Det förslag till förändrad vallag som inrikesminister Panagiotis Kouroumplis avser att lägga fram till parlamentet kan komma att få påtagliga effekter på grekisk politik. Den politiska kartan kan komma att ritas om.
Det är i tidningen Avgi som minister Kouroumplis presenterade en artikel som kan komma att bli synnerligen omdiskuterad den närmaste tiden. Förslagen i artikeln kan, om dessa klubbas igenom av parlamentet, rita om det grekiska politiska landskapet. Några av de förslag som ministern för fram är:
- Reducerad mandatbonus (idag femtio stycken) som tillfaller det parti som blir störst i ett val.
- Begränsat antal mandatperioder för parlamentsledamöter.
- Minskade valdistrikt.
- Bonus (det vill säga extra mandat) till partikoalitioner.
Det är viktigt att påpeka att det är förslag det handlar om. Inga av dem är ännu fastställda. Dessutom ska regeringens proposition om att förändra vallagen passera det grekiska parlamentet. För att förslagen i propositionen ska omsättas i praktik krävs det att 200 stycken (av totalt 300) ledamöter röstar för den proposition som regeringen lägger fram. I dagsläget har regeringen 153 ledamöter som kan tänkas följa dess linje. Oppositionen måste i så fall ge sitt stöd för att de förändrade vallagarna ska träda ikraft.
Det får ses som mindre troligt att så sker. Det är nämligen rimligt att anta oppositionspartiet Ny Demokrati, det största oppositionspartiet för närvarande, har synpunkter på propositionens följder. Propositionen kan komma att få strategiska följder för samtliga partier.
Varför då? Propositionen innebär nämligen en förändring från ett valsystem som i dagsläget har ett kraftigt inslag av majoritetsval till ett system som mer ta fasta på utfallet av proportionella val. (Det grekiska valsystemet kan ses som en hybrid mellan dessa två system). Detta får följder på vad det blir för en regering.
Det nuvarande systemet innebär att ett parti ensamt, med hjälp av bonusmandaten, lättare kan bilda regering på egen hand efter ett val, om det når upp till en viss tröskel. Historiskt sett har det medfört att PASOK eller Ny Demokrati ensamt har kunnat styra landet. Så blir troligen inte längre fallet, om förslaget röstas igenom i sin nuvarande form.
Den proposition som har kommer att läggas fram innebär (i och med att bonusmandaten reduceras) att tröskeln för att ett parti ensamt kan bilda regering höjs. Följden blir således att koalitionsregering mellan två eller flera partier blir följden. Detta understryks även av förslaget att ge mandat till partikoalitioner. Detta i sig är en relevant och strategisk aspekt som kan komma att bli omdebatterad: koalitionsbyggen kan komma att bli en relevant aspekt i regeringsbildningen och för väljarna. Frågan om vem och vilka som gynnas respektive missgynnas av detta lär diskuteras.
Det är viktigt att poängtera att varje valsystem har, ur såväl akademisk som praktisk synvinkel, sina för och nackdelar. Mer intressant att notera är de konsekvenser som de föreslagna förändringarna kommer att föra med sig. Av artikeln att döma så kan de komma att bli påtagliga. Och därför omdebatterade.
Det är i tidningen Avgi som minister Kouroumplis presenterade en artikel som kan komma att bli synnerligen omdiskuterad den närmaste tiden. Förslagen i artikeln kan, om dessa klubbas igenom av parlamentet, rita om det grekiska politiska landskapet. Några av de förslag som ministern för fram är:
- Reducerad mandatbonus (idag femtio stycken) som tillfaller det parti som blir störst i ett val.
- Begränsat antal mandatperioder för parlamentsledamöter.
- Minskade valdistrikt.
- Bonus (det vill säga extra mandat) till partikoalitioner.
Det är viktigt att påpeka att det är förslag det handlar om. Inga av dem är ännu fastställda. Dessutom ska regeringens proposition om att förändra vallagen passera det grekiska parlamentet. För att förslagen i propositionen ska omsättas i praktik krävs det att 200 stycken (av totalt 300) ledamöter röstar för den proposition som regeringen lägger fram. I dagsläget har regeringen 153 ledamöter som kan tänkas följa dess linje. Oppositionen måste i så fall ge sitt stöd för att de förändrade vallagarna ska träda ikraft.
Det får ses som mindre troligt att så sker. Det är nämligen rimligt att anta oppositionspartiet Ny Demokrati, det största oppositionspartiet för närvarande, har synpunkter på propositionens följder. Propositionen kan komma att få strategiska följder för samtliga partier.
Varför då? Propositionen innebär nämligen en förändring från ett valsystem som i dagsläget har ett kraftigt inslag av majoritetsval till ett system som mer ta fasta på utfallet av proportionella val. (Det grekiska valsystemet kan ses som en hybrid mellan dessa två system). Detta får följder på vad det blir för en regering.
Det nuvarande systemet innebär att ett parti ensamt, med hjälp av bonusmandaten, lättare kan bilda regering på egen hand efter ett val, om det når upp till en viss tröskel. Historiskt sett har det medfört att PASOK eller Ny Demokrati ensamt har kunnat styra landet. Så blir troligen inte längre fallet, om förslaget röstas igenom i sin nuvarande form.
Den proposition som har kommer att läggas fram innebär (i och med att bonusmandaten reduceras) att tröskeln för att ett parti ensamt kan bilda regering höjs. Följden blir således att koalitionsregering mellan två eller flera partier blir följden. Detta understryks även av förslaget att ge mandat till partikoalitioner. Detta i sig är en relevant och strategisk aspekt som kan komma att bli omdebatterad: koalitionsbyggen kan komma att bli en relevant aspekt i regeringsbildningen och för väljarna. Frågan om vem och vilka som gynnas respektive missgynnas av detta lär diskuteras.
Det är viktigt att poängtera att varje valsystem har, ur såväl akademisk som praktisk synvinkel, sina för och nackdelar. Mer intressant att notera är de konsekvenser som de föreslagna förändringarna kommer att föra med sig. Av artikeln att döma så kan de komma att bli påtagliga. Och därför omdebatterade.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar