torsdag 23 april 2020

Grekland och COVID-19

Sett till sina förutsättningar har Grekland tagit sig an följderna av COVID-19 på ett sätt som har överraskat. När läget för Grekland sammanställdes för den 23 april noterades följande uppgifter:

New cases: 55
Total cases: 2,463
Intubated: 52 (average age 66)
Left ICU: 570
Dead: 125 (4 new) 
Average age of dead: 74 
Total number of cases: 59,241

Dessa uppgifter har tolkats som att Grekland, hittills, har lyckats hålla nere de negativa följderna av COVID-19. Det är här överraskningen återfinns. Innan pandemin bröt ut var Greklands situation prekär. Landet hade genomgått ett återtionde av kris som inneburit nedskärningar inom sjukvården, braindrain, galopperande arbetslöshet -  kort och gott ett veritabelt stålbad. 

Vad Grekland gjorde var att man tidigt tog beslut om att i princip stänga ned samhället, en så kallad lockdown. Det finns röster som hävdar att det var vetskapen om att sjukvården var illa rustad för att hantera pandemin som var anledningen till att dessa strikta åtgärder togs; denna artikel i Time går igenom vad Grekland genomfört för att ta sig an pandemin.

Den senaste tiden har uppmärksamheten börjat riktas mot situationen för flyktingarna. Situationen i de läger som de bor och vistas i är ansträngd. Till exempel upptäckte man den 21 april i lägret i Kravidi mer än 100 personer som hade blivit smittade av COVID-19 när man genomförde tester. Totalt lever 470 personer där. Mångdubbelt fler bor i läger som Moria.

Samtidigt riktas uppmärksamheten mot den för Grekland viktiga turismsäsongen. Man försöker rädda det som går att rädda. Regeringen gick i dagarna ut med beskedet att man planerar/hoppas ordna med en turistsäsong på tre månader juli-september, möjligen även införa ett hälsopass för turism.

I och med att IMF räknar med BNP för Grekland år 2020 rasar med 10 procentenheter kan turismen spela en stor vikt för att hejda det ekonomiska fallet. I jämförelse räknar IMF med ett fall på 6,8 procent för Sverige. Timingen för pandemin är med andra ord oläglig. Grekland hade precis börjat återhämta sig.

Just idag är det för övrigt exakt på dagen tio år sedan (dåvarande) premiärministern Georgios Papandreou meddelade att Grekland hade gått med IMFs och EUs reformprogram för att ta sig igenom den kris som landets drabbats av i svallvågorna av den finansiella krisen 2008.

Under dessa tio år genomgick Grekland dramatiska förändringar vad gäller politik och ekonomi, men även i form av sociala förändringar. För Papandreou innebar detta början till slutet för PASOK som en av två dominerande krafter i grekisk politik. How times change.

lördag 18 april 2020

Om akribi

Antikhistorikern Ida Östenberg har skrivit en tänkvärd krönika i Svenska Dagbladet om etik i dessa coronavirustider. Hon lyfter fram ordet akribi och reflekterar kring dess betydelse.

Akribi är ett ord som förpliktigar; det är ett ledord för gott omdöme, något som behövs i stora mått i dagens situation.

Ordet akribi bär för övrigt på en spännande etymologisk resa, som kan vara värd att lyfta fram. Ordet akrobat delar samma rötter som akribi (det fordrar ett stort mått av omdöme och precision hos den som utövar akrobatik) . 

I dagens grekiska har ordet akribi även fått betydelsen dyr (ακριβο), möjligen för att understryka hur högt skattat något är.

Det går nog, om man vill, dra en parallell mellan den resa som ”akribi” har genomgått och engelskans ”dear”. Dear bär i dagligt tal betydelsen ”kär”, men längre tillbaka i tiden bar den även meningen ”dyr”. Därför kan missuppfattningar uppstå t.ex. när man läser ”my dear friend”. Sådana missuppfattningar kan ibland stå en dyrt. Eller som det så träffande låter på engelska: "to cost someone dearly".



måndag 18 november 2019

Framgångsvågen har ebbat ut - Potami på väg att upphöra som parti

Drygt fem år efter det att partiet bildades är Potami att på väg att bli upplöst. Den grekiska mitten håller på att tunnas ut.

Uppgifter från Kathimerini gör gällande att ledningen för Potami (floden) föreslår att partiet upphör med sin verksamhet. I praktiken innebär detta att partiet försvinner. Konsekvensen av detta beslut skulle i sin tur innebära att grekisk mitten tunnas ut ytterligare.

Utvecklingen för partiet är ingen överraskning. Potami fick knappt 1.52% i europarlamentsvalet tidigare i år. Till parlamentsvalet i juli deltog inte partiet alls. Det fick således lämna det grekiska parlamentet (i sällskap med ett annat mittenparti, Enosi Kentron, centerunionen).

Opinionsiffrorna har talat sitt tydliga språk. Partiet har dalat stadigt allt sedan genombrottsåren 2014-2015. Försöken att bilda något som skulle kunna ett mittenvänsterblock tillsammans med Kinal (före detta PASOK) sprack. Det blev något av en dödsstöt för partiet inför valåret 2019.

Man kan fråga sig varför det gick som det gick. Det finns inget enkelt svar. Förutsättningar för partier i den grekiska partipolitikens mitt finns där, om man utgår ifrån opinionsmätningar.

Om man tillåter sig spekulera så finns det troligen tre faktorer som spelar in. Den första har att göra med något som kan beskrivas som ett imageproblem. Det finns en vag uppfattning i Grekland om vad liberalism är och vad det står för. Liberalism associeras om något med nyliberalism.

Den andra faktorn är Potami misslyckats att på ett entydigt sätt kunna svara på varför en väljare ska lägga sin röst på ett mittenparti. Det är med andra ord en fråga om relevans.

Den tredje och sista faktorn har att göra med trovärdighet. Allt sedan partiet bildades 2014 har partiet bytt kurs likt en flipperkula. Partiet slog igenom i europaparlamentsvalet 2014. Från att deklarerat att partiet skulle sålla sig till den liberala ALDE-gruppen hoppade partiet över till den socialdemokratiska gruppen. Sidbytet kan förvisso förklaras med att Potami i det stadiet fortfarande sökte efter sin egen ideologiska identitet. Mer problematisk för partiet var misslyckandet att hitta en form för samarbete med KINAL - och framför allt att skapa en gemensam partipolitisk plattform. Partiet var inte något som skulle kunna uppfattas som vare sig socialliberalt eller socialdemokratiskt. Det var något varken eller. Taget tillsammans har dessa tre faktorer bidragit till att framgångsvågen för Potami ebbat ut.

måndag 8 juli 2019

Mitsotakis ny premiärminister i Grekland

Det blev som väntat ett maktskifte i Grekland. Valresultatet bjöd även på ett antal överraskningar.

Mitsotakis ny grekisk premiärminister
När rösterna räknats klart blev utfallet av valet det förväntade. Det blev ett maktskifte. Med nästan 40% av rösterna bakom sig står det klart att Ny Demokratis partiledare Kyriakos Mitsotakis får i uppdrag att bilda regering i Grekland. Utfallet blev så pass tydligt att Ny Demokrati får egen majoritet i parlamentet (i det grekiska valsystemet tilldelas det största partiet 50 extra mandat). Det är ett trendbrott. Det är första gången sedan 2009 som ett parti ensamt kan bilda regering i Grekland. Mitsotakis har utlovat en rivstart ifall han skulle få väljarnas förtroende att bilda regering. Det återstår att se hur han lyckas.

Har den populistiska vågen ebbat ut?
Att nyfascistiska Gyllene Gryning åker ur parlamentet är nog en av valets största överraskningar. Partiet samlade 2,93% av rösterna, det vill säga hamnar under treprocentspärren för att erhålla mandat i det grekiska parlamentet. Lägg dessutom till att högernationalistiska/populistiska Oberoende Greker åker ut samt att vänsterpopulistiskt anstrukna SYRIZA förlorade makten så finns det troligen fog för att hävda att den populistiska vågen har ebbat ut. Årminstone för tillfället. Att man inte kan definitivt kan dra denna slutsats beror troligen på två anledningar. Den första är att det nybildade högernationalistiska Grekisk Lösning kommit in parlamentet (med 3,7%); Grekisk Lösning har troligen tagit en hel del väljare från Gyllene Gryning. Den andra anledningen är att grogrunden för att populistisk retorik ska få fäste finns kvar; arbetslösheten är med dryga 18% mycket hög och landet har långt ifrån hämtat sig från den långvariga ekonomiska krisen.

SYRIZA går tillbaka men Tsipras är långtifrån uträknad
Förlusten av regeringsmakten är kännbar. Tsipras lär troligen bli kritiserad internt. Det finns dock ett antal faktorer som bidrar till att det är för tidigt att räkna ut Tsipras. Den första är att valförlusten inte är så kännbar som man kan tro. Partiet fick i valet 31,53% av rösterna. Detta bör jämföras med de 35,46% som partiet samlade i det föregående valet, det vill säga i september 2015. Det finns troligen fler faktorer som talar emot Tsipras, men man bör hålla i åtanke att valresultatet innebär och bekräftar att SYRIZA blir med god marginal det största oppositionspartiet i grekisk politik.

Fler överraskningar i valet
Allt som allt åker fyra partier ut ur det grekiska parlamentet. Utöver redan nämnda Gyllene Gryning och Oberoende greker får Floden (Potami) och Centerunionen lämna. De två sistnämnda är mittenpartier som, om man tolkar väljarnas dom, inte lyckats göra ett avtryck i grekisk politik. Två andra partier får träda in i deras ställe. Högernationalistiska Grekisk lösning har redan nämnts. Partiet samlade troligen mycket att sitt stöd genom sitt motstånd mot Prespesavtalet, den överenskommelse som Grekland och Nordmakedonien träffat för att lösa den politiskt infekterade namnfrågan. Mycket talar dock för att det politiska intresset kommer att riktas mot det andra partiet som lyckats ta sig över treprocentsspärren. Med 3,44% och 9 mandat blir Yannis Varoufakis parti MeRA25 det minsta partiet i det grekiska parlamentet. Det bör dock inte vara ett hinder för Varoufakis. Hans politiska retorik är, om uttrycket tillåts, lika färgstark som hans skjortor.

onsdag 26 juni 2019

Små marginaler kan avgöra det kommande maktskiftet



Ny Demokrati på väg mot valseger
Utfallet av den 26:e maj pekar på att Ny Demokrati allt mer sannolikt kommer att stå som valsegrare den 7:e juli. Kyriakos Mitsotakis lär då få i uppdrag att bilda regering. Det är oklart om han kommer att bilda en koalitionsregering eller inte. Om utfallet blir det förstnämnda är det mycket som pekar på att KINAL, det vill säga före detta PASOK, kan bli en trolig junior partner i en koalition. För tillfället kretsar den politiska diskussionen just kring om Ny Demokratis förutsättningar att bilda regering.

Småpartiernas öde kan avgöra om Ny Demokrati får egen majoritet
En rad småpartier befinner sig för tillfället vid treprocentspärren, gränsen för att komma in i det grekiska parlamentet. Oberoende greker, Potami, Centerunionen ser ut att vara på väg ut ur parlamentet. Mera 25, Folklig Enhet ser ut att, möjligen, vara på väg in. Småpartiernas öde är svårt att sia om. Det som kan vara avgörande är hur väljarna ställer sig gentemot de två partierna som utmanar om makten. Detta beror på hur det grekiska valsystemet är konstruerat. Grekland tillämpar ett system där femtio mandat tillfaller det största partiet. Ju fler partier som tar sig över treprocentsspärren, desto svårare blir för det största partiet att uppnå egen majoritet. Denna detalj kan bli det som avgör småpartiernas öde.

För tidigt att räkna ut SYRIZA?
Även om allt mer pekar på att Alexis Tsipras kommer att meddela att han avgår som premiärminister den 7:e juli finns det ett antal punkter som kan bidra till att minska förlustmarginalen. En sådan punkt är den partiledardebatt som är tänkt att hållas den första juli. En annan punkt är relationen mellan Grekland och Turkiet. På senare tid har den blivit allt mer ansträngd. Detta kan komma att gynna den sittande statsministern.

Mycket talar för att SYRIZA tappar väljare
En intressant inblick i SYRIZA inför det  stundande valet kommer från Michalis Spourdalakis. Spourdalakis kandiderade till europaparlamentet i valet i maj för SYRIZA och är även en av partiets grundare. Spourdalakis noterar följande: "people who voted SYRIZA four years ago, September 2015, they didn’t go to vote. They abstained. Only 58 percent of the people who voted for SYRIZA in the last general election, went to vote this time around. While New Democracy was gaining support from the smaller parties, the parties of the crisis— the River, the Independent Greeks, etc. SYRIZA had no other supporting pools to draw support, while almost 90 percent of the people who voted New Democracy in the last election went to vote." Om man utgår från Spourdalakis reflektionen pekar mycket på att den valvind som förde SYRIZA till makten 2015 kommer att lysa med sin frånvaro den 7:e juli 2019.

fredag 31 maj 2019

Slutet för den populistiska vågen?

Har den populistiska vågen ebbat ut? Vänsterpopulistiska SYRIZA gick bakåt i valet den 26:e maj och den tidigare regeringspartnern, högerpopulistiska Oberoende greker (ANEL) hamnar utanför treprocentsspärren.   

Ett chockresultat för premiärminister Tsipras
Valresultatet den 26:e maj är något av en chock. Inför valet hade premiärminister Tsipras presenterat en rad vallöften i ett försök att minska gapet till oppositionspartiet Ny Demokrati. När rösterna räknats i valet till europaparlamentet samlar Ny Demokrati 33,1% av rösterna jämfört med SYRIZAs 23,8%. Gapet förblev i princip oförändrat. Ny Demokrati gick även fram i de regionala valen som hölls samma dag, med klara segrar i fem av tretton regioner (i sju andra regioner väntar en andra valomgång). I symboliskt viktiga Aten ser Kostas Bakoyannis ut att vinna valet som borgmästare. Kyriakos Mitsotakis ser ut att ha avgått med segern i styrkemätningen mellan honom och premiärminister Tsipras.

Grekland går till valurnorna igen
Vidden av valresultatet (samt att Tsipras regeringsunderlag ser ut att minska ytterligare och närmast bli ohållbart) bidrog sannolikt till att premiärministern lämnade beskedet om nyval samma kväll som det preliminära valresultatet blev offentligt. Mycket talar för att valet till det grekiska parlamentet kommer att hållas den 7:e juli.

Slutet för den populistiska vågen?
Den stora överraskningen är dock att väljarna tycks ha stått på sig. Missnöjet över utvecklingen i Grekland under mandatperioden har inte rubbats av de vallöften som SYRIZA presenterat. Därmed uppstår frågan: har den populistiska vågen ebbat ut? Det är inte bara vänsterpopulistiska SYRIZA som drabbats. Även den tidigare koalitionspartnern, högerpopulistiska och nationalistiska Oberoende greker (ANEL) har gått kraftigt tillbaka. ANEL samlar 0.8% när rösterna räknats samman och hamnar således utanför Europaparlamentet.

Väljerna höjer kraven: småpartierna hamnar utanför
En läsning av valresultatet är att väljarna allt mer ställer krav på sina politiker. Det gäller inte enbart de styrande partierna utan över hela det politiska spektrumet: Centerunionen hamnar utanför (och ser ut att implodera i parlamentet som en följd av inbördes stridigheter och avhopp). Populistiska Pleusi eleufterias, Laiki Enotita, DieM 25 hamnar klart under treprocentsspärren. Utanför europaparlamentet hamnar även vänstermittenpartiet Floden (To Potami). Partiets ledare, Stavros Theodorakis, har meddelat att han avser att avgå sedan partiet tappat mer än tre av fyra väljare jämfört med föregående val.

Två högerextrema partier till europaparlamentet
Valresultatet bjöd på ytterligare en överraskning. Det nynazistiskt anstrukna Gyllene Gryning (4,88%) halverades jämfört med föregående val till europaparlamentet (9,39%). Mycket talar för att partiet tappade många av sina röster till ett annat högerextremt parti, Grekisk Lösning (4,18%). Partiet är en motståndare till Prespesavtalet och samlar många av sina röster i norra Grekland. 

För tidigt att dra slutsatser?
Nick Malkoutzis argumenterar att det möjligen är för tidigt att dra slutsatsen att populismens tid är över - även Ny Demokrati har lagt fram vallöften som kan tolkas som populistiska. Även i Ny Demokrati finns det politiker, som t.ex. Adonis Georgiadis, som framstår som populistiska. Ett visst mått av försiktighet när valresultatet tolkas kan vara på sin plats.

En förändrad dynamik
Trots ovanstående brasklapp finns det en summering som kan dras. En följd av valresultatet är att dynamiken i grekisk politik går i en tydlig riktning. Ny Demokrati ser ut att få uppdraget att bilda regering när kommande val till parlamentet hålls. Frågan är hur stor marginalen kommer att bli, och om partiet kommer att behöva stöd från ytterligare ett parti (troligtvis socialdemokratiska KINAL) för att bilda en majoritet i det grekiska parlamentet. 

måndag 20 maj 2019

En styrkemätning

Mycket talar för att valet den 26:e maj kommer att ses som en styrkemätning inför valet till parlamentet. Fokus kommer att riktas mot regeringspartiet SYRIZAs försök att minska gapet till oppositionspartiet Ny Demokrati och Ny Demokratis försök att försvara sin ledning. Situationen är dock mer invecklad än vad den förefaller vara.



Många partier ställer upp, få kommer att utmana
Den grekiska högsta domstolen meddelade den 13 maj att fyrtio partier är behöriga att ställa upp till valet till europaparlamentet den 26:e maj. Dessa fyrtio partier kommer att tävla om tjugoen mandat. Utgår man från de aktuella opinionsiffrorna talar mycket för att fokus i valrörelsen kommer att riktas mot bara två partier: regeringspartiet SYRIZA och oppositionspartiet Ny Demokrati. Det gäller såväl till valet europaparlamentet som till valen på regionsnivå och stadsnivå. Samtliga val kommer att hållas samma dag, men i valen till region och stadsnivå kan en andra valomgång komma att hållas beroende på valresultatet.

En styrkemätning väntar
Utfallet av den 26:e maj kommer att ses som en styrkemätning inför valet till parlamentet. Just nu är det fördel Ny Demokrati. Skulle partiet göra bra ifrån sig kommande söndag förbättras sannolikt utsikterna att vinna det parlamentsvalet som kommer att hållas inom kort eller senare i höst när mandatperioden formellt löper ut. Ett väsentligt dåligt resultat för SYRIZA den 26:e maj kan innebära att parlamentsvalet blir utlyst inom kort. Ett överraskande bra valresultat kan leda till att SYRIZA mobiliserar och söker bygga upp ett momentum, vilket skulle bidra till att parlamentsvalet hålls senare.

Vallöften lanseras för att vända på valvinden
För tillfället, och sedan en lång tid tillbaka, blåser valvindarna åt Ny Demokratis håll. Premiärminister Tsipras har försökt ändra på detta. SYRIZA har nyligen presenterat ett antal vallöften som riktas mot nyckelväljare: Greklands pensionärer kommer att dela på en engångsbetalning (€ 800 miljoner är avsatta för detta), momsen på mat och dryck kommer att sänkas från 24% till 13% procent. Dessutom tillkommer även åtgärder för att anställa unga samt sänkt momts på energi. Ytterligare ett vallöfte som har presenteras är längre återbetalningsperioder för personer med skattskulder till den grekiska staten och även rabatter för personer som har skattskulder. I januari i år presenterade Tsipras även ett förslag att höja minimilönerna med 11%. Tsipras motiverar sina vallöften med att Greklands ekonomiska ställning har förbättrats (landet avslutade formellt stödprogrammen förra året). Detta skulle enligt Tsipras öppna för en möjlighet att vidta åtgärder för stärka situationen för de som har drabbats hårdast av krisen som Grekland gått igenom.

Svårt utgångsläge för premiärministern
Det är oklart om vallöftena ger den skjuts i opinionen som Tsipras hoppas på. Utgångsläget är, milt uttryckt, svårt. Opinionsiffrorna här nedan, som har hämtats från februari från opinionsinstitutet Public Issue, ger en inblick. 72% procent av väljarna har en negativ uppfattning om premiärminister Tsipras (som jämförelse kan nämnas att oppositionspartiet Ny Demokratis partiledare Kyriakos Mitsotakis partiledare är mest populär bland de tillfrågade).


En viktig poäng är även följande siffra: 73% procent av de tillfrågade väljarna anser att utvecklingen går åt fel håll i Grekland. En stor grund till denna siffra är troligen att SYRIZA inte har infriat sina vallöften. Partiet lovade att sätta stopp på nedskärningar och besparingar. I regeringsställning har SYRIZA genomfört precis den politik som partiet gick till val att att sätta stopp för. För många väljare är troligen det tredje bailoutpaketet i juli 2015 en signifikant milstolpe i synen på Tsipras. Då bröt han och SYRIZA sitt viktigaste vallöfte. Detta har påverkat bilden av Tsipras på ett fundamentalt sätt.


Ytterligare en tongivande siffra är att knappt 25% av väljarna anser att premiärminister Tsipras är bäst lämpad att vara premiärminister (motsvarande siffra för Mitsotakis är 45%). Det tredje bailoutpaketet har nämnts som ett sänke för premiärminister. Möjligen allvarligare för trovärdigheten att leda landet är hanteringen av den brand som drabbade Mati 2018 där 102 människor dog. Premiärministern har dragits in i en kritikstorm som uppkommit i samband med bränderna.



Det är med andra ord få faktorer som för närvarande talar för att premiärminister Tsipras ska kunna rubba på det rådande läget. Vore det val idag är det mycket som talar för Kyriakos Mitsotakis får i uppdrag att bilda regering.

En plan för nästa mandatperiod
Situationen är dock mer invecklad än vad den förefaller vara. Klaus Regling, chef för Europeiska Stabilitetsmekanismen (ESM), har uttryckt kritik mot de vallöften som SYRIZA har presenterat. De kommer att leda till att de överskottsmål på 3.5% av BNP som Grekland har förbundit sig att hålla inte kommer att nås, anser Regling. Vallöftena minskar marginalerna för den regering som kommer att tillträda. Chefen för den grekiska riksbanken, Yannis Stournaras, har riktat en liknande kritik. Det saknas en hållbar ekonomisk grund för att motivera vallöftena.

Ekonomitidskriften The Economist tolkar vallöftena, och den budget som antagits för 2019, som en plan som den sittande regeringen lagt fram för den kommande mandatperioden: syftet är att försvåra möjligheterna att styra landet. Lägg dessutom till att SYRIZA klubbat igenom en lag som stryker de femtio bonusmandat som tillfaller det största partiet, så framträder konturerna av en plan med ambitionen att göra det möjligt att SYRIZA kan komma tillbaka.