I sista stund lyckades den grekiska regeringen och EU:s företrädare komma överens. Överenskommelsen hade dock ett pris.
Den grekiska regeringen får en frist på fyra månader och en välbehövlig finansiering för att fortsätta kunna betala ut löner och pensioner samt genomföra sina åtaganden gentemot sina medborgare. Detta var förmodligen det viktigaste utfallet från fredagens överenskommelse med EU. Hade förhandlingarna havererat så hade Grekland stått inför en allvarlig situation, som även haft återverkningar för EU som helhet. Villkoret för överenskommelsen är dock att en lista på reformer ska presenteras av den grekiska regeringen. Detta ska ske idag, måndag.
Valet av reformer som ska presenteras kan dock föra med sig ett antal kval. Det är nämligen inte en alldeles enkel uppgift att fylla ut listan. Den SYRIZA-ledda regeringen måste nämligen ta hänsyn till den interna opinionen i partiet. Tongivande medlemmar i partiet har satt sig emot fredagens överenskommelse. Partiveteranen och europaparlamentarikern Manolis Glezos är en av dem som offentligt kritiserat regeringens avtal. Även internt debatteras uppgörelsen häftigt, med följden att det kan bli svårt för partiet att hålla ihop i fortsättningen. (Det är på sin plats att uppmärksamma att SYRIZA består av en koalition av partier).
Detta leder till det dilemma som regeringen står inför när den ska göra sina val: om regeringen presenterar reformer som går för långt - sett ur SYRIZA-sympatisörers ögon - så riskerar regeringen splittring och missnöje. Om regeringen istället presenterar reformer som inte tillräckligt går långt - sett ur EU:s företrädares ögon - så riskerar regeringen att bryta med överenskommelsen och därmed inte få tillgång till den finansiering som behövs. Det är således en delikat balansgång som den grekiska regeringen har framför sig. Frågan är hur detta företag ska lyckas.
Den större frågan är dock hur överenskommelsen kommer att tas emot av väljarna. I mångt och mycket är det en kapitulation: den grekiska regeringen har släppt kraven på skuldavskrivningar. Den har även förbundit sig till att respektera ingångna avtal och att inte riva upp genomförda reformer. Vallöftet om att göra slut på åtstramningspolitiken har även det fått sig en törn när regeringen insett att det behöver fortsatt stöd från omvärlden. Överenskommelsen har haft ett politiskt pris.
Helt resultatlösa har dock inte förhandlingarna som ledde till fredagens överenskommelse varit: regeringen har nämligen fått möjligheten att själv föra fram vilka reformer som den vill genomföra. Skarpare kontroll av skatteindrivning och ytterligare åtgärder mot korruption är några av de reformer som det spekuleras i att regeringen kommer att finnas med i den lista som presenteras idag. Ett annat resultat av förhandlingarna är även att överskottsmålen ser ut att komma justeras nedåt: detta betyder i praktiken att regeringen kan använda mer pengar till andra områden som den prioriterar. Detta har betydelse för hur premiärminister Tsipras och dennes regering kommer att uppfattas och för regeringens förmåga att hålla ihop.
Frågan är, som sagt, hur allt detta som man kommit överens om kommer att tas emot. Kommer väljarna att rata eller välkomna utfallet av förhandlingarna? En sak är dock säker. Dynamiken inom regeringen har förändrats. Samtidigt som den står inför fortsatta val och kval.
Uppdatering 24/2: Tidigt på tisdagen har reformlistan lämnats in. Du hittar den här.
Den grekiska regeringen får en frist på fyra månader och en välbehövlig finansiering för att fortsätta kunna betala ut löner och pensioner samt genomföra sina åtaganden gentemot sina medborgare. Detta var förmodligen det viktigaste utfallet från fredagens överenskommelse med EU. Hade förhandlingarna havererat så hade Grekland stått inför en allvarlig situation, som även haft återverkningar för EU som helhet. Villkoret för överenskommelsen är dock att en lista på reformer ska presenteras av den grekiska regeringen. Detta ska ske idag, måndag.
Valet av reformer som ska presenteras kan dock föra med sig ett antal kval. Det är nämligen inte en alldeles enkel uppgift att fylla ut listan. Den SYRIZA-ledda regeringen måste nämligen ta hänsyn till den interna opinionen i partiet. Tongivande medlemmar i partiet har satt sig emot fredagens överenskommelse. Partiveteranen och europaparlamentarikern Manolis Glezos är en av dem som offentligt kritiserat regeringens avtal. Även internt debatteras uppgörelsen häftigt, med följden att det kan bli svårt för partiet att hålla ihop i fortsättningen. (Det är på sin plats att uppmärksamma att SYRIZA består av en koalition av partier).
Detta leder till det dilemma som regeringen står inför när den ska göra sina val: om regeringen presenterar reformer som går för långt - sett ur SYRIZA-sympatisörers ögon - så riskerar regeringen splittring och missnöje. Om regeringen istället presenterar reformer som inte tillräckligt går långt - sett ur EU:s företrädares ögon - så riskerar regeringen att bryta med överenskommelsen och därmed inte få tillgång till den finansiering som behövs. Det är således en delikat balansgång som den grekiska regeringen har framför sig. Frågan är hur detta företag ska lyckas.
Den större frågan är dock hur överenskommelsen kommer att tas emot av väljarna. I mångt och mycket är det en kapitulation: den grekiska regeringen har släppt kraven på skuldavskrivningar. Den har även förbundit sig till att respektera ingångna avtal och att inte riva upp genomförda reformer. Vallöftet om att göra slut på åtstramningspolitiken har även det fått sig en törn när regeringen insett att det behöver fortsatt stöd från omvärlden. Överenskommelsen har haft ett politiskt pris.
Helt resultatlösa har dock inte förhandlingarna som ledde till fredagens överenskommelse varit: regeringen har nämligen fått möjligheten att själv föra fram vilka reformer som den vill genomföra. Skarpare kontroll av skatteindrivning och ytterligare åtgärder mot korruption är några av de reformer som det spekuleras i att regeringen kommer att finnas med i den lista som presenteras idag. Ett annat resultat av förhandlingarna är även att överskottsmålen ser ut att komma justeras nedåt: detta betyder i praktiken att regeringen kan använda mer pengar till andra områden som den prioriterar. Detta har betydelse för hur premiärminister Tsipras och dennes regering kommer att uppfattas och för regeringens förmåga att hålla ihop.
Frågan är, som sagt, hur allt detta som man kommit överens om kommer att tas emot. Kommer väljarna att rata eller välkomna utfallet av förhandlingarna? En sak är dock säker. Dynamiken inom regeringen har förändrats. Samtidigt som den står inför fortsatta val och kval.
Uppdatering 24/2: Tidigt på tisdagen har reformlistan lämnats in. Du hittar den här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar