torsdag 17 januari 2019

Tsipras klarade förtroendeomröstningen

Premiärminister Tsipras klarade med knapp marginal gårdagens förtroendeomröstning i det grekiska parlamentet. Osäkerheten ökar dock om han klarar att få de röster som behövs för att Prespesavtalet godkänt. 


Av de 299 ledamöter  som röstade i gårdagens förtroendeomröstning i det grekiska parlamentet tryckte 151 på ja-knappen och 148 på nej-knappen. Det var en knapp men tillräcklig marginal som innebär att premiärminister Tsipras får ett klartecken att fortsätta regera. Omröstningen tillkom efter det att regeringskoalitionen mellan Syriza och Oberoende greker brutit samman föregående helg på grund av oenighet över Prespesavtalet. Gårdagens omröstning kan tolkas som att Tsipras tolereras - för stunden.

Även om premiärminister Tsipras bestod gårdagens prövning väntar en ny. Parlamentet ska inom kort (men ännu inte klart när) rösta för att formellt ta ställning till det så kallade Prespesavtalet, vars syfte är att lösa tvisten med grannlandet i norr och ge klartecken till att det kallas Nordmakedonien. Hittills har premiärminister Tsipras kunnat räkna med att kunna få tillräckligt med röster för att kunna få avtalet godkänt. Syrizas 145 ledamöter kombinerat med Potamis 5 ledamöter samt ett antal ströröster från oberoende ledamöter har varit tillräckligt för att bilda en majoritet.

Mandatkalkylen har dock ändrats. Enligt Kathimerini motsätter sig två av Potamis ledamöter att godkänna Prespesavtalet och hotar även att lämna partiet. Utan dessa två ledamöter faller Potami för tröskeln för att kunna representeras som parti i parlamentet (gränsen är satt till fem). En intern partikonflikt kan således komma att kullkasta premiärminister Tsipras ambition.

Ett misslyckande i denna fråga skulle troligen öka trycket på Tsipras att utlysa ett nyval som, enligt opinionsmättningen nedan, sannolikt leda till att det blir ett maktskifte i Grekland. Frågan är om Tsipras har lämnat askan bara för att hamna i elden?

måndag 14 januari 2019

Regeringskoalitionen upplöst

Den juniora partner i den styrande koalitionen lämnar regeringen på grund av oenighet kring den så kallade makedonienfrågan. 



Spänningen inom regeringskoalitionen har stegrats under en längre period. Oenigheten mellan Syriza och Oberoende greker, de två regeringsparterna, över den så kallade makedonienfrågan har varit den drivande anledningen. Panos Kammenos, partiledare för den juniora regeringsparten Oberoende greker, har motsatt sig att Grekland ratificerar (godkänner) det avtal som har förhandlats fram, Prespesavtalet. I och med att det grekiska parlamentet har hamnat i en situation där det inom en snar framtid ska ta ställning till avtalet meddelade Kammenos igår att han lämnar regeringen. Beskedet var väntat.

Därmed har premiärminister Tsipras formellt tappat sin majoritet i det grekiska parlamentet. Kort efter Kammenos besked meddelade Tsipras att han begär att ett misstroendevotum ska hållas i parlamentet. Syftet är att utröna om han har ett parlamentariskt stöd för att kunna fortsätta regera. I skrivande stund pekar mycket på att han komma att få en majoritet (151 av 300 röster) när det grekiska parlamentet ska ta ställning. Misstroendomröstningen kan komma att hållas redan på onsdag denna vecka.


Trots att Tsipras troligen klarar en misstroendeomröstning är det rimligt att anta att han kommer att utlysa ett nyval, mycket på grund av att det parlamentariska underlaget är sannolikt för bräckligt och ohållbart i längden. Det lär i så fall ske när parlamentet röstat ja till Prespesavtalet. Beskedet om nyval kan komma att lämnas så att nyvalet infaller samtidigt med valet till europaparlamentet som hålls i maj. 

Det går samtidigt inte att utesluta att Tsipras väljer att fullfölja mandatperioden, som löper ut i oktober. Fyra ledamöter från Oberoende greker har för närvarande valt att sitta kvar i regeringen: turismminster Elena Kountoura, jordbruksminister Vassilis Kokkalis och biträdande ministrar Thanassi Papachristopoulos och Costas Zouraris. (Kountoura och Kokkalis har blivit uteslutna ur Oberoende greker). Det ger Tsipras en viss stadga. 



En tungt vägande anledning till att Tsipras kan välja att sitta kvar mandatperioden ut är att det ger honom en möjlighet att förbättra utgångsläget inför valet. Lyckas han få Prespesavtalet godkänt av det grekiska parlamentet kan ha söka visa att Syriza, det parti Tsipras leder, är regeringsdugligt. Även om Syriza lär förlora det val som följer (vilket är det mest troliga scenariot enligt opionsmätningarna) kan Tsipras försöka nå ett högre syfte: att göra sig och sitt parti fortsatt politiskt relevant. 

tisdag 8 januari 2019

Spänningen stiger inom regeringskoalitionen


Inom kort kan en kedjereaktion sätta igång i Skopje som mynnar ut i att Grekland får gå till vallokalerna i förtid. 


Redan till maj, när valet till europaparlamentet är planerat att hållas, kan Grekland rösta om vem som ska styra landet. Detta scenario förutsätter dock följande händelseförlopp:

FYROMs premiärminister Zoran Zaev har, som Kathimerini meddelar, tagit steget och lagt fram till parlamentetet fyra konstitutionenella förändringar som ingår i det så kallade Prespesavtalet, det vill säga den överenskommelse som träffades mellan FYROM och Grekland för att bilägga den mångåriga tvisten kring namnet Makedonien. Debatten som leder fram till omröstningen väntas hållas kommande onsdag. Om Zaev får med sig parlamementet att godta de konstitutionella förändringarna hamnar bollen i Grekland.

Då återstår nämligen att Greklands parlament ratificerar Prespesavtalet för att det ska träda i kraft. Premiärminister Tsipras väntas lämna besked om när det grekiska parlamentet ska ratificera Prespesavtalet. Problemet för Tsipras är att Panos Kammenos, partiledare för Obereonde greker och Tsipras koalitionspartner, motsätter sig Prespesavtalet. Kammenos har hotat bryta upp koalitionen med Syriza om avtalet godtas, vilket i så fall innebär att utan Kammenos och de sex ledamöterna från Oberoende greker förlorar Syriza majoriteten i parlamentet.

Till saken hör att två ledamöter för Obereonde greker har deklarerat att de kan bryta med partilinjen och kan tänkas rösta för Prespesavtalet. Även mittenvänsterpartiet Potami har deklarerat att de kan tänkas ge sitt stöd till avtalet. Premiärminister Tsipras har således i praktiken de röster han behöver för att det grekiska parlamentet ska ratificera Prespesavtalet, ett projekt som premiärminister Tsipras investerat åtskillig politisk prestige i.

Problemet för premiärministern kan dock sammanfattats i att han kan vinna slaget och förlora kriget. Utan stödet från Obereonde greker blir det i praktiken ohållbart för Tsipras att försöka fortsätta att regera. Därför kan ett val i förtid bli följden. Utfallet av omröstningen i FYROM de närmaste dagarna kan således bli inledningen till att detta scenario förverkligas.

måndag 22 oktober 2018

Oförändrat läge i opinionen

Oppositionspartiet Ny Demokrati i fortsatt ledning enligt mätning


Vore det val idag är det mycket som talar för att Kyriakos Mitsotakis skulle kunna utropa sig till ny premiärminister. Med knappt ett år till valet i 2019 befinner sig nämligen oppositionspartiet Ny Demokrati, som Mitsotakis är partiledare för, i fortsatt och tydlig ledning, enligt en mätning som genomförts av RASS/Action 24. Försprånget på cirka procentenheter ner till regeringspartiet SYRIZA håller och ser ut att bestå. Skulle det ändå inte räcka till för att kunna regering på egen hand (Grekland tillämpar ett valsystem som ger femtio bonusmandat till det största partiet) kan det räcka för Ny Demokrati att gå i koalition, troligen med KINAL (före detta Pasok), som med sina 9.8% kan trygga majoriteten i parlamentet.

Det är inte mycket som just nu talar för en vändning för premiärminister Tsipras och hans parti SYRIZA. För närvarande spekuleras det till och med om att regeringskoalitonen kan kollapsa. Utrikesminister Nikos Kotzias hastiga avgång i förra veckan efter en konflikt med Panos Kammenos, partiledare för den juniora koalitionspartnern Oberoende greker, underströk att relationen mellan de två partierna i regeringen befinner sig nära, eller till och med på, bristningsgränsen. Frågan är om regeringen består när väl det grekiska parlamentet ska ratificera överenskommelsen med (Nord)makedonien. De två partierna befinner sig, som bekant, på motsatta sidor i frågan.

Vändningen, om den nu kommer, för Tsipras lär i så fall grundas på den kommande budgeten (där regeringen försöker undvika att ytterligare sänka pensioner) samt att Tsipras i sin nya kombinerade roll som premiärminister och utrikesminister lyckas lotsa överenskommelse med Nordmakedonien i hamn. Om detta lyckas återstår, som vanligt, att se.  

onsdag 17 oktober 2018

Kommer koalitionen att kollapsa?

Den styrande regeringskoalitionen kan komma att kollapsa över oenighet avseende Nordmakedonien.

En allt mer tilltagande oenighet kring Prespesavtalet kan komma att fälla den grekiska regeringen. Ordföranden för Oberoende greker (ANEL) Panos Kammenos motsätter sig Prespesavtalet, det vill säga den föreslagna överenskommelse som tagits fram av Grekland och FYROM för att lösa den mångåriga konflikten avseende namnet för den före detta jugoslaviska delrepubliken. Kammenos (som är ledare för den juniora partnern i den grekiska regeringen) hotar att lämna regeringen om avtalet ratificeras i det grekiska parlamentet. Det kan skapa en allvarlig politisk kris för premiärminister Alexis Tsipras. Utan de sju ledamöterna från Oberoende greker försvinner regeringens majoritet, som för närvarande räknas till tre rösters övervikt.

Man kan spekulera i varför krisen uppkommer nu. En uppenbar anledning är det utsatta läget i opionen. Det är i dagsläget ytterst tvivelaktigt om Oberoende greker återfinns i det grekiska parlamentet när val hålls nästa år. Kammenos agerande kan ses som ett sätt att göra sitt parti fortsatt relevant i väljarnas ögon. Som ledare för ett nationalistiskt parti är den så kallade namnfrågan, det vill säga konflikten angående med grannlandet i norr över namnet, en känslig fråga; (en fråga som för övrigt även behandlats här). Det är svårt för Kammenos att backa i en fråga som är central för hans väljare.

Samtidigt är det även anmärkningsvärt att Kammenos är villig att offra koalitionen för att kunna profilera sitt parti. Om regeringskoalitionen kollapsar, så faller troligen även regeringen. Resultatet lär i så fall bli att ett nyval blir utlyst. Det pågår således ett högt spel inom regeringen.

Uppdatering: Utrikesminister Nikos Kotzias har idag avgått med anledning av oenigheten kring den nordmakedonska frågan. Enligt uppgifter till Kathimerini avgår Kotzias på grund av otillräckligt stöd från premiärminister Tsipras.


På bilden: Avgående utrikesminister Nikos Kotzias




onsdag 26 september 2018

Europapodden

Ögonbrynen höjdes när Grekland i somras utvisade fyra ryska diplomater: om denna händelse samt om Namnfrågan (med stort N?) fick jag möjlighet att kommentera i Europapopodden. 


Det är en extraordinär händelse. Med tanke på att Grekland och Ryssland delar historiska och religiösa band (hur pass täta dessa är utgör en annan fråga) var den grekiska regeringens beslut att utvisa två ryska diplomater och neka inträde till två andra en händelse utöver det vanliga. Om detta grekiskt-ryska drama kan man ta del av i det senaste avsnittet i Europapodden som man kan lyssna till här. Jag medverkar i programmets andra del.

En kommentar kan vara på plats. Något överraskad i programmets slutpunkt på vad som man inte kunde släppa nämndes, mycket hastigt, Gianni Antetokounmpos namn. Giannis framfart och bakgrundshistoria är något som är svåra att släppa: från en flykting som växte upp under knappa omständigheter i Grekland till  en flyfotad spelare i NBA utgör Antetokounmpos liv en historia med många vändningar. Det är kort sagt en berättelse som man inte kan släppa. Klippet här nedan kan fungera som en introduktion. 







torsdag 30 augusti 2018

Regeringen ombildas åter igen

Premiärminister Tsipras ombildar sin regering åter igen. Ett tänkbart syfte är att konsolidera regeringskoalitionens bräckliga majoritet i parlamentet. Ett annat är att förbereda SYRIZA inför ett kommande nyval.



I veckor hade rykten varit i omlopp att en ombildning av regeringen var i antågande. Tisdagen den 28:e augusti kom så beskedet. Den grekiska koalitionsregeringen ombildas; det är den andra regeringsombildningen enbart under 2018.

Precis som den föregående ombildningen är det tänkta syftet med den senaste att konsolidera regeringens ställning. Två oberoende parlamentsledamöter - konservativa Katarina Papacosta och Mariliza Xenogiannakopoulo, tidigare socialist - knyts till regeringen och upphöjs till statsråd. Papacosta får den portfölj som tillhör den biträdande civilskyddsministern och Xenogiannakopoulo får i uppdrag att leda Ministeriet för administrativ återuppbyggnad. På så vis stärker regeringens sin bräckliga majoritet i parlamentet; partiet har efter ett par tidiga avhopp efter höstvalet 2015 blott haft ett par rösters marginal i parlamentet.

Noterbart är, bland alla förändringar i ombildningen, att Fotis Kouvelis, flyttas upp i hierarkin och får i uppdrag leda Sjöfartsdepartementet. Kouvelis, som har varit ledare för utbrytarpartiet Demokratisk Vänster, är en politiker som (åtministone tidigare) utövat ett visst inflytande inom vänsterkretsar. På så vis knyts även han närmare regeringen.

Noterbart är även att den stridbare Panos Skourletis, som under sin tid som statsråd bland annat hamnat i konflikt med bland annat Eldorado Mining över gruvkoncessionen vid Skouries, lämnar posten som inrikesminister. Han får i uppdrag att bli partisekreterare för SYRIZA, ett drag som får sägas varit gjort med ett öga riktat mot ett kommande nyval.

Därmed hamnar vi vid den andra intrycket av regeringsombildningen. Även om den omedelbara följden av regeringsombildningen är att premiärminister Tsipras stagar upp en skör parlamentsmajoritet ingår sannolikt i kalkylen att förbereda sig inför ett nyval. Då kan stridbara strateger som Skourletis spela en viktig roll. Då är det även av betydelse att ha knutit till sig politiker som kan tänkas ge sitt stöd till Syriza.

Ett nyval kan nämligen komma tidigare än väntat. När det grekiska parlamentet senare i höst ska rösta för att ratificera den så kallade Prespesöverenskommelsen (dvs. namnöverenskommelsen med grannlandet i norr) har Syrizas koalitionsparter Panos Kammenos, ledare för Oberoende greker, aviserat han tänker rösta emot. Då spricker regeringen, och då är ett nyval sannolikt ett faktum.