Spekulationerna om en Grexit tilltar troligen om dödläget i förhandlingarna mellan Grekland och EU och IMF består.
Röster om en Grexit kan återigen höras. De strandade förhandlingarna mellan den grekiska regeringen och EU och IMF har återigen fått fart på spekulationerna om en Grexit. Tecken på detta kan skönjas, åtminstone enligt Financial Times: "Many signs of a repeat of last year’s Grexit drama are present: irreconcilable differences between Athens and its bailout creditors; a looming July debt payment owed to the European Central Bank; angry denunciations by embattled Greek prime minister Alexis Tsipras".
Även den ansedda tidningen The Economist kan räknas till den grupp som kalkylerat med sannolikheten för en Grexit: "The Economist Intelligence Unit has maintained the view that there is a 60% risk of Greece leaving before the end of our five-year forecast period. We do not think that the policies contained in the third bail-out programme will generate sufficient economic growth to mitigate Greece’s debt burden or reduce popular disaffection".
Intressant nog börjar även opinionen i Grekland skifta. Stödet för euron, tidigare mycket starkt, har börjat sjunka om man tolkar en mätning som genomförts av Public Issue nyligen: andelen som har åsikten att landets utveckling skulle förvärras om landet lämnar euron och återvänder till drachmen sjönk från 64% i november 2015 till 49% i april 2016.
Detta reser frågor kring vad som kan hända i det fall ingen förhandlingslösning inte nås vid det Eurogruppsmöte den 9:e maj som Eurogruppens ordförande Jeroen Dijsselbloem har utlyst, (som bland annat To Vima rapporterar om). Hur kommer, till exempel, det sjunkande stödet för euron att användas? Mot bakgrund av händelseutvecklingen under det förra året är det mycket som talar för att risken för en grexit inte ska underskattas.
Samtidigt finns det argument som talar för att EU:s ledare kommer att söka undvika ett scenario där Grekland lämnar euron, eftersom det i sin tur skulle väcka frågan vilket land som står näst på tur. Det ligger mycket i det som The Economist skriver:
"If Greece were forced out, investors would immediately question whether the euro zone was still a permanent monetary union or a looser form of currency regime. They would look for the next most Greece-like country in the bloc and start to probe its vulnerabilities"
Röster om en Grexit kan återigen höras. De strandade förhandlingarna mellan den grekiska regeringen och EU och IMF har återigen fått fart på spekulationerna om en Grexit. Tecken på detta kan skönjas, åtminstone enligt Financial Times: "Many signs of a repeat of last year’s Grexit drama are present: irreconcilable differences between Athens and its bailout creditors; a looming July debt payment owed to the European Central Bank; angry denunciations by embattled Greek prime minister Alexis Tsipras".
Även den ansedda tidningen The Economist kan räknas till den grupp som kalkylerat med sannolikheten för en Grexit: "The Economist Intelligence Unit has maintained the view that there is a 60% risk of Greece leaving before the end of our five-year forecast period. We do not think that the policies contained in the third bail-out programme will generate sufficient economic growth to mitigate Greece’s debt burden or reduce popular disaffection".
Intressant nog börjar även opinionen i Grekland skifta. Stödet för euron, tidigare mycket starkt, har börjat sjunka om man tolkar en mätning som genomförts av Public Issue nyligen: andelen som har åsikten att landets utveckling skulle förvärras om landet lämnar euron och återvänder till drachmen sjönk från 64% i november 2015 till 49% i april 2016.
Detta reser frågor kring vad som kan hända i det fall ingen förhandlingslösning inte nås vid det Eurogruppsmöte den 9:e maj som Eurogruppens ordförande Jeroen Dijsselbloem har utlyst, (som bland annat To Vima rapporterar om). Hur kommer, till exempel, det sjunkande stödet för euron att användas? Mot bakgrund av händelseutvecklingen under det förra året är det mycket som talar för att risken för en grexit inte ska underskattas.
Samtidigt finns det argument som talar för att EU:s ledare kommer att söka undvika ett scenario där Grekland lämnar euron, eftersom det i sin tur skulle väcka frågan vilket land som står näst på tur. Det ligger mycket i det som The Economist skriver:
"If Greece were forced out, investors would immediately question whether the euro zone was still a permanent monetary union or a looser form of currency regime. They would look for the next most Greece-like country in the bloc and start to probe its vulnerabilities"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar