fredag 19 maj 2017

Åtgärdspaketet passerade parlamentet

Premiärminister Tsipras lyckades samla ihop samtliga röster i sin koalition när det grekiska parlamentet i torsdags kväll röstade igenom ett kritiskt åtgärdspaket. Därmed undveks troligen en kommande likviditetskris i juli. Trots det återstår en rad frågetecken.

153 röster var tillräckligt för att en hotande likviditetskris  kunde avstyras. Det omdebatterade åtgärdspaketet som innehåller besparingar för de grekiska pensionärna och ytterligare besparingar godkändes av det grekiska parlamentet (en mer utförlig lista kan hittas här). 

Omröstningen banar, enligt Wall Street Journal, vägen för att Grekland när den så kallade eurogruppen sammanträder den 22 maj får klartecken till att kvittera ut ett nytt belopp ur den bailout som träffades 2015. På så vis kan Grekland betala tillbaka på lån som förfaller i juli. Krisen är på så vis troligen avvärjd. (Detta förutsätter givetvis att eurogruppen kommer överens).

Dock kvarstår en rad frågetecken. I samband med debatten inför omröstningen uppmärksammade premiärminister Tsipras att Grekland kan ta tillbaka en del av de åtgärder som landet har godkänt, om inte Grekland får ta del av skuldlättnader av de internationella långivarna. Det är på sin plats att EU och IMF är oense om och på vilket sätt Grekland bör ta del av skuldlättnader. Detta kan skapa komplikationer.

Fler frågetecken återstår. Regeringen Tsipras har förbundit sig att privatisera och reformera en rad företag och instutitioner som ägs eller drivs av den grekiska staten. Ett sådant objekt som väckt uppmärksamhet är projektet med att omvandlingen den gamla flygplatsen Hellenikon till ett bostadsområde med plats för näringsliv. Projektet skulle även bidra till att 70 000 jobb skapas enligt Kathimerini. För ett par veckor sedan stannade Hellenikonprojektet upp när kulturminister Lydia Koniourdo ville byggnandsminnesförklara ett antal byggnader i den gamla flygplatser. För ett par dagar sedan anmälde Piraeus skogsdepartement att en del av området som omfattas av Hellenikon är att betrakta som skog. Tillsammans har de båda händelserna rest frågetecken kring den grekiska regeringens vilja att genomföra sina åtaganden.

Det största frågetecknet är dock om regeringen Tsipras klarar av att fullfölja sina åtagande och härdar ut till valet 2019. Inför omröstningen igår drabbades Grekland av en generalstrejk. Demonstrationer utlystes runt om i Grekland. Åtgärdspaketet är impopulärt, särskilt eftersom det innefattar ytterligare besparingar för pensionärer, en särskilt utsatt grupp. SYRIZA befinner sig opionsmässigt i motvind. Det finns en risk att motvinden stärks ytterligare. 

Sannolikt kalkyrerar premiärminister Tsipras med åtgärdspaketet, tillsammans med tecken på ekonomi som kanske återhämtar sig, kan vända på utvecklingen. Om regeringen lyckas få de ekonomiska hjulen i rullning kan detta bidra till att dra loss SYRIZA ur det opinionsmässiga diket. Det finns dock en rad frågetecken om att så sker.

söndag 7 maj 2017

Mot nya mål

Ett preliminärt avtal har till slut träffats mellan Grekland och de internationella långivarna. Därmed ser det att en liknande situation som 2015 undviks, där Grekland var snubblande nära statskonkurs. Faran är dock inte över än.

Det är långt ifrån över även om en överenskommelse slöts i veckan. Den grekiska regeringen ska först se till att rösta igenom överenskommelsen i parlamentet, vilket enligt uppgift planeras till den 16 maj. Därefter ska den så kallade eurogruppen den 22 maj ta ställning till att betala ut ett överenskommet belopp till Grekland, med vilket den grekiska staten kan betala tillbaka långivarna och undvika en sits liknande 2015. Då först kan faran blåsas över.

Det återstår dock ett antal hinder på vägen tid. Ett sådant är om premiärminister Tsipras kan säkra tillräckligt många röster i parlamentet för att godkänna överenskommelsen. Det är oklart om så sker. 

Överenskommelsen innehåller moment som till exempel att sänka pensionerna 2019, att sänka den skattebefriade inkomsttröskeln 2020, ytterligare besparingar motsvarande 2% av BNP samt försäljning av andelar av ett statligt energibolag. Det kan bli svårt att samla det stöd som behövs.

Klart är oppositionen inte kommer att ge sitt bifall;  Ny Demokratis partiledare Mitsotakis betecknar överenskommelsen enligt Kathimerini som "Ett fjärde memorandum" och han yrkar även på nyval. 

En försiktig analys är, trots en vinglig och knapp majoritet, att premiärminister Tsipras troligen kommer att samla de röster som behövs för att vinna den kommande omröstningen den 16e maj.

Mer oklart är om eurogruppen kan komma överens mot bakgrund av att IMF har haft som krav att Greklands skuld måste reduceras för att IMF ska medverka. Förhållandet mellan IMF och EU har blivit allt mer komplicerat på senare tid och de två aktörerna står bitvis ifrån varandra i synen på Greklands behov av skuldlättnader. 

Detta pekar på att det grekiska så kallade dramat långt ifrån över, även om en överenskommelse har träffats.

lördag 25 februari 2017

En tudelad bild

Det är något av en paradoxal bild: stödet för behålla euron i Grekland är fortfarande starkt samtidigt är stödet för EU är relativt svagt. 



Det är en något tillspetsad bild men säger förmodligen en hel del. Den pekar på att det finns en klar majoritet i Grekland som vill behålla euron, enligt Public Issue som tagit fram mätningen. (Ett liknande resultat har Kapa Research kommit fram till i en mätning som publicerats nästan samtidigt: 64,5% vill behålla euron). Den kan tolkas som att det finns ett stöd för att fortsätta med att sanera den grekiska ekonomi trots alla umbäranden. Att lämna euron, det vill säga att göra en så kallad "Grexit", är fortfarande inget alternativ som lockar.

På senare tid har nämligen Grexit varit ett alternativ som framstått som alltmer lockande: låsningen i förhandlingarna mellan Grekland och IMF och EU har bidragit till att göra ett utträde från Grexit ett ämne som blivit diskuterats allt oftare. Företrädare inom SYRIZA har på sistone allt oftare talat i termer om att inte utesluta en debatt om en återgång till drachman. Då skulle man, enligt denna logik, slippa de umbäranden och krav som ställs för att den grekiska regeringen ska kunna kvittera ut nya nödlån.

Det är dock samtidigt svårt att avfärda talet om en Grexit som grundlöst. Samma mätning visar på att stödet för euron har sjunkit över tid. Drachmans förespåkare kan sägas få allt mer vatten på sin kvarn. Denna trend sammanfaller dessutom med en trend där stödet för EU blir allt svagare. En mätning som Eurobarometern visar nämligen att knappt 17% har en positiv uppfattning om EU.


De två bilderna bidrar viktiga nycklar för att förstå det närmast ambivalena stämningsläget i Grekland gentemot Europa.

söndag 12 februari 2017

Greklandskrisen spökar igen

Greklandskrisen spöker åter igen. Vad har hänt?

Under de två senaste veckorna har den grekiska krisen åter igen blossat upp. Anledningen är, som i tidigare situationer, att den grekiska regeringen och de internationella långivarna inte har kommit överens. Det pågår en tvist om (lite förenklat) villkoren om vad Grekland ska göra för att få ut pengar så Grekland bl.a. kan använda till att betala på sina lån.

Att krisen åter är aktuell är att, likt våren 2015, en återbetalning väntar i juli månad. Det är oklart om Grekland kommer att ha pengar till att kunna genomföra återbetalningen. En överenskommelse behöver träffas mellan den grekiska regeringen och de internationella långivarna för att den väntande krisen i juli ska kunna undvikas.

Denna gång är det, som bl.a. The Guardian rapporterar, lite mer komplicerat. De internationella långivarna, främst IMF och EU, kommer inte överens. De två parterna har olika uppfattningar om vad Grekland behöver göra för att uppfylla villkoren. IMF framför behoven av ytterligare besparingar samt en skuldnedskrivning för att inte den grekiska skuldbördan, enligt IMF, blir ohållbar inom ett par år. EU har en annan uppfattning. Detta har skapat en låsning som har bidragit till att skapa den nuvarande situationen.

Samtidigt pressas den grekiska regeringen sedan lång tid tillbaka av vikande opinionssiffror. Bilden här nedan (hämtad från Kathimerini) visar en sammanställning (poll of polls) som publicerats den senaste tiden. Detta påverkar krisen. Den grekiska regeringen har ett begränsat politiskt utrymme för att gå med på ytterligare krav. Till detta hör även att den grekiska regeringen halkat efter när det gäller att uppfylla sina åtaganden. Detta har också bidragit till att skapa den nuvarande situationen.



Finns det någon väg ut ur denna kris? Det gör det. Dock är denna väg sannolik inte enkel. Wall Street Journal har i den läsvärda artikeln "Greece's Never-Ending Fiscal Drama" sammanställt tre olika alternativ (som även har diskuterats på andra håll) för hur detta ska kunna gå:

1) "One option is that Greece capitulates to what many in Europe consider to be the IMF’s unreasonable austerity demands. But could any Greek government of any stripe deliver austerity measures worth an additional 2% of GDP?"

2) "Another option is that Germany capitulates on the deficit targets. But could Berlin execute such a humiliating U-turn, committing to writing off more than €100 million ($107 million) of Greek debt just months before an election?"

3) "Another option would be for the IMF to walk away from Greece altogether, leaving the eurozone to sort out its own mess. But how could it do this without pulling the rug from under German and Dutch participation too, making Greece’s plight far worse?"

De tre alternativen visar på hur komplicerad den nuvarande situationen är. Så länge den består kommer den grekiska krisen troligen att eskalera och talet om Grexit att tillta.

söndag 22 januari 2017

Opinionsmätning

Det rådande opinionsläget består: oppositionen befinner sig i ledning och regeringen i lä.

Ny Demokrati 26,8%
SYRIZA 17,8%
Gyllene Gryning 8,4 %
KKE 7,1 
Demokratiska Alliansen 6.2%
-----------------------------------
Centerunionen 2,7%
Oberoende Greker (ANEL 2,5) %
Frihetsfärden (Plefsi) 2,4%
Folklig enhet (LAE) 1,5% 
Potami 1,4%

En färsk mätning (av ALCO/Parapolitika) bekräftar trenden: Ny Demokrati har skapat och upprätthåller ett gap gentemot det styrande regeringspartiet SYRIZA. Stärkt av den rådande medvinden upprepar partiets ordförande, Kyriakos Mitsotakis, ständigt kraven på nyval. Skulle val hållas idag är det mycket möjigt för att inte säga sannolikt att Mitsotakis blir ny premiärminister.

Samtidigt söker den sittande premiärminister Tsipras vända på den nedåtgående utvecklingen. En, av troligen flera, komponenter för att parera fallet i mätningarna är utfallet av förhandlingarna med landets internationella långivare. På torsdag kommande vecka ska ett möte hållas för att återuppta dem.

Det är oklart om hur utfallet av mötet och förhandlingarna kommer att bli. Kathimerini rapporterar om att IMF kommer att begära besparingar inom pensionsutbetalningar, bland annat. Det är oklart om Tsipras kan gå med på kraven: risken för ett internt uppror kan inte bortses. Den inom SYRIZA tongivande fraktionen Grupp 53 (till vilken finansminister Tsakalotos hör) har uttryckt missnöje med planerna. Premiärminister Tsipras har med andra ord en delikat uppgift framför sig.

Uppgiften som premiärminister Tsipras är ställd inför (om man benar ut den) består i att komma fram till en lösning som långivarna är nöjda med, som hans partikonstelation kan leva med, och som väljarna kan fördra.
Det slutar dock inte där.

Till detta hör (om man gör ett urval):

- en delikat situation med grannlandet Turkiet som behöver hanteras.
- en flyktingsituation inom Grekland som är internationellt uppmärksammad.
- en allt mer komplicerad cypriotisk försonings- och återföreningsprocess (med den grekiska regeringen som en av parterna).

2017 ser med andra ord att bli ett mycket spännande år.

fredag 13 januari 2017

Cirkeln sluts

Förre premiärministern Georgios Papandreou återvänder till det parti han lämnat.



Många ögonbryn höjs troligen idag. Georgios Papandreou (partiordförande för Socialdemokratiska Rörelsen) och Fofi Gennimata (partiordförande för Demokratiska Alliansen) meddelar idag att de två partierna slåss samman. I praktiken innebär beskedet att Georgios Papandreou återvänder till PASOK, det parti som han en gång var ordförande för.

Det är dock en märklig återförening. Papandreou lämnade PASOK strax innan valet i januari 2015. Avhoppet var dramatiskt. Partiet balanserade i det läget farligt nära treprocentsspärren. Avhoppet innebar även att den socialdemokratiska rörelsen splittrades. Nu verkar den bitterhet som rådit mellan de två partierna ha lösts.

Dock finns det anledning till att tro att de ögonbryn som rests kommer att förbli resta ett tag till. Frågan är nämligen vad det parti som en gång samlade de socialdemokratiska rösterna har att vinna. Med Papandreou som ordförande inleddes ett i många bemärkelser dramatiskt tapp av väljare. Papandreou är i många väljares ögon intimt förknippad med den första bailouten och den första fasen av krisen i Grekland.

Samtidigt finns det en viss logik. Det var Papandreous far, Andreas Papandreou, som en gång i tiden grundade PASOK och som förde det till makten. För vissa väljare, som något nostalgiskt blickar tillbaka, kan Papandreous återvändande vara både symboliskt laddad och välkommen. Frågan är dock hur många dessa väljare är idag. De samlar för närvarande lite mer än 5 procent av väljarna i opinionsmätningar. Räcker dessa för att vända på utvecklingen? 

onsdag 28 december 2016

Inför 2017

Det saknas inte utmaningar under det kommande året.


En mätning som publicerades nyligen sammanfattar nog stämningsläget i Grekland just nu tämligen väl:
  • 66% tror att nyval kommer att hållas under 2017
  • 77% tror att de kommer att ha en lägre levnadsstandard nästa år jämfört med 2016
  • 7 av 10 i åldersgruppen 18-24 svarar att de skulle välja att lämna landet om ett tillfälle uppstår
Det är i mångt och mycket en mätning som indikerar de utmaningar som finns. På sätt och vis är mätningen ingen nyhet; den sammanfattar snarare en trend som varat under en längre tid. Dock kan den peka på att 2017 kan bli ett händelsrikt år. Följande faktorer pekar på detta:
  • Triangeldramat mellan Grekland, Eurogruppen och IMF. Det råder oenighet om hur den grekiska regeringen ska göra för att kvittera utbetalningar i den bailout som förhandlades fram 2015. Det gnisslar betydligt i relationen mellan dessa tre parter. Detta blev uppenbart när den grekiska regeringen, utan att konsultera Eurogruppen och IMF, presenterade en extra utbetalning till landets pensionärer inför jul. Noterbart är att IMF är oense med eurogruppen om vilka åtgärder Grekland ska vidta. All denna friktion kan skapa låsningar och även väcka ny oro på den europeiska politiska arenan.
  • Ytterligare förslag om besparingar från IMF och eurogruppen kan, spekuleras det i, bli den droppe som bidrar till att premiärminister Tsipras kastar in handduken. Den grekiska regeringen och premiärminister Tsipras har tappat väsentligt i popularitet. Premiärministern kan komma att välja att hålla nyval ställd inför en situation som innebär ytterligare besparingar. Detta kan även bli utfallet om tre parlamentsledamöter från regeringskoalitionen blir politiska vildar.
  • Relationen mellan Grekland och Turkiet (och mellan Turkiet och EU) har under 2016 uppmärksammats allt mer. Hanteringen av en grupp officerare som sökte asyl i Grekland efter militärkuppen i juli kan ses som en indikation om förhållandet mellan de två länderna. Denna relation kan komma att hamna ytterligare i fokus, om man tar del av denna artikel i Wall Street Journal.
  • Kopplat till relationen mellan de två grannländerna (och även mellan Grekland och EU) är även frågan om flyktingkrisen. Det finns mycket som talar för att denna fråga kommer att fortsätta att uppmärksammas.
Utöver dessa tillkommer ett antal utmaningar till. De faktorer som nämnts här ovan pekar dock på att 2017 kan få 2016 att framstå som ett mellanår. 

Med detta sagt önskar jag alla läsare en god fortsättning och ett gott nytt år!