Fortsatt oklarhet trots avtal

Rapporter om en överenskommelse mellan IMF och främst Tyskland cirkulerade under onsdagsmorgonen. Denna uppgörelse, om den bekräftas, förefaller bana vägen för att en hotande situation liknande den ifjol undviks. Dock kvarstår frågor om hållbarheten för det åtgärdsprogram som den grekiska regeringen ska följa. Nattens uppgörelse löser troligen inte de långsiktiga utmaningarna.

På kort sikt är det positivt. Uppgörelsen, som träffades efter en maratonlång session och som offentliggjordes tidigt på onsdag morgon, bidrar till att den hotande likvidetskrisen för den grekiska staten undviks. Låsningen mellan IMF och främst Tyskland tycks ha lösts upp, åtminstone för tillfället. Det är dock på lite längre sikt som frågetecken kvarstår. Ett mönster kunde nämligen skönjas bland kommentarerna till nattens överenskommelse:

#Greece's debt: Has the can been kicked down the road? https://t.co/pCX2ZCsZzz via @bsurveillance @tomkeene pic.twitter.com/AZsZ5IByZY

— Zoe Schneeweiss (@ZSchneeweiss) May 25, 2016

"Can, kicked down the road again" https://t.co/RaWHcBbuLa

— Ilias Siakantaris (@iliassiak) May 25, 2016

#Eurogroup deal: Everyone buys some time, during which #Greece has some more tasks & #IMF can ponder future role https://t.co/py8CrrwdeN

— Nick Malkoutzis (@NickMalkoutzis) May 25, 2016

Således ska inte allt för stora växlar dras av den framförhandlade överenskommelsen, (som man kan läsa mer om i WSJ, Kathimerini, SVT, Politico, med mera). Den skuldlättnad som det rapporterades om i nattens överenskommelse kommer att hållas först 2018, om det blir aktuellt ens då.

Dock har man köpt sig värdefull tid. För stunden räcker det förmodligen för samtliga parter: den grekiska regeringen kan troligen andas ut. Premiärminister Tsipras lyckades lotsa igenom omfattande besparings- och reformpaket i två kritiska omröstningar och kan, om allt löper enligt plan, kvittera ut en välbehövlig delbetalning ur det bailoutavtal som träffades i juli 2015. EU, å sin sida, slipper en hotande kris, och kan rensa bordet inför den kommande Brexit/Bremainomröstningen i juni. En sak är dock klar. Den grekiska krisen är troligen långt ifrån över.

Lärdomar efter omröstningen

En tydlig majoritet i det grekiska parlamentet röstade idag ja till en tredje bailout. Efter omröstningen kommer fokus att hamna på oppositionen inom regeringspartiet. Omröstningen visar att splittringen inom SYRIZA består och växer. Nu väntar en möjlig förtroendeomröstning för premiärminister Tsipras.

Efter en ny maratonlång debatt om det för landet viktiga stödlånspaketet gick till slut det grekiska parlamentet till votering. Utgången av omröstningen har varit given i förväg. Oppositionspartierna Ny Demokrati, PASOK och Potami hade nämligen inför omröstningen deklarerat att de skulle ge sitt stöd till regeringen. När siffrorna till slut hade räknats blev resultatet följande: 222 för, 64 mot, 11 avstod. Uppmärksamheten kommer dock att vändas bort mot resultatet.

Istället lär uppmärksamheten riktas mot hur SYRIZAs ledamöter har röstat och vad detta för med sig. I två viktiga omröstningar under juli månad har nämligen en minoritet inte följt partiets linje. En spricka inom partiet har därmed uppstått. Dagens resultatet visar att sprickan har växt till en grupp bestående av 42 parlamentsledamöter: 31 röstade nej, 11 avstod från att rösta. Detta skapar problem för premiärminister Tsipras. I praktiken har denne tappat majoriteten i parlamentet.

Som en följd av omröstningens utfall är det troligt att premiärministern kommer att anordna en förtrodendeomröstning, rapporterar BBC. Det får ses som ett sannolikt scenario. Debatten som hölls innan omröstningen visar nämligen att premiärministern möter ett hårt tryck från de egna leden. Den förre finansministern Varoufakis, den tidigare energiministern Lafazanis och parlamentets ordförande Konstantopoulou var några som i starka ordalag kritiserade premiärministern. Samtliga tre röstade nej. Utan stöd från de egna ledamöterna, särskilt i en viktig omröstning som denna, är det svårt att se hur premiärministern ska kunna fortsätta regera. En förtroendeomröstning kan komma att begäras när färre än 120 ledamöter inte följer regeringens linje i en votering. Dagens resultat aktualiserar frågan i och med att det var bara 118 ledamöter som gav sitt stöd till den egna regeringen.

En sådan omröstning kan sannolikt hållas inom kort, och då på initiativ av premiärministern själv. Ett datum kring den 20 augusti är en uppgift som rapporteras av Kathimerini. Det finns anledning till att återkomma till vad regeringen bestämmer sig för att göra. Efter dagens omröstning kan man finns de ett antal lärdomar att dra: splittringen inom SYRIZA växer, den egna majoriteten är de facto tappad, ett nyval rycker närmare.

Bailoutspöket dyker upp igen

Diskussionen om en tredje bailout för Grekland har tagit ny fart och kan ses som en förtroendefråga: kan Grekland klara sig på egen hand, eller behöver landet ytterligare nödlån?

Enligt Spaniens finansminister, Luis de Guindos, diskuterade företrädare för eurozonens medlemsländer om Grekland kan behöva en tredje bailout, enligt uppgifter från nyhetsbyrån Reuters. Denna gång skulle det röra sig om belopp på 30 till 60 miljarder euro. (Det skulle i så fall innebära att notan för de nödlån som betalats ut stiger till mellan 270 och 330 miljarder euro). Därmed gör sig bailoutspöket, som många tyckte var bortdrivet, återigen en comeback.

Uppgifterna är dock motstridiga. Från Jeroen Dijsselbloems håll, som är ordförande för eurogruppen, förnekas det med bestämdhet att en diskussion om en bailout förts med anledning av Greklands situation. Den grekiska regeringen, från sitt håll, vägrar att acceptera en tredje bailout. Hur man än vrider på det är dock diskussionen om en bailout  - oavsett om den nu har förts eller inte -  ett tecken på att läget för landet är fortsatt allvarligt. Prognosen för 2015 ser bekymmersam ut.

Ytterst är diskussionen en förtroendefråga för den nytillträdda grekiska regeringen. Det var, som bekant, med nöd och näppe som landets företrädare lyckades komma överens om en förlängning av finansiering till landet. Förlängningen varar dock bara i fyra månader. När den löper ut är det oklart om den grekiska staten kan fullfölja sina ekonomiska åtaganden och - framför allt - betala tillbaka de nödlån som det har fått. Att det nu resoneras om en tredje bailout är ett tecken på att förtroendet för regeringen är, försiktigt uttryckt, ansträngt.

En anledning (bland flera) till att den nytillträdda regeringen befinner sig i denna sits är att det är oklart om hur den kommer att regera: kommer den SYRIZA-ledda regeringen genomdriva sina vallöften eller inte? Ett bekymmer (bland andra) är om regeringen kommer att besluta om att efterskänka och/eller sänka skatter eller ej. Det har medfört att skatt inte har betalats in, vilket gör att statens intäkter minskar.

Samtidigt ser statens utgifter ut att komma öka. Den grekiska regeringen avser att rösta igenom förslag som är riktade mot den humanitära krisen i landet. Inom kort väntas parlamentet ta beslut om matstöd, gratis el till behövande och subventionerade hyror för 30 000 familjer. Detta sätter ytterligare press på statens finanser - om inte intäkterna hinner stiga i motsvarande grad. Denna ekvation ställer till med problem.

Problemen stannar dock inte där. I ett föregående inlägg nämndes det att överenskommelsen med EU om en förlängning kritiserades internt inom den SYRIZA-ledda regeringen. Nu verkar en klyfta skönjas. Costas Lapavitsas, som är en av partiets ekonomiska arkitekter och tongivande inom SYRIZA, verkar ha tagit det första steget i en konflikt som snabbt kan eskalera. I en debattartikel i The Guardian med titeln "To beat austerity Greece must leave the euro" går han i direkt opposition mot sitt eget parti:

"The most vital step is to realise that the strategy of hoping to achieve radical change within the institutional framework of the common currency has come to an end. The strategy has given us electoral success by promising to release the Greek people from austerity without having to endure a major falling-out with the eurozone. Unfortunately, events have shown beyond doubt that this is impossible, and it is time that we acknowledged reality. For Syriza to avoid collapse or total surrender, we must be truly radical [...] Fiscal targets and monitoring by the “institutions” should take a back seat in our calculations, if we are to maintain our popular support."

Lapavitsas inlägg, vilket skapar tryck inifrån, tillsammans med diskussionerna om en tredje bailout, vilket skapar tryck utifrån, bidrar till att situationen för den grekiska regeringen hastigt kan växla från allvarligt till akut. Mars ser ut att bli en månad fylld av prövningar för premiärminister Alexis Tsipras.

Ur askan i elden?

För en stund sedan kom uppgifter från BBC att det tyska parlamentet godkänt den grekiska regeringens reformlista. Det är ett viktigt besked. Dock ser det ut som att fler konfrontationer mellan Grekland och EU:s medlemsländer väntar framöver.

Det tyska parlamentets godkännande är en viktig signal. Den indikerar nämligen att övriga europeiska parlament väntas följa efter med att ge klartecken till att Grekland får tillgång till finansiering, vilken är en förutsättning för att den grekiska staten ska kunna genomföra sina åtaganden. Därmed undviker den grekiska regeringen en akut kris. Hade landet inte fått klartecken, så är det möjligt att statsbankrutt blivit följden och en Grexit blivit ett sannolikt scenario. Regeringen kan andas ut.

Andan kan dock snart fastna i halsen. Det är nämligen oklart hur den uppgörelse som träffades mellan Grekland och EU kommer att tas emot i det grekiska parlamentet. Kritik har förts fram av oppositionen med anledning av det sätt som de grekiska förhandlingarna har genomförts. Kritik förekommer även internt inom SYRIZA: i onsdags debatterade SYRIZAs parlamentsgrupp överenskommelsen i närmare 11 timmar, enligt uppgifter från Kathimerini. Det ser för närvarande ut att regeringen med nöd och näppe undvikit en kris bara för att ställas inför en annan.

En positiv utveckling av förra veckans överenskommelse är dock att den ekonomiska oron har minskat: enligt Wall Street Journal har närmare 800 miljoner euro återvänt till Grekland under veckan som har gått. Detta har betydelse i och med att det minskar sannolikheten för en Grexit, dvs. ett grekiskt utträde från eurosamarbetet. Detta kan dock ändras.

Landets och regeringens framtid beror mycket på hur de kommande förhandlingarna med EU och i synnerhet med IMF avlöper. Grekland deltar alltjämt i bailoutprogrammet; fortsatta reformer är en del i detta avtal. Mycket snart kan en debatt uppstå mellan parterna (framför allt inom arbetsmarknadslagstiftning och det grekiska pensionssystemet). En ny kris uppkomma, sannolikt mot slutet av juni, som är en kommande deadline. Den nytillträdda grekiska regeringen kan snart komma att upptäcka att det har lämnat askan bara för att ha hamnat i elden.