tag:blogger.com,1999:blog-54336933521308355502024-03-14T12:46:34.322+01:00Politik i GreklandHaralampos Karatzashttp://www.blogger.com/profile/07496711875295421815noreply@blogger.comBlogger413125tag:blogger.com,1999:blog-5433693352130835550.post-49635244676218329032023-04-11T14:36:00.003+02:002023-04-11T14:59:04.841+02:00Valet 2023: Osäkra väljare kan påverka utfallet av valet<p><i>De osäkra väljarna kan avgöra om regeringen får fortsatt förtroende eller om det blir maktskifte. De kommer antagligen även att avgöra hur stark denna regering blir.</i></p><p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://pbs.twimg.com/media/FtS_Y1FXsAM_50b?format=jpg&name=large" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="450" data-original-width="800" height="300" src="https://pbs.twimg.com/media/FtS_Y1FXsAM_50b?format=jpg&name=large" width="534" /></a></div><p>Nästan var femte röstberättigad väljare har ännu inte bestämt sig, enligt en <a href="https://www.ekathimerini.com/news/1208488/the-battle-for-the-center-ground/">mätning</a> som tidningen Kathimerini låtit göra. Den exakta siffran är 16.5 procent. Det är sannolikt tillräckligt mycket för att kunna tippa avgörandet av valet till parlamentet åt den ena eller det andra riktningen, om man utgår ifrån opinionsmätningen ovan som hämtats från <a href="https://twitter.com/greeceelects/status/1645150205531095042?s=61&t=1SGwoCe-cfKtur8x-gvTBw">Greece Elects</a>. </p><p>Som läget är just nu finns det ingen klar regeringskonstellation. Även om Ny Demokrati leder i mätningarna saknar partiet en majoritet i den andra valomgång som väntas hållas. Då ingår även de bonusmandat som tilldelas det största partiet, enligt den förstärkta proportionalitet som kommer att tillämpas i den andra valomgången (men inte i den första, som kommer att tillämpa enkel proportionalitet). Den magiska siffran för majoritet är nämligen 150 mandat (Ny Demokrati samlar i en andra valomgång 139 mandat enligt mätningen). I dagsläget lär regeringsbildningsprocessen därför bli både oviss och komplicerad, vilket föregående <a href="https://politikigrekland.blogspot.com/2023/03/valet-2023-regeringsbildningen-kan-bli.html">inlägg</a> uppmärksammade.</p><p>De osäkra väljarna spelar med andra ord en nyckelroll. Kathimerinis mätning visar att denna andel av de röstberättigade egentligen består av två olika grupper. Den ena gruppen består av väljare som kommer att lägga sin på något av de partier som återfinns i det grekiska parlamentet. Det är förmodligen denna grupp som kommer att avgöra om det blir maktskifte eller om den nuvarande regeringen får fortsatt förtroende. Det är dessa väljare som Ny Demokrati, Syriza och Pasok-Kinal försöker övertyga.</p><p>Den andra gruppen av osäkra väljare avser att lägga sin röst som en protesthandling. Enligt Kathimerinis mätning är det i praktiken något av de partier som ligger nära trepocentsspärren och KKE som är aktuella för denna grupp. Samtliga dessa partier är partier som befinner sig på vänster- eller högerkanten. </p><p>Den troliga konsekvensen i så fall av den andra gruppen osäkra väljare skulle vara - om de gör verklighet av sin avsikt - en snäv majoritet för den konstellation som till slut bildar regering. Om detta scenario med en regering med en svag majoritet blir verklighet kan den kommande mandatperioden i så fall blir turbulent. Av denna anledning kommer kampen att övertyga de osäkra väljarna att avgöra både vad det blir för regering och hur stark denna regering blir.</p>Haralampos Karatzashttp://www.blogger.com/profile/07496711875295421815noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5433693352130835550.post-19479317996639375312023-03-27T14:31:00.007+02:002023-03-28T16:08:16.303+02:00Valet 2023: Regeringsbildningen kan bli komplicerad<p><i>Regeringsbildningen efter valet kan bli komplicerad. Med nuvarande opinionssiffror är det oklart vilket eller vilka partier som kan samla ett tillräckligt underlag för en stabil regering. Ytterligare en komplicerande faktor är de krav som socialdemokratiska PASOK-KINAL ställer.</i></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://pbs.twimg.com/media/FrxvD3wXwAANfxa?format=jpg&name=large" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="450" data-original-width="800" height="290" src="https://pbs.twimg.com/media/FrxvD3wXwAANfxa?format=jpg&name=large" width="516" /></a></div><br /><p>Den tragiska <a href="https://sverigesradio.se/artikel/efter-tagolyckan-i-grekland-facket-kritiserar-sakerhetssystemen">tågolyckan</a> vid <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Tempi_train_crash">Tempe</a> där 57 människor dog kastar än idag en lång skugga över Grekland. Den har orsakat landsomfattande protester och manifestationer som kritiserat bristerna i den grekiska tåginfrastrukturen. Den har även rest frågor om vems ansvaret är för att olyckan uppkom och om den kunde ha undvikits. </p><p>Tågolyckan har även haft politiska konsekvenser. Landets transportminister avgick omgående. <a href="https://politikigrekland.blogspot.com/2023/02/valet-2023-fler-vagar-oppnas-upp-for.html">Valet</a>, som ursprungligen var tänkt att hållas någon gång i mitten av april, har fått skjutas upp. (Möjliga valdatum är 21 eller 25 maj, enligt <a href="https://www.ekathimerini.com/news/1207397/as-elections-loom-narratives-scrutinized/">Kathimerini</a>). Olyckan har även inneburit ett <a href="https://twitter.com/dgatopoulos/status/1638254334382075922?s=61&t=1SGwoCe-cfKtur8x-gvTBw">väljartapp</a> för regeringspartiet Ny Demokrati. </p><p>Det är inte längre utgångsscenariot att Ny Demokrati får fortsatt förtroende att leda landet, om man utgår ifrån den ovanstående prognosen som Greece Elects sammanställt. Ny Demokrati kommer troligen att behöva en koalitionspartner efter valet. </p><p>Socialdemokratiska PASOK-KINAL (PK) väntas spela en nyckelroll i den kommande regeringsbildningsprocessen. Varken Ny Demokrati eller SYRIZA har det tillräckliga antalet mandat för att skapa en majoritet. Skulle opinionssiffrorna stå sig väntas PK kunna ställa långtgående krav på den nya regeringen eller till och med bli koalitionspartner. PKs partiledare Androulakis har för närvarande en stark förhandlingsposition. Åtminstone i teorin.</p><p>Situationen kompliceras av PKs interna oenighet och partiledaren Androulakis krav. Partiet <a href="https://www.euractiv.com/section/politics/news/drums-of-war-in-greek-socialist-party-ahead-of-elections/?utm_source=dlvr.it&utm_medium=twitter">rapporteras</a> inte ha kunnat enats om kring vilket utav regeringskonstellationerna det ska ge sitt stöd. Det kan påverka väljarna och skapa osäkerhet. Den andra komplikationen är Androulakis krav. Androulakis har meddelat att ha kan tänka sig samarbeta med både Ny Demokrati och Syriza, men har ställt kravet att vare sig Syrizas partiledare Alexis Tsipras eller Ny Demokratis Mitsotakis i så fall blir premiärminister. Androulakis har även krävt att DIEM25, som den före detta finansministern Varoufakis leder, lämnas utanför i en eventuell vänsterkoalition. Detta påverkar Tsipras möjligheter att bilda regering. (På högersidan är nationalistiska Elliniki Lisi en i praktiken utesluten koalitionspartner).</p><p>Visserligen kan PKs besked ses som en positionering inför den blivande regeringsbildningen för att kunna maximera sitt inflytande. Samtidigt är det också en strategi med sina risker. En sak är dock säker. Regeringsbildningen efter valet 2023 ser ut att bli både oviss och komplicerad.</p><p>Uppdatering 28/3: Premiärminister har idag utlyst 21 maj som <a href="https://twitter.com/dgatopoulos/status/1640630316128714758?s=61&t=1SGwoCe-cfKtur8x-gvTBw">valdatum</a>.</p><p><br /></p><p><br /></p>Haralampos Karatzashttp://www.blogger.com/profile/07496711875295421815noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5433693352130835550.post-8614914665280600812023-02-20T14:25:00.010+01:002023-02-20T14:57:10.920+01:00Valet 2023: Fler vägar öppnas upp för utrikes boende att rösta<p><i>I valet 2023 öppnas det upp för att fler utrikes boende grekiska medborgare kan rösta till det grekiska parlamentet.</i> </p><p>Valet i Grekland närmar sig. I skrivande stund är valdatumet ännu inte utlyst. Enligt lag ska valet hållas senast i slutet av den fyraåriga mandatperioden, vilket innebär att valet ska hållas senast i juli i år eftersom det föregående <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/2019_Greek_legislative_election">valet</a> hölls den 7 juli 2019. I praktiken kommer valet att hållas innan juli. Premiärminister Mitsotakis har själv deklarerat att så kommer att <a href="https://www.thenationalherald.com/tsipras-says-mitsotakis-will-call-early-elections-before-2023/">ske</a>. Det har spekulerats i att valet kommer att hållas när den grekiskortodoxa påsken infaller, en tid då många greker är lediga eller tar ledigt, vilket skulle innebära att valet genomförs i mitten av april. Det återstår att se om så blir fallet, men rimligtvis kommer valet hålls någon gång då.</p><p>Bekräftat är dock att valet i år öppnar upp för fler greker boende utomlands kan delta i valet genom att rösta i landet där de bor i. Det är en påtaglig förändring jämfört med innan. (Tidigare har röstberättigade medborgare behövt resa tillbaka till Grekland för att kunna rösta). I valet 2019 tilläts utlandsboende för första gången <a href="https://twitter.com/desmospolicy/status/1624236136250875905?s=61&t=IhZEkdnVN92FM2wy4tiQoA">delta</a> i valet, enligt den oberoende tankesmedjan Desmos Policy Institute. I år har möjligheten breddats för fler i den grekiska diasporan att delta.</p><p>Villkoren för att rösta samt en guide för att registrera sig återfinns hos det grekiska utrikesdepartements hemsida (<a href="https://www.apodimoi.gov.gr/login?returnUrl=%2Fhome">länk</a>). De huvudsakliga kriterierna för att kunna rösta är, förutom att man är medborgare, att man har bott i Grekland under minst två år under de senaste 35 åren samt att man har deklarerat skatt under 2021 eller 2022. Det finns även undantag från kravet för att ha lämnat in en skattedeklaration. Undantagen gäller för den som är under 30 år och har en släkting i första led som har deklarerat skatt under 2020 eller 2021. Nämnda Desmos Policy Institute har en guide på engelska (<a href="https://www.desmospolicy.org/greek-voting-registration">länk</a>) som kan användas då grekiska UDs hemsida i skrivande stund enbart återges på grekiska. Man skulle kunna sammanfatta förändringen med att en snäv och snårig väg för att rösta har blivit mindre snäv (och troligen fortfarande lika snårig).</p><p>Redan i februari kan det vara en god idé att registrera sig för att rösta för den medborgare som är intresserad av och berättigad till att rösta i valet. Registreringen stänger nämligen 12 dagar innan valet är <a href="https://twitter.com/desmospolicy/status/1624236138595594240?s=61&t=IhZEkdnVN92FM2wy4tiQoA">utlyst</a>.</p>Haralampos Karatzashttp://www.blogger.com/profile/07496711875295421815noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5433693352130835550.post-67818386839071935352022-02-21T19:21:00.010+01:002022-02-23T15:02:30.566+01:00Nya valvindar?<i>Nu börjar det återigen bli intressant att följa den politiska utvecklingen i Grekland: en rad mätningar visar på att Tsipras ställning som den främste oppositionsledaren ser ut att utmanas på allvar; tidigare uträknade KINAL (resterna av det som en gång i tiden var PASOK) har fått vind i seglen; stödet för regeringspartiet Ny Demokrati börjar naggas i kanten. Även om det nuvarande utgångstipset är att Ny Demokrati lär få regera vidare i ett kommande val så finns det ett tydligt tecken på att väljaropinionen börjar röra på sig. Detta inlägg tittar närmare på vad som kan ligga bakom denna utveckling.</i><br /><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://pbs.twimg.com/media/FLjavdDWQAI4k3f?format=jpg&name=small" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="391" data-original-width="680" height="230" src="https://pbs.twimg.com/media/FLjavdDWQAI4k3f?format=jpg&name=small" width="400" /></a></div>Är Tsipras ställning som den främste ledaren för oppositionen hotad på allvar? Raset i mätningen här ovan (och i andra) motiverar denna fråga. Det är en förändring på drygt 23 procentenheter mellan SYRIZA och KINAL, med andra ord ett ordentligt politiskt jordskred. Då denna rörelse har skett inom vänsterblocket (både SYRIZA och KINAL räknas till samma block) så finns det tecken på att väljarna allt mer börjar bli nyfikna på KINAL som främsta utmanare till regeringspartiet Ny Demokrati. Visserligen finns det fortfarande ett gap mellan SYRIZA och KINAL, men när väl en opinion börjar röra på sig är det svårt att hejda den såvida inget sker som ändrar den rådande dynamiken. Det är troligen en tidsfråga när KINAL går om och förbi SYRIZA om denna trend håller i sig.<br /><br />Varför har det blivit så? En förklaring är förmodligen att väljarna vill se något nytt. Detta nya är troligtvis den nya partiledaren för KINAL, <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Nikos_Androulakis">Nikos Androulakis</a>. Androulakis blev vald till ny partiledare för KINAL i december 2021 i konkurrens med mer etablerade namn som Georgios Papandreou (tidigare partiordförande för PASOK och premiärminister) och Andreas Loverdos (tidigare statsråd).<br /><br /><div>Bakgrunden till partiledarvalet är dock tragisk. Den 11 oktober 2021 lades <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Fofi_Gennimata">Fofi (Fotini) Gennimata</a> - KINALs partiledare in på sjukhus. Den bröstcancer som hon behandlats för 2008 hade återkommit. Två veckor senare, den 25 oktober, dog hon. Hennes död skakade om Grekland. Premiärminister Kyriakos Mitsotakis utlyste den 27 oktober till en nationell sorgedag, dagen som Gennimata lades till den sista vilan. <br /><br />Ur denna tragiska och omskakande händelse lades en grund för den utveckling vi ser idag. Androulakis fördel i det partiledarval som följde efter Gennimatas död är att han - till skillnad mot hans utmanare Papandreou och Loverdos - inte kan förknippas med det gamla och med tidigare styret. Född 1979 hör han till en annan och yngre generation. Denna faktor bör inte underskattas. Väljarnas missnöje med PASOK i sviten av den kris som drabbade Grekland banade vägen för SYRIZA, en utmanare som då stod för en annan politik. Missnöjet med Tsipras, mot bakgrund av SYRIZAs turbulenta år vid makten 2015-2019, kanske banar vägen för Androulakis.<br /><br />Det återstår nämligen att se om Androulakis kan träda fram som en utmanare på riktigt. Tittar man på relaterade <a href="https://www.keeptalkinggreece.com/2022/02/15/greece-poll-marc-price-hikes-politics-nd-syriza-kinal/#.YgwFy1gakP8.twitter">mätningar</a> verkar väljarna för närvarande möjligen mer intresserade av en koalition mellan KINAL och SYRIZA snarare än att föredra en renodlad KINAL-regering. Mätningen här nedan visar på att endast 2.7 procent av väljarna stödjer en regering med enbart KINAL. Som jämförelse stödjer 15.7 procent en KINAL-SYRIZA-koalition, medan 11.1 procent stöjder en renodlad SYRIZA-regering. Samtidigt är det på sin plats att påpeka att den nuvarande regeringen är det populäraste alternativet: 26.9 procent av väljarna föredrar en renodlad Ny Demokratiregering.<br /><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://www.newsit.gr/wp-content/uploads/2022/02/dimoskopisi-2-1536x864.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="450" data-original-width="800" height="225" src="https://www.newsit.gr/wp-content/uploads/2022/02/dimoskopisi-2-1536x864.jpg" width="400" /></a></div><div><br /></div>Utgångstipset är således att Ny Demokrati får regera vidare efter ett val, men med ett svagare väljarstöd. Vad ligger bakom detta? Hanteringen av pandemin, hanteringen av den extrema värmen och de förödande bränderna sommartid, och misslyckandet med att röja snö och hantera följderna av ett kraftigt snöoväder som inträffade nyligen pekas ut som substantiella händelser som bidragit till att gröpa ur stödet för regeringen. <br /><br />Tittar man framåt kan väljarstödet gröpas ur ännu mer. Väljarnas försämrade ekonomi kan komma att bli en viktig politisk faktor. <a href="https://www.keeptalkinggreece.com/2022/02/15/greece-poll-marc-price-hikes-politics-nd-syriza-kinal/#.YgwFy1gakP8.twitter">Mätningen</a> här nedan visar att inflationen är den utveckling som oroar väljarna främst. 47 procent av väljarna framhävde detta. I likhet med många länder i Europa har även Grekland drabbats av en stigande inflation. I januari i år noterade Elstat, Greklands motsvarighet till SCB, att inflationen stigit till <a href="https://www.keeptalkinggreece.com/2022/02/15/inflation-greece-6-2-january-2022-record/">6.2 procent</a>, vilket är den högst uppmätta nivån i Grekland under de senaste 25 åren. </div><div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://www.newsit.gr/wp-content/uploads/2022/02/dimoskopisi-1-1536x864.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="450" data-original-width="800" height="225" src="https://www.newsit.gr/wp-content/uploads/2022/02/dimoskopisi-1-1536x864.jpg" width="400" /></a></div><div><br /></div>Liknande <a href="https://twitter.com/publicissue/status/1495689262062350338?s=20&t=ep38PXgks7LARZhSdelvzg">mätningar</a> breddar bilden av en pessimistisk syn på ekonomin bland grekerna. De tre diagrammen här nedan visar i tur och ordning att 71 procent upplever svårigheter i den personliga inkomsten; 57 procent tror att den personliga ekonomin antagligen kommer att försämras; 66 procent tror att det ekonomiska läget i Grekland kommer att försämras. <br /><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://pbs.twimg.com/media/FMHBbaRXoAQd1oQ?format=jpg&name=small" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="510" data-original-width="680" height="300" src="https://pbs.twimg.com/media/FMHBbaRXoAQd1oQ?format=jpg&name=small" width="400" /></a></div><br />Ekonomins kraft som katalysator för förändring kan inte överdrivas. "It's the economy, stupid" är ett slitstarkt och ofta upprepat mantra i dessa sammanhang. Om den nuvarande ekonomiska trenden består kan det i förlängningen bidra till att tippa över vågskålen när Grekland går till val (även om det är fortfarande en bit bort till juli 2023, när nästa val allra senast kan hållas). En sak är dock klar redan idag: de senaste mätningarna visar entydigt på att den grekiska opinionen återigen börjar röra på sig. </div>Haralampos Karatzashttp://www.blogger.com/profile/07496711875295421815noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5433693352130835550.post-19733632794873357392021-01-04T15:03:00.003+01:002021-01-04T15:08:50.635+01:00Regeringsombildning med förändringar på marginalen<p><i>Premiärminister Kyriakos Mitsotakis presenterade idag sin ombildade regering. Den bjöd på få förändringar. Istället kommer troligen uppmärksamheten att riktas på de nya medlemmarna i regeringen.</i></p><p>De allra flesta ministrarna stannar kvar där de är. Till de mer substantiella förändringarna hör att Kostis Hadzidakis flyttar från Energidepartementet till Arbetsmarknads- och Socialdepartementet samt att Makis Voridis får portföljen som inrikesminister, <a href="https://www.ekathimerini.com/260863/article/ekathimerini/news/cabinet-reshuffle-sees-few-changes-in-top-posts-new-deputies">rapporterar Kathimerini</a>. </p><p>Mer uppmärksamhet kommer förmodligen ombildningen generera av att regeringen blir mer diversifierad. I och med att Maria Syregalla, Zetta Makri och Sofia Voultepsi blir medlemmar av regeringen förbättras den skeva könsbalansen i den, något som premiärministern blivit kritiserad för. Grekland får även sin första öppet homosexuella minister när Nicholas Yatromanolakis, som tidigare hört till Potami, får uppgiften att ansvara för modern kultur i Kulturdepartementet. Dessa fyra nya tillskott i regeringen bidrar troligen till att förändra och vidga vyerna av det politiska livet i Grekland. <br /><br /><b>Nota bene:</b> Här finns en <a href="https://greekreporter.com/greek-cabinet-reshuffle-the-new-government-makeup/">sammanställning</a> av den ombildade regeringens medlemmar med tillhörande portföljer. Den nya regeringen svärs in på tisdag den 5 januari.</p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div>Haralampos Karatzashttp://www.blogger.com/profile/07496711875295421815noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5433693352130835550.post-46511312508585238252020-07-20T09:39:00.001+02:002020-07-20T09:39:23.688+02:00Om hästens natur och om människans<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
"Med vilken häst som helst kan vad som helst hända", skriver Aase Berg i <a href="https://www.dn.se/kultur-noje/aase-berg-ridning-ar-en-extrem-ovning-i-mansklig-lyhordhet/">Dagens Nyheter</a>. En sådan träffande beskrivning om hästar, och en tidlös sådan. <div>
<br /></div>
<div>
Hästar saknar logik, menade Aristoteles. De är irrationella menade han. Det grekiska namnet för häst är "αλογο", alogisk. Det vill säga, någon som står bortom logik. Människan är hästens motsats, menade Aristoteles; människan är "det rationella djuret." <div>
<br /></div>
<div>
Men är det verkligen så? Är det möjligen snarare att människan låter sig speglar sig själv i hästens natur? Den impulsiva, reaktiva sidan som hästen ger uttryck för, och som inte låter sig fångas av ord återfinns även hos oss människor. Kanske är det just därför hästar fascinerar människor? Kanske är likheten större än olikheten?<br /><br />Här är för övrigt en intressant <a href="https://thecognitivehorse.com/2012/10/05/the-horse-as-he-is/">artikel</a> om Aristoteles tankar om hästen.<br /><br /><span style="background-color: #192734; color: white; font-family: system-ui, -apple-system, BlinkMacSystemFont, "Segoe UI", Roboto, Ubuntu, "Helvetica Neue", sans-serif; font-size: 15px; white-space: pre-wrap;"><br /></span>
<span style="background-color: #192734; color: white; font-family: system-ui, -apple-system, BlinkMacSystemFont, "Segoe UI", Roboto, Ubuntu, "Helvetica Neue", sans-serif; font-size: 15px; white-space: pre-wrap;"><br /></span>
<span style="background-color: #192734; color: white; font-family: system-ui, -apple-system, BlinkMacSystemFont, "Segoe UI", Roboto, Ubuntu, "Helvetica Neue", sans-serif; font-size: 15px; white-space: pre-wrap;"><br /></span>
<span style="background-color: #192734; color: white; font-family: system-ui, -apple-system, BlinkMacSystemFont, "Segoe UI", Roboto, Ubuntu, "Helvetica Neue", sans-serif; font-size: 15px; white-space: pre-wrap;"><br /></span></div>
</div>
</div>
Haralampos Karatzashttp://www.blogger.com/profile/07496711875295421815noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5433693352130835550.post-92085931661740775252020-04-23T18:06:00.000+02:002020-04-24T08:53:04.612+02:00Grekland och COVID-19<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
Sett till sina förutsättningar har Grekland tagit sig an följderna av COVID-19 på ett sätt som har överraskat. När läget för Grekland sammanställdes för den 23 april noterades följande uppgifter: <br />
<br />
New cases: 55 <br />
Total cases: 2,463 <br />
Intubated: 52 (average age 66) <br />
Left ICU: 570<br />
<div>
Dead: 125 (4 new) </div>
<div>
Average age of dead: 74 </div>
<div>
Total number of cases: 59,241 <br />
<br />
Dessa uppgifter har tolkats som att Grekland, hittills, har lyckats hålla nere de negativa följderna av COVID-19. Det är här överraskningen återfinns. Innan pandemin bröt ut var Greklands situation prekär. Landet hade genomgått ett återtionde av kris som inneburit nedskärningar inom sjukvården, braindrain, galopperande arbetslöshet - kort och gott ett veritabelt stålbad. </div>
<div>
<br /></div>
<div>
Vad Grekland gjorde var att man tidigt tog beslut om att i princip stänga ned samhället, en så kallad lockdown. Det finns röster som hävdar att det var vetskapen om att sjukvården var illa rustad för att hantera pandemin som var anledningen till att dessa strikta åtgärder togs; denna <a href="https://time.com/5824836/greece-coronavirus/?utm_source=twitter&utm_medium=social&utm_campaign=editorial&utm_term=world_covid-19&linkId=87065019">artikel</a> i Time går igenom vad Grekland genomfört för att ta sig an pandemin. <br />
<br />
Den senaste tiden har uppmärksamheten börjat riktas mot situationen för flyktingarna. Situationen i de läger som de bor och vistas i är ansträngd. Till <a href="https://twitter.com/NikoEfst/status/1252538420276146176?s=20">exempel</a> upptäckte man den 21 april i lägret i Kravidi mer än 100 personer som hade blivit smittade av COVID-19 när man genomförde tester. Totalt lever 470 personer där. Mångdubbelt fler bor i läger som Moria. <br />
<br />
Samtidigt riktas uppmärksamheten mot den för Grekland viktiga turismsäsongen. Man försöker rädda det som går att rädda. Regeringen gick i dagarna ut med <a href="https://news.gtp.gr/2020/04/21/greece-examining-idea-health-passport-save-tourism-season-covid-19/">beskedet</a> att man planerar/hoppas ordna med en turistsäsong på tre månader juli-september, möjligen även införa ett hälsopass för turism.<br />
<br />
I och med att IMF <a href="https://t.co/QAhrOhvT3Y?amp=1">räknar </a>med BNP för <a href="https://twitter.com/hashtag/Grekland?src=hashtag_click">Grekland</a> år 2020 rasar med 10 procentenheter kan turismen spela en stor vikt för att hejda det ekonomiska fallet. I jämförelse räknar IMF med ett fall på 6,8 procent för Sverige. Timingen för pandemin är med andra ord oläglig. Grekland hade precis börjat återhämta sig. <br />
<br />
Just <a href="http://xn--under%20dessa%20tio%20r%20genomgick%20-gid/#Grekland%20dramatiska%20f%C3%B6r%C3%A4ndringar%20vad%20g%C3%A4ller%20politik%20och%20ekonomi,%20men%20%C3%A4ven%20i%20form%20av%20sociala%20f%C3%B6r%C3%A4ndringar.%20F%C3%B6r%20Papandreou%20(bilden)%20innebar%20detta%20b%C3%B6rjan%20till%20slutet%20f%C3%B6r%20Pasok%20som%20en%20av%20tv%C3%A5%20dominerande%20krafter%20i%20grekisk%20politik.%20How%20times%20change.">idag</a> är det för övrigt exakt på dagen tio år sedan (dåvarande) premiärministern Georgios Papandreou meddelade att Grekland hade gått med IMFs och EUs reformprogram för att ta sig igenom den kris som landets drabbats av i svallvågorna av den finansiella krisen 2008. <br />
<br />
Under dessa tio år genomgick <a href="https://twitter.com/hashtag/Grekland?src=hashtag_click">Grekland</a> dramatiska förändringar vad gäller politik och ekonomi, men även i form av sociala förändringar. För Papandreou innebar detta början till slutet för PASOK som en av två dominerande krafter i grekisk politik. How times change.</div>
</div>
Haralampos Karatzashttp://www.blogger.com/profile/07496711875295421815noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5433693352130835550.post-68485929940601584252020-04-18T12:39:00.001+02:002020-04-18T13:05:30.444+02:00Om akribi<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
Antikhistorikern Ida Östenberg har skrivit en tänkvärd krönika i <a href="https://www.svd.se/orovackande-manga-forskare-visar-bristande-omdome">Svenska Dagbladet</a> om etik i dessa coronavirustider. Hon lyfter fram ordet <i>akribi </i>och reflekterar kring dess betydelse.<br />
<div>
<br /></div>
<div>
Akribi är ett ord som förpliktigar; det är ett ledord för gott omdöme, något som behövs i stora mått i dagens situation.</div>
<div>
<br />
Ordet akribi bär för övrigt på en spännande etymologisk resa, som kan vara värd att lyfta fram. Ordet akrobat delar samma rötter som akribi (det fordrar ett stort mått av omdöme och precision hos den som utövar akrobatik) . </div>
<div>
<div>
<br /></div>
<div>
I dagens grekiska har ordet akribi även fått betydelsen dyr (ακριβο), möjligen för att understryka hur högt skattat något är.<br />
<br />
Det går nog, om man vill, dra en parallell mellan den resa som ”akribi” har genomgått och engelskans ”dear”. Dear bär i dagligt tal betydelsen ”kär”, men längre tillbaka i tiden bar den även meningen ”dyr”. Därför kan missuppfattningar uppstå t.ex. när man läser ”my dear friend”. Sådana missuppfattningar kan ibland stå en dyrt. Eller som det så träffande låter på engelska: "to cost someone dearly".</div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
</div>
</div>
Haralampos Karatzashttp://www.blogger.com/profile/07496711875295421815noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5433693352130835550.post-39238619924428578132019-11-18T15:08:00.000+01:002019-11-20T13:27:23.495+01:00Framgångsvågen har ebbat ut - Potami på väg att upphöra som parti<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/proxy/AVvXsEg0WJ8z2Du44THC6IXXGqk_tIdzfEVga8Imlq7hVawB4X2WniXPDhuiSKZuwJ63Qaey3VUiSh3lhqkhL-RtkmHvNXsAEFOVpO3XWcqkVvuz649HULWWodR5Yy0GePrB1EehFSsm6h8ZLGIjsTqpJl5G-0BvV-j5nKzo3ujb4RUBpBD5IoZ_IcaU6EnZOutmiJcCIOwZpxyOJjRe7xXqTyAq=s0-d" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="610" data-original-width="610" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/proxy/AVvXsEg0WJ8z2Du44THC6IXXGqk_tIdzfEVga8Imlq7hVawB4X2WniXPDhuiSKZuwJ63Qaey3VUiSh3lhqkhL-RtkmHvNXsAEFOVpO3XWcqkVvuz649HULWWodR5Yy0GePrB1EehFSsm6h8ZLGIjsTqpJl5G-0BvV-j5nKzo3ujb4RUBpBD5IoZ_IcaU6EnZOutmiJcCIOwZpxyOJjRe7xXqTyAq=s0-d" width="320" /></a></div>
<i><span id="goog_2013196671"></span><a href="https://www.blogger.com/"></a><span id="goog_2013196672"></span>Drygt fem år efter det att partiet bildades är Potami att på väg att bli upplöst. Den grekiska mitten håller på att tunnas ut.</i><br />
<br />
Uppgifter från <a href="http://www.ekathimerini.com/246576/article/ekathimerini/news/potami-centrists-close-to-suspending-operations">Kathimerini</a> gör gällande att ledningen för Potami (floden) föreslår att partiet upphör med sin verksamhet. I praktiken innebär detta att partiet försvinner. Konsekvensen av detta beslut skulle i sin tur innebära att grekisk mitten tunnas ut ytterligare.<br />
<br />
<a href="https://politikigrekland.blogspot.com/2019/05/mellan-fortvivlan-och-hopp.html">Utvecklingen</a> för partiet är ingen överraskning. Potami fick knappt 1.52% i europarlamentsvalet tidigare i år. Till parlamentsvalet i juli deltog inte partiet alls. Det fick således lämna det grekiska parlamentet (i sällskap med ett annat mittenparti, Enosi Kentron, centerunionen).<br />
<br />
Opinionsiffrorna har talat sitt tydliga språk. Partiet har dalat stadigt allt sedan genombrottsåren 2014-2015. Försöken att bilda något som skulle kunna ett mittenvänsterblock tillsammans med Kinal (före detta PASOK) <a href="https://politikigrekland.blogspot.com/2018/07/mittenvansterkoalitionen-spricker.html">sprack</a>. Det blev något av en dödsstöt för partiet inför valåret 2019.<br />
<br />
Man kan fråga sig varför det gick som det gick. Det finns inget enkelt svar. Förutsättningar för partier i den grekiska partipolitikens mitt finns <a href="https://politikigrekland.blogspot.com/2019/05/mellan-fortvivlan-och-hopp.html">där</a>, om man utgår ifrån opinionsmätningar.<br />
<br />
Om man tillåter sig spekulera så finns det troligen tre faktorer som spelar in. Den första har att göra med något som kan beskrivas som ett <i>imageproblem</i>. Det finns en vag uppfattning i Grekland om vad liberalism är och vad det står för. Liberalism associeras om något med nyliberalism.<br />
<br />
Den andra faktorn är Potami misslyckats att på ett entydigt sätt kunna svara på varför en väljare ska lägga sin röst på ett mittenparti. Det är med andra ord en fråga om <i>relevans</i>.<br />
<br />
Den tredje och sista faktorn har att göra med <i>trovärdighet</i>. Allt sedan partiet bildades 2014 har partiet bytt kurs likt en flipperkula. Partiet slog igenom i europaparlamentsvalet 2014. Från att deklarerat att partiet skulle sålla sig till den liberala ALDE-gruppen hoppade partiet över till den socialdemokratiska gruppen. Sidbytet kan förvisso förklaras med att Potami i det stadiet fortfarande sökte efter sin egen ideologiska identitet. Mer problematisk för partiet var misslyckandet att hitta en form för samarbete med KINAL - och framför allt att skapa en gemensam partipolitisk plattform. Partiet var inte något som skulle kunna uppfattas som vare sig socialliberalt eller socialdemokratiskt. Det var något varken eller. Taget tillsammans har dessa tre faktorer bidragit till att framgångsvågen för Potami ebbat ut.<br />
<br /></div>
Haralampos Karatzashttp://www.blogger.com/profile/07496711875295421815noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5433693352130835550.post-69405440668181726932019-07-08T15:40:00.001+02:002019-07-08T20:32:46.116+02:00Mitsotakis ny premiärminister i Grekland<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<i>Det blev som väntat ett maktskifte i Grekland. Valresultatet bjöd även på ett antal överraskningar.</i><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://pbs.twimg.com/media/D-9DolwXsAAy3SR.jpg:large" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="450" data-original-width="800" height="225" src="https://pbs.twimg.com/media/D-9DolwXsAAy3SR.jpg:large" width="400" /></a></div>
<b>Mitsotakis ny grekisk premiärminister</b><br />
När rösterna räknats klart blev utfallet av valet det <a href="https://politikigrekland.blogspot.com/2019/06/sma-marginaler-kan-avgora-den-kommande.html">förväntade</a>. Det blev ett maktskifte. Med nästan 40% av rösterna bakom sig står det klart att Ny Demokratis partiledare Kyriakos Mitsotakis får i uppdrag att bilda regering i Grekland. Utfallet blev så pass tydligt att Ny Demokrati får egen majoritet i parlamentet (i det grekiska valsystemet tilldelas det största partiet 50 extra mandat). Det är ett trendbrott. Det är första gången sedan 2009 som ett parti ensamt kan bilda regering i Grekland. Mitsotakis har utlovat en rivstart ifall han skulle få väljarnas förtroende att bilda regering. Det återstår att se hur han lyckas.<br />
<br />
<b>Har den populistiska vågen ebbat ut?</b><br />
Att nyfascistiska Gyllene Gryning åker ur parlamentet är nog en av valets största överraskningar. Partiet samlade 2,93% av rösterna, det vill säga hamnar under treprocentspärren för att erhålla mandat i det grekiska parlamentet. Lägg dessutom till att högernationalistiska/populistiska Oberoende Greker åker ut samt att vänsterpopulistiskt anstrukna SYRIZA förlorade makten så finns det troligen fog för att hävda att den <a href="https://politikigrekland.blogspot.com/2019/05/slutet-for-den-populistiska-vagen.html">populistiska vågen</a> har ebbat ut. Årminstone för tillfället. Att man inte kan definitivt kan dra denna slutsats beror troligen på två anledningar. Den första är att det nybildade högernationalistiska Grekisk Lösning kommit in parlamentet (med 3,7%); Grekisk Lösning har troligen tagit en hel del väljare från Gyllene Gryning. Den andra anledningen är att grogrunden för att populistisk retorik ska få fäste finns kvar; arbetslösheten är med dryga 18% mycket hög och landet har långt ifrån hämtat sig från den långvariga ekonomiska krisen.<br />
<br />
<b>SYRIZA går tillbaka men Tsipras är långtifrån uträknad</b><br />
Förlusten av regeringsmakten är kännbar. Tsipras lär troligen bli kritiserad internt. Det finns dock ett antal faktorer som bidrar till att det är för tidigt att räkna ut Tsipras. Den första är att valförlusten inte är så kännbar som man kan tro. Partiet fick i valet 31,53% av rösterna. Detta bör jämföras med de 35,46% som partiet samlade i det föregående valet, det vill säga i september 2015. Det finns troligen fler faktorer som talar emot Tsipras, men man bör hålla i åtanke att valresultatet innebär och bekräftar att SYRIZA blir med god marginal det största oppositionspartiet i grekisk politik.<br />
<br />
<b>Fler överraskningar i valet</b><br />
Allt som allt åker fyra partier ut ur det grekiska parlamentet. Utöver redan nämnda Gyllene Gryning och Oberoende greker får Floden (Potami) och Centerunionen lämna. De två sistnämnda är mittenpartier som, om man tolkar väljarnas dom, inte lyckats göra ett avtryck i grekisk politik. Två andra partier får träda in i deras ställe. Högernationalistiska Grekisk lösning har redan nämnts. Partiet samlade troligen mycket att sitt stöd genom sitt motstånd mot Prespesavtalet, den överenskommelse som Grekland och Nordmakedonien träffat för att lösa den politiskt infekterade namnfrågan. Mycket talar dock för att det politiska intresset kommer att riktas mot det andra partiet som lyckats ta sig över treprocentsspärren. Med 3,44% och 9 mandat blir Yannis Varoufakis parti MeRA25 det minsta partiet i det grekiska parlamentet. Det bör dock inte vara ett hinder för Varoufakis. Hans politiska retorik är, om uttrycket tillåts, lika färgstark som hans skjortor.</div>
Haralampos Karatzashttp://www.blogger.com/profile/07496711875295421815noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5433693352130835550.post-79171224553824358022019-06-26T11:08:00.002+02:002019-06-26T12:40:52.368+02:00Små marginaler kan avgöra det kommande maktskiftet<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://pbs.twimg.com/media/D9aTfmPWkAAAKiZ.jpg:large" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="529" data-original-width="800" height="262" src="https://pbs.twimg.com/media/D9aTfmPWkAAAKiZ.jpg:large" width="400" /></a></div>
<br />
<i><b>Ny Demokrati på väg mot valseger</b></i><br />
Utfallet av den <a href="http://politikigrekland.blogspot.com/2019/05/en-styrkematning.html">26:e maj</a> pekar på att Ny Demokrati allt mer sannolikt kommer att stå som valsegrare den 7:e juli. Kyriakos Mitsotakis lär då få i uppdrag att bilda regering. Det är oklart om han kommer att bilda en koalitionsregering eller inte. Om utfallet blir det förstnämnda är det mycket som pekar på att KINAL, det vill säga före detta PASOK, kan bli en trolig junior partner i en koalition. För tillfället kretsar den politiska diskussionen just kring om Ny Demokratis <a href="http://www.ekathimerini.com/241860/opinion/ekathimerini/comment/the-keys-to-a-new-democracy-majority">förutsättningar</a> att bilda regering.<br />
<i><br /></i>
<i><b>Småpartiernas öde kan avgöra om Ny Demokrati får egen majoritet</b></i><br />
En rad småpartier befinner sig för tillfället vid treprocentspärren, gränsen för att komma in i det grekiska parlamentet. Oberoende greker, Potami, Centerunionen ser ut att vara på väg ut ur parlamentet. Mera 25, Folklig Enhet ser ut att, möjligen, vara på väg in. Småpartiernas öde är svårt att sia om. Det som kan vara avgörande är hur väljarna ställer sig gentemot de två partierna som utmanar om makten. Detta beror på hur det grekiska valsystemet är <a href="http://politikigrekland.blogspot.com/2015/01/valets-viktigaste-siffra.html">konstruerat</a>. Grekland tillämpar ett system där femtio mandat tillfaller det största partiet. Ju fler partier som tar sig över treprocentsspärren, desto svårare blir för det största partiet att uppnå egen majoritet. Denna detalj kan bli det som avgör småpartiernas öde.<br />
<br />
<i><b>För tidigt att räkna ut SYRIZA?</b></i><br />
Även om allt mer pekar på att Alexis Tsipras kommer att meddela att han avgår som premiärminister den 7:e juli finns det ett antal punkter som kan bidra till att minska förlustmarginalen. En sådan punkt är den partiledardebatt som är tänkt att hållas den första juli. En annan punkt är relationen mellan Grekland och Turkiet. På senare tid har den blivit allt mer ansträngd. Detta kan komma att gynna den sittande statsministern.<br />
<br />
<i><b>Mycket talar för att SYRIZA tappar väljare</b></i><br />
En intressant inblick i SYRIZA inför det stundande valet kommer från Michalis Spourdalakis. Spourdalakis kandiderade till europaparlamentet i valet i maj för SYRIZA och är även en av partiets grundare. Spourdalakis noterar <a href="https://therealnews.com/stories/greece-heads-towards-new-election-can-syriza-survive">följande</a>: "people who voted SYRIZA four years ago, September 2015, they didn’t go to vote. They abstained. Only 58 percent of the people who voted for SYRIZA in the last general election, went to vote this time around. While New Democracy was gaining support from the smaller parties, the parties of the crisis— the River, the Independent Greeks, etc. SYRIZA had no other supporting pools to draw support, while almost 90 percent of the people who voted New Democracy in the last election went to vote." Om man utgår från Spourdalakis reflektionen pekar mycket på att den valvind som förde SYRIZA till makten 2015 kommer att lysa med sin frånvaro den 7:e juli 2019.</div>
Haralampos Karatzashttp://www.blogger.com/profile/07496711875295421815noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5433693352130835550.post-23239439011801806812019-05-31T12:52:00.000+02:002019-06-02T13:07:46.123+02:00Slutet för den populistiska vågen?<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div>
<i>Har den populistiska vågen ebbat ut? Vänsterpopulistiska SYRIZA gick bakåt i valet den 26:e maj och den tidigare regeringspartnern, högerpopulistiska Oberoende greker (ANEL) hamnar utanför treprocentsspärren</i>. </div>
<div>
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://pbs.twimg.com/media/D70VvtCXUAAXOTl.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="400" data-original-width="800" height="200" src="https://pbs.twimg.com/media/D70VvtCXUAAXOTl.jpg" width="400" /></a></div>
<div>
</div>
<div>
<i>Ett chockresultat för premiärminister Tsipras</i></div>
<div>
Valresultatet den 26:e maj är något av en chock. Inför valet hade premiärminister Tsipras presenterat en rad <a href="https://politikigrekland.blogspot.com/2019/05/en-styrkematning.html">vallöften</a> i ett försök att minska gapet till oppositionspartiet Ny Demokrati. När rösterna räknats i valet till europaparlamentet samlar Ny Demokrati 33,1% av rösterna jämfört med SYRIZAs 23,8%. <a href="https://politikigrekland.blogspot.com/2019/04/ett-viktigt-val-vantar.html">Gapet</a> förblev i princip oförändrat. Ny Demokrati gick även fram i de regionala valen som hölls samma dag, med klara segrar i fem av tretton regioner (i sju andra regioner väntar en andra valomgång). I symboliskt viktiga Aten ser Kostas Bakoyannis ut att vinna valet som borgmästare. Kyriakos Mitsotakis ser ut att ha avgått med segern i <a href="https://politikigrekland.blogspot.com/2019/05/en-styrkematning.html">styrkemätningen</a> mellan honom och premiärminister Tsipras.<br />
<br />
<i>Grekland går till valurnorna igen</i><br />
Vidden av valresultatet (samt att Tsipras regeringsunderlag ser ut att minska ytterligare och närmast bli ohållbart) bidrog sannolikt till att premiärministern lämnade beskedet om nyval samma kväll som det preliminära valresultatet blev offentligt. Mycket talar för att valet till det grekiska parlamentet kommer att hållas den 7:e juli.<br />
<br /></div>
<div>
<i>Slutet för den populistiska vågen?</i></div>
<div>
Den stora överraskningen är dock att väljarna tycks ha stått på sig. Missnöjet över utvecklingen i Grekland under mandatperioden har inte rubbats av de vallöften som SYRIZA presenterat. Därmed uppstår frågan: har den populistiska vågen ebbat ut? Det är inte bara vänsterpopulistiska SYRIZA som drabbats. Även den tidigare koalitionspartnern, högerpopulistiska och nationalistiska Oberoende greker (ANEL) har gått kraftigt tillbaka. ANEL samlar 0.8% när <a href="https://ekloges.ypes.gr/current/e/home/parties/">rösterna</a> räknats samman och hamnar således utanför Europaparlamentet.<br />
<br /></div>
<div>
<i>Väljerna höjer kraven: småpartierna hamnar utanför</i></div>
<div>
En läsning av valresultatet är att väljarna allt mer ställer krav på sina politiker. Det gäller inte enbart de styrande partierna utan över hela det politiska spektrumet: Centerunionen hamnar utanför (och ser ut att <a href="http://www.ekathimerini.com/241067/article/ekathimerini/news/anel-mp-says-no-decisions-yet-on-partys-future-after-poor-election-results">implodera</a> i parlamentet som en följd av inbördes stridigheter och avhopp). Populistiska Pleusi eleufterias, Laiki Enotita, DieM 25 hamnar klart under treprocentsspärren. Utanför europaparlamentet hamnar även vänstermittenpartiet Floden (To Potami). Partiets ledare, Stavros Theodorakis, har meddelat att han avser att <a href="https://www.tovima.gr/2019/05/28/international/to-potami-party-the-river-runs-dry-stavros-theodorakis-to-resign/">avgå</a> sedan partiet tappat mer än tre av fyra väljare jämfört med föregående val.</div>
<div>
<br /></div>
<div>
<i>Två högerextrema partier till europaparlamentet</i></div>
<div>
Valresultatet bjöd på ytterligare en överraskning. Det nynazistiskt anstrukna Gyllene Gryning (4,88%) halverades jämfört med föregående val till europaparlamentet (9,39%). Mycket talar för att partiet tappade många av sina röster till ett annat högerextremt parti, Grekisk Lösning (4,18%). Partiet är en motståndare till Prespesavtalet och samlar många av sina röster i norra Grekland. </div>
<div>
<br /></div>
<div>
<i>För tidigt att dra slutsatser?</i><br />
<a href="http://www.macropolis.gr/?i=portal.en.the-agora.8416">Nick Malkoutzis</a> argumenterar att det möjligen är för tidigt att dra slutsatsen att populismens tid är över - även Ny Demokrati har lagt fram vallöften som kan tolkas som populistiska. Även i Ny Demokrati finns det politiker, som t.ex. Adonis Georgiadis, som framstår som populistiska. Ett visst mått av försiktighet när valresultatet tolkas kan vara på sin plats.</div>
<div>
<i><br /></i>
<i>En förändrad dynamik</i></div>
<div>
Trots ovanstående brasklapp finns det en summering som kan dras. En följd av valresultatet är att dynamiken i grekisk politik går i en tydlig riktning. Ny Demokrati ser ut att få uppdraget att bilda regering när kommande val till parlamentet hålls. Frågan är hur stor marginalen kommer att bli, och om partiet kommer att behöva stöd från ytterligare ett parti (troligtvis socialdemokratiska KINAL) för att bilda en majoritet i det grekiska parlamentet. </div>
</div>
Haralampos Karatzashttp://www.blogger.com/profile/07496711875295421815noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5433693352130835550.post-22551295672740448382019-05-20T10:57:00.001+02:002019-05-23T14:51:12.055+02:00En styrkemätning<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<i>Mycket talar för att valet den 26:e maj kommer att ses som en styrkemätning inför valet till parlamentet. Fokus kommer att riktas mot regeringspartiet SYRIZAs försök att minska gapet till oppositionspartiet Ny Demokrati och Ny Demokratis försök att försvara sin ledning. Situationen är dock mer invecklad än vad den förefaller vara.</i><br />
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://pbs.twimg.com/media/D6KXDJIWsAApNA0.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="445" data-original-width="800" height="222" src="https://pbs.twimg.com/media/D6KXDJIWsAApNA0.jpg" width="400" /></a></div>
<br />
<i><b>Många partier ställer upp, få kommer att utmana</b></i><br />
Den grekiska högsta domstolen <a href="http://www.ekathimerini.com/240405/article/ekathimerini/news/forty-greek-parties-to-participate-in-eu-elections">meddelade</a> den 13 maj att fyrtio partier är behöriga att ställa upp till valet till europaparlamentet den 26:e maj. Dessa fyrtio partier kommer att tävla om tjugoen mandat. Utgår man från de aktuella opinionsiffrorna talar mycket för att fokus i valrörelsen kommer att riktas mot bara två partier: regeringspartiet SYRIZA och oppositionspartiet Ny Demokrati. Det gäller såväl till valet europaparlamentet som till <a href="https://politikigrekland.blogspot.com/2019/04/ett-viktigt-val-vantar.html">valen</a> på regionsnivå och stadsnivå. Samtliga val kommer att hållas samma dag, men i valen till region och stadsnivå kan en andra valomgång komma att hållas beroende på valresultatet.<br />
<br />
<b><i>En styrkemätning väntar</i></b><br />
Utfallet av den 26:e maj kommer att ses som en styrkemätning inför valet till parlamentet. Just nu är det fördel Ny Demokrati. Skulle partiet göra bra ifrån sig kommande söndag förbättras sannolikt utsikterna att vinna det parlamentsvalet som kommer att hållas inom kort eller senare i höst när mandatperioden formellt löper ut. Ett väsentligt dåligt resultat för SYRIZA den 26:e maj kan innebära att parlamentsvalet blir utlyst inom kort. Ett överraskande bra valresultat kan leda till att SYRIZA mobiliserar och söker bygga upp ett momentum, vilket skulle bidra till att parlamentsvalet hålls senare.<br />
<br />
<b><i>Vallöften lanseras för att vända på valvinden</i></b><br />
För tillfället, och sedan en lång tid tillbaka, blåser valvindarna åt Ny Demokratis håll. Premiärminister Tsipras har försökt ändra på detta. SYRIZA har nyligen presenterat ett antal <a href="http://www.ekathimerini.com/240225/article/ekathimerini/news/in-bid-to-boost-popularity-greek-pm-outlines-pension-relief-tax-cuts">vallöften </a>som riktas mot nyckelväljare: Greklands pensionärer kommer att dela på en engångsbetalning (€ 800 miljoner är avsatta för detta), momsen på mat och dryck kommer att sänkas från 24% till 13% procent. Dessutom tillkommer även åtgärder för att anställa unga samt sänkt momts på energi. Ytterligare ett <a href="https://www.reuters.com/article/us-greece-bill-arrears/greece-unveils-bill-to-help-millions-who-owe-tax-and-pension-arrears-idUSKCN1SB0LF">vallöfte</a> som har presenteras är längre återbetalningsperioder för personer med skattskulder till den grekiska staten och även rabatter för personer som har skattskulder. I januari i år presenterade Tsipras även ett <a href="https://www.reuters.com/article/us-greece-cabinet-wages/greece-plans-11-percent-minimum-wage-hike-unions-employers-say-not-enough-idUSKCN1PM1GU">förslag</a> att höja minimilönerna med 11%. Tsipras motiverar sina vallöften med att Greklands ekonomiska ställning har förbättrats (landet avslutade formellt stödprogrammen förra året). Detta skulle enligt Tsipras öppna för en möjlighet att vidta åtgärder för stärka situationen för de som har drabbats hårdast av krisen som Grekland gått igenom.<br />
<br />
<i><b>Svårt utgångsläge för premiärministern</b></i><br />
Det är oklart om vallöftena ger den skjuts i opinionen som Tsipras hoppas på. Utgångsläget är, milt uttryckt, svårt. Opinionsiffrorna här nedan, som har hämtats från februari från opinionsinstitutet Public Issue, ger en inblick. 72% procent av väljarna har en negativ uppfattning om premiärminister Tsipras (som jämförelse kan nämnas att oppositionspartiet Ny Demokratis partiledare Kyriakos Mitsotakis partiledare är mest populär bland de tillfrågade).<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://www.publicissue.gr/wp-content/gallery/pi2019001_2/5.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="800" data-original-width="600" height="320" src="https://www.publicissue.gr/wp-content/gallery/pi2019001_2/5.JPG" width="240" /></a></div>
<br />
En viktig poäng är även följande siffra: 73% procent av de tillfrågade väljarna anser att utvecklingen går åt fel håll i Grekland. En stor grund till denna siffra är troligen att SYRIZA inte har infriat sina vallöften. Partiet lovade att sätta stopp på nedskärningar och besparingar. I regeringsställning har SYRIZA genomfört precis den politik som partiet gick till val att att sätta stopp för. För många väljare är troligen det tredje bailoutpaketet i juli 2015 en signifikant milstolpe i synen på Tsipras. Då bröt han och SYRIZA sitt viktigaste vallöfte. Detta har påverkat bilden av Tsipras på ett fundamentalt sätt.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://www.publicissue.gr/wp-content/gallery/pi2019001_2/1.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="800" data-original-width="600" height="320" src="https://www.publicissue.gr/wp-content/gallery/pi2019001_2/1.JPG" width="240" /></a></div>
<br />
Ytterligare en tongivande siffra är att knappt 25% av väljarna anser att premiärminister Tsipras är bäst lämpad att vara premiärminister (motsvarande siffra för Mitsotakis är 45%). Det tredje bailoutpaketet har nämnts som ett sänke för premiärminister. Möjligen allvarligare för trovärdigheten att leda landet är hanteringen av den brand som drabbade <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/2018_Attica_wildfires">Mati</a> 2018 där 102 människor dog. Premiärministern har dragits in i en <a href="https://www.theguardian.com/world/2018/jul/27/tsipras-talks-of-greeces-heaviest-moment-after-forest-fires">kritikstorm</a> som uppkommit i samband med bränderna.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://www.publicissue.gr/wp-content/gallery/pi2019001_2/7.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="800" data-original-width="600" height="320" src="https://www.publicissue.gr/wp-content/gallery/pi2019001_2/7.JPG" width="240" /></a></div>
<br />
<br />
Det är med andra ord få faktorer som för närvarande talar för att premiärminister Tsipras ska kunna rubba på det rådande läget. Vore det val idag är det mycket som talar för Kyriakos Mitsotakis får i uppdrag att bilda regering.<br />
<br />
<i><b>En plan för nästa mandatperiod</b></i><br />
Situationen är dock mer invecklad än vad den förefaller vara. Klaus Regling, chef för Europeiska Stabilitetsmekanismen (ESM), har uttryckt <a href="http://www.ekathimerini.com/240575/article/ekathimerini/business/esm-projects-budget-failure-after-measures">kritik</a> mot de vallöften som SYRIZA har presenterat. De kommer att leda till att de överskottsmål på 3.5% av BNP som Grekland har förbundit sig att hålla inte kommer att nås, anser Regling. Vallöftena minskar marginalerna för den regering som kommer att tillträda. Chefen för den grekiska riksbanken, Yannis Stournaras, har riktat en liknande <a href="http://www.ekathimerini.com/240562/article/ekathimerini/business/greek-handouts-jeopardize-budget-target-says-stournaras">kritik</a>. Det saknas en hållbar ekonomisk grund för att motivera vallöftena.<br />
<br />
Ekonomitidskriften <a href="http://country.eiu.com/article.aspx?articleid=817927265&Country=Greece&topic=Politics&subtopic=Forecast&subsubtopic=Election+watch">The Economist</a> tolkar vallöftena, och den budget som antagits för 2019, som en plan som den sittande regeringen lagt fram för den kommande mandatperioden: syftet är att försvåra möjligheterna att styra landet. Lägg dessutom till att SYRIZA klubbat igenom en lag som stryker de femtio bonusmandat som tillfaller det största partiet, så framträder konturerna av en plan med ambitionen att göra det möjligt att SYRIZA kan komma tillbaka. </div>
Haralampos Karatzashttp://www.blogger.com/profile/07496711875295421815noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5433693352130835550.post-50507392380645592522019-05-09T16:38:00.001+02:002019-05-09T18:18:27.346+02:00Mellan förtvivlan och hopp<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div>
Liberalismen i Grekland för en marginaliserad tillvaro. För snart sju år sedan skrev jag följade rader i <a href="https://www.liberaldebatt.se/2012/08/mellan-fortvivlan-och-hopp/">Liberal Debatt</a>:</div>
<div>
<br /></div>
"Den som hyser liberala idéer i Grekland har något av en golgatavandring framför sig. Inte ens de senaste årens politiska turbulens och det sensationella utfallet av valet i maj 2012 tycks skaka om uppfattningen av liberalism i Grekland. Den borgerliga tidningen Kathimerini konstaterar: »Stora chocker ändrar på uppfattningar men det spektakulära sammanbrottet av Greklands tvåpartisystem har misslyckats med att skaka av åtminstone ett: allmänhetens misstro mot liberalism."<br />
<div>
<br /></div>
<div>
Dessa rader skulle kunna gälla även idag. Partier som har liberala inslag som To Potami (partiet sitter inte med i ALDE-gruppen) och Enosi kentron, som formellt har liberala anspråk, ser ut att hamna utanför såväl europarlamenet som det grekiska parlamentet. Förvisso kan Ny Demokratis partiordförande Kyriakos Mitsotakis betraktas som liberal, men partiet kan och bör snarare jämföras med moderaterna i Sverige. </div>
<div>
<br /></div>
<div>
Samtidigt finns det ett intresse för liberalism i Grekland. I en <a href="https://www.dianeosis.org/en/2017/04/greeks-believe-in-2017/">undersökning</a> som opinionsinstitutet Dianeosis genomförde 2017 svarade 17.9%, intressant nog, att de identiferade sig med liberalismen:</div>
<div>
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://www.dianeosis.org/wp-content/uploads/2017/04/ti_pistevoun_oi_ellines_eng_png11.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="493" data-original-width="800" height="246" src="https://www.dianeosis.org/wp-content/uploads/2017/04/ti_pistevoun_oi_ellines_eng_png11.png" width="400" /></a></div>
<div>
Dianeosis gjorde även följande iaktagelse utifrån de resultat som undersökningen kom fram till, som kan vara relevant att uppmärksamma:<br />
<br />
"Only 33.3% of citizens consider "capitalism" to be "positive" (a percentage that has increased by about 10 points from April ’15, of course), but 62.1% think "socialism" is a good thing. This shows an interesting contradiction: Greeks have a clear opinion on the basic question that distinguishes socialism from liberalism: 64.8% believe that ‘freedom’ is more important than "equality" – a question that practically defines liberalism.”</div>
<div>
<br /></div>
<div>
Liberalismen må vara marginaliserad som politisk rörelse i Grekland, men långt ifrån som politisk idé. </div>
</div>
Haralampos Karatzashttp://www.blogger.com/profile/07496711875295421815noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5433693352130835550.post-24829038841068075372019-04-04T17:55:00.000+02:002019-04-18T14:05:24.847+02:00Ett viktigt val väntar<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<i>Grekland går till val den 26:e maj. Då kommer väljarna i Grekland att rösta till Europaparlamentet, men även ta ställning till kandidater till regionala och lokala val. Den 26:e maj är även ett viktigt avstamp inför valet till det grekiska parlamentet, som troligen kommer att hållas någon gång i oktober. </i><br />
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://pbs.twimg.com/media/D2wwqrmX4AEEDig.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="429" data-original-width="800" height="213" src="https://pbs.twimg.com/media/D2wwqrmX4AEEDig.jpg" width="400" /></a></div>
<br />
Om valresultatet den 26:e maj följer <a href="https://twitter.com/EuropeElects/status/1111317233492549633">opinionsundersökningen</a> här ovan, som mäter hur väljarna ställer sig inför det kommande valet till Europaparlamentet, finns det minst två slutsatser man kan dra. Den första är att en viktig politisk skiljelinje har försvunnit. Den andra att det politiska landskapet har förändrats påtagligt jämfört med det föregående valet till Europaparlamentet.<br />
<br />
<i><b>Memorandumet försvinner som politisk konfliktlinje</b></i><br />
Den första slutsatsen är att det blåser helt andra politiska vindar jämfört med valet 2014. Då yrde en kraftig EU-kritisk stormvind, orsakad av det memorandum som Grekland accepterat. Memorandumet (egentligen överenskommelser som tecknats 2010, 2012 och, ett år senare, 2015) innehöll en rad impopulära åtgärder, främst ekonomiska reformer och besparingar, som Grekland gentemot EU, IMF och ECB hade förbundit sig genomföra i utbyte mot ekonomiskt stöd. (Stödet, egentligen nödlån, gavs i ett läge då Grekland befann sig i en omfattande ekonomisk och finansiell kris). Missnöjet med memorandumet har gynnat de partier som ställt sig emot det. SYRIZA och Oberoende greker (ANEL) har varit skickliga på att exploatera det missnöje som rådit. Idag är situationen annorlunda. Hösten 2018 slutförde Grekland de sista punkterna i memorandumet (det går dock att debattera om Grekland genomfört samtliga åtgärder i memorandumet). Detta betyder i praktiken att memorandumet försvinner som konfliktlinje i grekisk politik. SYRIZA och Oberoende greker kan inte längre dra nytta av det missnöje som memorandumet genererat.<br />
<br />
<i><b>Det politiska landskapet har ritats om: den grekiska mitten har krackelerat</b></i><br />
Den andra slutsatsen man kan dra är att det grekiska politiska landskapet har förändrats påtagligt jämfört med 2014. Mest genomgripande är förändringen för Potami. 2014 blev något av ett genombrottsår för det (då) nyligen bildade mittenpartiet Potami (Floden). Ett knappt halvår efter det att partiet bildats lyckades Potami samla 6,6% av rösterna i valet till europaparlamentet, vilket var tillräckligt för att ta två mandat. Fem år senare kämpar partiet för sin politiska överlevnad. I nuläget samlar partiet knappt 2% av väljarstödet, vilket är otillräckligt för att kunna stanna kvar i parlamentet. Opinionsstödet för Potami, och även det för KINAL (7%), Enosi Kentron (3%) indikerar det relativt försvagade tillståndet för det partier som utgör grekisk politiks mitt. Två av de tre partierna riskerar att försvinna. För Potami, som hamnat under påtaglig intern press och en rad högprofilerade avhopp, kan valet till europaparlamentet troligen besegla partiets öde i parlamentsvalet i höst.<br />
<br />
<i><b>Extremerna samlar fortfarande stöd</b></i><br />
Situationen för mitten kan kontrasteras med de väljarstöd som koncentrerats i extremerna i grekisk politik, som till vänster utgörs av det oreformerade, kommunistiska KKE (7%) och till höger av det nynazistiskt anstrukna Gyllene Gryning (9%). Partierna samlar 16% procent av väljarkåren. Av många olika anledningar är detta anmärkningsvärt.<br />
<br />
<i><b>Ny Demokrati har gjort comeback</b></i><br />
Mest noterbar som förändring betraktat är den comeback som Ny Demokrati genomfört. Man kan fråga sig om framgången för Ny Demokrati består i att partiets nuvarande ledare, Kyriakos Mitsotakis, varit framgångsrik i rollen som oppositionspolitiker eller om det beror på väljarnas missnöje med Syrizas styre. Det är svårt att ge ett entydigt svar. Möjligen är det nuvarande stödet i opinionen en kombination av båda faktorerna. Opinionsmätningen ger även en indikation inför valet till parlamentet som kommer att hållas i oktober. Om resultatet står sig väntar ett maktskifte.<br />
<br />
<i><b>Otydlig bild av väljaropinionen</b></i><br />
Ett problem med opinionsmätningen här ovan är att den troligen inte ger en klar indikation om hur väljarna ställer sig respektive partis europapolitik eller om det är så att väljarna även påverkas av den inhemska politiken. Eftersom det är tre olika val som hålls den 26:e maj blir bilden något grumlig.<br />
<br />
<i><b>Valet är även ett val till regionerna och städerna.</b></i><br />
Det är lätt att man glömmer bort det, men den 26:e maj kommer väljarna att ta rösta bland kandidater till styret av regionerna och till städerna. Särskilt intressant att titta närmare på blir valet till borgmästare till Thessaloniki, Greklands andra största stad. Stadens färgstarke företrädare, Yannis Boutaris, har meddelat att han inte ställer upp för omval. Fältet är med andra ord öppet. </div>
Haralampos Karatzashttp://www.blogger.com/profile/07496711875295421815noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5433693352130835550.post-68894508408468160312019-02-19T17:39:00.000+01:002019-02-19T17:39:08.610+01:00(Ännu) en regeringsombildning<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<i>Premiärminister Tsipras har genomfört en smärre ombildning av sin regering. Den nya regeringen inkluderar två före detta PASOK-ministrar, vilket har väckt uppmärksamhet, men följer en logik.</i><br />
<br />
Ombildningen får sägas vara väntad. Sedan utrikesminister <b>Nikos Kotzias</b> lämnade regeringen efter en dispyt med <b>Panos Kammenos</b> (partiledare för Oberoende Greker, den före detta koalitionspartnern till Tsipras) över Nordmakedonienfrågan har premiärminister Tsipras även hållit i utrikesministerportföljen. Dessutom har två ministrar aviserat att de tänker ställa upp i borgmästarvalet till Thessaloniki respektive Aten. Det fanns således formella behov för en ombildning av regeringen.<br />
<br />
Ombildningen, som sådan, är av det mindre formatet. Allt som allt tillkommer sex <a href="http://www.amna.gr/en/article/335782/New-ministers-take-oath-of-office-at-presidential-mansionrn">nya ministrar</a>. Tsipras lämnar utrikesministerportföljen till <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Georgios_Katrougalos"><b>Giorgos Katrougalos</b></a>, som därmed befordras från sin post som biträdande utrikesminister.<br />
<br />
<a href="https://pbs.twimg.com/media/DzxCEZOX4AA9Qhm.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="763" data-original-width="800" height="305" src="https://pbs.twimg.com/media/DzxCEZOX4AA9Qhm.jpg" width="320" /></a>Dock är det inte tillsättningen av den tunga posten som utrikesminister som väckt uppmärksamhet i samband med regerings-ombildningen. Snarare var det inkluderingen av två namn som tidigare hört Kinal (Rörelsen för förändring, dvs. Ex-PASOK): <b>Thanos Moraitis</b> blir ny minister i Migrationsdepartementet. <b>Angelos Tolkas</b> blir ny minister i Infrastruktur- och Transportdepartementet. Båda har tidigare varit ministrar för PASOK när partiet suttit i regeringsställning.<br />
<br />
<a href="https://pbs.twimg.com/media/DzeG9WFXcAEDm-m.jpg:large" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="377" data-original-width="714" height="168" src="https://pbs.twimg.com/media/DzeG9WFXcAEDm-m.jpg:large" width="320" /></a>Utnämningen av Moraitis och Tolkas till statstråd har retat upp <b>KINAL</b>. "Tsipras försök att plundra vårt parti kommer att misslyckas", kommenterar partiet utnämningen till <a href="http://www.ekathimerini.com/237757/article/ekathimerini/news/pm-conducts-light-reshuffle-amid-new-election-talk">Kathimerini</a>. Utnämningen av de två ex-ministrarna har även väckt interna reaktioner. <b>Grupp 53</b>, en tung gruppering inom SYRIZA, har ifrågasatt Tsipras val och kallat tillsättningen av Moraitis och Tolkas för <a href="https://balkaneu.com/left-wing-syriza-faction-criticizes-cabinet-reshuffle-choices/">tveksam</a>.<br />
<br />
Samtidigt finns det en logik i Tsipras val att knyta till sig Tolkas och Moraitis. Det breddar SYRIZA som parti. Det stärker dess ställning i grekisk politik. Det driver även på <a href="https://politikigrekland.blogspot.com/2018/07/mittenvansterkoalitionen-spricker.html">svårigheterna</a> inom Kinal, som till stora delar tävlar med SYRIZA om samma väljare. Tsipras slår på så vis tre flugor med en smäll. Åtminstone i teorin.<br />
<br />
I praktiken kan det dock vara svårt att dra för stora växlar av denna handling. Den har väckt ett motstånd internt inom SYRIZA (innan Moraitis tillsattes som statsråd har han varit en frän kritiker av SYRIZA). Dessutom väcker det frågor om trovärdighet och kritik om opportunism.<br />
<br />
Det ska dock sägas att Moraitis och Tolkas partipolitiska sidbyte inte är unik. Det är inte den första gången detta har hänt i grekisk politik. Inte heller lär det bli den sista. </div>
Haralampos Karatzashttp://www.blogger.com/profile/07496711875295421815noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5433693352130835550.post-7786151498503366022019-02-06T14:01:00.001+01:002019-02-06T15:27:27.939+01:00Små förändringar i opinionen.<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://pbs.twimg.com/media/DyhRtupWoAE20Nk.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="433" data-original-width="800" height="216" src="https://pbs.twimg.com/media/DyhRtupWoAE20Nk.jpg" width="400" /></a></div>
<div>
<br /></div>
<div>
Det är inte så märkbara. Förändringarna i opinionen (se nedan) efter det att parlamentet i röstade om att godkänna avtalet med Nordmakedonien är nämligen små. Mätningen genomfördes efter det att voteringen hölls. Den ger en indikator hur väljarkåren har ställt sig. </div>
<div>
<br /></div>
<div>
Oberoende greker (ANEL) och Potami har dock tagit stryk. De är de två partier som berörts mest av omröstningen. För Oberoende greker (som samlar 1% av väljarstödet) var den nordmakedonska frågan anledningen till att partiets ordförande Panos Kammenos lämnade regeringsskoalitionen med Syriza. Namnfrågan var en så kallad röd linje. Potami (som samlar 2%) har stött premiärminister Tsipras försök att få igenom avtalet. Det kan dock inte uteslutas att nedgången för de små partierna även har att göra med den inre turbulensen i partierna. Partiledamöter har ställt sig emot partilinjen och har även lämnat partierna. Tappet är mer kännbart för dessa två partier än för de övriga. De är förankrade under tre procentspärren som avgör om ett parti kan komma in parlamentet.</div>
<div>
<br /></div>
<div>
Mer intressant att notera är väljarströmmen mellan Syriza och Ny Demokrati sedan valet 2015 (de skuggade staplarna). Det är den som lär fälla avgörande i det kommande valet - när den väl hålls.<br />
<br />
<i>Mätningens resultat: </i><br />
<br />
ND: 37% (-1)</div>
<div>
SYRIZA: 25% (-2) </div>
<div>
XA (Gyllene gryning): 9% (+2) </div>
<div>
KINAL (ex-PASOK): 7% </div>
<div>
KKE: 6% </div>
<div>
EK (Centerunionen): 3% (+1) </div>
<div>
EL-*: 3% (+1) </div>
<div>
Potami: 2% (-1) <br />
<br /></div>
<div>
Parantesen anger förändring jämfört med mätningen i november 2018<br />
<div>
<br /></div>
</div>
</div>
Haralampos Karatzashttp://www.blogger.com/profile/07496711875295421815noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5433693352130835550.post-14781655652175512382019-01-24T09:40:00.000+01:002019-01-24T11:28:50.486+01:00Oviss utgång när parlamentet ska ta ställning till Prespesavtalet<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<i>Sent ikväll röstar parlamentet i Grekland om Prespesavtalet, som syftar till att lösa namnkonflikten med grannrepubliken FYROM. Utgångstipset är att premiärminister Tsipras med knapp marginal samlar de 151 röster som behövs för en majoritet. </i><br />
<div>
<br /></div>
<div>
Tsipras parti SYRIZA samlar nämligen 145 röster (av totalt 300). Tillsammans med Potamis röster (som bedöms vara tre) samt rösterna från ett antal oberoende ledamöter <a href="http://www.ekathimerini.com/236932/article/ekathimerini/news/govt-braces-for-vote-on-prespes-deal-amid-tension">spekuleras</a> det i att premiärminister Tsipras kommer att få de röster som behövs.<br />
<br />
Utfallet av omröstningen är dock långt ifrån given. I söndags samlade en manifestation i Aten uppskattningsvis 60 000 demonstranter som är emot avtalet. Avtalet har även bidragit till att den grekiska koalitionsregeringen har splittrats; den juniora partnern Oberoende greker lämnade regeringen med hänvisning till avtalet. Tryck utövas på partierna att rösta nej. </div>
<div>
<br /></div>
<div>
Avtalet har väckt känslor i väljarkåren. Enligt nedanstående mätning finns det delade uppfattningar om avtalet, och även mellan partierna. 69,6% av väljarna ställer sig negativa eller förmodligen negativa till avtalet. 26,5% ställer sig positiva eller förmodligen positiva till avtalet.<br />
<div>
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://pbs.twimg.com/media/DxqWUaNX0AAHPBk.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="377" data-original-width="528" height="228" src="https://pbs.twimg.com/media/DxqWUaNX0AAHPBk.jpg" width="320" /></a></div>
<div>
När det gäller hur avtalet tas emot partiernas sympatisörer är reaktionen, intressant nog, mer blandad. Bland SYRIZAs väljare är ungefär lika många som är för avtalet (47,7%) som är emot avtalet (46,6%). Bland Ny Demokratis väljare är skillnaden mer tydlig. Närmare nio av tio väljare (88,9%) är emot avtalet. En av tio är för. </div>
<div>
<br /></div>
<div>
När det gäller hur Prespesavtalet efterlevs, i det fall parlamentet godkänner det ikväll, kan siffrorna för Ny Demokratis väljare spela en roll. Enligt opinionsmätningar väntas Ny Demokrati vinna ett nyval när det hålls. Ett sådant kan komma redan i maj. Samtidigt är det oklart vad Kyriakos Mitsotakis, om han blir premiärminister, kan komma att ersätta det framförhandlade Prespesavtalet med. Framtiden för Prespesavtalet är med andra ord oviss. </div>
</div>
</div>
Haralampos Karatzashttp://www.blogger.com/profile/07496711875295421815noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5433693352130835550.post-9968665580073498602019-01-17T10:24:00.000+01:002019-01-17T11:28:48.579+01:00Tsipras klarade förtroendeomröstningen<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<i>Premiärminister Tsipras klarade med knapp marginal gårdagens förtroendeomröstning i det grekiska parlamentet. Osäkerheten ökar dock om han klarar att få de röster som behövs för att Prespesavtalet godkänt. </i><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://pbs.twimg.com/media/DxD1bAXWoAA3LRt.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="455" data-original-width="800" height="227" src="https://pbs.twimg.com/media/DxD1bAXWoAA3LRt.jpg" width="400" /></a></div>
<br />
Av de 299 ledamöter som röstade i gårdagens förtroendeomröstning i det grekiska parlamentet tryckte 151 på ja-knappen och 148 på nej-knappen. Det var en knapp men tillräcklig marginal som innebär att premiärminister Tsipras får ett klartecken att fortsätta regera. Omröstningen tillkom efter det att regeringskoalitionen mellan Syriza och Oberoende greker brutit samman föregående helg på grund av oenighet över Prespesavtalet. Gårdagens omröstning kan tolkas som att Tsipras tolereras - för stunden.<br />
<br />
Även om premiärminister Tsipras bestod gårdagens prövning väntar en ny. Parlamentet ska inom kort (men ännu inte klart när) rösta för att formellt ta ställning till det så kallade Prespesavtalet, vars syfte är att lösa tvisten med grannlandet i norr och ge klartecken till att det kallas Nordmakedonien. Hittills har premiärminister Tsipras kunnat räkna med att kunna få tillräckligt med röster för att kunna få avtalet godkänt. Syrizas 145 ledamöter kombinerat med Potamis 5 ledamöter samt ett antal ströröster från oberoende ledamöter har varit tillräckligt för att bilda en majoritet.<br />
<br />
Mandatkalkylen har dock ändrats. Enligt <a href="http://www.ekathimerini.com/236704/article/ekathimerini/news/tsipras-wins-confidence-vote-with-151-majority-paving-way-for-prespes-deal">Kathimerini</a> motsätter sig två av Potamis ledamöter att godkänna Prespesavtalet och hotar även att lämna partiet. Utan dessa två ledamöter faller Potami för tröskeln för att kunna representeras som parti i parlamentet (gränsen är satt till fem). En intern partikonflikt kan således komma att kullkasta premiärminister Tsipras ambition.<br />
<br />
Ett misslyckande i denna fråga skulle troligen öka trycket på Tsipras att utlysa ett nyval som, enligt opinionsmättningen nedan, sannolikt leda till att det blir ett maktskifte i Grekland. Frågan är om Tsipras har lämnat askan bara för att hamna i elden?<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://pbs.twimg.com/media/DxDVJT_WoAALcDJ.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="367" data-original-width="800" height="182" src="https://pbs.twimg.com/media/DxDVJT_WoAALcDJ.jpg" width="400" /></a></div>
</div>
Haralampos Karatzashttp://www.blogger.com/profile/07496711875295421815noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5433693352130835550.post-72668026671615492802019-01-14T11:38:00.002+01:002019-01-14T16:28:14.776+01:00Regeringskoalitionen upplöst<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div>
<i>Den juniora partner i den styrande koalitionen lämnar regeringen på grund av oenighet kring den så kallade makedonienfrågan. </i><br />
<i><br /></i>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://encrypted-tbn0.gstatic.com/images?q=tbn:ANd9GcQ_Tcf2Zvtum6qFx0yCxw9yJ6KcYtiDAmUdLZC8YXsA8wNJBwnYpA" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="185" data-original-width="272" height="272" src="https://encrypted-tbn0.gstatic.com/images?q=tbn:ANd9GcQ_Tcf2Zvtum6qFx0yCxw9yJ6KcYtiDAmUdLZC8YXsA8wNJBwnYpA" width="400" /></a></div>
<i><br /></i>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<a href="http://politikigrekland.blogspot.com/2019/01/spanningen-stiger-inom.html">Spänningen</a> inom regeringskoalitionen har stegrats under en längre period. Oenigheten mellan Syriza och Oberoende greker, de två regeringsparterna, över den så kallade makedonienfrågan har varit den drivande anledningen. Panos Kammenos, partiledare för den juniora regeringsparten Oberoende greker, har motsatt sig att Grekland ratificerar (godkänner) det avtal som har förhandlats fram, Prespesavtalet. I och med att det grekiska parlamentet har hamnat i en situation där det inom en snar framtid ska ta ställning till avtalet meddelade Kammenos igår att han lämnar regeringen. Beskedet var väntat.</div>
<div>
<br /></div>
<div>
Därmed har premiärminister Tsipras formellt tappat sin majoritet i det grekiska parlamentet. Kort efter Kammenos besked meddelade Tsipras att han begär att ett <a href="https://uk.reuters.com/article/uk-greece-macedonia-coalition/greeces-tsipras-calls-confidence-vote-after-ally-quits-coalition-idUKKCN1P7098">misstroendevotum</a> ska hållas i parlamentet. Syftet är att utröna om han har ett parlamentariskt stöd för att kunna fortsätta regera. I skrivande stund pekar mycket på att han komma att få en majoritet (151 av 300 röster) när det grekiska parlamentet ska ta ställning. <a href="https://uk.reuters.com/article/uk-greece-macedonia-coalition/greeces-tsipras-calls-confidence-vote-after-ally-quits-coalition-idUKKCN1P7098">Misstroendomröstningen</a> kan komma att hållas redan på onsdag denna vecka.</div>
<div>
<br /></div>
<div>
<div>
<blockquote class="twitter-tweet" data-lang="en">
<div dir="ltr" lang="en">
Greece, Europe Elects analysis: <br />
<br />
Will Prime Minister Tsipras (SYRIZA-LEFT) survive vote of no confidence?<br />
<br />
MPs required: 151/300<br />
<br />
MPs who are projected to support Tsipras: 151<br />
<br />
SYRIZA-LEFT: 145<br />
ANEL-ECR: 4<br />
Potami-S&D: 1<br />
unaffiliated: 1<br />
other parties: 0<a href="https://twitter.com/hashtag/Prespa?src=hash&ref_src=twsrc%5Etfw">#Prespa</a> <a href="https://twitter.com/hashtag/Tsipras?src=hash&ref_src=twsrc%5Etfw">#Tsipras</a></div>
— Europe Elects (@EuropeElects) <a href="https://twitter.com/EuropeElects/status/1084443964361580544?ref_src=twsrc%5Etfw">January 13, 2019</a></blockquote>
</div>
<div>
<script async="" charset="utf-8" src="https://platform.twitter.com/widgets.js"></script></div>
</div>
<div>
<br /></div>
<div>
Trots att Tsipras troligen klarar en misstroendeomröstning är det rimligt att anta att han kommer att utlysa ett nyval, mycket på grund av att det parlamentariska underlaget är sannolikt för bräckligt och ohållbart i längden. Det lär i så fall ske när parlamentet röstat ja till Prespesavtalet. Beskedet om nyval kan komma att lämnas så att nyvalet infaller samtidigt med valet till europaparlamentet som hålls i maj. </div>
<div>
<br /></div>
<div>
Det går samtidigt inte att utesluta att Tsipras väljer att fullfölja mandatperioden, som löper ut i oktober. Fyra ledamöter från Oberoende greker har för närvarande valt att sitta kvar i regeringen: turismminster Elena Kountoura, jordbruksminister Vassilis Kokkalis och biträdande ministrar Thanassi Papachristopoulos och Costas Zouraris. (Kountoura och Kokkalis har blivit uteslutna ur Oberoende greker). Det ger Tsipras en viss stadga. </div>
<div>
<br /></div>
<div>
<div>
<blockquote class="twitter-tweet" data-lang="en">
<div dir="ltr" lang="el">
Ο Βασίλης Κόκκαλης παρότι βρίσκεται σε στάδιο διαπραγμάτευσης για την ψήφο του στο Εθνικό θέμα από την Κίνα αρκεί η πρόθεση για ανταλλαγή θέσης προκειμένου να απομακρυνθεί από την κοινοβουλευτική ομάδα των ΑΝΕΞΑΡΤΗΤΩΝ ΕΛΛΗΝΩΝ</div>
— Panos Kammenos (@PanosKammenos) <a href="https://twitter.com/PanosKammenos/status/1084746932193579009?ref_src=twsrc%5Etfw">January 14, 2019</a></blockquote>
</div>
<div>
<script async="" charset="utf-8" src="https://platform.twitter.com/widgets.js"></script></div>
</div>
<div>
<br /></div>
<div>
<div>
<blockquote class="twitter-tweet" data-lang="en">
<div dir="ltr" lang="el">
Η Κα Κουντουρά με επίσημη ανακοίνωση της αποφάσισε να ανταλλάξει την ψήφο της και το όνομα της Μακεδονίας με την υπουργική καρέκλα. Την θέτω από τώρα εκτός κοινοβουλευτικής ομάδας των ΑΝΕΞΑΡΤΗΤΩΝ ΕΛΛΗΝΩΝ.</div>
— Panos Kammenos (@PanosKammenos) <a href="https://twitter.com/PanosKammenos/status/1084730710995492865?ref_src=twsrc%5Etfw">January 14, 2019</a></blockquote>
</div>
<div>
<script async="" charset="utf-8" src="https://platform.twitter.com/widgets.js"></script></div>
</div>
<div>
<br /></div>
<div>
<div>
En tungt vägande anledning till att Tsipras kan välja att sitta kvar mandatperioden ut är att det ger honom en möjlighet att förbättra utgångsläget inför valet. Lyckas han få Prespesavtalet godkänt av det grekiska parlamentet kan ha söka visa att Syriza, det parti Tsipras leder, är regeringsdugligt. Även om Syriza lär förlora det val som följer (vilket är det mest troliga scenariot enligt opionsmätningarna) kan Tsipras försöka nå ett högre syfte: att göra sig och sitt parti fortsatt politiskt relevant. </div>
</div>
</div>
Haralampos Karatzashttp://www.blogger.com/profile/07496711875295421815noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5433693352130835550.post-81463402693412950282019-01-08T15:27:00.001+01:002019-01-08T15:27:27.313+01:00Spänningen stiger inom regeringskoalitionen<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<br />
<div class="MsoNormal">
<span lang="SV" style="mso-ansi-language: SV;"><i>Inom kort kan en
kedjereaktion sätta igång i Skopje som mynnar ut i att Grekland får gå till
vallokalerna i förtid. </i></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="SV" style="mso-ansi-language: SV;"><i><br /></i></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://www.thenationalherald.com/wp-content/uploads/2015/09/tsipras1-512x340.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="340" data-original-width="512" height="265" src="https://www.thenationalherald.com/wp-content/uploads/2015/09/tsipras1-512x340.jpg" width="400" /></a></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="SV" style="mso-ansi-language: SV;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
Redan till maj, när valet till europaparlamentet är planerat
att hållas, kan Grekland rösta om vem som ska styra landet. Detta scenario förutsätter
dock följande händelseförlopp:</div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="SV" style="mso-ansi-language: SV;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="SV" style="mso-ansi-language: SV;">FYROMs premiärminister
Zoran Zaev har, som Kathimerini <a href="http://www.ekathimerini.com/236331/article/ekathimerini/news/debate-in-fyrom-on-constitutional-revision-to-start-wednesday">meddelar</a>, tagit steget och lagt fram till parlamentetet fyra
konstitutionenella förändringar som ingår i det så kallade Prespesavtalet, det
vill säga den överenskommelse som träffades mellan FYROM och Grekland för att
bilägga den mångåriga tvisten kring namnet Makedonien. Debatten som leder fram
till omröstningen väntas hållas kommande onsdag. Om Zaev får med sig
parlamementet att godta de konstitutionella förändringarna hamnar bollen i
Grekland. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="SV" style="mso-ansi-language: SV;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="SV" style="mso-ansi-language: SV;">Då återstår
nämligen att Greklands parlament ratificerar Prespesavtalet för att det ska
träda i kraft. Premiärminister Tsipras väntas lämna <a href="http://www.ekathimerini.com/236300/article/ekathimerini/news/athens-awaits-outcome-of-final-name-deal-vote-in-skopje-parlt">besked</a> om när det grekiska
parlamentet ska ratificera Prespesavtalet. Problemet för Tsipras är att Panos
Kammenos, partiledare för Obereonde greker och Tsipras koalitionspartner,
motsätter sig Prespesavtalet. <a href="http://www.ekathimerini.com/236287/article/ekathimerini/news/kammenos-redoubles-attack-on-ex-foreign-minister-kotzias">Kammenos</a> har hotat bryta upp koalitionen med
Syriza om avtalet godtas, vilket i så fall innebär att utan Kammenos och de sex ledamöterna från Oberoende greker
förlorar Syriza majoriteten i parlamentet. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="SV" style="mso-ansi-language: SV;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
Till saken hör
att två ledamöter för Obereonde greker har deklarerat att de kan bryta med
partilinjen och kan tänkas rösta för Prespesavtalet. Även mittenvänsterpartiet
<a href="http://thegreekobserver.com/politics/article/54468/potami-will-support-prespes-agreement-but-not-govt-mep-kyrkos-says/">Potami</a> har deklarerat att de kan tänkas ge sitt stöd till avtalet. Premiärminister Tsipras
har således i praktiken de röster han behöver för att det grekiska parlamentet
ska ratificera Prespesavtalet, ett projekt som premiärminister Tsipras
investerat åtskillig politisk prestige i.</div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="SV" style="mso-ansi-language: SV;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="SV" style="mso-ansi-language: SV;">Problemet för
premiärministern kan dock sammanfattats i att han kan vinna slaget och förlora
kriget. Utan stödet från Obereonde greker blir det i praktiken ohållbart för Tsipras
att försöka fortsätta att regera. Därför kan ett val i förtid bli följden. Utfallet
av omröstningen i FYROM de närmaste dagarna kan således bli inledningen till
att detta scenario förverkligas.</span></div>
</div>
Haralampos Karatzashttp://www.blogger.com/profile/07496711875295421815noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5433693352130835550.post-33811679252257114782018-10-22T12:01:00.001+02:002018-10-22T13:42:55.081+02:00Oförändrat läge i opinionen<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<i>Oppositionspartiet Ny Demokrati i fortsatt ledning enligt mätning</i><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://pbs.twimg.com/media/Dp9F-QpVsAEYIJv.jpg:large" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="450" data-original-width="800" height="225" src="https://pbs.twimg.com/media/Dp9F-QpVsAEYIJv.jpg:large" width="400" /></a></div>
<br />
Vore det val idag är det mycket som talar för att Kyriakos Mitsotakis skulle kunna utropa sig till ny premiärminister. Med knappt ett år till valet i 2019 befinner sig nämligen oppositionspartiet Ny Demokrati, som Mitsotakis är partiledare för, i fortsatt och tydlig ledning, enligt en mätning som genomförts av RASS/Action 24. Försprånget på cirka procentenheter ner till regeringspartiet SYRIZA håller och ser ut att bestå. Skulle det ändå inte räcka till för att kunna regering på egen hand (Grekland tillämpar ett valsystem som ger femtio bonusmandat till det största partiet) kan det räcka för Ny Demokrati att gå i koalition, troligen med KINAL (före detta Pasok), som med sina 9.8% kan trygga majoriteten i parlamentet.<br />
<br />
Det är inte mycket som just nu talar för en vändning för premiärminister Tsipras och hans parti SYRIZA. För närvarande spekuleras det till och med om att <a href="http://politikigrekland.blogspot.com/2018/10/kommer-koalitionen-att-kollapsa.html">regeringskoalitonen kan kollapsa</a>. Utrikesminister Nikos Kotzias hastiga avgång i förra veckan efter en konflikt med Panos Kammenos, partiledare för den juniora koalitionspartnern Oberoende greker, underströk att relationen mellan de två partierna i regeringen befinner sig nära, eller till och med på, bristningsgränsen. Frågan är om regeringen består när väl det grekiska parlamentet ska ratificera överenskommelsen med (Nord)makedonien. De två partierna befinner sig, som bekant, på motsatta sidor i frågan.<br />
<br />
Vändningen, om den nu kommer, för Tsipras lär i så fall grundas på den kommande budgeten (där regeringen försöker undvika att ytterligare sänka <a href="https://www.reuters.com/article/us-greece-economy-budget/greece-unveils-2019-draft-budget-hoping-to-avoid-pension-cuts-idUSKCN1MB3BG">pensioner</a>) samt att Tsipras i sin nya kombinerade roll som premiärminister och utrikesminister lyckas lotsa överenskommelse med Nordmakedonien i hamn. Om detta lyckas återstår, som vanligt, att se. </div>
Haralampos Karatzashttp://www.blogger.com/profile/07496711875295421815noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5433693352130835550.post-65668028438174482662018-10-17T14:30:00.000+02:002018-10-17T14:49:51.843+02:00Kommer koalitionen att kollapsa?<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<i>Den styrande regeringskoalitionen kan komma att kollapsa över oenighet avseende Nordmakedonien.</i><br />
<br />
En allt mer tilltagande <a href="http://www.ekathimerini.com/233670/article/ekathimerini/news/anel-mp-says-will-vote-against-party-line-on-fyrom-deal">oenighet</a> kring Prespesavtalet kan komma att fälla den grekiska regeringen. Ordföranden för Oberoende greker (ANEL) Panos Kammenos motsätter sig Prespesavtalet, det vill säga den föreslagna överenskommelse som tagits fram av Grekland och FYROM för att lösa den mångåriga konflikten avseende namnet för den före detta jugoslaviska delrepubliken. Kammenos (som är ledare för den juniora partnern i den grekiska regeringen) hotar att lämna regeringen om avtalet ratificeras i det grekiska parlamentet. Det kan skapa en allvarlig politisk kris för premiärminister Alexis Tsipras. Utan de sju ledamöterna från Oberoende greker försvinner regeringens majoritet, som för närvarande räknas till tre rösters övervikt.<br />
<br />
Man kan spekulera i varför krisen uppkommer nu. En uppenbar anledning är det utsatta läget i opionen. Det är i dagsläget ytterst tvivelaktigt om Oberoende greker återfinns i det grekiska parlamentet när val hålls nästa år. Kammenos agerande kan ses som ett sätt att göra sitt parti fortsatt relevant i väljarnas ögon. Som ledare för ett nationalistiskt parti är den så kallade namnfrågan, det vill säga konflikten angående med grannlandet i norr över namnet, en känslig fråga; (en fråga som för övrigt även behandlats <a href="http://politikigrekland.blogspot.com/2018/09/europapodden.html">här</a>). Det är svårt för Kammenos att backa i en fråga som är central för hans väljare.<br />
<br />
Samtidigt är det även anmärkningsvärt att Kammenos är villig att offra koalitionen för att kunna profilera sitt parti. Om regeringskoalitionen kollapsar, så faller troligen även regeringen. Resultatet lär i så fall bli att ett nyval blir utlyst. Det pågår således ett högt spel inom regeringen.<br />
<br />
<b>Uppdatering:</b> Utrikesminister Nikos Kotzias har idag avgått med anledning av oenigheten kring den nordmakedonska frågan. Enligt uppgifter till <a href="http://www.ekathimerini.com/233727/article/ekathimerini/news/greek-foreign-minister-nikos-kotzias-resigns">Kathimerini</a> avgår Kotzias på grund av otillräckligt stöd från premiärminister Tsipras.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://pbs.twimg.com/media/DptaiPpUwAQ_vGV?format=jpg&name=360x360" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="225" data-original-width="360" height="250" src="https://pbs.twimg.com/media/DptaiPpUwAQ_vGV?format=jpg&name=360x360" width="400" /></a></div>
<b><br /></b><b>På bilden:</b> Avgående utrikesminister Nikos Kotzias<br />
<br />
<br />
<br />
<br /></div>
Haralampos Karatzashttp://www.blogger.com/profile/07496711875295421815noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5433693352130835550.post-33148875234299624882018-09-26T16:56:00.000+02:002018-10-10T15:15:40.188+02:00Europapodden<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<i>Ögonbrynen höjdes när Grekland i somras utvisade fyra ryska diplomater: om denna händelse samt om Namnfrågan (med stort N?) fick jag möjlighet att kommentera i Europapopodden. </i><br />
<div>
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://pbs.twimg.com/media/Dn8yYZ1W0AAVReA.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="450" data-original-width="800" height="225" src="https://pbs.twimg.com/media/Dn8yYZ1W0AAVReA.jpg" width="400" /></a></div>
<div>
<br /></div>
<div>
Det är en extraordinär händelse. Med tanke på att Grekland och Ryssland delar historiska och religiösa band (hur pass täta dessa är utgör en annan fråga) var den grekiska regeringens beslut att utvisa två ryska diplomater och neka inträde till två andra en händelse utöver det vanliga. Om detta grekiskt-ryska drama kan man ta del av i det senaste avsnittet i Europapodden som man kan lyssna till <a href="https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1152772?programid=4941">här</a>. Jag medverkar i programmets andra del.</div>
<div>
<br /></div>
<div>
En kommentar kan vara på plats. Något överraskad i programmets slutpunkt på vad som man inte kunde släppa nämndes, mycket hastigt, Gianni Antetokounmpos namn. Giannis framfart och bakgrundshistoria är något som är svåra att släppa: från en flykting som växte upp under knappa omständigheter i Grekland till en flyfotad spelare i NBA utgör Antetokounmpos liv en historia med många vändningar. Det är kort sagt en berättelse som man inte kan släppa. Klippet här nedan kan fungera som en introduktion. </div>
<div>
<br /></div>
<div>
<iframe allow="autoplay; encrypted-media" allowfullscreen="" frameborder="0" height="315" src="https://www.youtube.com/embed/cBQy6c6MWqU" width="560"></iframe></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
</div>
</div>
Haralampos Karatzashttp://www.blogger.com/profile/07496711875295421815noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5433693352130835550.post-26650625817967408632018-08-30T13:50:00.002+02:002018-09-21T13:16:37.661+02:00Regeringen ombildas åter igen<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<i>Premiärminister Tsipras ombildar sin regering åter igen. Ett tänkbart syfte är att konsolidera regeringskoalitionens bräckliga majoritet i parlamentet. Ett annat är att förbereda SYRIZA inför ett kommande nyval.</i><br />
<i><br /></i>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://www.ekathimerini.com/resources/2018-08/tsiprasssskourletis--2-thumb-large-thumb-large.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="http://www.ekathimerini.com/resources/2018-08/tsiprasssskourletis--2-thumb-large-thumb-large.jpg" data-original-height="500" data-original-width="800" height="250" width="400" /></a></div>
<i><br /></i>
I veckor hade rykten varit i omlopp att en ombildning av regeringen var i antågande. Tisdagen den 28:e augusti kom så <a href="https://www.docdroid.net/nWfv2dz/20180828-dt-h-nea-synoesh-ths-kybernhshs.doc">beskedet</a>. Den grekiska koalitionsregeringen ombildas; det är den <a href="http://politikigrekland.blogspot.com/2018/03/regeringsombildning.html">andra</a> regeringsombildningen enbart under 2018.<br />
<br />
Precis som den föregående ombildningen är det tänkta syftet med den senaste att konsolidera regeringens ställning. Två oberoende parlamentsledamöter - konservativa Katarina Papacosta och Mariliza Xenogiannakopoulo, tidigare socialist - knyts till regeringen och upphöjs till statsråd. Papacosta får den portfölj som tillhör den biträdande civilskyddsministern och Xenogiannakopoulo får i uppdrag att leda Ministeriet för administrativ återuppbyggnad. På så vis stärker regeringens sin bräckliga majoritet i parlamentet; partiet har efter ett par tidiga avhopp efter höstvalet 2015 blott haft ett par rösters marginal i parlamentet.<br />
<br />
Noterbart är, bland alla <a href="http://www.ekathimerini.com/232097/article/ekathimerini/news/light-reshuffle-seeks-balance">förändringar</a> i ombildningen, att Fotis Kouvelis, flyttas upp i hierarkin och får i uppdrag leda Sjöfartsdepartementet. Kouvelis, som har varit ledare för utbrytarpartiet Demokratisk Vänster, är en politiker som (åtministone tidigare) utövat ett visst inflytande inom vänsterkretsar. På så vis knyts även han närmare regeringen.<br />
<br />
Noterbart är även att den stridbare Panos Skourletis, som under sin tid som statsråd bland annat hamnat i konflikt med bland annat Eldorado Mining över gruvkoncessionen vid Skouries, lämnar posten som inrikesminister. Han får i uppdrag att bli partisekreterare för SYRIZA, ett drag som får sägas varit gjort med ett öga riktat mot ett kommande nyval.<br />
<br />
Därmed hamnar vi vid den andra intrycket av regeringsombildningen. Även om den omedelbara följden av regeringsombildningen är att premiärminister Tsipras stagar upp en skör parlamentsmajoritet ingår sannolikt i kalkylen att förbereda sig inför ett nyval. Då kan stridbara strateger som Skourletis spela en viktig roll. Då är det även av betydelse att ha knutit till sig politiker som kan tänkas ge sitt stöd till Syriza.<br />
<br />
Ett nyval kan nämligen komma tidigare än väntat. När det grekiska parlamentet senare i höst ska rösta för att ratificera den så kallade Prespesöverenskommelsen (dvs. namnöverenskommelsen med grannlandet i norr) har Syrizas koalitionsparter Panos Kammenos, ledare för Oberoende greker, aviserat han tänker rösta emot. Då spricker regeringen, och då är ett nyval sannolikt ett faktum. </div>
Haralampos Karatzashttp://www.blogger.com/profile/07496711875295421815noreply@blogger.com0