måndag 29 maj 2017

En omtumlande vecka

Veckan som gick och veckan som väntar i Grekland kommer sannolikt att kretsa två före detta grekiska premiärministrar. Attentatet riktat mot Loukas Papademos och Kontantinos Mitsotakis död kommer troligen att rikta blicken mot Greklands politiska erfarenheter, men även fästa den mot de utmaningar som fortfarande är olösta.

Det var i torsdags som tillvaron troligen skakades om för många i Grekland. En brevbomb exploderade när den förre premiärministern Loukas Papademos färdades i sin bil. (Papademos är den tidigare ekonomen som under dramatiska former fick hoppa in som premärminister i ett kritisk läge i november 2011 när Georgios Papandreou fick lämna posten som premiärminister. Papademos tid på posten som premiärminister var kort (han avgick i maj 2012) men i mångt och mycket signifikativ i och med att han lyckades stabilisera Greklands ekonomiska läge).

   
Lyckligtvis rapporterar Kathimerini att Papademos och passagerarna undkom med livet i behåll. Samtliga är på väg att återhämta sig. Polisen har i skrivande stund inte identifierat gärningsmännen (sannolikt har spaningsläget förändrats och all tillgänglig information inte kommunicerad). Dådet uppges dock ha liknande mönster som tidigare dåd som genomförts under våren. Det kastar även en skugga mot Greklands erfarenheter av politisk höger- och vänsterextremism och -terrorism. Med all säkerhet rör det om känslorna hos många. 

Idag, måndag, rubbades förmodligen cirklarna ytterligare. Den förre premiärministern Konstantinos Mitsotakis har avlidit. Om Papademos avtryck i grekisk politik kan sägas vara kort är Mitsotakis desto mer omfattande. I en politisk karriär som omfattar mer än fyra decennier har han, tillsammans med Andreas Papandreou, format Grekland som få andra politiker. Trots att de delade samma ursprung i Georgios Papandreous Centerunion kom Mitsotakis leda den politiska högern i Grekland och Papandreou den politiska vänstern i Grekland. De blev varandras antagonister, men även varandras spegelbild i vissa avseenden. 


Mitsotakis - och det gäller även Papandreou - präglar grekiska politik än idag. Mitsotakis son, Kyriakos Mitsotakis, leder idag Ny Demokrati; hans dotter Dora Bakogianni har haft tunga roller i Ny Demokrati och är en tongivande aktör i partiet; Andreas Papandreous son, Georgios Papandreou, har tidigare varit premiärminister, och försöker göra en politisk comeback i ett av krisen omskakat PASOK. Samtliga tre är i allra högsta grad inblandade i att påverka Greklands framtid.

Idag, och troligen för en tid framöver, kommer dock uppmärksamheten att riktas mot Konstantinos Mitsotakis. Ett kapitel i Greklands historia tar slut med honom.

fredag 19 maj 2017

Åtgärdspaketet passerade parlamentet

Premiärminister Tsipras lyckades samla ihop samtliga röster i sin koalition när det grekiska parlamentet i torsdags kväll röstade igenom ett kritiskt åtgärdspaket. Därmed undveks troligen en kommande likviditetskris i juli. Trots det återstår en rad frågetecken.

153 röster var tillräckligt för att en hotande likviditetskris  kunde avstyras. Det omdebatterade åtgärdspaketet som innehåller besparingar för de grekiska pensionärna och ytterligare besparingar godkändes av det grekiska parlamentet (en mer utförlig lista kan hittas här). 

Omröstningen banar, enligt Wall Street Journal, vägen för att Grekland när den så kallade eurogruppen sammanträder den 22 maj får klartecken till att kvittera ut ett nytt belopp ur den bailout som träffades 2015. På så vis kan Grekland betala tillbaka på lån som förfaller i juli. Krisen är på så vis troligen avvärjd. (Detta förutsätter givetvis att eurogruppen kommer överens).

Dock kvarstår en rad frågetecken. I samband med debatten inför omröstningen uppmärksammade premiärminister Tsipras att Grekland kan ta tillbaka en del av de åtgärder som landet har godkänt, om inte Grekland får ta del av skuldlättnader av de internationella långivarna. Det är på sin plats att EU och IMF är oense om och på vilket sätt Grekland bör ta del av skuldlättnader. Detta kan skapa komplikationer.

Fler frågetecken återstår. Regeringen Tsipras har förbundit sig att privatisera och reformera en rad företag och instutitioner som ägs eller drivs av den grekiska staten. Ett sådant objekt som väckt uppmärksamhet är projektet med att omvandlingen den gamla flygplatsen Hellenikon till ett bostadsområde med plats för näringsliv. Projektet skulle även bidra till att 70 000 jobb skapas enligt Kathimerini. För ett par veckor sedan stannade Hellenikonprojektet upp när kulturminister Lydia Koniourdo ville byggnandsminnesförklara ett antal byggnader i den gamla flygplatser. För ett par dagar sedan anmälde Piraeus skogsdepartement att en del av området som omfattas av Hellenikon är att betrakta som skog. Tillsammans har de båda händelserna rest frågetecken kring den grekiska regeringens vilja att genomföra sina åtaganden.

Det största frågetecknet är dock om regeringen Tsipras klarar av att fullfölja sina åtagande och härdar ut till valet 2019. Inför omröstningen igår drabbades Grekland av en generalstrejk. Demonstrationer utlystes runt om i Grekland. Åtgärdspaketet är impopulärt, särskilt eftersom det innefattar ytterligare besparingar för pensionärer, en särskilt utsatt grupp. SYRIZA befinner sig opionsmässigt i motvind. Det finns en risk att motvinden stärks ytterligare. 

Sannolikt kalkyrerar premiärminister Tsipras med åtgärdspaketet, tillsammans med tecken på ekonomi som kanske återhämtar sig, kan vända på utvecklingen. Om regeringen lyckas få de ekonomiska hjulen i rullning kan detta bidra till att dra loss SYRIZA ur det opinionsmässiga diket. Det finns dock en rad frågetecken om att så sker.

söndag 7 maj 2017

Mot nya mål

Ett preliminärt avtal har till slut träffats mellan Grekland och de internationella långivarna. Därmed ser det att en liknande situation som 2015 undviks, där Grekland var snubblande nära statskonkurs. Faran är dock inte över än.

Det är långt ifrån över även om en överenskommelse slöts i veckan. Den grekiska regeringen ska först se till att rösta igenom överenskommelsen i parlamentet, vilket enligt uppgift planeras till den 16 maj. Därefter ska den så kallade eurogruppen den 22 maj ta ställning till att betala ut ett överenskommet belopp till Grekland, med vilket den grekiska staten kan betala tillbaka långivarna och undvika en sits liknande 2015. Då först kan faran blåsas över.

Det återstår dock ett antal hinder på vägen tid. Ett sådant är om premiärminister Tsipras kan säkra tillräckligt många röster i parlamentet för att godkänna överenskommelsen. Det är oklart om så sker. 

Överenskommelsen innehåller moment som till exempel att sänka pensionerna 2019, att sänka den skattebefriade inkomsttröskeln 2020, ytterligare besparingar motsvarande 2% av BNP samt försäljning av andelar av ett statligt energibolag. Det kan bli svårt att samla det stöd som behövs.

Klart är oppositionen inte kommer att ge sitt bifall;  Ny Demokratis partiledare Mitsotakis betecknar överenskommelsen enligt Kathimerini som "Ett fjärde memorandum" och han yrkar även på nyval. 

En försiktig analys är, trots en vinglig och knapp majoritet, att premiärminister Tsipras troligen kommer att samla de röster som behövs för att vinna den kommande omröstningen den 16e maj.

Mer oklart är om eurogruppen kan komma överens mot bakgrund av att IMF har haft som krav att Greklands skuld måste reduceras för att IMF ska medverka. Förhållandet mellan IMF och EU har blivit allt mer komplicerat på senare tid och de två aktörerna står bitvis ifrån varandra i synen på Greklands behov av skuldlättnader. 

Detta pekar på att det grekiska så kallade dramat långt ifrån över, även om en överenskommelse har träffats.