måndag 9 juli 2018

Mittenvänsterkoalitionen spricker

Socialdemokratiska/socialliberala To Potami lämnar mittenvänsteralliansen Kinima Allagis bara ett par månader efter att den har bildats.

Chanserna att en ny utmanare på allvar etablerar sig i grekisk politik får sägas minska. Detta är den mest troliga utvecklingen sedan Potamis ombud röstade för att lämna Kinima Allagis (Rörelsen för förändring), den partikonstellation som bildats av att PASOK, Demokratisk Vänster och ett antal mindre partier tog beslut om att slå sig samman. 

I teorin skulle det nybildade partiet få ett påtagligt inflytande i grekisk politik i kraft av det rådande parlamentariska läget och opinionsstödet. Detta indikerade mätningar så sent som i mars, som visade på att Potami skulle kunna bli en attraktiv koalitionspartner för såväl SYRIZA som Ny Demokrati.

Nu blir det inte så. Samtidigt är beskedet ingen överraskning. Kinima Allagagis är en konstruktion med en konflikt inbakad: med sin historia, sitt stöd och sin storlek är PASOK att likna vid en jätte som kastar en skugga över de andra partierna i alliansen. Det är talande att när den blivande alliansen skulle välja sin första partiledare i november 2017 samlade kandidater för PASOK mer än två tredjedelar av rösterna (Fofi Gennimata och Nikos Androulakis). Potamis partiledare, Stavros Theodorakis, samlade knappt var tionde (9,8%) röst. Detta ger en fingervisning om styrkeförhållandena partierna emellan. 

Alltsedan partiledarvalet har det förekommit tecken på att samarbetet mellan PASOK och Potami gnisslat (alliansen slutfördes aldrig helt och hållet; opinionsmätningar har förekommit där partierna särnoterats). Många har undrat om tillståndet i relationen. Är det på? Av? Eller är det rent av vilande? Helt klart är att det var komplicerat.

Det återstår det att se hur Potami ska kunna klara sig på egen hand. Prognosen är för närvarande mindre hoppfull. Vore det val idag hamnar Potami sannolikt utanför treprocentsspärren och ramlar därmed ut ur parlamentet. Denna mätning från 28:e juni indikerar just detta. Potami har troligen en turbulent tid framför sig.



torsdag 31 maj 2018

Grekerna och Europa: ett komplicerat förhållande

Ett tydligt stöd för att stanna kvar i EU och behålla euron trots missnöje med den ekonomiska utvecklingen, visar en nyligen publicerad undersökning.

Dianeosis studie som kartlägger grekernas åsikter om EU överraskar. Två av tre greker har en övervägande positiv bild av Greklands medlemskap i EU. Det är en tydlig uppgång jämfört med föregående år, (vilket visas i det nedre diagrammet).  "Resultaten av årets undersökning visar att de antieuropeiska stämningarna försvagas" [min översättning], sammanfattar Dianeosis sin studie. Ett rimligt antagande om studiens resultat hade troligen varit att uppfattningen om medlemskapet i EU hade utvecklats i en än mer negativ riktning. Detta med tanke på de senaste årens segslitna dragkamp mellan Grekland och EU. Studien motsäger detta antagande. Den uppvisar även en mer nyanserad bild om hur grekerna uppfattar Europa.
Även svaren på vad medlemskap medfört överraskar. 30,4% av grekerna tycker att EU bidragit till ett bättre skydd av miljön. Det är det klart tydligaste fördelen med medlemskapet. Mindre överraskande, och  sannolikt färgat av den långvariga krisen i Grekland, är svaret på den mest negativa konsekvensen av landets medlemskap: 21,1% anger ekonomisk tillväxt och välstånd.
En grexit verkar inte vara ett attraktivt alternativ enligt samma studie. Två av tre greker vill behålla euron. Det ska dock tilläggas att en dryg majoritet, 56,8%, tycker att det var övervägande fel av Grekland att ansluta sig till euron. Förhållandet till euron är med andra ord komplicerat.
Inte heller verkar att träda ur EU vara ett aktuellt alternativ. 84,2% antar att Grekland kommer att fortsätta vara medlem i EU om tio år. Med en förändring på nästan 25 procentenheter jämfört med den andel som angav detta svar 2016 (59,6%) är detta en markant förändring.
Dianeosis studie är omfattande. Dess resultat visar på en intressant utveckling om hur grekernas uppfattning om EU har utvecklats; i många avseenden har denna gått i en överraskande riktning. Greklands förhållande med EU tycks vara komplicerat, med många nyanser i denna relation.

fredag 18 maj 2018

Det rör sig i opinionen

Turbulensen under 2015 har lämnat ett tydligt spår i opinionen. Syriza har tappat väljare till oppositionspartierna och går igenom en kris, enligt en färsk studie.

Det styrande regeringspartiet Syriza befinner sig sedan lång tid tillbaka i motvind. Det illustreras tydligt i följande studie av Public Issue, vilken kartlägger väljarrörelserna över tid mellan 2015 och 2018. Betydande andelar av väljarkåren har alltsedan det tumultartade året 2015 lämnat Syriza och gått över till oppositionen; främst till det konservativa mittenhögerpartiet Ny Demokrati, men även till den socialdemokratiska mittenvänsterkoalitionen Rörelsen för Förändring. Ett växande gap mellan regering och koalition har uppkommit.


Syriza befinner sig även i kris. Nämnda opinionsinstitut studerar även hur väljarna uppfattar Syriza. Några av dessa punkter presenteras här nedan: När det gäller frågan om partiet har en duglig partiledare har stödet sjunkit med fyrtio procentenheter. Partiet har även tappat betydande stöd i frågan om det befinner sig nära ett antal viktiga väljargrupper (här uttryckt som medelklassen och svaga grupperingar) där partiet har tappat 42 och 39 procentenheter.  Samtidigt har uppfattningen om att partiet befinner sig i kris ökat med 28 procentenheter mellan 2015 och 2018. Taget tillsammans pekar detta på att Syriza befinner sig i en prekär situation


Studien väcker med andra ord följande fråga: är Syriza på väg att bli nästa offer för den underminerande pasokifieringen? 

onsdag 16 maj 2018

Växande opinion för nyval

En majoritet av väljarna stöder nyval och tror även på maktskifte, visar ny mätning, som även erbjuder ytterligare inblickar i väljaropinionen.


En färsk mätning visar att stödet för att utlysa nyval vuxit till 56 procentenheter. Det är en ökning med 10 procentenheter inom loppet av tre månader, enligt Public Issue, som genomfört mätningen. Samma mätning visar även att närmare tre av fyra väljare tror att oppositionspartiet Ny Demokrati skulle vinna ett eventuellt nyval. Detta pekar på ett maktskifte.


Resultatet från mätningen är troligen ingen nyhet. Syrizaregeringen har haft en motvind emot sedan en överskådlig tid tillbaka. Det intressanta med denna mätning är dock att förtroendet för ledaren för det största oppositionspartiet växer: Kyriakos Mitsotakis åtnjuter för närvarande störst förtroende bland partiledarna. Väljarna tycker även att han är bättre lämpad att styra landet än den sittande premiärministern Alexis Tsipras.


Det bör dock poängteras att det finns en betydande grupp av väljare som riktar misstro både mot Mitsotakis och premiärminister Alexis Tsipras samt de partier de företräder. 45 procent av väljarna anser att vare sig Syriza eller Ny Demokrati är bäst lämpade att styra Grekland. Det finns, i brist på ett bättre ord, ett betydande förtroendegap. Kanske är denna insikt den mest väsentliga nyheten som mätningen erbjuder.

torsdag 12 april 2018

Reflektioner

Detta inlägg uppmärksammar ett par intressanta utvecklingar inom grekisk politik, både i ordets strikta bemärkelse men även i ett mer utökat avseende. 

Reflektion #1. Resonemangsäktenskapet mellan SYRIZA och Oberoende greker har visat sig hålla längre än vad som var rimligt att anta när det väl offentliggjordes för tre år sedan. Det betyder dock inte att det saknas utmaningar. En sådan har att göra med den så kallade "Namnfrågan", det vill säga förhandlingarna grannrepubliken i norr, FYROM, för att lösa den snart kvartsekellånga konflikten i vilket namnet är en av knäckfrågorna. Förhandlingarna mellan länderna pågår, men Oberoende grekers partiledare Panos Kammenos har synpunkter på utformningen av namnet. Han har även öppnat för en folkomröstning och (troligen undersförstått) fört fram ett ultimatum. Kommer detta att knäcka koalitionen?


#2. Förhållandet mellan Grekland och dess östliga granne har på senare tid blivit allt mer spänd. Den grekiska regeringen har, hittills, genomfört en delikat balansgång mellan att upprätthålla grannsämjan och att hävda sin nationella suveränitet. Idag inträffande dock följande incident, som Kathimerini rapporterar om. Vad kommer att följa nu? Kommer balansen att rubbas?

#3 Oppositionspartiet Ny Demokrati åtnjuter för närvarande en betryggande ledning i opinionsmätningarna. Samtidigt visar mätningar som denna att det råder misstänksamhet gentemot partiet. Handlar misstänksamheten om förtroende, och om partiets historik och politik? Kan partiets ledare ändra på denna uppfattning?

#4. Koalitionsregeringar kan vara här för att stanna i Grekland. Det nybildade mittenvänsterpartiet Kinima allagis (ungefär Rörelsen för förändring) kan spela en nyckelroll efter ett val när en regering ska bildas. Detta färska uttalande från Ny Demokrati kan ses som en indikation kan ses som att detta scenario ser ut att bli aktuellt. En fråga (eller två) att ställa sig är: innebär detta att SYRIZA, som tagit över det gamla socialdemokratiska partiet Pasoks väljare (och även dess retorik), står inför en pasokifiering? Eller håller verkligen tre block att växa fram inom grekisk politik?

#5 Från en flykting till en framstående basketstjärna i NBA - Giannis Antekounmpos liv innehåller nog allt. Videoklippet här nedan vittnar om vidden om Antetokounmpos imponerande resa; hittills kanske man ska tillägga. Antetokounmpo vittnar även om en ytterligare aspekt, nämligen att medborgarskapsbegreppet håller på att vidgas i Grekland. Det är välkommet.





fredag 16 mars 2018

Har en vågmästare dykt upp?

Den nyligen bildade mittenvänsterkoalitionen Kinima Allagis kan komma att bli vågmästare, antyder en ny mätning.


Med 10,2% procent av rösterna kan mittenvänsterkoalitionen Kinima Allagis bli vägmästare. Det visar en mätning som publicerades i Kathimerini den 10 mars. Kinima Allagis, som kan översättas till "Rörelsen för förändring", är namnet på föreningen av gamla socialdemokratiska PASOK och det relativt unga Potami (som kan översättas till "Floden"). Om detta läge består kan dynamiken i den grekiska valrörelsen komma att ändras.

Visserligen är det för tidigt att sia om utfallet i ett eventuellt val, ett val som kommer att hållas först om ett år. Dock kan denna rådande situation bilda inledningen till att SYRIZA (och även Ny Demokrati, om trenden består) söker uppvakta Kinima Allagis i syfte att bilda regering. 

För detta scenario talar nämligen att samma mätning pekar på att SYRIZAs nuvarande koalitionspartner Oberoende Greker (med 2,5% av rösterna) ser ut att hamna utanför parlamentet. Av denna anledning kan det bli nödvändigt för SYRIZA att leta efter en ny regeringspartner.

Mot detta scenario talar att Kinima Allagis och SYRIZA i stor utsträckning konkurrerar om samma väljare. Frågan är då hur piggt Kinima Allagis är att slå sina påsar ihop med SYRIZA? Ytterligare en tungt vägande anledning till att detta scenario inte kommer på tal är det rådande missnöjet som väljarna har gentemot SYRIZA. 

Detta understryks även i Kathimerinis mätning. Den frågar även vad väljarna anser om det olika partiledarna (se nedan). Mätningen tycks indikera att SYRIZA och premiärminister Tsipras har en lång uppförsbacke att vandra när det gäller att vända på väljarnas omdöme.  
  1. Κυριάκος Μητσοτάκης (41,4% θετικές γνώμες και 47,2% αρνητικές), 
  2. Φώφη Γεννηματά (36,7% θετικές γνώμες και 44,7% αρνητικές).
  3. Σταύρος Θεοδωράκης (29,4% θετικές γνώμες και 52,2% αρνητικές), 
  4. Δημήτρης Κουτσούμπας (28,5% θετικές γνώμες και 52,7% αρνητικές), 
  5. Βασίλης Λεβέντης (28,2% θετικές γνώμες και 55,7% αρνητικές), 
  6. Αλέξης Τσίπρας (24,7% θετικές γνώμες και 67,3% αρνητικές), 
  7. Πάνος Καμμένος (16,2% θετικές γνώμες και 73,6% αρνητικές) και τελευταίος ο 
  8. Νίκος Μιχαλολιάκος (9,5% θετικές γνώμες και 82,5% αρνητικές).

torsdag 1 mars 2018

Regeringen ombildas

En mindre regeringsombildning offentliggjordes igår kväll som en följd av två ministeravgångar ett dygn tidigare. Ombildningen, som till stora delar är odramatisk, innehåller dock en överraskning.


Lite mer än ett dygn efter det att ekonomiminister Dimitris Papadimitriou och biträdande arbetsmarknadsministern Rania Antonopoulou efter stor uppståndelse och med kort varsel i tätt följd lämnat regeringen meddelade regeringens talesperson att regeringen har ombildats. Ombildningen är väntad.

Totalt sett är det fyra statsråd som lämnar regeringen. Utöver redan nämnda Antonopoulou och Papadimitriou försvinner även den biträdande utbildningsministern Costas Zouraris och migrationsminister Yannis Mouzalas; den förstnämnde på grund av att ha fällt olämpliga kommentarer, den sistnämnde på grund av sviktande hälsa.

Avgångarna har medfört att regeringen ändras på ett antal punkter. Tre nya namn tillkommer och ett antal portföljer fördelas om bland statsråden. Mer specifikt ser ombildningen ut enligt följande:
  • Minister för ekonomi, utveckling och turism: Yannis Dragasakis. (Dragasakis, som står Tsipras nära,  kvarstår som vice premiärminister och ersätter Papadimitriou).
  • Biträdande minister för utbildning, forskning och religiösa frågor: Meropi Tzoufi. (Tzoufi ersätter Zouraris).
  • Biträdande minister för kultur och sport: Konstantinos Stratis.
  • Biträdande minister för arbete, socialförsäkring och social solidaritet: Athanasios Iliopoulos. (Iliopoulos ersätter Antonopoulou).
  • Migrationsminister: Dimitris Vitsas (Vitsas var biträdande försvarsminister innan ombildningen och ersätter Mouzalas).
  • Biträdande försvarsminister: Fotis Kouvelis
Beskedet att Fotis Kouvelis blir nytt statsråd är tveklöst den stora överraskningen i ombildningen.  Kouvelis bröt sig nämligen ur SYRIZA 2010 och bildade tillsammans med andra partimedlemmar Demokratisk Vänster, som Kouvelis även blev partiledare för. Så sent som i januari 2015 ingick Demokratisk Vänster i en regeringskoalition med konservativa Ny Demokrati och socialdemokratiska PASOK. Kouvelis lämnade dock Demokratisk Vänster strax efter valförlusten  2015. Han gör således en politisk comeback och återvänder till SYRIZA. Detta har fått en hel del ögonbryn att höjas mot bakgrund av det som har tagits upp, men även av andra skäl.

På det stora hela är ombildningen odramatisk, även om den lär betraktas som ett bakslag för regeringen. Innan ombildningen höll regeringspartiet SYRIZA på att bygga upp ett momentum med anledning av de etiska frågor som Novartisutredningen har rest. Antonopoulou och Papadimitrious avgångar får sägas ha raserat den planen.