Reformlistan som presenterades av den grekiska regeringen har stött på motstånd inom Eurogruppen. Det ställer till med problem.
"Den är långt ifrån komplett". Så kommenterar eurogruppens ordförande Jeroen Dijsselbloem till Reuters den lista som Grekland lämnade in för två veckor sedan. Den behöver utvecklas för att Grekland ska ta tillåtas ta emot nödlån på 7,2 miljarder euro. Pengarna behövs. En likviditetskris hotar mot slutet av månaden. Frågan är dock hur pass mycket den grekiska regeringen kan gå med på?
Det finns nämligen tecken på osäkerhet inom regeringen. Det är oklart hur den ska agera: i helgen rapporterades det att regeringen överväger att utlysa en folkomröstning angående reformlistan. "Vi kan återvända till valbåsen", ska finansminister Varoufakis ha sagt. En folkomröstning, om den går den väg som regeringen har tänkt sig, skulle kunna ge regeringen ett tydligare mandat. Det skulle även göra det lättare att acceptera de krav som ställs av eurogruppen.
En folkomröstning kan dock föra med sig problem. Hösten 2011 umgicks den förre premiärministern Georgios Papandreou med liknande tankar. Då som nu handlade om de reformer som Grekland skulle genomföra i utbyte mot nödlån. Då, 2011, resulterade planerna på en folkomröstning i att Papandreou fick lämna makten ett knappt halvår senare; mycket på grund av att det förstärkte bilden av premiärministern som passiv. Folkomröstningsplanerna blev droppen som fick bägaren att rinna över. Nu kan planerna på en folkomröstning leda till ett liknande utfall, inte minst på grund av den SYRIZA-ledda regeringen har backat från en rad av sina vallöften. De grekiska väljarna är ombytliga. Den grekiska regeringen befinner sig i ett delikat läge.
"Den är långt ifrån komplett". Så kommenterar eurogruppens ordförande Jeroen Dijsselbloem till Reuters den lista som Grekland lämnade in för två veckor sedan. Den behöver utvecklas för att Grekland ska ta tillåtas ta emot nödlån på 7,2 miljarder euro. Pengarna behövs. En likviditetskris hotar mot slutet av månaden. Frågan är dock hur pass mycket den grekiska regeringen kan gå med på?
Det finns nämligen tecken på osäkerhet inom regeringen. Det är oklart hur den ska agera: i helgen rapporterades det att regeringen överväger att utlysa en folkomröstning angående reformlistan. "Vi kan återvända till valbåsen", ska finansminister Varoufakis ha sagt. En folkomröstning, om den går den väg som regeringen har tänkt sig, skulle kunna ge regeringen ett tydligare mandat. Det skulle även göra det lättare att acceptera de krav som ställs av eurogruppen.
En folkomröstning kan dock föra med sig problem. Hösten 2011 umgicks den förre premiärministern Georgios Papandreou med liknande tankar. Då som nu handlade om de reformer som Grekland skulle genomföra i utbyte mot nödlån. Då, 2011, resulterade planerna på en folkomröstning i att Papandreou fick lämna makten ett knappt halvår senare; mycket på grund av att det förstärkte bilden av premiärministern som passiv. Folkomröstningsplanerna blev droppen som fick bägaren att rinna över. Nu kan planerna på en folkomröstning leda till ett liknande utfall, inte minst på grund av den SYRIZA-ledda regeringen har backat från en rad av sina vallöften. De grekiska väljarna är ombytliga. Den grekiska regeringen befinner sig i ett delikat läge.
Hypotetiskt :
SvaraRaderaSkulle den förra regeringen ha förmått fullfölja reform programmet och fått nya nödlån så länge att landet kommit på fötter och blivit kapabelt att genomföra ett program för avbetalning av lånen, utan att hamna i den dystra situation som nu ser ut att hota , att man måste verkligen gå i konkurs och börja bygga upp ekonomin från scratch, utan någon hjälp ?
Hej Gardenia!
SvaraRaderaDet är en bra fråga du ställer. Den förra regeringen satsade mycket politisk prestige under 2014 att försöka avsluta bailout/reformprogrammet i förtid. Det fanns vissa tecken som under 2014 pekade på att det fanns möjligheter att göra så: den grekiska staten började visa ett litet överskott i sina finanser (s.k. "primärt överskott"), arbetslösheten sjönk en smula (dock från mycket höga nivåer), landets ekonomi har slutat krympa och istället så pekade prognoserna på att den grekiska ekonomin skulle växa under 2015 och 2016. Allt detta är positiva tecken när det gäller de ekonomiska utsikterna för ett land. Dock misslyckades förhandlingarna i höstas mellan den förra regeringen och den s.k. "trojkan" om ett tidigare avslut på programmet. Detta hindrar inte dock att spekulera i att den förra regeringen skulle kunna, som du frågar, fullfölja reformprogrammet i utbyte mot nödlån, eftersom den förra regeringen trots visst motstånd till stora delar genomfört sina åtaganden gentemot "trojkan". Framför allt så är det troligt att den osäkerhet som i dagsläget omgärdar Greklands framtid skulle ha kunnat undvikits.
Till sist vill jag bara tillägga är att det går att undvika statsbankrutt och en s.k. "grexit", men mycket beror på om den nya regeringen kan återställa förtroendet gentemot EU. Den nya regeringen har kort om tid för att lyckas med detta.
Jag är glad idag, tack Lapo Micro Finance för att du gav mig ett lån. Jag blev lurad flera gånger när jag försökte få ett lån tills jag stötte på Lapo Micro Finance som gav mig ett lån värt 93 000 $ för att ta hand om mitt sjuka barn. Om du behöver en riktig långivare idag kontakta Lapo. Kontakta e-post: lapofunding960@gmail.com
SvaraRadera