Diskussionen om en tredje bailout för Grekland har tagit ny fart och kan ses som en förtroendefråga: kan Grekland klara sig på egen hand, eller behöver landet ytterligare nödlån?
Enligt Spaniens finansminister, Luis de Guindos, diskuterade företrädare för eurozonens medlemsländer om Grekland kan behöva en tredje bailout, enligt uppgifter från nyhetsbyrån Reuters. Denna gång skulle det röra sig om belopp på 30 till 60 miljarder euro. (Det skulle i så fall innebära att notan för de nödlån som betalats ut stiger till mellan 270 och 330 miljarder euro). Därmed gör sig bailoutspöket, som många tyckte var bortdrivet, återigen en comeback.
Uppgifterna är dock motstridiga. Från Jeroen Dijsselbloems håll, som är ordförande för eurogruppen, förnekas det med bestämdhet att en diskussion om en bailout förts med anledning av Greklands situation. Den grekiska regeringen, från sitt håll, vägrar att acceptera en tredje bailout. Hur man än vrider på det är dock diskussionen om en bailout - oavsett om den nu har förts eller inte - ett tecken på att läget för landet är fortsatt allvarligt. Prognosen för 2015 ser bekymmersam ut.
Ytterst är diskussionen en förtroendefråga för den nytillträdda grekiska regeringen. Det var, som bekant, med nöd och näppe som landets företrädare lyckades komma överens om en förlängning av finansiering till landet. Förlängningen varar dock bara i fyra månader. När den löper ut är det oklart om den grekiska staten kan fullfölja sina ekonomiska åtaganden och - framför allt - betala tillbaka de nödlån som det har fått. Att det nu resoneras om en tredje bailout är ett tecken på att förtroendet för regeringen är, försiktigt uttryckt, ansträngt.
En anledning (bland flera) till att den nytillträdda regeringen befinner sig i denna sits är att det är oklart om hur den kommer att regera: kommer den SYRIZA-ledda regeringen genomdriva sina vallöften eller inte? Ett bekymmer (bland andra) är om regeringen kommer att besluta om att efterskänka och/eller sänka skatter eller ej. Det har medfört att skatt inte har betalats in, vilket gör att statens intäkter minskar.
Samtidigt ser statens utgifter ut att komma öka. Den grekiska regeringen avser att rösta igenom förslag som är riktade mot den humanitära krisen i landet. Inom kort väntas parlamentet ta beslut om matstöd, gratis el till behövande och subventionerade hyror för 30 000 familjer. Detta sätter ytterligare press på statens finanser - om inte intäkterna hinner stiga i motsvarande grad. Denna ekvation ställer till med problem.
Problemen stannar dock inte där. I ett föregående inlägg nämndes det att överenskommelsen med EU om en förlängning kritiserades internt inom den SYRIZA-ledda regeringen. Nu verkar en klyfta skönjas. Costas Lapavitsas, som är en av partiets ekonomiska arkitekter och tongivande inom SYRIZA, verkar ha tagit det första steget i en konflikt som snabbt kan eskalera. I en debattartikel i The Guardian med titeln "To beat austerity Greece must leave the euro" går han i direkt opposition mot sitt eget parti:
Enligt Spaniens finansminister, Luis de Guindos, diskuterade företrädare för eurozonens medlemsländer om Grekland kan behöva en tredje bailout, enligt uppgifter från nyhetsbyrån Reuters. Denna gång skulle det röra sig om belopp på 30 till 60 miljarder euro. (Det skulle i så fall innebära att notan för de nödlån som betalats ut stiger till mellan 270 och 330 miljarder euro). Därmed gör sig bailoutspöket, som många tyckte var bortdrivet, återigen en comeback.
Uppgifterna är dock motstridiga. Från Jeroen Dijsselbloems håll, som är ordförande för eurogruppen, förnekas det med bestämdhet att en diskussion om en bailout förts med anledning av Greklands situation. Den grekiska regeringen, från sitt håll, vägrar att acceptera en tredje bailout. Hur man än vrider på det är dock diskussionen om en bailout - oavsett om den nu har förts eller inte - ett tecken på att läget för landet är fortsatt allvarligt. Prognosen för 2015 ser bekymmersam ut.
Ytterst är diskussionen en förtroendefråga för den nytillträdda grekiska regeringen. Det var, som bekant, med nöd och näppe som landets företrädare lyckades komma överens om en förlängning av finansiering till landet. Förlängningen varar dock bara i fyra månader. När den löper ut är det oklart om den grekiska staten kan fullfölja sina ekonomiska åtaganden och - framför allt - betala tillbaka de nödlån som det har fått. Att det nu resoneras om en tredje bailout är ett tecken på att förtroendet för regeringen är, försiktigt uttryckt, ansträngt.
En anledning (bland flera) till att den nytillträdda regeringen befinner sig i denna sits är att det är oklart om hur den kommer att regera: kommer den SYRIZA-ledda regeringen genomdriva sina vallöften eller inte? Ett bekymmer (bland andra) är om regeringen kommer att besluta om att efterskänka och/eller sänka skatter eller ej. Det har medfört att skatt inte har betalats in, vilket gör att statens intäkter minskar.
Samtidigt ser statens utgifter ut att komma öka. Den grekiska regeringen avser att rösta igenom förslag som är riktade mot den humanitära krisen i landet. Inom kort väntas parlamentet ta beslut om matstöd, gratis el till behövande och subventionerade hyror för 30 000 familjer. Detta sätter ytterligare press på statens finanser - om inte intäkterna hinner stiga i motsvarande grad. Denna ekvation ställer till med problem.
Problemen stannar dock inte där. I ett föregående inlägg nämndes det att överenskommelsen med EU om en förlängning kritiserades internt inom den SYRIZA-ledda regeringen. Nu verkar en klyfta skönjas. Costas Lapavitsas, som är en av partiets ekonomiska arkitekter och tongivande inom SYRIZA, verkar ha tagit det första steget i en konflikt som snabbt kan eskalera. I en debattartikel i The Guardian med titeln "To beat austerity Greece must leave the euro" går han i direkt opposition mot sitt eget parti:
"The most vital step is to realise that the strategy of hoping to achieve radical change within the institutional framework of the common currency has come to an end. The strategy has given us electoral success by promising to release the Greek people from austerity without having to endure a major falling-out with the eurozone. Unfortunately, events have shown beyond doubt that this is impossible, and it is time that we acknowledged reality. For Syriza to avoid collapse or total surrender, we must be truly radical [...] Fiscal targets and monitoring by the “institutions” should take a back seat in our calculations, if we are to maintain our popular support."Lapavitsas inlägg, vilket skapar tryck inifrån, tillsammans med diskussionerna om en tredje bailout, vilket skapar tryck utifrån, bidrar till att situationen för den grekiska regeringen hastigt kan växla från allvarligt till akut. Mars ser ut att bli en månad fylld av prövningar för premiärminister Alexis Tsipras.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar