Budgetbråk

Budgeten röstades igenom men oenigheten om social utdelning består.

Med röstsiffrorna 153 mot 144 röstades igår regeringens budget för 2018 igenom det grekiska parlamentet, rapporterar bland andra Kathimerini. Enligt premiärminister Tsipras är budgeten för det kommande året det sista under det nuvarande bailoutprogrammet. Det kan i sin tur tolkas att budgeten för 2019, ett valår, lär bli mer frikostig.

Att ett öga redan nu är riktat för 2019 märks i budgeten för det kommande året. Den aviserade höjningen av ö-momsen (till samma nivå som för övriga Grekland) för ett antal grekiska öar (däribland Lesvos och Chios) skjuts upp med ytterligare ett halvår. Dröjsmålet motiveras med att dessa öar tagit emot ett mycket stort antal flyktingar. En subventionerad moms (relativt övriga Grekland) kan därmed fortfarande behövas, skulle regeringen troligen resonera.

Mer fokus kom att riktas till att den så kallade sociala utdelningen (ett riktat engångsbelopp till särskilt behövande grupper) som återigen delas ut. Unga arbetslösa mellan 18-24 kommer att tilldelas ett engångsbelopp på 400 euro. För boende i Mandra, som förra månaden drabbades av en översvämning med tragiska konsekvenser, vilka inte har kunnat återgå i arbete kommer att tilldelas ett belopp på 650 euro.

Såväl momsen som den sociala utdelningen har stött på kritik. Att ta bort den subventionerade momsen för öar har varit ett villkor i det grekiska bailoutprogrammet som Grekland har gått med på. Den sociala avkastningen går på tvären mot kravet att Grekland ska sanera sin ekonomi (även om den enligt den grekiska regeringen uppnås genom riktade insatser för att öka statens intäkter). Med andra ord går den grekiska regeringen i klinch mot EU, IMF och ECB.

Det finns en uppenbar risk i regeringens val att åter dela ut ett riktat belopp genom en så kallad social utdelning. Det kan påverka landets möjligheter att återhämta sig ekonomiskt och öka spänningen i det förhandlingar som ännu pågår mellan Grekland och dess långivare. Erfarenheten från förra gången pekar på detta, som Macropolis påpekar:

"The main goal of being included in the European Central Bank’s QE programme was missed as the ECB required assurances about the country’s long-term debt sustainability and Germany was not willing to discuss even the medium-term debt relief measures, which were eventually pushed back to the end of the programme in 2018.
The months that followed were ridden with uncertainty and the economy slowed down. To seal a deal at last June’s Eurogroup, Tsipras agreed to additional fiscal measures worth 2 percent of GDP in the form of pension cuts and tax hikes for 2019 and 2020, mostly to appease the fiscal concerns of the International Monetary Fund."

Samtidigt finns det en motivation till regeringens val att ta denna risk. Premiärminister Tsipras befinner sig, vilket påpekades i förra inlägget, under tryck att göra en vänstergir och genomföra en slags återställarpolitik, för att göra väljare och partifraktioner inom Syriza glada. Möjligen gör regeringen en politisk kalkyl och finner att möjligheterna är större än riskerna.

Momsen och utdelningen, men även budgeten i sin helhet, har även kritiserats av oppositionen. Kyriakos Mitsotakis, partiordförande för Ny Demokrati, hävdar att budgeten för 2018 underminerar Greklands möjligheter att återhämta sig ekonomiskt.

Även om det fortfarande är långt till 2019 är det intressanta att notera ett begynnande fokus inför det kommande valet. Regeringens budget är ett tydligt sådant tecken. Temperaturen i grekisk politik, som har varit rätt ljummen under större delen av 2017, har med andra ord höjts. Den kommer med stor sannolikhet att höjas ytterligare.

Halvvägs i mandatperioden: trycket mot Tsipras stiger

Trycket mot Tsipras växer både inifrån och utifrån. Kommande år kan avgöra utsikterna för valet 2019.

En ny mätning. En ny bekräftelse. Avståndet upp till oppositionspartiet Ny Demokrati verkar ha cementerats. Även om man är halvvägs igenom i mandatperioden och grekisk politik har en tendens att vara turbulent med snabba kast i opinionen, så finns det anledning till oro för regeringspartiet. I veckan rapporterar Kathimerini om att den inflytelserika fraktionen Grupp 53 inom SYRIZA uttrycker missnöje över den åtstramningspolitik som partiet genomför i regeringsställning. Grupp 53 vill att SYRIZA gör en vänstergir och återvänder till sina rötter. Det är inte osannolikt att det tilltagande interna missnöjet kan leda till att partiet splittras. Så skedde exempelvis 2015 när Lafazanis med flera lämnade partiet. Trycket inifrån mot Tsipras stiger.

Greek unemployment rate falls to 20.2 pct in Q3, lowest for almost six years https://t.co/3SfiicV3TI #Greece #economy pic.twitter.com/uGmocBuqel

— MacroPolis (@MacroPolis_gr) December 14, 2017

Visserligen har Tsiprats nyligen fått ett trumfkort. Arbetslösheten har sjunkit ned till 20,2%. Det är den lägsta siffran som noterats på sex år. Det skulle kunna användas till att stärka premiärministerns sits. Dock behöver den sättas i ett sammanhang. Jämfört med andra länder är arbetslösheten i Grekland relativt hög.

Unemployment.

South Africa: 27.7%
Greece: 20.5%
Spain: 16.3%
Brazil: 12.2%
Egypt: 11.9%
Italy: 11.1%
Turkey: 10.6%
France: 9.7%
Canada: 5.9%
Indonesia: 5.5%
Australia: 5.4%
Russia: 5.1%
India: 5%
UK: 4.3%
US: 4.1%
China: 3.95%
Germany: 3.6%
South Korea: 3.6%
Japan: 2.8%

— The Spectator Index (@spectatorindex) December 12, 2017

Mer oroväckande är dock hur hushållen upplever sin ekonomiska situation. Där har ingen förbättring skett. Snarare har inkomsterna sjunkit. En indikation på situationen är att en dygnslång generalstrejk hölls i torsdags. Strejken utlystes som en protest mot den rådande besparingsprogrammet. Trycket mot Tsipras växer även utifrån.

2018 kan komma bli ett avgörande år för premiärminister Tsipras. Utmaningen består i att försöka se till att arbetslösheten fortsätter att sjunka och att hushållen känner att deras utsikter förbättras. Lyckas han med detta har SYRIZA en möjlig chans att vända på opinionsiffrorna inför valet 2019. Om detta lyckas återstår att se. 

Olika perspektiv på arbetslösheten

Den grekiska arbetslösheten tecknar en tudelad bild.

Utvecklingen av arbetslösheten i Grekland kan tolkas på två sätt. Det ena är att utvecklingen går åt rätt håll. Från en topp på 27,3% har arbetslösheten (den gula linjen i bilden här ovan) sjunkit till 21,1%. Den ser ut att sjunka ytterligare. Dessutom har även ungdomsarbetslösheten (den lila-rosa linjen) sjunkit påtagligt. Ur ett politiskt perspektivt skulle, möjligen, denna nedåtgående trend kunna tas som en intäkt för den sittande regeringen och även tolkas som en framgång för dess förda politik. Det är åtminstone så som den skulle kunna framställas.

Det andra sättet att tolka arbetslösheten är den pessimistiska. Arbetslösheten i Grekland är avsevärd högre än övriga länder i Europa, och även jämfört med andra länder som drabbades av skuldkrisen.  (Som jämförelse kan nämnas att motsvarande siffror för Sverige är för närvarande (augusti månad) 6,0% och 13,1%). Mer oroväckande är den streckade vita linjen. Den visar att 74%, nästan tre av fyra, av alla arbetslösa är långtidsarbetslösa. Erfarenheter pekar på att det blir svårare att återvända till sysselsättning ju längre tid man befinner sig i arbetslöshet. Dessutom har många greker lämnat landet - enligt en rapport från förra året har 427 000 greker emigrerat i samband med krisen; vilket bör beaktas när arbetslösheten diskuteras. Om denna, andra tolkning lyfts fram kan det användas som ett argument emot den sittande regeringen.

Vid en samlad bedömning är det troligen den andra tolkningen av arbetslösheten som de grekiska väljarna kommer att väga in. Det grundas på opinionsmätningar som denna från 2016 som vittnar om ett utbrett missnöje med den förda politiken och en djupt rotad pessimism angående de framtida utsikterna i landet. Vore det val idag skulle den sittande regeringen sannolikt förlora makten.

Samtidigt är det även viktigt att påpeka att framtiden ännu inte skriven. Faktorer som arbetslöshet och opinion går att förändra. Om detta kommer nästa blogginlägg att handla om. 

Ett annorlunda triangeldrama

Ett viktig möte väntar på torsdag den 15e juni . Då träffas den grekiska regeringen, EU och IMF för att åter försöka avsluta en utvärdering av Greklands reformarbete och på så vis ge klartecken till en ny utbetalning till Grekland. Förutsättningarna för en kompromiss ser vid en första anblick ut att vara goda. Frågan om skuldlättnader för Grekland kan dock komma att skapa problem för parterna. Detta kan bidra till att en konflikt uppkommer. Torsdagens möte har förutsätningar att utvecklas till ett triangeldrama.

"Vi kommer att lösa det på torsdag." Det är det besked som den tyske finansminister Schäuble lämnar angående torsdagens möte. Även IMF ser positivt på förutsättningarna att nå en kompromiss, enligt denna artikel i Bloomberg. Den grekiska regeringen har, å sin sida, gjort sin del inför mötet; det har, efter ett antal månaders fördröjning, tagit beslut om att genomföra de åtaganden det har förbundit sig till. Därmed ser utsikterna goda ut att Grekland kan kvittera ut ett nytt belopp från bailoutpaketet. På så vis kan en hotande likviditetskris i juli månad undvikas. Det finns dock ett problem. 

Sceptical that a deal can be reached at Eurogroup meeting June 15th that will satisfy all participants. Read why: https://t.co/6J5hk079y8

— Joan Hoey (@JoanHoeyEIU) June 12, 2017

Frågan om skuldlättnader för Grekland kan påverka utfallet av torsdagens möte. IMF är inte överens med EU när det gäller synen på Greklands skuldbörda. Det anser att betydande skuldlättnader behövs för att Greklands ekonomiska situation ska komma ner på en mer hållbar nivå. IMF har därför vägrat medverka i det bailoutprogram som träffades 2015.

För den grekiska regeringen är frågan om skuldlättnader central. Utan skuldlättnader är det möjligt att Tsipras regeringen faller och/eller inte genomför sina åtaganden. Premiärminister Tsipras möter en kraftigt motvind i den grekiska opinionen allt sedan bailoutavtet som träffades i juli 2015. Allt fler av de grekiska väljarna ser dystert på förutsättningarna för Grekland och dess ekonomi. Detta understryks i en färsk mätning av Pew som visar att 98% av grekerna anser att det ekonomiska läget är dåligt. Missnöjet med det rådande läget riktas mot den grekiska regeringen. Premiärminister Tsipras skulle sannolikt välkomna en uppgörelse kring skuldlättnader. Det skulle underlätta möjligheten att den grekiska ekonomin återhämtar sig och skulle även stärka Tsipras utsikter inför parlamentsvalet 2019.

Samtidigt är utrymmet för en uppgörelse kring skuldlättnader mycket begränsat. Tyskland går snart till förbundsval. En uppgörelse om skuldlättnader skulle potentiellt skapa en politiskt känslig sitation. (Det är dock inte enbart Tyskland som har invändningar mot skuldlättnader). Situation är dock delikat i och med att EU behöver IMFs medverkan: IMF anses vara en garant för att Grekland fullföljer sina åtaganden i bailoutavtalet. 

Därmed är det möjligt att en konflikt uppstår, om inte kompromiss kan nås som tillmötesgår de olika parternas krav och behov. Torsdagens möte kan med andra ord utvecklas till en raffinerat triangeldrama. 

Greklandskrisen spökar igen

Greklandskrisen spöker åter igen. Vad har hänt?

Under de två senaste veckorna har den grekiska krisen åter igen blossat upp. Anledningen är, som i tidigare situationer, att den grekiska regeringen och de internationella långivarna inte har kommit överens. Det pågår en tvist om (lite förenklat) villkoren om vad Grekland ska göra för att få ut pengar så Grekland bl.a. kan använda till att betala på sina lån.

Att krisen åter är aktuell är att, likt våren 2015, en återbetalning väntar i juli månad. Det är oklart om Grekland kommer att ha pengar till att kunna genomföra återbetalningen. En överenskommelse behöver träffas mellan den grekiska regeringen och de internationella långivarna för att den väntande krisen i juli ska kunna undvikas.

Denna gång är det, som bl.a. The Guardian rapporterar, lite mer komplicerat. De internationella långivarna, främst IMF och EU, kommer inte överens. De två parterna har olika uppfattningar om vad Grekland behöver göra för att uppfylla villkoren. IMF framför behoven av ytterligare besparingar samt en skuldnedskrivning för att inte den grekiska skuldbördan, enligt IMF, blir ohållbar inom ett par år. EU har en annan uppfattning. Detta har skapat en låsning som har bidragit till att skapa den nuvarande situationen.

Samtidigt pressas den grekiska regeringen sedan lång tid tillbaka av vikande opinionssiffror. Bilden här nedan (hämtad från Kathimerini) visar en sammanställning (poll of polls) som publicerats den senaste tiden. Detta påverkar krisen. Den grekiska regeringen har ett begränsat politiskt utrymme för att gå med på ytterligare krav. Till detta hör även att den grekiska regeringen halkat efter när det gäller att uppfylla sina åtaganden. Detta har också bidragit till att skapa den nuvarande situationen.

Finns det någon väg ut ur denna kris? Det gör det. Dock är denna väg sannolik inte enkel. Wall Street Journal har i den läsvärda artikeln "Greece's Never-Ending Fiscal Drama" sammanställt tre olika alternativ (som även har diskuterats på andra håll) för hur detta ska kunna gå:

1) "One option is that Greece capitulates to what many in Europe consider to be the IMF’s unreasonable austerity demands. But could any Greek government of any stripe deliver austerity measures worth an additional 2% of GDP?"

2) "Another option is that Germany capitulates on the deficit targets. But could Berlin execute such a humiliating U-turn, committing to writing off more than €100 million ($107 million) of Greek debt just months before an election?"

3) "Another option would be for the IMF to walk away from Greece altogether, leaving the eurozone to sort out its own mess. But how could it do this without pulling the rug from under German and Dutch participation too, making Greece’s plight far worse?"

De tre alternativen visar på hur komplicerad den nuvarande situationen är. Så länge den består kommer den grekiska krisen troligen att eskalera och talet om Grexit att tillta.

Bär eller brister budgeten?

Med en snäv men tillräcklig marginalen röstades regeringens igenom. Budgeten spår en tillväxt och ett slut på den grekiska krisen. Det återstår att se.

Med röstsiffrorna 152-146, det vill säga med en övervikt på två röster, klubbades den grekiska regeringens budget igenom. Samtliga oppositionspartier i parlamentet röstade emot. I ett uttalande till Kathimerini spår premiärminister Tsipras att budgeten kommer att medföra slutet på tio års kris. 2017 kommer att bli ett märkesår, enligt  premiärministern. Budgeten prognostiserar nämligen en tillväxt på 2,7%, vilket kan bidra till att pressa tillbaka den, med europeiska mått mätt, mycket höga arbetslösheten.

Samtidigt höjs skatterna höjs med en miljard euro (och riktas in på konsumtionsvaror som alkohol och tobak) och statens utgifter minskas med en miljard euro. Parlamentets budgetavdelning konstaterar att den framröstade budgeten kommer att ha en hämmande verkan på ekonomin, åtminstone på kort sikt.

Till detta kommer att kraven på ett regeringen presterar ett överskott av statens finanser på 3,5% av BNP ett antal år framöver kvarstår. Dessutom väntas ytterligare tuffa åtgärder när förhandlingarna mellan Grekland och dess långivare ska slutföras: finansminister Tsakalatos bekräftade till parlamentet att Internationella valutafonden kräver ytterligare åtgärder, inklusive löner och pensioner nedskärningar, värt 4,5 miljarder euro ($ 4750 miljoner) från och med 2019 samt ytterligare uppsägningar inom den offentliga sektorn.

Med andra ord är det en öppen fråga om 2017 blir ett märkesår och om premiärministern får rätt.

Om ekonomi och opinion

Det blåser som bekant en motvind för den grekiska regeringen. En bidragande anledning till att den grekiska regeringen befinner sig i motvind i väljaropinionen beror sannolikt på det ekonomiska läget för grekiska hushåll.

Enligt en undersökning grekiska statistikmyndigheten Elstat genomfört nyligen har situationen ändrats påtagligt i samband med den kris som bröt ut för snart sju år sedan (se även bild nedan). Detta ger anledning till att ställa en ofta återkommande fråga: finns det ett samband mellan ekonomisk situation om politisk opinion?

Om Grekland i Gomorron Sverige

Tillsammans med Anna Herdy har jag kommenterat situationen i Grekland i Gomorron Sverige. Ca 1 timme och 55 minuter in i programmet kan man ta del av samtalet (genom att klicka här).

Ett år efter folkomröstningen

Läget är stabilt men fortfarande kritiskt ett år efter folkomröstningen i juli 2015.

Utfallet var åtminstone tydligt. Med röstsiffrorna 61% för ett "nej" och 39% för ett "ja" blev det aldrig någon diskussion om att den föreslagna överenskommelsen med EU/IMF som folkomröstningen tog ställning till skulle godtas eller ej. Resultatet den 5 juli 2015 var entydigt. I stort sett hela landet hade sagt nej (se denna grafik), även om marginalen var en stor överraskning jämfört med vad prognoserna hade pekat på. Det grekiska folket hade sagt tagit ställning i den (mycket omdebatterade och med frågetecken behäftade folkomröstningen) som premiärminister Tsipras med kort varsel hade utlyst för drygt år sedan.

Blott några dagar efter folkomröstningen blev dock nejet till ett ja. Tsipras gick, efter en spektakulär helomvändning, med på ett mycket tuffare överenskommelse. Överenskommelsen satte dock stopp på en situation som hotade att spåra ur. Kapital flydde ur landet och kontroller infördes. Människor köade utanför bankerna. Det låg en spänning i luften.

Ett år efter folkmröstningen har situationen stabiliserats. Läget är dock fortfarande kritiskt. Oron för vad den grekiska staten står inför består. Så här beskiver kreditratingföretaget Moody's i en rapport från den 11 juli läget i Grekland:

"Conditions in Greece have stabilized under the third bailout programme and support the stable outlook on Greece's Caa3 rating. However the implementation risks linked to the bailout conditions are still high, underscoring the country's economic and fiscal challenges."

Det råder även en pessimism bland den grekiska befolkningen inför framtiden. 86% av de tillfrågade tycker att utvecklingen går åt fel i opinionsföretagets Public Issues undersökning från juni. Detta i sig är en indikator på läget i Grekland. Bara 10% tycker att uvecklingen går åt rätt håll.

En del greker ser att framtiden ser bättre ut utanför landets gränser. Sedan 2008 har 427 000 greker beslutat sig för att emigrera, enligt en rapport av Bank of Greece som citeras av Kathimerini. Siffrorna har växt under 2014 och 2015 visar rapporten, som även uppmärksammar att det är unga utbildade som lämnar landet. Grekland står ut jämfört med omgivningen enligt Bank of Greece:

"Greece ranks fourth among the 28 European Union member-states in terms of mass emigration in proportion to its work force, after Cyprus, Ireland and Lithuania. It ranks third, after Cyprus and Spain, in terms of the proportion of young people leaving the country."

Framtiden ser med andra ord besvärlig ut. IMF förutspår att landets ekonomi krymper med 0,6% medan EU-kommissionen prognostiserar en kontraktion med 0,3%, enligt färska uppgifter. Folkomröstningen har kostat på, enligt en rapport från den grekiska handelskammaren (ESEE). 

Samtidigt finns det även tecken på ljusning, även om de är få för närvarande. Bank of Greece ser en vändning 2017 för den grekiska ekonomin. Detta förutsätter dock att Grekland tar tag i sitt reformarbete, enligt bankens ordförande Yannis Stournaras:

“Any delay in adopting reforms and privatizations which are outlined in the program could stunt an expansion in output, resulting in fresh uncertainty, a climate of trust undermined and weaker prospects of finally exiting this crisis"

Ett år efter folkomröstningen

Läget är stabilt men fortfarande kritiskt ett år efter folkomröstningen i juli 2015.

Utfallet var åtminstone tydligt. Med röstsiffrorna 61% för ett "nej" och 39% för ett "ja" blev det aldrig någon diskussion om att den föreslagna överenskommelsen med EU/IMF som folkomröstningen tog ställning till skulle godtas eller ej. Resultatet den 5 juli 2015 var entydigt. I stort sett hela landet hade sagt nej (se denna grafik), även om marginalen var en stor överraskning jämfört med vad prognoserna hade pekat på. Det grekiska folket hade sagt nej i den (mycket omdebatterade folkomröstningen) som premiärminister Tsipras med kort varsel hade utlyst för drygt år sedan.

Blott några dagar efter folkomröstningen blev dock nejet till ett ja. Tsipras gick, efter en spektakulär helomvändning, med på ett mycket tuffare överenskommelse. Överenskommelsen satte dock stopp på en situation som hotade att spåra ur. Kapital flydde ur landet och kontroller infördes. Människor köade utanför bankerna. Det låg en spänning i luften.

Ett år efter folkmröstningen har situationen stabiliserats. Läget är dock fortfarande kritiskt. Oron för vad den grekiska staten står inför består. Så här beskiver kreditratingföretaget Moody's i en rapport från den 11 juli läget i Grekland:

"Conditions in Greece have stabilized under the third bailout programme and support the stable outlook on Greece's Caa3 rating. However the implementation risks linked to the bailout conditions are still high, underscoring the country's economic and fiscal challenges."

Det råder även en pessimism bland den grekiska befolkningen inför framtiden. 86% av de tillfrågade tycker att utvecklingen går åt fel i opinionsföretagets Public Issues undersökning från juni. Detta i sig är en indikator på läget i Grekland. Bara 10% tycker att uvecklingen går åt rätt håll.

En del greker ser att framtiden ser bättre ut utanför landets gränser. Sedan 2008 har 427 000 greker beslutat sig för att emigrera, enligt en rapport av Bank of Greece som citeras av Kathimerini. Siffrorna har växt under 2014 och 2015 visar rapporten, som även uppmärksammar att det är unga utbildade som lämnar landet. Grekland står ut jämfört med omgivningen enligt Bank of Greece:

"Greece ranks fourth among the 28 European Union member-states in terms of mass emigration in proportion to its work force, after Cyprus, Ireland and Lithuania. It ranks third, after Cyprus and Spain, in terms of the proportion of young people leaving the country."

Framtiden ser med andra ord besvärlig ut. IMF förutspår att landets ekonomi krymper med 0,6% medan EU-kommissionen prognostiserar en kontraktion med 0,3%, enligt färska uppgifter. Folkomröstningen har kostat på, enligt en rapport från den grekiska handelskammaren (ESEE). 

Samtidigt finns det även tecken på ljusning, även om de är få för närvarande. Bank of Greece ser en vändning 2017 för den grekiska ekonomin. Detta förutsätter dock att Grekland tar tag i sitt reformarbete, enligt bankens ordförande Yannis Stournaras:

“Any delay in adopting reforms and privatizations which are outlined in the program could stunt an expansion in output, resulting in fresh uncertainty, a climate of trust undermined and weaker prospects of finally exiting this crisis"

Ny omröstning, ny prövning

En ny viktig omröstning väntar kommande söndag. Det är troligt att regeringen Tsipras består den kommande prövningen trots intern opposition. Frågetecken har dock uppstått om de ekonomiska följderna av den kommande omröstningen.

En ny vecka, en ny prövning väntar för den grekiska regeringen. Kommande söndag ska det grekiska parlamentet rösta om ett ekonomiskt paket som bland annat består av höjda skatter och höjd moms (vilket Reuters, bland andra, rapporterar om). Utfallet av omröstningen är kritiskt för premiärminister Tsipras. Det kan avgöra om den grekiska staten kan kvalificera sig för en utbetalning från de internationella långivarna, som kommer att sammanträda två dagar senare för att utvärdera om Grekland klarat av sitt beting. Ett misslyckande innebär troligen att en hotande likvidetskris blir till verklighet.

Basscenariot är att premiärminister Tsipras består söndagens omröstning trots tecken på intern opposition. Liknande farhågor restes nämligen inför den kritiska omröstningen för drygt en vecka sedan om den grekiska koalitionsregeringen skulle kunna hålla ihop. Då följde samtliga 153 ledamöter som hörde till SYRIZA och Oberoende Greker partilinjen. Nu är det därför rimligt att anta att partilinjen kommer åtföljas åter igen, särskilt som ett nyvalsscenario - vilket skulle bli följden om inte Tsipras förmår att hålla ihop sin koalition - troligen innebär ett maktskifte.

Det finns dock tecken på intern opposition i premiärministerns parti. Ett möte kommer att hållas idag, tisdag, för att stävja tendenserna till oro, som Kathimerini noterar:

Tsipras is to chair a session of SYRIZA’s parliamentary group on Tuesday to discuss the measures, and the mechanism, in more detail. Tsakalotos [finansminister och informell ledare för Grupp 53, min anmärkning] will be tasked with overcoming the objections of members of SYRIZA’s Group of 53, a radical faction within the party to which he belongs.

Det är inte säkert att Tsipras kan hålla ihop de olika falangerna inom SYRIZA. Därför finns det anledning att följa utfallet av söndagens omröstning.

Oro finns även kring vad de olika åtgärderna som ska röstas igenom kommer att innebära för möjligheterna till ekonomisk återhämtning. Om förslaget att höja momsen till 24% röstas igenom på söndag kommer det innebära att Grekland kommer att ha den näst högsta moms-satsen i EU (se bild nedan). Enbart Sverige har högre moms. Grekland har för övrigt rankats som det land som har den högsta beskattningen för små- och mellanstora företag enligt OECD. Risken är därmed överhängande, om förslagen röstas igenom på söndag i parlamentet, att den ekonomiska återhämtningen dröjer ytterligare.

Om risk och förtroende

Just nu utgör förtroende en bristvara. Det hämmar förutsättningarna för en ekonomisk återhämtning. Förtroendefrågan kan därför komma att påverka den politiska debatten framöver i Grekland. 

Mycket talar för att förtroende kommer att bli en nyckelfråga. Inte minst indikerar videoklippet här ovan, som hämtats i samband med förhandlingarna i Bryssel i juli, varför det kan bli en viktig fråga. Efter alla turer i förhandlingarna under våren och sommaren är förtroendet nämligen sargat. En utmaning för den grekiska regeringen är att återställa förtroendet (och reducera den så kallade politiska risken). Detta inlägg ger en inblick i varför dessa frågan om förtroende och risk troligtvis kommer att sätta sina spår i den politiska debatten i Grekland.

Om något, kan den nedanstående bilden användas för att visa hur risk och förtroende hör ihop - och vilka effekter de har. Bilden visar antalet reservationer av hotell, rum och annan logi. När relationen mellan Grekland och EU var som mest ansträngd i juni och juli sjönk antalet reservationer kraftigt. En botten nåddes strax efter det att kapitalkontroller infördes och en statsbankrutt såg allt mer trolig ut. Det var först efter det att överenskommelse träffades i Bryssel, och turister därmed kunde dra slutsatsen att det var mindre riskfullt att resa till landet, som det började vända. Denna bild kan således visa hur förtroende och risk hör samman. De två begreppen kan förmodligen betraktas som kommunicerande kärl.

Att förtroendet just nu befinner sig på en bottennivå kan även illustreras av den nedanstående grafen. Den visar på utvecklingen av inköpsindex i Grekland. Inköpsindexet kan nämligen ses som en indikator för den kommande ekonomiska utvecklingen. I måndags publicerades en rapport av Markit, ur vilken grafen är hämtad, som visar på att utsikterna för de grekiska ekonomin befinner sig på en rekordlåg nivå. Utsikterna framöver ser dystra ut.

De dystra utsikterna är delvis kopplade till införandet av kapitalkontroller, vilket hämmar ekonomin. Framför allt har de nedreviderade utsikterna att göra med avsaknaden av just förtroende, något som även tas upp i denna artikel idag av Dagens Nyheter:

– En grekisk affärsman som försöker fatta investeringsbeslut för något år framåt visste plötsligt inte vilken valuta som skulle gälla nästa månad. Förtroendet för ekonomin gick förlorad

Av denna, och andra anledningar, är återställandet av förtroendet en fråga som kan påverka möjligheterna till ekonomisk återhämtning samt, framgent, även kan komma att påverka opinionen. Det finns med andra ord en anledning till att återkomma i ämnet.   

Mot en kritisk vecka

Nobelpristagaren Christoforos Pissarides uppmaning har förmodligen fått en hel del ögonbryn att höjas.

Tillsammans med tolv namnkunniga ekonomer uppmanar Pissarides idag den grekiska regeringen att snarast komma överens om ett avtal för att undvika en konkurs:

"Εάν δεν γίνει άμεσα συμφωνία με τους Ευρωπαίους εταίρους, η Ελλάδα θα χρεοκοπήσει μέσα στο ευρώ ή έξω από το ευρώ. Η έξοδος της Ελλάδας από το ευρώ θα ήταν ολική καταστροφή"

"Om inget avtal sluts omedelbart med de europeiska partners, kommer Grekland att gå i konkurs inom euron eller utanför euron. Det grekiska utträdet ur euron skulle vara en total katastrof." (min översättning)

Att en ekonom som Pissarides finner sig manad att gå ut med en uppmaning kan ses som en indikator på allvaret i situationen: läget är, hur man än vrider och vänder på det, kritiskt. Uppmaningen från Pissarides sammanfaller förmodligen med vad som kan bli en avgörande vecka.

Nästa vecka kan vara ett av de sista tillfällena som ges för att undvika att saker och ting eskalerar bortom kontroll: den 18 juni möts den så kallade eurogruppen, i vilken den grekiska regeringen med dess företrädare kommer att möta sina europeiska motparter. Då behöver en lösning komma på plats, eller åtminstone vara på gång. Annars väntar en osäker tid inför den 30 juni, då en inbetalning på drygt 1,5 miljarder euro ska betalas in till IMF.

För närvarande är dock situationen allt annat än optimistisk. I veckan som gick lämnade IMF, en av de tre partners med vilken den grekiska regeringen samtalar med, förhandlingarna. IMF är en nyckelspelare. Utan IMF, inget avtal. IMF:s utträde är ett tecken på att de fortfarande finns vida skillnader mellan parterna. Samtidigt har den grekiske premiärministern Alexis Tsipras avfärdat motparternas bud. "Absurt", är det omdöme som givits.

Det är på sätt och vis ironiskt. Båda sidor har intresse av att nå en lösning. Därför är det anmärkningsvärt att inget avtal har slutits. Det är en mycket bekymmersam situation. Pissarides ord kan ses som en uppmaning att vidta handling medan möjligheterna fortfarande finns.

Borg byter budskap?

2012 uttalade sig den före detta finansminister Anders Borg om Greklands euromedlemskap på följande vis i Sveriges Radio:

 "Skulle man [Grekland m.a.] lämna eurosamarbetet är det troligt att man får tillbaka sin konkurrenskraft och då kanske Grekland kan komma på fötter vart efter, säger han.
– Men det är en smärtsam och komplicerad väg men det är svårt att se en alternativ väg som skulle kunna fungera."

2015 uttalar sig Anders Borg på följande vis om Greklands euromedlemskap i sin artikel "Why Europe needs to save Greece":

"A Greek exit from the euro is not the best option for either Greece or for the European Union"

Tiden rinner iväg

I en lång rad av kritiska möten ser Eurogruppens möte den 24 april att bli särskilt viktigt att bevaka. Ett resultatlöst möte mellan den grekiska regeringens företrädare och EU:s ökar risken för en statsbankrutt för Grekland. Tiden och pengarna håller på att slut.

Genom att disponera om medel som tillhör staten lyckades den grekiska staten fullfölja den betalning på drygt 450 miljoner euro som förföll den 9 april. Därmed undveks en statsbankrutt. Det är dock oklart hur sådana åtgärder håller i längden. Det finns tydliga signaler om att pengarna är på väg att ta slut. I maj månad väntar en större betalning än den i april. Då kan, vilket visas av bilden här nedan, loppet vara över. Därför kan Eurogruppens möte den 24 april vara avgörande. 

l

Nyckeln för ett lyckat möte är att parterna kommer överens. Om Grekland presenterar en reformlista som godtas kan landet kvittera ut en stödlån på 7,2 miljarder euro, vilket löser de omedelbara likviditetsbehoven. Kruxet är dock att man än så länge är långt ifrån överens.

Reformlistan har nämligen förhandlats om ett antal gånger. Än så länge utan resultat. Till nyhetskanalen Bloomberg uppger Valdis Dombrovskis, vice ordförande vid europeiska kommissionen, att förhandlingarna är "väldigt komplicerade". Med tanke på de snäva tidsramarna är detta något som ökar den ekonomiska osäkerheten. Detta syns även i utflödet av pengar från de grekiska bankerna. Pengar flyttas ut. Depositionerna sjunker. Detta sätter ytterligare press på den grekiska regeringen.

Som ett resultat av den rådande oron och osäkerheten ökar även spekulationerna och skriverierna. Enligt den tyska tabloidtidningen Bild uppger en icke namngiven grekisk minister att regeringen kan tänka sig att  utlysa nyval. Ett nyval skulle ge regeringen ett starkare mandat i förhandlingarna mot Bryssel, enligt ministern. Trovärdigheten i uppgifterna kan ifrågasättas. Skulle de dock stämma är det ett tecken på att en politisk kris kan vara under uppsegling: att utlysa ett nyval så snart inpå det förra skulle tolkas som att regeringen inte är handlingskraftig. Det skulle i så fall underminera förhandlingarna med EU och sätta igång en våg av spekulationer. Nyvalspekulationer är nog det sista som premiärminister Alexis Tsipras behöver, med tanke på den hotande statsbankrutten. Just nu är tiden dyrbar, och den håller på att ta slut.

Tsipras problematiska resa till Ryssland

Tsipras resa till Ryssland skapar troligen mer problem än vad den löser.

Situationen är ansträngd för premiärminister Tsipras. Grekland befinner sig, som bekant, i en ekonomiskt pressad situation: en statsbankrutt hotar att utlösas om den grekiska staten ställer in sina betalningar. Även om den grekiska staten i skrivande stund ser ut att (med nöd och näppe) kunna betala tillbaka 450 miljoner euro till IMF som förfaller idag den 9 april väntar fler och högre återbetalningar. Särskilt utmanande är de återbetalningar som ska göras i juni och juli. I juli löper även den överenskommelse ut om en låneförlängning på fyra månader som Grekland träffade med EU den 20 februari. Utan en säkrad finansiering framöver och utan stödlånet på drygt 7 miljarder euro som EU frusit inne stärks tvivlen angående landets ekonomiska framtid. Risken är allt mer uppenbar att 2015 blir ett förlorat år.

Med tanke på den ansträngda ekonomiska situationen och de långsamt framskridande förhandlingarna med EU finns här en logik i att Tsipras besöker Ryssland. Grekland och Ryssland delar religiösa och historiska band. Ryssland är även en viktig handelspartner.

Syftet med besöket har varit att träffa avtal om gaspriser, handel och investeringar; avtal som kan lindra landets ekonomiska sits. 

Risken är dock överhängande att besöket i Ryssland skapar mer problem än vad det löser. EU:s medlemsländer kommer troligen inte uppskatta att den grekiska regeringen söker spela ut EU mot Ryssland. EU kommer dessutom troligen ha invändningar mot att dess strävan att hålla en gemensam linje mot Ryssland undermineras av Grekland. Tsipras uttalande att han "inte håller med rationaliteten i sanktionerna gentemot Ryssland" lär skapa irritation.

Risken är även tydlig att Tsipras själv övervärderar vad ett ekonomiskt avtal med Ryssland kan föra med sig: inflationen i Ryssland stiger kraftigt. Rubeln har rasat sedan december. I och med att oljepriset fallit kraftigt ser den ryska ekonomin ut att krympa med upp till 5 procent i år. Förhoppningarna att Putin ska hjälpa Tsipras ut ur krisen förefaller således vara små. Detta bekräftas av nyhetsbyrån Reuters som igår kväll rapporterade att den ryske presidenten Putin erbjuder moraliskt stöd och öppnar för samarbete, men avstår från att erbjuda finansiellt stöd. Det mest konkreta beskedet från mötet mellan Tsipras och Putin förefaller vara ett samarbetsavtal avseende projektet Turkish Stream, en pipeline från Ryssland som är tänkt att löpa genom Turkiet och som ska försörja Grekland med gas.

Även om det ekonomiska utbytet av mötet med Putin förefaller vara magert, så finns det sannolikt ett annat syfte med Tsipras resa österut. Det är ett försök att visa en självständig linje (och indirekt ett sätt att skapa en kontrast gentemot den föregående regeringen) något som Tsipras kommenterat på följande vis i denna tweet: "Greece is a sovereign state with the right to pursue [a] nuanced foreign policy in line with geopolitical role as European Mediterranean and Balkan country." 

Frågan är dock om denna markering kompenserar för de problem som besöket skapar. I praktiken har Tsipras mer att förlora på att vända sig österut än att vända tillbaka västerut och återvända till förhandlingsbordet där EU och IMF väntar.

Seminarium: "Lämnar Grekland euron?"

Frågan om Grekland stannar kvar inom euron eller inte har åter aktualiserats. Tankesmedjan FORES höll i onsdags ett seminarium som sökte kasta ljus över frågan. En panel av nationalekonomer analyserade situationen. Jag var där.

"Mitt huvudscenario är att man hankar sig fram och ger och tar från båda sidor. För om Grekland lämnar euron blir det politiskt för kostsamt." Den analysen gjorde Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, som var inbjuden till seminariet för att tala om utsikterna för Grekland. De övriga paneldeltagarna Lars Calmfors, Andreas Hatzigeorgiou och Hans Tson Söderström drog mer eller mindre samma slutsats: Grekland kommer sannolikt att stanna kvar, men det finns inga garantier att det förblir så.

(Här ovan eller genom denna länk kan man ta del av inspelningen av FORES seminarium)

Mycket talar för att Grekland stannar kvar i euron (för en längre analys rekommenderas detta blogginlägg) inte bara på grund av ekonomiska skäl utan framför allt av politiska: det finns ett mycket starkt stöd i Grekland för att behålla euron (ett stöd som varit starkt under hela krisen). Det parti som utlöser en så kallad Grexit - ett utträde från euron - riskerar att gå emot folkopinionen. Den risken vill sannolikt den sittande regeringen inte ta. Ett av de viktigaste vallöften som premiärminister Tsipras lämnade (och som även gjorde SYRIZA till ett valbart alternativ för väljarna) var att Grekland skulle stannar kvar inom euron. SYRIZA skulle vid ett utträde i ett slag förlora den trovärdighet som partiet byggt upp. Det vore tveksamt om Tsipras kan sitta kvar om landet lämnar euron. Dessutom finns det geopolitiska faktorer som spelar in, vilket gör att EU:s medlemsländer har anledning till att förhindra att Grekland lämnar euron och närmar sig exempelvis Ryssland. 

Dock är situationen komplicerad. Det finns fraktioner inom SYRIZA som allt mer högljutt talar för ett utträde. Det finns ett förtroende hos allmänheten som tydligt sviktar (många har tagit ut sina pengar från banken eller flyttat dem utomlands). Det finns ett förhandlingsklimat mellan EU och den grekiska regeringsföreträdare som blir allt mer frostigt (vilket försvårar möjligheterna för den grekiska staten att få en utbetalning på drygt 7 miljarder euro som behövs för att avvärja en hotande likviditetskris). Det finns med andra ord många faktorer som var för sig och tillsammans med varandra kan sätta igång ett utträde även om det finns en vilja att stanna kvar. Risken för att så sker, att en så kallad Greccident inträffar, ska dock inte överskattas. Samtidigt ska dock inte risken för en Grexit inte heller överdrivas. Det återstår att se hur det hela slutar. 

Med detta sagt önskar jag alla läsare en glad påsk!

Ekonomisk bakgrund

I tidningen The Economist återges en ekonomisk bakgrund till krisen i Grekland och hur den har påverkat landet. Den genomgången kan vara användbar för att förstå förutsättningarna inför valet den 25 januari.

Även den svenska sajten Ekonomifakta har lättillgänglig ekonomisk information där Grekland presenteras ur ett antal aspekter. Båda sajterna rekommenderas varmt.