issues undersökning från juni. Detta i sig är en indikator på läget i Grekland. Bara 10% tycker att uvecklingen går åt rätt håll.


En del greker ser att framtiden ser bättre ut utanför landets gränser. Sedan 2008 har 427 000 greker beslutat sig för att emigrera, enligt en rapport av Bank of Greece som citeras av Kathimerini. Siffrorna har växt under 2014 och 2015 visar rapporten, som även uppmärksammar att det är unga utbildade som lämnar landet. Grekland står ut jämfört med omgivningen enligt Bank of Greece:
"Greece ranks fourth among the 28 European Union member-states in terms of mass emigration in proportion to its work force, after Cyprus, Ireland and Lithuania. It ranks third, after Cyprus and Spain, in terms of the proportion of young people leaving the country."
Framtiden ser med andra ord besvärlig ut. IMF förutspår att landets ekonomi krymper med 0,6% medan EU-kommissionen prognostiserar en kontraktion med 0,3%, enligt färska uppgifter. Folkomröstningen har kostat på, enligt en rapport från den grekiska handelskammaren (ESEE). 

Samtidigt finns det även tecken på ljusning, även om de är få för närvarande. Bank of Greece ser en vändning 2017 för den grekiska ekonomin. Detta förutsätter dock att Grekland tar tag i sitt reformarbete, enligt bankens ordförande Yannis Stournaras:
“Any delay in adopting reforms and privatizations which are outlined in the program could stunt an expansion in output, resulting in fresh uncertainty, a climate of trust undermined and weaker prospects of finally exiting this crisis"

fredag 1 juli 2016

Vi ses i Almedalen

Vi kanske ses vid Almedalen i år?


Fokus ligger just nu på Storbritannien, men det som händer i Storbritannien berör många fler länder och så även Grekland, vilket ovanstående bild från Stratfor uppmärksammar. Utfallet av omröstningen i förra veckan kastar en lång skugga som löper tvärs över kanalen och ut över den Europeiska kontinenten.

Just nu oroar sig många grekiska företag om hur Brexit kommer att påverka årets turistsäsong. Det gäller i synnerhet de som kommer från Storbritannien. Brittiska besökare spenderar 56% mer än den genomsnittlige turisten i Grekland. En minskning i antalet besökare skulle bli särskilt kännbar för många greker.

Om detta har jag tänkt skriva om i ett kommande, mer utförligt inlägg. Under tiden kan denna artikel från Ekathimerini vara av intresse: Grekland förbereder sig, efter förmåga, på Brexits utfall.

Det kan vara på sin plats med följande påminnelse. För nästan exakt ett år sedan hölls en annan omröstning, som bekant den i Grekland. Även den omröstningen lämnade sina spår i Europa. Den omröstningen samt den i Storbritannien pekar på den period av turbulens som Europa går igenom för närvarande.

Intressant nog (och kanske föga förvånande) har folkomröstningen i Storbritannien allt mer kommit att prägla årets upplaga av Almedalen. Det finns mycket att diskutera om hur den kan sätta sina spår i Europa. Jag ser fram emot att vara på plats under hela Almedalsveckan för att ta del av denna diskussion. Vi kanske ses där?

onsdag 22 juni 2016

Om auktoritär populism

Den auktoritära populismens framväxt i Europa behandlades i ett seminarium denna vecka. De grekiska erfarenheten visar på att bilden är komplicerad, mot bakgrund av Syrizas tid vid makten.

Grekland sticker ut. Tillsammans med Ungern och Polen hör Grekland till de länder i Europa vars "politiska landskap numera helt domineras av auktoritär populism". Detta enligt det index som en tankesmedja presenterade den 20 juni. Författarna till den rapport i vilket indexet presenteras drar slutsatsen att populismen växer sig starkare i Europa.


Det är för Greklands del ingen nyhet. Det är mycket i linje med den slutsats som till till exempel Open Europe drar, och som man kan läsa mer om i detta inlägg som skrevs för drygt ett år sedan. Populism är en strömning som återfinns i grekisk politik sedan lång tid tillbaka.



                      (Ovan: Open Europes kategoriserng av det grekiska politiska landskapet)

Man skulle även rent av säga att populism präglar grekisk politik av idag: Vänsterpopulistiska SYRIZA sitter i regering tillsammans med högerpopulistiska Oberoende greker sedan ett år och två val tillbaka. Därutöver återfinns auktoritära Gyllene Gryning och KKE i det grekiska parlamentet. Dessutom knackar ett antal mer eller mindre populistiska partier på dörren in till parlamentet. Räknar man dessutom in populistisk retorik, så går det att sträcka den populismens sfären ännu vidare ut.

Dock finns det anledningen att fundera över populismens framtid. Det är lätt att bli pessimistisk när man tar del av slutsatsen i indexrapporten. Författarna skriver: "populismen är inte en tillfällig utmaning utan ett permanent hot. Det finns ingenting som tyder på att stödet skulle minska på kort sikt. Det är inte ens särskilt troligt att ökningen kommer att avta. De populistiska partierna är här för att stanna. De auktoritära idéernas genomslag är däremot i högsta grad en öppen fråga."

Det är möjligt att så är fallet och att författarna får rätt. Men samtidigt finns det stråk av erfarenheter som ger upphov till eftertänksamhet. Hur annars ska man tolka följande? Efter ett år vid vid makten kan man konstantera att premiärminister Tsipras, nästan på punkt efter punkt, genomfört precis den motsatta politik som han gått till val på. Jämför man idag med valet i september 2015 har popularitetssiffrorna för Syriza sjunkit avsevärt; mer än hälften av väljarna har försvunnit. Under denna tid har Syriza splittrats: Folklig enhet och Frihetlig färd är partier som brutit sig ur. På senare tid har dessutom en rörelse - "Paraitithite" - dykt upp som kräver att regeringen och premiärministern avgår. Allt detta ledar fram tilll att frågan om den auktoritära populismens framtid och framväxt i högsta grad är obesvarad. Den grekiska erfarenheten visar hur nyckfull dess öde är.

Om auktoritär populism

Den auktoritära populismens framväxt i Europa behandlades i ett seminarium denna vecka. De grekiska erfarenheten visar på att bilden är komplicerad, mot bakgrund av Syrizas tid vid makten.

Grekland sticker ut. Tillsammans med Ungern och Polen hör Grekland till de länder i Europa vars "politiska landskap numera helt domineras av auktoritär populism". Detta enligt det index som en tankesmedja presenterade den 20 juni. Författarna till den rapport i vilket indexet presenteras drar slutsatsen att populismen växer sig starkare i Europa.


Det är för Greklands del ingen nyhet. Det är mycket i linje med den slutsats som till till exempel Open Europe drar, och som man kan läsa mer om i detta inlägg som skrevs för drygt ett år sedan. Populism är en strömning som återfinns i grekisk politik sedan lång tid tillbaka.


                      (Ovan: Open Europes kategoriserng av det grekiska politiska landskapet)

Man skulle även rent av säga att populism präglar grekisk politik av idag: Vänsterpopulistiska SYRIZA sitter i regering tillsammans med högerpopulistiska Oberoende greker sedan ett år och två val tillbaka. Därutöver återfinns auktoritära Gyllene Gryning och KKE i det grekiska parlamentet. Dessutom knackar ett antal mer eller mindre populistiska partier på dörren in till parlamentet. Räknar man dessutom in populistisk retorik, så går det att sträcka den populismens sfärens ännu vidare ut.

Dock finns det anledningen att fundera över populismens framtid. Det är lätt att bli pessimistisk när man tar del av slutsatsen i indexrapporten. Författarna skriver: "populismen är inte en tillfällig utmaning utan ett permanent hot. Det finns ingenting som tyder på att stödet skulle minska på kort sikt. Det är inte ens särskilt troligt att ökningen kommer att avta. De populistiska partierna är här för att stanna. De auktoritära idéernas genomslag är däremot i högsta grad en öppen fråga."

Det är möjligt att så är fallet och att författarna får rätt. Men samtidigt finns det stråk av erfarenheter som ger upphov till eftertänksamhet. Hur annars ska man tolka följande? Efter ett år vid vid makten kan man konstantera att premiärminister Tsipras, nästan på punkt efter punkt, genomfört precis den motsatta politik som han gått till val på. Jämför man idag med valet i september 2015 har popularitetssiffrorna för Syriza sjunkit avsevärt; mer än hälften av väljarna har försvunnit. Under denna tid har Syriza splittrats: Folklig enhet och Frihetlig färd är partier som brutis sig ur. På senare tid har dessutom en rörelse - "Paraitithite" - dykt upp som kräver att regeringen och premiärministern avgår. Allt detta ledar fram tilll att frågan om den auktoritära populismens framtid och framväxt är obesvarad. Den grekiska erfarenheten visar hur nyckfull dess öde är.

lördag 18 juni 2016

Krisen tillfälligt uppskjuten

I torsdags kväll godkändes en utbetalning på 7,5 miljarder euro till Grekland. Därmed undviks en upprepning av 2015, men frågetecken kvarstår om krisen blott har skjutits upp.


Efter en period av utdragen väntan kom så beskedet; Grekland bedöms ha klarat sitt beting. Kommissionär Klaus Regling gjorde detta uttalande i samband med beskedet:
“Today’s decision to disburse €7.5 billion to Greece is a recognition of the Greek government’s commitment to carry out essential reforms. It has passed legislation that will: reform the pension and income tax systems; establish a new privatization and investment fund; enable the sale of non-performing loans; and introduce an automatic fiscal adjustment mechanism to be triggered in case fiscal targets are not met. Thanks to these measures and other reforms implemented in recent months, Greece is on track to return to economic growth."
Därför kommer den grekiska staten att få en utbetalning på 7.5 miljarder euro, som därmed kan klara av sina låneåterbetalningar i juli månad. En upprepning av samma scenario som för ett år sedan undviks.

Problemen är dock inte lösta även med gårdagens besked. Kvar återstår frågan om hur situationen kommer att se framöver då de höjda skatterna och de sänkta pensionerna - som ingick i det beting som premiärminister Tsipras lotsade igenom det grekiska parlamentet - slår igenom. Prognosen ser oroande ut. Till exempel skriver Bloomberg skriver följande om Greklands framtid:
"To keep European creditors onside, though, Greece must maintain a budget surplus before interest payments equal to 3.5 percent of its gross domestic product. It’s a target that Mitsotakis, the governor of the Bank of Greece and the International Monetary Fund all say is unattainable".
Premiärminister Tsipras har satsat mycket politiskt prestige på att få igenom betinget. Det kommer att hjälpa Grekland att påbörja ett nytt kapitel, intygar Tsipras.

Satsningen har dock kommit med en politisk kostnad. Tsipras parti, SYRIZA, har tappat i opinionen. En ledning har inom loppet av ett år förvandlats till ett gap upp till oppositionspartiet Ny Demokrati på 7,5%, enligt denna färska mätning. Tsipras popularitetssiffror har sjunkit under samma tid. I onsdags hölls dessutom en demonstration med slagordet "Paraitithite" - Avgå! (se bild här ovan). Även om demonstrationen samlade blott en skara på ca 8000 personer (siffrorna varierar) så kan det dock ses som ett tecken på ett växande missnöje med premiärminister Tsipras.

Det återstår således att se om han kan vända den kritiska opinionen framöver, om han kan slutföra kommande beting som ska vara klart i höst, och om han klarar av stå emot de tilltagande spekulationerna om nyval. Torsdagskvällens besked kan mycket väl komma att i efterhand framstå som en respit.

fredag 17 juni 2016

37 Days

Om en persons dröm. About one person's dream.

English version

Could I help one person's dream come true? The dreamer is Nikoleta Leousi (pictured left), who hopes of turning a dream she saw into a short feature film named "37 Days". Nikoleta sent me a request this morning to help her realize her dream.

Nikoleta's request seemed a bit odd: this blog focuses mainly on the political developments in Greece. However, Nikoletta's project (which is presented here) touches upon the personal effects of political outcomes following the years of crisis in Greece.

Therefore, Letou's project is of interest to this blog and might also be of interest to the readers of this blog. By raising enough funds, you could help Nicoleta's dream see the light of day.


Svensk översättning

Kan jag hjälpa förverkliga en människas dröm? Drömmaren är Nikoleta Leousi (på bilden här ovan till vänster) som hoppas att överföra en dröm hon en gång såg till en kortfilm med namnet "37 dagar". Nikoleta skickade mig en förfrågan i morse för att hjälpa henne förverkliga sin dröm.

Nikoletas begäran verkar vara lite udda: den här bloggen är främst inriktad på att bevaka och kommentera den politiska utvecklingen i Grekland. Men Nikoletas projekt (som man kan läsa mer om här) berör de personliga erfarenheterna av politiska beslut i ett Grekland präglat av en långvarig kris.

Därför är hennes projekt av intresse för den här bloggen, även om det inte följer huvudfåran för inläggen i den. Det kan också vara av intresse för läsarna av den här bloggen. Genom att samla tillräckligt med pengar, kan du hjälpa Nicoletas dröm se dagsljuset.

tisdag 14 juni 2016

Om den föreslagna vallagen

De föreslagna smärre förändringarna i vallagen kan få stora konsekvenser. Framför allt påverkar de möjligheterna att bilda regering. Koalitioner snarare än en enpartiregering kan bli följden av vallagen.

Vallagen kan komma ändras, och ändringen kan komma snabbt. Redan i juli föreslås en ny vallag lämnas fram till votering i parlamentet, enligt uppgifter i Kathimerini. Då kan den nya vallagen tas i bruk i händelse av ett utlyst nyval. 

Det kan ske inom en snar framtid. Sannolikheten för ett nyval är rätt hög. Den nuvarande regeringskoalitionen har en majoritet med tre mandats övervikt. Två mandat har fallit bort sedan valet i september förra året. Oppositionspartiet Ny Demokrati, som för närvarande har vind i sina segel, trycker på för nyval. Därmed kan den förändrade lagen påverka utfallet av ett nyval när en ny regering ska bildas.

Förändringen av antalet bonusmandat har uppmärksammats som den stora nyheten i den föreslagna vallagen. Bonusmandaten föreslås reduceras från 50 till 30. Detta får konsekvenser för vad det blir för en typ av regering. Mest rimligt är att koalitionsregeringar kommer att bli ett permanent inslag. Den förändrade vallagen höjer nämligen tröskeln (se även bild här ovan) för ett parti ska få egen majoritet. Fler röster behövs för att så ska ske. 

Det har spekulerats i varför premiärminister Tsipras lägger fram ändringen av vallagen. Den riskerar att drabba hans egen koalition: skulle den ha använts i valet i september skulle inte koalitionen mellan SYRIZA och Oberoende greker vara möjlig. Ytterligare partier hade behövs för att kompensera för bortfallet av mandat.

Samtidigt kan den förändrade vallagen ses som att bryta upp ett potentiellt scenario där Ny Demokrati och PASOK (numera rejält reducerat) återigen turas om att styra Grekland, som de båda partierna gjorde fram till inte så länge sedan. Detta kan ses som en trolig tolkning av Tsipras initiativ.

Den förändrade vallagen medför nämligen att inslaget av majoritetsval minskar och inslaget av proportionella val ökar. Detta kommer att leda till att nya koalitioner kommer att uppstå för att bilda regering. I sin tur får detta seismiska återverkningar tvärs över det grekiska politiska landskapet. Det kommer att förändras. Återigen, kanske man ska tillägga.

lördag 11 juni 2016

Opinionsmätning

Regeringspartiet SYRIZA befinner sig i fortsatt i motvind i den första mätningen sedan skatte- och pensionspaketen röstades igenom i parlamentet.

Motvinden för SYRIZA fortsätter. Avståndet upp till oppositionspartiet är Ny Demokrati 7.5 procentenheter, enligt den mätning som ALCO genomfört (mellan 30 maj och 2 juni) och som publicerades i Proto Thema. Vore det val i Grekland i dag skulle respondenterna rösta på följande vis:

Ny Demokrati 25,4%
SYRIZA 17,9%
Gyllene Gryning 8,1%
KKE 6,5%
Demokratiska Koalitionen 4,3%
Folklig Enhet 3,1%
Centerunionen 3,0%
Oberoende Greker 2,5%
Frihetsfärden (Plefsi Eleftherias) 2,4%
Floden 2,2%

Mätningen visar på ett antal intressanta rörelser i opinionen. Den juniora partner i regeringskoalitionen, Oberoende greker, befinner sig numera under treprocentsspärren. Under spärren befinner sig nu även Floden; partiet är dessutom klart minst i mätningen. 

Vän av ordning noterar även att Demokratiska Koalitionen samlar 4,3% av rösterna i mätningen. Det är den valda partibeteckningen för koalitionen mellan socialdemokratiska PASOK och ett ubrytarparti från SYRIZA, Demokratisk vänster (DIMAR).  

På väg in och upp är istället två utbrytarpartier ur SYRIZA: Folklig enhet, som leds av det tidigare statsrådet Lafazanis, tar sig över treprocentsspärren och skulle ta sig in i parlamentet om val skulle hållas idag. 


På väg in i parlamentet tycks även det nyligen bildade partiet Πλεύση Ελευθερίας (ungefär Frihetsfärden) vara. Det består för närvarande av den den tidigare SYRIZA-medlemmen och förra parlamentsordföranden (talman) Zoe Konstantopoulou (i bilden här ovan) och den mellan partier vandrande Rachel Makri.

Uppgången för Folklig Enhet och Frihetsfärden - två partier med SYRIZA-kopplingar - kan tolkas som att väljare med vänstersympatier tycks överge premiärminister Tsipras, som för övrigt noterar mycket låga förtroendesiffror enligt ovannämnda mätning. 75% uppger att de inte litar på premiärministern. Det är en tydlig och mycket skarp kontrast jämfört med 2015.

onsdag 25 maj 2016

Fortsatt oklarhet trots avtal

Rapporter om en överenskommelse mellan IMF och främst Tyskland cirkulerade under onsdagsmorgonen. Denna uppgörelse, om den bekräftas, förefaller bana vägen för att en hotande situation liknande den ifjol undviks. Dock kvarstår frågor om hållbarheten för det åtgärdsprogram som den grekiska regeringen ska följa. Nattens uppgörelse löser troligen inte de långsiktiga utmaningarna.

På kort sikt är det positivt. Uppgörelsen, som träffades efter en maratonlång session och som offentliggjordes tidigt på onsdag morgon, bidrar till att den hotande likvidetskrisen för den grekiska staten undviks. Låsningen mellan IMF och främst Tyskland tycks ha lösts upp, åtminstone för tillfället. Det är dock på lite längre sikt som frågetecken kvarstår. Ett mönster kunde nämligen skönjas bland kommentarerna till nattens överenskommelse:










Således ska inte allt för stora växlar dras av den framförhandlade överenskommelsen, (som man kan läsa mer om i WSJ, Kathimerini, SVT, Politico, med mera). Den skuldlättnad som det rapporterades om i nattens överenskommelse kommer att hållas först 2018, om det blir aktuellt ens då.

Dock har man köpt sig värdefull tid. För stunden räcker det förmodligen för samtliga parter: den grekiska regeringen kan troligen andas ut. Premiärminister Tsipras lyckades lotsa igenom omfattande besparings- och reformpaket i två kritiska omröstningar och kan, om allt löper enligt plan, kvittera ut en välbehövlig delbetalning ur det bailoutavtal som träffades i juli 2015. EU, å sin sida, slipper en hotande kris, och kan rensa bordet inför den kommande Brexit/Bremainomröstningen i juni. En sak är dock klar. Den grekiska krisen är troligen långt ifrån över.

onsdag 18 maj 2016

Opinionsmätning

Avståndet mellan oppositionspartiet Ny Demokrati och regeringspartiet SYRIZA växer till 10 procentenheter i ny mätning.


Avståndet växer. Ny Demokrati drygar ut ledningen ytterligare, enligt en ny mätning som Makedoniens Universitet har genomfört (och som bland andra Greek Reporter refererar till). Trenden, som bland annat denna opinionsmätning från april uppvisar, ser därmed ut att bestå: regeringen befinner sig i motvind. SYRIZA har tappat 20 procentenheter jämfört med valet i september 2015.

Intressant nog visar den färska mätningen, som publicerades den 15 maj, att koalitionspartiet Oberoende Greker med två procentenheters stöd befinner sig klart under treprocentsspärren. Det vållar troligen huvudbry för premiärminister Alexis Tsipras inför söndagens viktiga omröstning i det grekiska parlamentet: faller regeringen kan ett maktskifte bli aktuellt om ett nyval blir följden.

Samtidigt visar mätningen att luften har gått ur uppstickarpartiet Potami. Även det partiet befinner sig klart under treprocentsspärren. Många av dess väljare har troligen gått över till Ny Demokrati, vars nye partiordförande Kyriakos Mitsotakis har fått något av en tacksam start.

Väl värt att uppmärksamma är dock att 24,5%, nästan var fjärde väljare, inte har bestämt sig eller inte vill uppge vilket parti som föredras. Även detta säger en del om den aktuella opinionen i Grekland.

tisdag 17 maj 2016

Ny omröstning, ny prövning

En ny viktig omröstning väntar kommande söndag. Det är troligt att regeringen Tsipras består den kommande prövningen trots intern opposition. Frågetecken har dock uppstått om de ekonomiska följderna av den kommande omröstningen.


En ny vecka, en ny prövning väntar för den grekiska regeringen. Kommande söndag ska det grekiska parlamentet rösta om ett ekonomiskt paket som bland annat består av höjda skatter och höjd moms (vilket Reuters, bland andra, rapporterar om). Utfallet av omröstningen är kritiskt för premiärminister Tsipras. Det kan avgöra om den grekiska staten kan kvalificera sig för en utbetalning från de internationella långivarna, som kommer att sammanträda två dagar senare för att utvärdera om Grekland klarat av sitt beting. Ett misslyckande innebär troligen att en hotande likvidetskris blir till verklighet.

Basscenariot är att premiärminister Tsipras består söndagens omröstning trots tecken på intern opposition. Liknande farhågor restes nämligen inför den kritiska omröstningen för drygt en vecka sedan om den grekiska koalitionsregeringen skulle kunna hålla ihop. Då följde samtliga 153 ledamöter som hörde till SYRIZA och Oberoende Greker partilinjen. Nu är det därför rimligt att anta att partilinjen kommer åtföljas åter igen, särskilt som ett nyvalsscenario - vilket skulle bli följden om inte Tsipras förmår att hålla ihop sin koalition - troligen innebär ett maktskifte.

Det finns dock tecken på intern opposition i premiärministerns parti. Ett möte kommer att hållas idag, tisdag, för att stävja tendenserna till oro, som Kathimerini noterar:
Tsipras is to chair a session of SYRIZA’s parliamentary group on Tuesday to discuss the measures, and the mechanism, in more detail. Tsakalotos [finansminister och informell ledare för Grupp 53, min anmärkning] will be tasked with overcoming the objections of members of SYRIZA’s Group of 53, a radical faction within the party to which he belongs.
Det är inte säkert att Tsipras kan hålla ihop de olika falangerna inom SYRIZA. Därför finns det anledning att följa utfallet av söndagens omröstning.

Oro finns även kring vad de olika åtgärderna som ska röstas igenom kommer att innebära för möjligheterna till ekonomisk återhämtning. Om förslaget att höja momsen till 24% röstas igenom på söndag kommer det innebära att Grekland kommer att ha den näst högsta moms-satsen i EU (se bild nedan). Enbart Sverige har högre moms. Grekland har för övrigt rankats som det land som har den högsta beskattningen för små- och mellanstora företag enligt OECD. Risken är därmed överhängande, om förslagen röstas igenom på söndag i parlamentet, att den ekonomiska återhämtningen dröjer ytterligare.





fredag 6 maj 2016

En kritisk omröstning väntar

Inför en kritisk omröstning i det grekiska parlamentet på söndag kväll mobiliserar fackföreningarna i Grekland. En 48 timmars generalstrejk är utlyst och demonstrationer kommer att hållas.


Grekland står, ännu en gång, still. Tunnelbana och spårvagnar är inställda idag och på lördag i Aten, likaså buss- och sjötransporter. En generalstrejk, som varar i dag och på lördag, har med kort varsel utlysts i Grekland som en följd av regeringens besked att lägga fram två viktiga lagförslag om skatter och pensioner till votering, rapporterar bland andra Kathimerini.

Förslagen är omstridda men viktiga för regeringen att driva igenom i tid till det eurogruppsmöte som kommer att hållas på måndag den 9 maj. De är nämligen villkor för att den grekiska staten ska fullfölja sitt beting och på så vis kunna kvittera ut ett belopp i den bailoutuppgörelse som förhandlades fram i juli. På så vis skulle en annalkande likvidetskris undvikas.

Voteringen om förslagen kommer att hållas på söndag kväll. Det ser ut att bli en kritisk omröstning då. Den styrande majoriteten har för närvarande en marginal på tre mandat. Det finns farhågor om SYRIZA-Anelmajoritetens ledamöter inte kommer att följa partilinjen och rösta med regeringen; dagens generalstrejk och de tillhörande demonstrationerna kan få en och annan ledamot att börja vackla. Marginalen kan därmed försvinna. Oppositionen har för övrigt meddelat att den inte kommer att ge sitt stöd till majoriteten.

Skulle premiärminister Tsipras inte få stöd i parlamentet på söndag kan ett nyval mycket väl bli följden. Omröstningen på söndag ser med andra ord ut att inte bara kritisk för om den grekiska staten kan kvittera ut medel för att undvika en hotande likvidetskris. Den kan även avgöra Tsipras framtid som premiärminister.

Ps. Apergia.gr är en hemsida där man kan få mer om de olika strejker som genomförs i Grekland. Det är oklart om det finns någon motsvarande sida i något annat land.

fredag 29 april 2016

Grexit spökar igen

Spekulationerna om en Grexit tilltar troligen om dödläget i förhandlingarna mellan Grekland och EU och IMF består.

Röster om en Grexit kan återigen höras. De strandade förhandlingarna mellan den grekiska regeringen och EU och IMF har återigen fått fart på spekulationerna om en Grexit. Tecken på detta kan skönjas, åtminstone enligt Financial Times: "Many signs of a repeat of last year’s Grexit drama are present: irreconcilable differences between Athens and its bailout creditors; a looming July debt payment owed to the European Central Bank; angry denunciations by embattled Greek prime minister Alexis Tsipras".

Även den ansedda tidningen The Economist kan räknas till den grupp som kalkylerat med sannolikheten för en Grexit: "The Economist Intelligence Unit has maintained the view that there is a 60% risk of Greece leaving before the end of our five-year forecast period. We do not think that the policies contained in the third bail-out programme will generate sufficient economic growth to mitigate Greece’s debt burden or reduce popular disaffection".

Intressant nog börjar även opinionen i Grekland skifta. Stödet för euron, tidigare mycket starkt, har börjat sjunka om man tolkar en mätning som genomförts av Public Issue nyligen: andelen som har åsikten att landets utveckling skulle förvärras om landet lämnar euron och återvänder till drachmen sjönk från 64% i november 2015 till 49% i april 2016.



Detta reser frågor kring vad som kan hända i det fall ingen förhandlingslösning inte nås vid det Eurogruppsmöte den 9:e maj som Eurogruppens ordförande Jeroen Dijsselbloem har utlyst, (som bland annat To Vima rapporterar om). Hur kommer, till exempel, det sjunkande stödet för euron att användas? Mot bakgrund av händelseutvecklingen under det förra året är det mycket som talar för att risken för en grexit inte ska underskattas.

Samtidigt finns det argument som talar för att EU:s ledare kommer att söka undvika ett scenario där Grekland lämnar euron, eftersom det i sin tur skulle väcka frågan vilket land som står näst på tur. Det ligger mycket i det som The Economist skriver:

"If Greece were forced out, investors would immediately question whether the euro zone was still a permanent monetary union or a looser form of currency regime. They would look for the next most Greece-like country in the bloc and start to probe its vulnerabilities"

tisdag 26 april 2016

Klockan klämtar

En snabb förhandlingslösning framstår som önskvärd för att undvika en upprepning av 2015 och nya spekulationer om en Grexit.

Den grekiska regeringen har återupptagit förhandlingarna med dess långivare, rapporterar Kathimerini. Förhoppningen för regeringen är att nå ett avslut på utvärderingsprocessen och få på så vis kunna tillgång till nya pengar innan den ortodoxa påsken, som äger rum denna vecka, tar vid. Det kan bli en kamp mot klockan.

Misslyckas förhandlingarna kan priset bli högt. Den grekiska statens likvidet håller nämligen på att tyna bort, enligt uppgifter till Kathimerini, vilket ökar risken för att den ställer in betalningarna. Situationen uppges för närvarande inte vara lika ansträngd som i fjol. Den tynande likviditeten sätter tryck på regeringen och dess förhandlare.

Samtidigt har det uppstått en komplikation i förhandlingarna. De olika långivarna har olika uppfattning om förutsättningarna för den grekiska ekonomin och vilka åtgärder som den grekiska staten genomföra. Detta konstateras på följande vis i Bloomberg:
The prime minister’s current dilemma stems from a disagreement between the euro area and the IMF. While the European creditors say the government in Athens has committed to enough austerity to reach the targeted budget surplus before interest payments of 3.5 percent of gross domestic product in 2018, the IMF projects current Greek measures will produce an excess of just 1.5 percent.
Följden av denna komplikation kan innebära att den grekiska regeringen kan tvingas till ytterligare ågärder och/eller besparingar. Dessa kan bli svåra för premiärminister Tsipras att bemöta. Tre scenarier kan därmed uppstå, enligt Bloomberg:

1) att den grekiska regeringen går med på de tuffare kraven
2) nyval
3) folkomröstning

I syfte att låsa upp likviditet kan premiärminister Tsipras tänkas acceptera det nya kraven. Det politiska priset kan dock bli högt. Ytterligare avhopp kan bli följden, vilket riskerar den bräckliga majoritet som för stunden summeras till tre röster. Troligen är detta scenario mindre önskvärt för premiärministern.

För att få ett mandat att gå med de tuffare kraven kan ett nyval utlysas av premiärministern. Premiärminister Tsipras valde detta alternativ i höstas, som en konsekvens av baioutöverenskommelsen i juli, och lyckades vinna valet. Det är dock mindre sannolikt att Tsipras väljar detta alternativ igen. Hans popularitet har sjunkit och hans parti, SYRIZA, ligger efter i opinionen. Även detta scenario är sannolikt inte önskvärt för regeringen.

En folkomröstning kan vara ett alternativ som övervägs, för att få ett mandat till att gå på nya krav. Tsipras utlyste, som bekant, en folkomröstning i somras i ett kritiskt läge i bailoutförhandlingarna. Dock är även detta alternativ mindre sannolikt. Premiärministern gick tvärtemot utfallet av folkomröstnibgen och gick med på en ny bailout. Denna "kolotoumba" - helomvändning - av premiärministern har bidragit till att SYRIZA tappat i popularitet. Således finns det argument som talar mot en folkomröstning

Mot bakgrund av att samtliga tre ovannämnda alternativ framstår som mindre attraktiva för den grekiska regeringen kan förhandlingsprocessen bli komplicerad. Resultatet kan, som kommande inlägg kommer att behandla, bli att grexitspöket åter gör sig påmint.