Det bådar inte gott inför Eurogruppens möte på onsdag. Det är ett intryck som vuxit sig allt starkare efter att den grekiske premiärministern Alexis Tsipras höll sitt linjetal i det grekiska parlamentet i söndags. Då slog han fast att det är "ett oåterkalleligt beslut" att implementera vallöftena "i sin helhet" och att den grekiska regeringen ska avsluta det spar- och reformprogram som landet genomför. Tsipras tal indikerar att hans regering inte kommer att backa i förhandlingarna gentemot EU. Därmed finns det anledning till att tro att Eurogruppens möte inte kommer att bli produktivt.
Talet, och den kompromisslösa tonen i talet, är annars förvånande. Är det något som den grekiska regeringen behöver göra är det nämligen backa. Den grekiska staten är i akut behov av en utbetalning på 7,2 miljarder euro från EU för att kunna betala ut löner, pensioner och genomföra andra åtaganden som den har. Det beloppet har inte betalats ut eftersom förhandlingarna med EU, ECB och IMF strandat. Dessutom har skatteinbetalningarna minskat och pengar förts utomlands i tilltagande flöden i avvaktan på den politik som den SYRIZA-ledda regeringen ska presentera. Detta bidrar till att minska manöverutrymmet för premiärministern och hans regering.
De möten som premiärminster Tsipras och finansminister Varoufakis haft med olika ledare runt om i Europa under den förra veckan har inte heller ändrat förutsättningarna: vallöftet om en skuldavskrivning har fått ett magert stöd från övriga EU-länder. Inte heller föll förslaget om ett övergångslån för landet i god jord. Budskapet som lämnats från de europeiska ledarna är att Grekland ska respektera de avtal som slutits. Pacta sunt servanda. Därmed finns det anledning att dra slutsatsen att den grekiska regeringen verkar ha målat in sig i ett hörn.
Samtidigt finns det ett par, dock motsägelsefulla, tecken på att regeringen försöker ta sig ut ur den återvändsgränd som det hamnat i. I måndags kunde man från finansminister Varoufakis höra att regeringen är redo att genomföra 70% av bailoutprogrammet. I tisdags rapporteras det från finansministern håll att man är redo att fortsätta med privatiseringen av hamnen i Piraeus. Bland de första besluten som den nyligen tillträdda regeringen tog var att avbryta den nämnda privatiseringen, samt stoppa ett antal avregleringsprocesser som den föregående regeringen initierat. Det kan tolkas som att regeringen försöker hitta en väg ut och skapa förutsättningar för en kompromiss.
Samtidigt så skapar detta osäkerhet inför onsdagens möte. Det är oklart vad som gäller. Är det premiärministerns hårda linje som gäller, eller är det finansministerns allt mer mjuknande? Räkna därför med att onsdagens möte i Eurogruppen kan bli turbulent och dess utfall oväntat.
Uppdatering 11/2: Inlägget återfinns nu även på Europaportalen. Rubriken har satts av redaktionen.
Talet, och den kompromisslösa tonen i talet, är annars förvånande. Är det något som den grekiska regeringen behöver göra är det nämligen backa. Den grekiska staten är i akut behov av en utbetalning på 7,2 miljarder euro från EU för att kunna betala ut löner, pensioner och genomföra andra åtaganden som den har. Det beloppet har inte betalats ut eftersom förhandlingarna med EU, ECB och IMF strandat. Dessutom har skatteinbetalningarna minskat och pengar förts utomlands i tilltagande flöden i avvaktan på den politik som den SYRIZA-ledda regeringen ska presentera. Detta bidrar till att minska manöverutrymmet för premiärministern och hans regering.
De möten som premiärminster Tsipras och finansminister Varoufakis haft med olika ledare runt om i Europa under den förra veckan har inte heller ändrat förutsättningarna: vallöftet om en skuldavskrivning har fått ett magert stöd från övriga EU-länder. Inte heller föll förslaget om ett övergångslån för landet i god jord. Budskapet som lämnats från de europeiska ledarna är att Grekland ska respektera de avtal som slutits. Pacta sunt servanda. Därmed finns det anledning att dra slutsatsen att den grekiska regeringen verkar ha målat in sig i ett hörn.
Samtidigt finns det ett par, dock motsägelsefulla, tecken på att regeringen försöker ta sig ut ur den återvändsgränd som det hamnat i. I måndags kunde man från finansminister Varoufakis höra att regeringen är redo att genomföra 70% av bailoutprogrammet. I tisdags rapporteras det från finansministern håll att man är redo att fortsätta med privatiseringen av hamnen i Piraeus. Bland de första besluten som den nyligen tillträdda regeringen tog var att avbryta den nämnda privatiseringen, samt stoppa ett antal avregleringsprocesser som den föregående regeringen initierat. Det kan tolkas som att regeringen försöker hitta en väg ut och skapa förutsättningar för en kompromiss.
Samtidigt så skapar detta osäkerhet inför onsdagens möte. Det är oklart vad som gäller. Är det premiärministerns hårda linje som gäller, eller är det finansministerns allt mer mjuknande? Räkna därför med att onsdagens möte i Eurogruppen kan bli turbulent och dess utfall oväntat.
Uppdatering 11/2: Inlägget återfinns nu även på Europaportalen. Rubriken har satts av redaktionen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar