måndag 18 november 2019

Framgångsvågen har ebbat ut - Potami på väg att upphöra som parti

Drygt fem år efter det att partiet bildades är Potami att på väg att bli upplöst. Den grekiska mitten håller på att tunnas ut.

Uppgifter från Kathimerini gör gällande att ledningen för Potami (floden) föreslår att partiet upphör med sin verksamhet. I praktiken innebär detta att partiet försvinner. Konsekvensen av detta beslut skulle i sin tur innebära att grekisk mitten tunnas ut ytterligare.

Utvecklingen för partiet är ingen överraskning. Potami fick knappt 1.52% i europarlamentsvalet tidigare i år. Till parlamentsvalet i juli deltog inte partiet alls. Det fick således lämna det grekiska parlamentet (i sällskap med ett annat mittenparti, Enosi Kentron, centerunionen).

Opinionsiffrorna har talat sitt tydliga språk. Partiet har dalat stadigt allt sedan genombrottsåren 2014-2015. Försöken att bilda något som skulle kunna ett mittenvänsterblock tillsammans med Kinal (före detta PASOK) sprack. Det blev något av en dödsstöt för partiet inför valåret 2019.

Man kan fråga sig varför det gick som det gick. Det finns inget enkelt svar. Förutsättningar för partier i den grekiska partipolitikens mitt finns där, om man utgår ifrån opinionsmätningar.

Om man tillåter sig spekulera så finns det troligen tre faktorer som spelar in. Den första har att göra med något som kan beskrivas som ett imageproblem. Det finns en vag uppfattning i Grekland om vad liberalism är och vad det står för. Liberalism associeras om något med nyliberalism.

Den andra faktorn är Potami misslyckats att på ett entydigt sätt kunna svara på varför en väljare ska lägga sin röst på ett mittenparti. Det är med andra ord en fråga om relevans.

Den tredje och sista faktorn har att göra med trovärdighet. Allt sedan partiet bildades 2014 har partiet bytt kurs likt en flipperkula. Partiet slog igenom i europaparlamentsvalet 2014. Från att deklarerat att partiet skulle sålla sig till den liberala ALDE-gruppen hoppade partiet över till den socialdemokratiska gruppen. Sidbytet kan förvisso förklaras med att Potami i det stadiet fortfarande sökte efter sin egen ideologiska identitet. Mer problematisk för partiet var misslyckandet att hitta en form för samarbete med KINAL - och framför allt att skapa en gemensam partipolitisk plattform. Partiet var inte något som skulle kunna uppfattas som vare sig socialliberalt eller socialdemokratiskt. Det var något varken eller. Taget tillsammans har dessa tre faktorer bidragit till att framgångsvågen för Potami ebbat ut.

måndag 8 juli 2019

Mitsotakis ny premiärminister i Grekland

Det blev som väntat ett maktskifte i Grekland. Valresultatet bjöd även på ett antal överraskningar.

Mitsotakis ny grekisk premiärminister
När rösterna räknats klart blev utfallet av valet det förväntade. Det blev ett maktskifte. Med nästan 40% av rösterna bakom sig står det klart att Ny Demokratis partiledare Kyriakos Mitsotakis får i uppdrag att bilda regering i Grekland. Utfallet blev så pass tydligt att Ny Demokrati får egen majoritet i parlamentet (i det grekiska valsystemet tilldelas det största partiet 50 extra mandat). Det är ett trendbrott. Det är första gången sedan 2009 som ett parti ensamt kan bilda regering i Grekland. Mitsotakis har utlovat en rivstart ifall han skulle få väljarnas förtroende att bilda regering. Det återstår att se hur han lyckas.

Har den populistiska vågen ebbat ut?
Att nyfascistiska Gyllene Gryning åker ur parlamentet är nog en av valets största överraskningar. Partiet samlade 2,93% av rösterna, det vill säga hamnar under treprocentspärren för att erhålla mandat i det grekiska parlamentet. Lägg dessutom till att högernationalistiska/populistiska Oberoende Greker åker ut samt att vänsterpopulistiskt anstrukna SYRIZA förlorade makten så finns det troligen fog för att hävda att den populistiska vågen har ebbat ut. Årminstone för tillfället. Att man inte kan definitivt kan dra denna slutsats beror troligen på två anledningar. Den första är att det nybildade högernationalistiska Grekisk Lösning kommit in parlamentet (med 3,7%); Grekisk Lösning har troligen tagit en hel del väljare från Gyllene Gryning. Den andra anledningen är att grogrunden för att populistisk retorik ska få fäste finns kvar; arbetslösheten är med dryga 18% mycket hög och landet har långt ifrån hämtat sig från den långvariga ekonomiska krisen.

SYRIZA går tillbaka men Tsipras är långtifrån uträknad
Förlusten av regeringsmakten är kännbar. Tsipras lär troligen bli kritiserad internt. Det finns dock ett antal faktorer som bidrar till att det är för tidigt att räkna ut Tsipras. Den första är att valförlusten inte är så kännbar som man kan tro. Partiet fick i valet 31,53% av rösterna. Detta bör jämföras med de 35,46% som partiet samlade i det föregående valet, det vill säga i september 2015. Det finns troligen fler faktorer som talar emot Tsipras, men man bör hålla i åtanke att valresultatet innebär och bekräftar att SYRIZA blir med god marginal det största oppositionspartiet i grekisk politik.

Fler överraskningar i valet
Allt som allt åker fyra partier ut ur det grekiska parlamentet. Utöver redan nämnda Gyllene Gryning och Oberoende greker får Floden (Potami) och Centerunionen lämna. De två sistnämnda är mittenpartier som, om man tolkar väljarnas dom, inte lyckats göra ett avtryck i grekisk politik. Två andra partier får träda in i deras ställe. Högernationalistiska Grekisk lösning har redan nämnts. Partiet samlade troligen mycket att sitt stöd genom sitt motstånd mot Prespesavtalet, den överenskommelse som Grekland och Nordmakedonien träffat för att lösa den politiskt infekterade namnfrågan. Mycket talar dock för att det politiska intresset kommer att riktas mot det andra partiet som lyckats ta sig över treprocentsspärren. Med 3,44% och 9 mandat blir Yannis Varoufakis parti MeRA25 det minsta partiet i det grekiska parlamentet. Det bör dock inte vara ett hinder för Varoufakis. Hans politiska retorik är, om uttrycket tillåts, lika färgstark som hans skjortor.

onsdag 26 juni 2019

Små marginaler kan avgöra det kommande maktskiftet



Ny Demokrati på väg mot valseger
Utfallet av den 26:e maj pekar på att Ny Demokrati allt mer sannolikt kommer att stå som valsegrare den 7:e juli. Kyriakos Mitsotakis lär då få i uppdrag att bilda regering. Det är oklart om han kommer att bilda en koalitionsregering eller inte. Om utfallet blir det förstnämnda är det mycket som pekar på att KINAL, det vill säga före detta PASOK, kan bli en trolig junior partner i en koalition. För tillfället kretsar den politiska diskussionen just kring om Ny Demokratis förutsättningar att bilda regering.

Småpartiernas öde kan avgöra om Ny Demokrati får egen majoritet
En rad småpartier befinner sig för tillfället vid treprocentspärren, gränsen för att komma in i det grekiska parlamentet. Oberoende greker, Potami, Centerunionen ser ut att vara på väg ut ur parlamentet. Mera 25, Folklig Enhet ser ut att, möjligen, vara på väg in. Småpartiernas öde är svårt att sia om. Det som kan vara avgörande är hur väljarna ställer sig gentemot de två partierna som utmanar om makten. Detta beror på hur det grekiska valsystemet är konstruerat. Grekland tillämpar ett system där femtio mandat tillfaller det största partiet. Ju fler partier som tar sig över treprocentsspärren, desto svårare blir för det största partiet att uppnå egen majoritet. Denna detalj kan bli det som avgör småpartiernas öde.

För tidigt att räkna ut SYRIZA?
Även om allt mer pekar på att Alexis Tsipras kommer att meddela att han avgår som premiärminister den 7:e juli finns det ett antal punkter som kan bidra till att minska förlustmarginalen. En sådan punkt är den partiledardebatt som är tänkt att hållas den första juli. En annan punkt är relationen mellan Grekland och Turkiet. På senare tid har den blivit allt mer ansträngd. Detta kan komma att gynna den sittande statsministern.

Mycket talar för att SYRIZA tappar väljare
En intressant inblick i SYRIZA inför det  stundande valet kommer från Michalis Spourdalakis. Spourdalakis kandiderade till europaparlamentet i valet i maj för SYRIZA och är även en av partiets grundare. Spourdalakis noterar följande: "people who voted SYRIZA four years ago, September 2015, they didn’t go to vote. They abstained. Only 58 percent of the people who voted for SYRIZA in the last general election, went to vote this time around. While New Democracy was gaining support from the smaller parties, the parties of the crisis— the River, the Independent Greeks, etc. SYRIZA had no other supporting pools to draw support, while almost 90 percent of the people who voted New Democracy in the last election went to vote." Om man utgår från Spourdalakis reflektionen pekar mycket på att den valvind som förde SYRIZA till makten 2015 kommer att lysa med sin frånvaro den 7:e juli 2019.

fredag 31 maj 2019

Slutet för den populistiska vågen?

Har den populistiska vågen ebbat ut? Vänsterpopulistiska SYRIZA gick bakåt i valet den 26:e maj och den tidigare regeringspartnern, högerpopulistiska Oberoende greker (ANEL) hamnar utanför treprocentsspärren.   

Ett chockresultat för premiärminister Tsipras
Valresultatet den 26:e maj är något av en chock. Inför valet hade premiärminister Tsipras presenterat en rad vallöften i ett försök att minska gapet till oppositionspartiet Ny Demokrati. När rösterna räknats i valet till europaparlamentet samlar Ny Demokrati 33,1% av rösterna jämfört med SYRIZAs 23,8%. Gapet förblev i princip oförändrat. Ny Demokrati gick även fram i de regionala valen som hölls samma dag, med klara segrar i fem av tretton regioner (i sju andra regioner väntar en andra valomgång). I symboliskt viktiga Aten ser Kostas Bakoyannis ut att vinna valet som borgmästare. Kyriakos Mitsotakis ser ut att ha avgått med segern i styrkemätningen mellan honom och premiärminister Tsipras.

Grekland går till valurnorna igen
Vidden av valresultatet (samt att Tsipras regeringsunderlag ser ut att minska ytterligare och närmast bli ohållbart) bidrog sannolikt till att premiärministern lämnade beskedet om nyval samma kväll som det preliminära valresultatet blev offentligt. Mycket talar för att valet till det grekiska parlamentet kommer att hållas den 7:e juli.

Slutet för den populistiska vågen?
Den stora överraskningen är dock att väljarna tycks ha stått på sig. Missnöjet över utvecklingen i Grekland under mandatperioden har inte rubbats av de vallöften som SYRIZA presenterat. Därmed uppstår frågan: har den populistiska vågen ebbat ut? Det är inte bara vänsterpopulistiska SYRIZA som drabbats. Även den tidigare koalitionspartnern, högerpopulistiska och nationalistiska Oberoende greker (ANEL) har gått kraftigt tillbaka. ANEL samlar 0.8% när rösterna räknats samman och hamnar således utanför Europaparlamentet.

Väljerna höjer kraven: småpartierna hamnar utanför
En läsning av valresultatet är att väljarna allt mer ställer krav på sina politiker. Det gäller inte enbart de styrande partierna utan över hela det politiska spektrumet: Centerunionen hamnar utanför (och ser ut att implodera i parlamentet som en följd av inbördes stridigheter och avhopp). Populistiska Pleusi eleufterias, Laiki Enotita, DieM 25 hamnar klart under treprocentsspärren. Utanför europaparlamentet hamnar även vänstermittenpartiet Floden (To Potami). Partiets ledare, Stavros Theodorakis, har meddelat att han avser att avgå sedan partiet tappat mer än tre av fyra väljare jämfört med föregående val.

Två högerextrema partier till europaparlamentet
Valresultatet bjöd på ytterligare en överraskning. Det nynazistiskt anstrukna Gyllene Gryning (4,88%) halverades jämfört med föregående val till europaparlamentet (9,39%). Mycket talar för att partiet tappade många av sina röster till ett annat högerextremt parti, Grekisk Lösning (4,18%). Partiet är en motståndare till Prespesavtalet och samlar många av sina röster i norra Grekland. 

För tidigt att dra slutsatser?
Nick Malkoutzis argumenterar att det möjligen är för tidigt att dra slutsatsen att populismens tid är över - även Ny Demokrati har lagt fram vallöften som kan tolkas som populistiska. Även i Ny Demokrati finns det politiker, som t.ex. Adonis Georgiadis, som framstår som populistiska. Ett visst mått av försiktighet när valresultatet tolkas kan vara på sin plats.

En förändrad dynamik
Trots ovanstående brasklapp finns det en summering som kan dras. En följd av valresultatet är att dynamiken i grekisk politik går i en tydlig riktning. Ny Demokrati ser ut att få uppdraget att bilda regering när kommande val till parlamentet hålls. Frågan är hur stor marginalen kommer att bli, och om partiet kommer att behöva stöd från ytterligare ett parti (troligtvis socialdemokratiska KINAL) för att bilda en majoritet i det grekiska parlamentet. 

måndag 20 maj 2019

En styrkemätning

Mycket talar för att valet den 26:e maj kommer att ses som en styrkemätning inför valet till parlamentet. Fokus kommer att riktas mot regeringspartiet SYRIZAs försök att minska gapet till oppositionspartiet Ny Demokrati och Ny Demokratis försök att försvara sin ledning. Situationen är dock mer invecklad än vad den förefaller vara.



Många partier ställer upp, få kommer att utmana
Den grekiska högsta domstolen meddelade den 13 maj att fyrtio partier är behöriga att ställa upp till valet till europaparlamentet den 26:e maj. Dessa fyrtio partier kommer att tävla om tjugoen mandat. Utgår man från de aktuella opinionsiffrorna talar mycket för att fokus i valrörelsen kommer att riktas mot bara två partier: regeringspartiet SYRIZA och oppositionspartiet Ny Demokrati. Det gäller såväl till valet europaparlamentet som till valen på regionsnivå och stadsnivå. Samtliga val kommer att hållas samma dag, men i valen till region och stadsnivå kan en andra valomgång komma att hållas beroende på valresultatet.

En styrkemätning väntar
Utfallet av den 26:e maj kommer att ses som en styrkemätning inför valet till parlamentet. Just nu är det fördel Ny Demokrati. Skulle partiet göra bra ifrån sig kommande söndag förbättras sannolikt utsikterna att vinna det parlamentsvalet som kommer att hållas inom kort eller senare i höst när mandatperioden formellt löper ut. Ett väsentligt dåligt resultat för SYRIZA den 26:e maj kan innebära att parlamentsvalet blir utlyst inom kort. Ett överraskande bra valresultat kan leda till att SYRIZA mobiliserar och söker bygga upp ett momentum, vilket skulle bidra till att parlamentsvalet hålls senare.

Vallöften lanseras för att vända på valvinden
För tillfället, och sedan en lång tid tillbaka, blåser valvindarna åt Ny Demokratis håll. Premiärminister Tsipras har försökt ändra på detta. SYRIZA har nyligen presenterat ett antal vallöften som riktas mot nyckelväljare: Greklands pensionärer kommer att dela på en engångsbetalning (€ 800 miljoner är avsatta för detta), momsen på mat och dryck kommer att sänkas från 24% till 13% procent. Dessutom tillkommer även åtgärder för att anställa unga samt sänkt momts på energi. Ytterligare ett vallöfte som har presenteras är längre återbetalningsperioder för personer med skattskulder till den grekiska staten och även rabatter för personer som har skattskulder. I januari i år presenterade Tsipras även ett förslag att höja minimilönerna med 11%. Tsipras motiverar sina vallöften med att Greklands ekonomiska ställning har förbättrats (landet avslutade formellt stödprogrammen förra året). Detta skulle enligt Tsipras öppna för en möjlighet att vidta åtgärder för stärka situationen för de som har drabbats hårdast av krisen som Grekland gått igenom.

Svårt utgångsläge för premiärministern
Det är oklart om vallöftena ger den skjuts i opinionen som Tsipras hoppas på. Utgångsläget är, milt uttryckt, svårt. Opinionsiffrorna här nedan, som har hämtats från februari från opinionsinstitutet Public Issue, ger en inblick. 72% procent av väljarna har en negativ uppfattning om premiärminister Tsipras (som jämförelse kan nämnas att oppositionspartiet Ny Demokratis partiledare Kyriakos Mitsotakis partiledare är mest populär bland de tillfrågade).


En viktig poäng är även följande siffra: 73% procent av de tillfrågade väljarna anser att utvecklingen går åt fel håll i Grekland. En stor grund till denna siffra är troligen att SYRIZA inte har infriat sina vallöften. Partiet lovade att sätta stopp på nedskärningar och besparingar. I regeringsställning har SYRIZA genomfört precis den politik som partiet gick till val att att sätta stopp för. För många väljare är troligen det tredje bailoutpaketet i juli 2015 en signifikant milstolpe i synen på Tsipras. Då bröt han och SYRIZA sitt viktigaste vallöfte. Detta har påverkat bilden av Tsipras på ett fundamentalt sätt.


Ytterligare en tongivande siffra är att knappt 25% av väljarna anser att premiärminister Tsipras är bäst lämpad att vara premiärminister (motsvarande siffra för Mitsotakis är 45%). Det tredje bailoutpaketet har nämnts som ett sänke för premiärminister. Möjligen allvarligare för trovärdigheten att leda landet är hanteringen av den brand som drabbade Mati 2018 där 102 människor dog. Premiärministern har dragits in i en kritikstorm som uppkommit i samband med bränderna.



Det är med andra ord få faktorer som för närvarande talar för att premiärminister Tsipras ska kunna rubba på det rådande läget. Vore det val idag är det mycket som talar för Kyriakos Mitsotakis får i uppdrag att bilda regering.

En plan för nästa mandatperiod
Situationen är dock mer invecklad än vad den förefaller vara. Klaus Regling, chef för Europeiska Stabilitetsmekanismen (ESM), har uttryckt kritik mot de vallöften som SYRIZA har presenterat. De kommer att leda till att de överskottsmål på 3.5% av BNP som Grekland har förbundit sig att hålla inte kommer att nås, anser Regling. Vallöftena minskar marginalerna för den regering som kommer att tillträda. Chefen för den grekiska riksbanken, Yannis Stournaras, har riktat en liknande kritik. Det saknas en hållbar ekonomisk grund för att motivera vallöftena.

Ekonomitidskriften The Economist tolkar vallöftena, och den budget som antagits för 2019, som en plan som den sittande regeringen lagt fram för den kommande mandatperioden: syftet är att försvåra möjligheterna att styra landet. Lägg dessutom till att SYRIZA klubbat igenom en lag som stryker de femtio bonusmandat som tillfaller det största partiet, så framträder konturerna av en plan med ambitionen att göra det möjligt att SYRIZA kan komma tillbaka.  

torsdag 9 maj 2019

Mellan förtvivlan och hopp

Liberalismen i Grekland för en marginaliserad tillvaro. För snart sju år sedan skrev jag följade rader i Liberal Debatt:

"Den som hyser liberala idéer i Grekland har något av en golgatavandring framför sig. Inte ens de senaste årens politiska turbulens och det sensationella utfallet av valet i maj 2012 tycks skaka om uppfattningen av liberalism i Grekland. Den borgerliga tidningen Kathimerini konstaterar: »Stora chocker ändrar på uppfattningar men det spektakulära sammanbrottet av Greklands tvåpartisystem har misslyckats med att skaka av åtminstone ett: allmänhetens misstro mot liberalism."

Dessa rader skulle kunna gälla även idag. Partier som har liberala inslag som To Potami (partiet sitter inte med i ALDE-gruppen) och Enosi kentron, som formellt har liberala anspråk, ser ut att hamna utanför såväl europarlamenet som det grekiska parlamentet. Förvisso kan Ny Demokratis partiordförande Kyriakos Mitsotakis betraktas som liberal, men partiet kan och bör snarare jämföras med moderaterna i Sverige. 

Samtidigt finns det ett intresse för liberalism i Grekland. I en undersökning som opinionsinstitutet Dianeosis genomförde 2017 svarade 17.9%, intressant nog, att de identiferade sig med liberalismen:

Dianeosis gjorde även följande iaktagelse utifrån de resultat som undersökningen kom fram till, som kan vara relevant att uppmärksamma:

"Only 33.3% of citizens consider "capitalism" to be "positive" (a percentage that has increased by about 10 points from April ’15, of course), but 62.1% think "socialism" is a good thing. This shows an interesting contradiction: Greeks have a clear opinion on the basic question that distinguishes socialism from liberalism: 64.8% believe that ‘freedom’ is more important than "equality" – a question that practically defines liberalism.”

Liberalismen må vara marginaliserad som politisk rörelse i Grekland, men långt ifrån som politisk idé. 

torsdag 4 april 2019

Ett viktigt val väntar

Grekland går till val den 26:e maj. Då kommer väljarna i Grekland att rösta till Europaparlamentet, men även ta ställning till kandidater till regionala och lokala val. Den 26:e maj är även ett viktigt avstamp inför valet till det grekiska parlamentet, som troligen kommer att hållas någon gång i oktober. 



Om valresultatet den 26:e maj följer opinionsundersökningen här ovan, som mäter hur väljarna ställer sig inför det kommande valet till Europaparlamentet, finns det minst två slutsatser man kan dra. Den första är att en viktig politisk skiljelinje har försvunnit. Den andra att det politiska landskapet har förändrats påtagligt jämfört med det föregående valet till Europaparlamentet.

Memorandumet försvinner som politisk konfliktlinje
Den första slutsatsen är att det blåser helt andra politiska vindar jämfört med valet 2014. Då yrde en kraftig EU-kritisk stormvind, orsakad av det memorandum som Grekland accepterat.  Memorandumet (egentligen överenskommelser som tecknats 2010, 2012 och, ett år senare, 2015) innehöll en rad impopulära åtgärder, främst ekonomiska reformer och besparingar, som Grekland gentemot EU, IMF och ECB hade förbundit sig genomföra i utbyte mot ekonomiskt stöd. (Stödet, egentligen nödlån, gavs i ett läge då Grekland befann sig i en omfattande ekonomisk och finansiell kris). Missnöjet med memorandumet har gynnat de partier som ställt sig emot det. SYRIZA och Oberoende greker (ANEL) har varit skickliga på att exploatera det missnöje som rådit. Idag är situationen annorlunda. Hösten 2018 slutförde Grekland de sista punkterna i memorandumet (det går dock att debattera om Grekland genomfört samtliga åtgärder i memorandumet). Detta betyder i praktiken att memorandumet försvinner som konfliktlinje i grekisk politik. SYRIZA och Oberoende greker kan inte längre dra nytta av det missnöje som memorandumet genererat.

Det politiska landskapet har ritats om: den grekiska mitten har krackelerat
Den andra slutsatsen man kan dra är att det grekiska politiska landskapet har förändrats påtagligt jämfört med 2014. Mest genomgripande är förändringen för Potami. 2014 blev något av ett genombrottsår för det (då) nyligen bildade mittenpartiet Potami (Floden). Ett knappt halvår efter det att partiet bildats lyckades Potami samla 6,6% av rösterna i valet till europaparlamentet, vilket var tillräckligt för att ta två mandat. Fem år senare kämpar partiet för sin politiska överlevnad. I nuläget samlar partiet knappt 2% av väljarstödet, vilket är otillräckligt för att kunna stanna kvar i parlamentet. Opinionsstödet för Potami, och även det för KINAL (7%), Enosi Kentron (3%) indikerar det relativt försvagade tillståndet för det partier som utgör grekisk politiks mitt. Två av de tre partierna riskerar att försvinna. För Potami, som hamnat under påtaglig intern press och en rad högprofilerade avhopp, kan valet till europaparlamentet troligen besegla partiets öde i parlamentsvalet i höst.

Extremerna samlar fortfarande stöd
Situationen för mitten kan kontrasteras med de väljarstöd som koncentrerats i extremerna i grekisk politik, som till vänster utgörs av det oreformerade, kommunistiska KKE (7%) och till höger av det nynazistiskt anstrukna Gyllene Gryning (9%). Partierna samlar 16% procent av väljarkåren. Av många olika anledningar är detta anmärkningsvärt.

Ny Demokrati har gjort comeback
Mest noterbar som förändring betraktat är den comeback som Ny Demokrati genomfört. Man kan fråga sig om framgången för Ny Demokrati består i att partiets nuvarande ledare, Kyriakos Mitsotakis, varit framgångsrik i rollen som oppositionspolitiker eller om det beror på väljarnas missnöje med Syrizas styre. Det är svårt att ge ett entydigt svar. Möjligen är det nuvarande stödet i opinionen en kombination av båda faktorerna. Opinionsmätningen ger även en indikation inför valet till parlamentet som kommer att hållas i oktober. Om resultatet står sig väntar ett maktskifte.

Otydlig bild av väljaropinionen
Ett problem med opinionsmätningen här ovan är att den troligen inte ger en klar indikation om hur väljarna ställer sig respektive partis europapolitik eller om det är så att väljarna även påverkas av den inhemska politiken. Eftersom det är tre olika val som hålls den 26:e maj blir bilden något grumlig.

Valet är även ett val till regionerna och städerna.
Det är lätt att man glömmer bort det, men den 26:e maj kommer väljarna att ta rösta bland kandidater till styret av regionerna och till städerna. Särskilt intressant att titta närmare på blir valet till borgmästare till Thessaloniki, Greklands andra största stad. Stadens färgstarke företrädare, Yannis Boutaris, har meddelat att han inte ställer upp för omval. Fältet är med andra ord öppet.