tisdag 19 februari 2019

(Ännu) en regeringsombildning

Premiärminister Tsipras har genomfört en smärre ombildning av sin regering. Den nya regeringen inkluderar två före detta PASOK-ministrar, vilket har väckt uppmärksamhet, men följer en logik.

Ombildningen får sägas vara väntad. Sedan utrikesminister Nikos Kotzias lämnade regeringen efter en dispyt med Panos Kammenos (partiledare för Oberoende Greker, den före detta koalitionspartnern till Tsipras) över Nordmakedonienfrågan har premiärminister Tsipras även hållit i utrikesministerportföljen. Dessutom har två ministrar aviserat att de tänker ställa upp i borgmästarvalet till Thessaloniki respektive Aten. Det fanns således formella behov för en ombildning av regeringen.

Ombildningen, som sådan, är av det mindre formatet. Allt som allt tillkommer sex nya ministrar. Tsipras lämnar utrikesministerportföljen till Giorgos Katrougalos, som därmed befordras från sin post som biträdande utrikesminister.

Dock är det inte tillsättningen av den tunga posten som utrikesminister som väckt uppmärksamhet i samband med regerings-ombildningen. Snarare var det inkluderingen av två namn som tidigare hört Kinal (Rörelsen för förändring, dvs. Ex-PASOK): Thanos Moraitis blir ny minister i Migrationsdepartementet. Angelos Tolkas blir ny minister i Infrastruktur- och Transportdepartementet. Båda har tidigare varit ministrar för PASOK när partiet suttit i regeringsställning.

Utnämningen av Moraitis och Tolkas till statstråd har retat upp KINAL. "Tsipras försök att plundra vårt parti kommer att misslyckas", kommenterar partiet utnämningen till Kathimerini. Utnämningen av de två ex-ministrarna har även väckt interna reaktioner. Grupp 53, en tung gruppering inom SYRIZA, har ifrågasatt Tsipras val och kallat tillsättningen av Moraitis och Tolkas för tveksam.

Samtidigt finns det en logik i Tsipras val att knyta till sig Tolkas och Moraitis. Det breddar SYRIZA som parti. Det stärker dess ställning i grekisk politik. Det driver även på svårigheterna inom Kinal, som till stora delar tävlar med SYRIZA om samma väljare. Tsipras slår på så vis tre flugor med en smäll. Åtminstone i teorin.

I praktiken kan det dock vara svårt att dra för stora växlar av denna handling. Den har väckt ett motstånd internt inom SYRIZA (innan Moraitis tillsattes som statsråd har han varit en frän kritiker av SYRIZA). Dessutom väcker det frågor om trovärdighet och kritik om opportunism.

Det ska dock sägas att Moraitis och Tolkas partipolitiska sidbyte inte är unik. Det är inte den första gången detta har hänt i grekisk politik. Inte heller lär det bli den sista. 

onsdag 6 februari 2019

Små förändringar i opinionen.


Det är inte så märkbara. Förändringarna i opinionen (se nedan) efter det att parlamentet i röstade om att godkänna avtalet med Nordmakedonien är nämligen små. Mätningen genomfördes efter det att voteringen hölls. Den ger en indikator hur väljarkåren har ställt sig. 

Oberoende greker (ANEL) och Potami har dock tagit stryk. De är de två partier som berörts mest av omröstningen. För Oberoende greker (som samlar 1% av väljarstödet) var den nordmakedonska frågan anledningen till att partiets ordförande Panos Kammenos lämnade regeringsskoalitionen med Syriza. Namnfrågan var en så kallad röd linje. Potami  (som samlar 2%) har stött premiärminister Tsipras försök att få igenom avtalet. Det kan dock inte uteslutas att nedgången för de små partierna även har att göra med den inre turbulensen i partierna. Partiledamöter har ställt sig emot partilinjen och har även lämnat partierna. Tappet är mer kännbart för dessa två partier än för de övriga. De är förankrade under tre procentspärren som avgör om ett parti kan komma in parlamentet.

Mer intressant att notera är väljarströmmen mellan Syriza och Ny Demokrati sedan valet 2015 (de skuggade staplarna). Det är den som lär fälla avgörande i det kommande valet - när den väl hålls.

Mätningens resultat: 

ND: 37% (-1)
SYRIZA: 25% (-2) 
XA (Gyllene gryning): 9% (+2) 
KINAL (ex-PASOK): 7% 
KKE: 6% 
EK (Centerunionen): 3% (+1) 
EL-*: 3% (+1) 
Potami: 2% (-1)

Parantesen anger förändring jämfört med mätningen i november 2018

torsdag 24 januari 2019

Oviss utgång när parlamentet ska ta ställning till Prespesavtalet

Sent ikväll röstar parlamentet i Grekland om Prespesavtalet, som syftar till att lösa namnkonflikten med grannrepubliken FYROM. Utgångstipset är att premiärminister Tsipras med knapp marginal samlar de 151 röster som behövs för en majoritet. 

Tsipras parti SYRIZA samlar nämligen 145 röster (av totalt 300). Tillsammans med Potamis röster (som bedöms vara tre) samt rösterna från ett antal oberoende ledamöter spekuleras det i att premiärminister Tsipras kommer att få de röster som behövs.

Utfallet av omröstningen är dock långt ifrån given. I söndags samlade en manifestation i Aten uppskattningsvis 60 000 demonstranter som är emot avtalet. Avtalet har även bidragit till att den grekiska koalitionsregeringen har splittrats; den juniora partnern Oberoende greker lämnade regeringen med hänvisning till avtalet. Tryck utövas på partierna att rösta nej. 

Avtalet har väckt känslor i väljarkåren. Enligt nedanstående mätning finns det delade uppfattningar om avtalet, och även mellan partierna. 69,6% av väljarna ställer sig negativa eller förmodligen negativa till avtalet. 26,5% ställer sig positiva eller förmodligen positiva till avtalet.

När det gäller hur avtalet tas emot partiernas sympatisörer är reaktionen, intressant nog, mer blandad. Bland SYRIZAs väljare är ungefär lika många som är för avtalet (47,7%) som är emot avtalet (46,6%). Bland Ny Demokratis väljare är skillnaden mer tydlig. Närmare nio av tio väljare (88,9%) är emot avtalet. En av tio är för. 

När det gäller hur Prespesavtalet efterlevs, i det fall parlamentet godkänner det ikväll, kan siffrorna för Ny Demokratis väljare spela en roll. Enligt opinionsmätningar väntas Ny Demokrati vinna ett nyval när det hålls. Ett sådant kan komma redan i maj. Samtidigt är det oklart vad Kyriakos Mitsotakis, om han blir premiärminister, kan komma att ersätta det framförhandlade Prespesavtalet med. Framtiden för Prespesavtalet är med andra ord oviss. 

torsdag 17 januari 2019

Tsipras klarade förtroendeomröstningen

Premiärminister Tsipras klarade med knapp marginal gårdagens förtroendeomröstning i det grekiska parlamentet. Osäkerheten ökar dock om han klarar att få de röster som behövs för att Prespesavtalet godkänt. 


Av de 299 ledamöter  som röstade i gårdagens förtroendeomröstning i det grekiska parlamentet tryckte 151 på ja-knappen och 148 på nej-knappen. Det var en knapp men tillräcklig marginal som innebär att premiärminister Tsipras får ett klartecken att fortsätta regera. Omröstningen tillkom efter det att regeringskoalitionen mellan Syriza och Oberoende greker brutit samman föregående helg på grund av oenighet över Prespesavtalet. Gårdagens omröstning kan tolkas som att Tsipras tolereras - för stunden.

Även om premiärminister Tsipras bestod gårdagens prövning väntar en ny. Parlamentet ska inom kort (men ännu inte klart när) rösta för att formellt ta ställning till det så kallade Prespesavtalet, vars syfte är att lösa tvisten med grannlandet i norr och ge klartecken till att det kallas Nordmakedonien. Hittills har premiärminister Tsipras kunnat räkna med att kunna få tillräckligt med röster för att kunna få avtalet godkänt. Syrizas 145 ledamöter kombinerat med Potamis 5 ledamöter samt ett antal ströröster från oberoende ledamöter har varit tillräckligt för att bilda en majoritet.

Mandatkalkylen har dock ändrats. Enligt Kathimerini motsätter sig två av Potamis ledamöter att godkänna Prespesavtalet och hotar även att lämna partiet. Utan dessa två ledamöter faller Potami för tröskeln för att kunna representeras som parti i parlamentet (gränsen är satt till fem). En intern partikonflikt kan således komma att kullkasta premiärminister Tsipras ambition.

Ett misslyckande i denna fråga skulle troligen öka trycket på Tsipras att utlysa ett nyval som, enligt opinionsmättningen nedan, sannolikt leda till att det blir ett maktskifte i Grekland. Frågan är om Tsipras har lämnat askan bara för att hamna i elden?

måndag 14 januari 2019

Regeringskoalitionen upplöst

Den juniora partner i den styrande koalitionen lämnar regeringen på grund av oenighet kring den så kallade makedonienfrågan. 



Spänningen inom regeringskoalitionen har stegrats under en längre period. Oenigheten mellan Syriza och Oberoende greker, de två regeringsparterna, över den så kallade makedonienfrågan har varit den drivande anledningen. Panos Kammenos, partiledare för den juniora regeringsparten Oberoende greker, har motsatt sig att Grekland ratificerar (godkänner) det avtal som har förhandlats fram, Prespesavtalet. I och med att det grekiska parlamentet har hamnat i en situation där det inom en snar framtid ska ta ställning till avtalet meddelade Kammenos igår att han lämnar regeringen. Beskedet var väntat.

Därmed har premiärminister Tsipras formellt tappat sin majoritet i det grekiska parlamentet. Kort efter Kammenos besked meddelade Tsipras att han begär att ett misstroendevotum ska hållas i parlamentet. Syftet är att utröna om han har ett parlamentariskt stöd för att kunna fortsätta regera. I skrivande stund pekar mycket på att han komma att få en majoritet (151 av 300 röster) när det grekiska parlamentet ska ta ställning. Misstroendomröstningen kan komma att hållas redan på onsdag denna vecka.


Trots att Tsipras troligen klarar en misstroendeomröstning är det rimligt att anta att han kommer att utlysa ett nyval, mycket på grund av att det parlamentariska underlaget är sannolikt för bräckligt och ohållbart i längden. Det lär i så fall ske när parlamentet röstat ja till Prespesavtalet. Beskedet om nyval kan komma att lämnas så att nyvalet infaller samtidigt med valet till europaparlamentet som hålls i maj. 

Det går samtidigt inte att utesluta att Tsipras väljer att fullfölja mandatperioden, som löper ut i oktober. Fyra ledamöter från Oberoende greker har för närvarande valt att sitta kvar i regeringen: turismminster Elena Kountoura, jordbruksminister Vassilis Kokkalis och biträdande ministrar Thanassi Papachristopoulos och Costas Zouraris. (Kountoura och Kokkalis har blivit uteslutna ur Oberoende greker). Det ger Tsipras en viss stadga. 



En tungt vägande anledning till att Tsipras kan välja att sitta kvar mandatperioden ut är att det ger honom en möjlighet att förbättra utgångsläget inför valet. Lyckas han få Prespesavtalet godkänt av det grekiska parlamentet kan ha söka visa att Syriza, det parti Tsipras leder, är regeringsdugligt. Även om Syriza lär förlora det val som följer (vilket är det mest troliga scenariot enligt opionsmätningarna) kan Tsipras försöka nå ett högre syfte: att göra sig och sitt parti fortsatt politiskt relevant. 

tisdag 8 januari 2019

Spänningen stiger inom regeringskoalitionen


Inom kort kan en kedjereaktion sätta igång i Skopje som mynnar ut i att Grekland får gå till vallokalerna i förtid. 


Redan till maj, när valet till europaparlamentet är planerat att hållas, kan Grekland rösta om vem som ska styra landet. Detta scenario förutsätter dock följande händelseförlopp:

FYROMs premiärminister Zoran Zaev har, som Kathimerini meddelar, tagit steget och lagt fram till parlamentetet fyra konstitutionenella förändringar som ingår i det så kallade Prespesavtalet, det vill säga den överenskommelse som träffades mellan FYROM och Grekland för att bilägga den mångåriga tvisten kring namnet Makedonien. Debatten som leder fram till omröstningen väntas hållas kommande onsdag. Om Zaev får med sig parlamementet att godta de konstitutionella förändringarna hamnar bollen i Grekland.

Då återstår nämligen att Greklands parlament ratificerar Prespesavtalet för att det ska träda i kraft. Premiärminister Tsipras väntas lämna besked om när det grekiska parlamentet ska ratificera Prespesavtalet. Problemet för Tsipras är att Panos Kammenos, partiledare för Obereonde greker och Tsipras koalitionspartner, motsätter sig Prespesavtalet. Kammenos har hotat bryta upp koalitionen med Syriza om avtalet godtas, vilket i så fall innebär att utan Kammenos och de sex ledamöterna från Oberoende greker förlorar Syriza majoriteten i parlamentet.

Till saken hör att två ledamöter för Obereonde greker har deklarerat att de kan bryta med partilinjen och kan tänkas rösta för Prespesavtalet. Även mittenvänsterpartiet Potami har deklarerat att de kan tänkas ge sitt stöd till avtalet. Premiärminister Tsipras har således i praktiken de röster han behöver för att det grekiska parlamentet ska ratificera Prespesavtalet, ett projekt som premiärminister Tsipras investerat åtskillig politisk prestige i.

Problemet för premiärministern kan dock sammanfattats i att han kan vinna slaget och förlora kriget. Utan stödet från Obereonde greker blir det i praktiken ohållbart för Tsipras att försöka fortsätta att regera. Därför kan ett val i förtid bli följden. Utfallet av omröstningen i FYROM de närmaste dagarna kan således bli inledningen till att detta scenario förverkligas.

måndag 22 oktober 2018

Oförändrat läge i opinionen

Oppositionspartiet Ny Demokrati i fortsatt ledning enligt mätning


Vore det val idag är det mycket som talar för att Kyriakos Mitsotakis skulle kunna utropa sig till ny premiärminister. Med knappt ett år till valet i 2019 befinner sig nämligen oppositionspartiet Ny Demokrati, som Mitsotakis är partiledare för, i fortsatt och tydlig ledning, enligt en mätning som genomförts av RASS/Action 24. Försprånget på cirka procentenheter ner till regeringspartiet SYRIZA håller och ser ut att bestå. Skulle det ändå inte räcka till för att kunna regering på egen hand (Grekland tillämpar ett valsystem som ger femtio bonusmandat till det största partiet) kan det räcka för Ny Demokrati att gå i koalition, troligen med KINAL (före detta Pasok), som med sina 9.8% kan trygga majoriteten i parlamentet.

Det är inte mycket som just nu talar för en vändning för premiärminister Tsipras och hans parti SYRIZA. För närvarande spekuleras det till och med om att regeringskoalitonen kan kollapsa. Utrikesminister Nikos Kotzias hastiga avgång i förra veckan efter en konflikt med Panos Kammenos, partiledare för den juniora koalitionspartnern Oberoende greker, underströk att relationen mellan de två partierna i regeringen befinner sig nära, eller till och med på, bristningsgränsen. Frågan är om regeringen består när väl det grekiska parlamentet ska ratificera överenskommelsen med (Nord)makedonien. De två partierna befinner sig, som bekant, på motsatta sidor i frågan.

Vändningen, om den nu kommer, för Tsipras lär i så fall grundas på den kommande budgeten (där regeringen försöker undvika att ytterligare sänka pensioner) samt att Tsipras i sin nya kombinerade roll som premiärminister och utrikesminister lyckas lotsa överenskommelse med Nordmakedonien i hamn. Om detta lyckas återstår, som vanligt, att se.