Ett år efter folkomröstningen

Läget är stabilt men fortfarande kritiskt ett år efter folkomröstningen i juli 2015.

Utfallet var åtminstone tydligt. Med röstsiffrorna 61% för ett "nej" och 39% för ett "ja" blev det aldrig någon diskussion om att den föreslagna överenskommelsen med EU/IMF som folkomröstningen tog ställning till skulle godtas eller ej. Resultatet den 5 juli 2015 var entydigt. I stort sett hela landet hade sagt nej (se denna grafik), även om marginalen var en stor överraskning jämfört med vad prognoserna hade pekat på. Det grekiska folket hade sagt nej i den (mycket omdebatterade folkomröstningen) som premiärminister Tsipras med kort varsel hade utlyst för drygt år sedan.

Blott några dagar efter folkomröstningen blev dock nejet till ett ja. Tsipras gick, efter en spektakulär helomvändning, med på ett mycket tuffare överenskommelse. Överenskommelsen satte dock stopp på en situation som hotade att spåra ur. Kapital flydde ur landet och kontroller infördes. Människor köade utanför bankerna. Det låg en spänning i luften.

Ett år efter folkmröstningen har situationen stabiliserats. Läget är dock fortfarande kritiskt. Oron för vad den grekiska staten står inför består. Så här beskiver kreditratingföretaget Moody's i en rapport från den 11 juli läget i Grekland:

"Conditions in Greece have stabilized under the third bailout programme and support the stable outlook on Greece's Caa3 rating. However the implementation risks linked to the bailout conditions are still high, underscoring the country's economic and fiscal challenges."

Det råder även en pessimism bland den grekiska befolkningen inför framtiden. 86% av de tillfrågade tycker att utvecklingen går åt fel i opinionsföretagets Public Issues undersökning från juni. Detta i sig är en indikator på läget i Grekland. Bara 10% tycker att uvecklingen går åt rätt håll.

En del greker ser att framtiden ser bättre ut utanför landets gränser. Sedan 2008 har 427 000 greker beslutat sig för att emigrera, enligt en rapport av Bank of Greece som citeras av Kathimerini. Siffrorna har växt under 2014 och 2015 visar rapporten, som även uppmärksammar att det är unga utbildade som lämnar landet. Grekland står ut jämfört med omgivningen enligt Bank of Greece:

"Greece ranks fourth among the 28 European Union member-states in terms of mass emigration in proportion to its work force, after Cyprus, Ireland and Lithuania. It ranks third, after Cyprus and Spain, in terms of the proportion of young people leaving the country."

Framtiden ser med andra ord besvärlig ut. IMF förutspår att landets ekonomi krymper med 0,6% medan EU-kommissionen prognostiserar en kontraktion med 0,3%, enligt färska uppgifter. Folkomröstningen har kostat på, enligt en rapport från den grekiska handelskammaren (ESEE). 

Samtidigt finns det även tecken på ljusning, även om de är få för närvarande. Bank of Greece ser en vändning 2017 för den grekiska ekonomin. Detta förutsätter dock att Grekland tar tag i sitt reformarbete, enligt bankens ordförande Yannis Stournaras:

“Any delay in adopting reforms and privatizations which are outlined in the program could stunt an expansion in output, resulting in fresh uncertainty, a climate of trust undermined and weaker prospects of finally exiting this crisis"