Juni kan bli en turbulent månad

Det är mycket som för närvarande talar för att det politiska dödläget mellan Grekland och EU kan komma att brytas, och detta förr snarare än senare. För detta pekar färsk statistisk men även ekonomiska realiteter. 

Läget för den grekiska regeringen är tufft. Den grekiska regeringen har (vilket påpekades i det föregående inlägget) meddelat att det kommer att ha svårt att klara återbetalningarna i juni månad. Dessutom löper det bailoutavtal som förhandlats fram 2010 och 2011 ut i juni. Allt detta skapar ett tryck på den grekiska regeringen till att acceptera en förhandlingslösning. Det finns dock ytterligare ett par faktorer till som bidrar till detta tilltagande tryck.

Till detta kommer nämligen färsk ekonomisk statistisk som indikerar att Grekland åter upplever en recession. Ekonomin krympte med 0,4% det sista kvartalet 2014 samt med ytterligare 0,2% under det första kvartalet 2015, enligt uppgifter från Economist (ovan). Dessutom så ser utsikterna allt mer negativa ut: istället för att ekonomin växer med 2,0% för 2015 har prognosen reviderats ned till 0,5%, enligt uppgifter från Bloomberg (nedan). Detta betyder i klartext uteblivna arbetstillfällen och orealiserade skatteintäkter. Det betyder även att den nya grekiska regeringen kommer att få svårt att genomföra sina vallöften.

Även det ökande utflödet av euro ökar trycket på regeringen. Under april månad har 6 miljarder euro lämnat bankerna i Grekland. Nivåerna är de lägsta på 11 år. Man kan se de ökande bankuttagen som att gemene man och kvinna röstar med fötterna. Tillsammans skapar allt detta ett tryck som kan bli svårt för den grekiska regeringen att stå emot. En förhandlingslösning kan därför vara förestående.

Visserligen har det de senaste dagarna och veckorna (och rent av månaderna) talats om att man närmar sig en förhandlingslösning, om man tar del av de grekiska regeringsföreträdarnas besked. Varje gång har dock uppgifterna tillbakavisats, främst av EU och IMF:s olika företrädare, som svarat att den grekiska regeringen inte gjort tillräckligt och att man befinner sig långt ifrån varandra. Denna gång ökar dock sannolikheten för ett konkret förhandlingsgenombrott, mot bakgrund av vad som angivits ovan och tidigare. Men det betyder även att premiärminister Tsipras kommer att få behöva ta tuffa och obekväma beslut. Av denna anledning kan juni mycket väl komma att bli en turbulent månad.  

En väg ut för Tsipras?

En viktig signal skickades ut när grekiska regeringsföreträdare meddelade att den grekiska staten har svårt att klara av återbetalningarna den kommande månaden. Signalen är även, indirekt, ett medgivande att den grekiska regeringen allt mer hamnat i en återvändsgränd och söker hitta en väg tillbaka till en mer hållbar situation. Men finns det en väg ut?

Premiärminister Tsipras har i dagsläget allt färre alternativ att välja mellan. I och med att den grekiska staten inte kan klara sig utan stöd från omvärlden, så blir det svårt att föra en självständig politik. Det alternativet vore ur premiärministerns synvinkel att föredra, men är i dagsläget inte möjligt. Nu återstår mindre tilltalande alternativ.

Det som återstår att välja för premiärminister Tsipras, och något som understryks av regeringens signal, är att gå med på omvärldens krav på reformer och en fortsatt sanering av den grekiska statens finanser i utbyte mot fortsatt ekonomiskt stöd från omvärlden. Följden av att inte gå på med ett avtal med EU, ECB och IMF är i praktiken en statsbankrutt som skulle kunna inträffa inom en snar framtid. Detta alternativ är förmodligen orealistiskt för premiärministern. Det skulle i praktiken underminera och rent av svårt sarga förtroendet för den nytillträdda regeringen. Dock har man sökt förhandla fram ett sådant avtal i över 100 dagar (nu senast i samband med EU-toppmötet i Riga) utan att nå fram till en kompromiss. Signalen om en hotande betalningsinställelse förändrar dock förutsättningarna. Det kan lösa en del knutar.

Möjligen innebär detta besked att premiärminister Tsipras slutligen kommer att gå med ett avtal. Ett sådant avtal skulle bland annat innebära att den grekiska regeringen går med på kraven på reformer av pensionssystemet och kanske även inom arbetsmarknadslagstiftningen. I utbyte får den grekiska staten den sista utbetalningen (ett belopp på 7,2 miljarder euro) av den bailout som totalt omfattar 240 euro. Detta skulle i så fall vara ett första steg för premiärministern för att ta sig ur den prekära situation som denne befinner sig i.

Det kommer dock att behövas fler steg. De 7,2 miljarder euro som man har förhandlat om kommer förmodligen nog inte räcka till för att överbrygga den grekiska statens behov av intäkter. De ekonomiska prognoserna har sedan början av året skrivits ned, vilket påverkar grekiska statens ekonomiska situation till det värre. Det talas för närvarande om ett tredje stödpaket som omfattar 50 miljarder euro. Ytterligare en bailout ser ut att bli nödvändig. Den kommer, om den förverkligas, få politiska konsekvenser för Tsipras.

De krav på ytterligare reformer och besparingsåtgärder som följer med ett tredje bailoutpaket skulle i praktiken bli svåra för Tsipras och delar av dennes parti att gå med på. Detta gäller särskilt partifraktionen Vänstra plattformen, som hittills  har motsatt sig en överenskommelse med EU. Energiminister Lafazanis är en av de som har talat emot att gå med kompromisser som bryter med partiets vallöften och ambitioner. Det interna motståndet inom SYRIZA är, som bekant, en anledningarna till att förhandlingarna gått trögt i förhandlingarna med EU. Det har försatt premiärministern i det dilemma som denne befinner sig.

Ytterligare ett steg som Tsipras möjligen kommer att behöva ta  för att ta sig ur det rådande läget är att utlysa nyval. Det skulle, om valresultatet går Tsipras väg, ge ett tydligare mandat att gå vidare med reform- och saneringspolitiken. Ett genomfört nyval skulle även ge Tsipras möjlighet att ombilda regeringen och tillsätta den med företrädare som stödjer regeringens linje (även om det kan innebära att SYRIZA splittras som parti). Ett nyval är en något bättre lösning än att utlysa folkomröstning eftersom det ger premiärministern fler alternativ och även skickar en signal till omvärlden angående regeringens fortsatta intentioner om att fortsätta reformera. Det sistnämnda är viktigt i och med att det kan skapa förtroende hos omvärlden och den grekiska statens förhandlingsparter.

Det bör dock påpekas att ett nyval inte är ett lockande alternativ för väljarna (och troligtvis inte heller för regeringen). En opinionsundersökning som Public Issue genomfört och som publicerats i den SYRIZA-anknutna tidningen Avgi ger följande utslag:

Behöver Grekland nyval?

Förmodligen inte 89% 

Förmodligen 10%

Med tanke på det rådande opinionsläget där SYRIZA leder tydligt och oppositionen inte ännu har hämtat sig efter valet i januari är att utlysa nyval en politisk kalkyl - med tydliga risker - som ändå går att räkna hem. Ett nyval, förr eller senare, skulle kunna vara en väg ut ur återvändsgränden för premiärminister Tsipras, men kommer han att ta ta den? 

Vad händer nu?

EU:s ledare samlas i Riga för att bland annat diskutera situationen i Grekland. Olika scenarion kan bli aktuella beroende på hur mötet avlöper. 

Det är givetvis svårt att sia om hur mötet kommer att sluta. En faktor som kan driva på ett genombrott i förhandlingarna är den grekiska statens behov att undvika statsbankrutt. Senast i juni behöver en lösning komma på plats för att undvika statsbankrutt, enligt denna artikel i Reuters. Oddsen för en förhandlingslösning ser ut att förbättras.

Samtidigt finns inga garantier att man når fram till en lösning mellan parterna. Det finns ett motstånd inom premiärminister Tsipras eget parti. Den kommunistiska fraktionen inom SYRIZA förespråkar nu att man bryter förhandlingarna med EU. Sedan tidigare finns även Vänstra plattformen inom SYRIZA som en motståndare mot eftergifter mot EU. Detta skapar hinder i förhandlingarna.

Ovanstående bild ger en bra överblick om vilka scenarier som kan bli aktuella som en följd av mötet i Riga. Med anledning av att premiärminister Tsipras har undvikit att gå i clinch med sitt eget parti och dessutom att han har tydligt markerat sitt motstånd mot reformer inom pensionsavgångar och arbetsmarknadspolitik är det därför mycket möjligt att ett val kan bli följden förr eller senare: antingen som en följd av att SYRIZA spricker som parti eller för att skapa en bredare regeringskonstellation för att förankra en eventuell kompromiss med EU.

Oavsett utfallet av mötet i Riga är oddsen låga att den närmaste månaden kommer att bli turbulent. 

Trenden består

Väljarna och regeringen fortsätter att gå i otakt med varandra samtidigt som oppositionen tappar.

Väljarna och regeringen tycker olika. Det visar en ny mätning som Makedoniens universitet genomfört och som SKAI publicerat. Andelen som tycker att regeringen förhandlingsstrategi är rätt har sjunkit till 35% (i februari var samma siffra 72%). Andelen som tycker att regeringens strategi är fel har stigit till 41% (i februari var motsvarande siffra 22,5%). Samma mätning visar att 61% av väljarna tycker att regeringen bör kompromissa med sina vallöften med anledning av de rådande förutsättningarna, medan 35% tycker att regeringen bör hålla fast vid sina löften. Denna mätning visar att den föregående mätningens resultat står sig: regeringen och väljarna går i otakt med varandra. Därmed består den rådande trenden.

Därför är det något paradoxalt att SYRIZA alltjämt är det mest populära partiet. Samma mätning från Makedoniens universitet visar att avståndet till det största oppositionspartiet är över 20 procentenheter:

SYRIZA 36,5%

Ny Demokrati 15,5% 

Gyllene Gryning 6% 

Floden (Potami) 6% 

KKE 4%

Självständiga greker (ANEL) 3% 

PASOK 3% 

Övriga 7,5% 

Vet ej 18,5%

En tolkning av detta resultat är att väljarna saknar förtroende för oppositionen. Denna mätning visar att partiledarna för Ny Demokrati och Pasok hör till de mest impopulära partiledarna. Det kan med andra ord leda till att kraven på partiledarbyte inom respektive parti ökar, som en möjlig åtgärd för att bli relevanta för väljarna. Samtidigt är det förmodligen för tidigt att räkna ut såväl Samaras, partiledare för Ny Demokrati, som Venizelos, partiledare för PASOK. Båda två hör till veteranerna i grekisk politik. Omständigheterna ändras dessutom ständigt inom grekisk politik, vilket kan bädda för att de gör någon form av comeback.

Något som kan komma att förändra omständigheterna är den interna debatt som pågår inom SYRIZA. SYRIZA är mer ett förbund av partier än en ett enhetligt parti. Just nu pågår en intern dragkamp om hur partiet ska förhålla sig till de pågående förhandlingarna och de krav på reformer som ställs. Ikväll anordnar en mer radikal gren inom SYRIZA ett evenemang som ett led i en kampanj som syftar till att stärka en hårdför linje i förhandlingarna: långivarna ska konfronteras, enligt budskapet i affischen här nedan. 

Det återstår att se hur detta påverkar väljaropinionen. Det lär dock inte underlätta partiordförande Alexis Tsipras möjligheter att närma sig väljaropinionen och ta sig ur det dilemma som han för närvarande befinner sig i.

Lästips

Till att börja med: ett stort tack! Det vill jag ge för all respons och feedback som jag har fått denna vecka. Det både värmer och uppmuntrar.

För tillfället finns det inte så mycket att rapportera om. Förhandlingarna mellan Grekland och EU befinner sig, utåt sett, i ett dödläge. Dock verkar det hända saker internt inom SYRIZA. Det kan kan få fart på förhandlingarna. Inte minst driver den hotande statsbankrutten på.

Under tiden kan följande artiklar och skrifter vara intressanta att läsa:

The Economist sammanfattar SYRIZA:s första hundra dagar vid makten. Det är en i långa stycken kritisk genomgång:

"In almost every way, Syriza has brought the opposite of what it promised. It vowed an end to depression in Greece. Instead, growth has slumped. It pledged to end austerity politics in Europe, but has done more to embolden its advocates than any German could have hoped. It promised to jettison the bad habits of old parties, and seems instead to have acquired them."

I samband med samtalet i Gomorron Sverige kom vi in på vikten av förtroende och att återställa det. I denna artikel av Berenberg analyseras konsekvenserna av avsaknaden av förtroende och hur det har påverkat den nytillträdda regeringen. Artikeln jämför även utvecklingen mellan Grekland och Spanien, två länder som drabbats hårt av den europeiska skuldkrisen:

"After a further surge in growth in early 2015, Spain’s economy is now on track to expand by close to 3% this year. That is what Greece could have achieved if it had simply stayed the course. But it didn’t. Despite the tailwind from lower oil prices and a cheaper euro, the Greek economy may contract slightly this year. The gap between 3% growth and a slight contraction is huge. It means that some 100k jobs, which otherwise could have been created over the course of this year, will not be there in Greece. It impairs the fiscal outlook."

Förhandlingarna mellan den grekiska regeringen och EU går som bekant trögt.. Den här till engelska översatta rapporten ger regeringens syn på förhandlingsläget:

"While until recently the main argument of the institutions was that the Greek side did not submit complete proposals, now it is clear that proposals have indeed been submitted and that there have been substantial concessions towards the direction of an “honorable compromise.”

Det är lätt att glömma bort att den ekonomiska och politiska krisen även är en social och mänsklig kris som omfattar fler länder utöver Grekland. Mariams historia är en nyttig påminnelse:

"They had left Damascus two years before after their home was destroyed in a bombing, in which Mariam’s mother lost her life. After a two year odyssey that took them through Syria, Lebanon, Turkey and just over the border into Bulgaria, they made their first attempt to cross from the Turkish coast to a Greek island, nearly drowning on the way."

Nya inlägg kommer nästa vecka.

Ta leme!

Medverkan i Gomorron Sverige

Vad kommer att hända med Grekland? Imorse fick jag möjlighet att kommentera situationen i Grekland hos Gomorron Sverige. Länken till inslaget och till kommentarerna hittas här:

Kommenterar situationen i Grekland i SVT Gomorron Sverige 12/5

Imorgon ca kl 07.47 medverkar jag i Gomorron Sverige på SVT för att kommentera situationen i Grekland. Den grekiska staten befinner sig som bekant i ett ansträngt läge. En statsbankrutt hotar. Samtidigt befinner sig den grekiska premiärministern Alexis Tsipras i ett dilemma. Om detta dilemma och om situationen i Grekland kommer jag att berätta mer om imorgon.

Vi ses då!

Ny vecka. Ny deadline. Samma gamla mönster

Återigen närmar sig en deadline. Denna gång är det en återbetalning på 750 miljoner euro till IMF som ska betalas in den 12 maj. Även denna gång ser den grekiska regeringen ut att fullfölja transaktionen. Därmed undviks en statsbankrutt. Samtidigt pågår förhandlingar med EU för att kvittera ut en betalning på 7,2 miljarder euro (vilket kan bidra till att lösa den grekiska regeringens mer akuta behov av likvida medel). Parterna står dock långt ifrån varandra. 

Idag möts Greklands och EU:s företrädare i eurogruppen. Reuters rapporterar att den grekiska regeringens företrädare är hoppfulla att man vid mötet kan närma sig en lösning. Det är dock en förhoppning som inte bör överdrivas. Visserligen har den färgstarke finansministern Varoufakis ta ett steg tillbaka i förhandlingarna med EU, vilket kan bidra till en annan samtalston i förhandlingarna.

Samtidigt kvarstår dock grundkonflikten. EU argumenterar för reformer, särskilt inom områdena arbetsmarknad och pensionssystem. Den grekiska regeringen spjärnar emot. För premiärminister Alexis Tsipras utgör dessa områden röda linjer i förhandlingarna, linjer som inte får överträdas. Därmed blir det svårt att se hur parterna ska komma överens, oavsett om förhandlingarna leds av Varoufakis eller någon annan representant för den grekiska regeringen.

En anledning till motståndet är de vallöften som den nya regeringen har ställt ut. Regeringen gick som bekant till val på att avsluta det pågående reform- och saneringsprogram som den grekiska staten har genomfört. Ytterligare reformer och ekonomisk sanering skulle med andra gå emot SYRIZAs vallöften. Parallellt dras dock staten med akuta likviditetsproblem: en statsbankrutt närmar sig allt mer.

Till detta hör att opinionen allt mer pekar på att den grekiska regeringen ingår en överenskommelse. En färsk mätning som genomförts av MARC polls ger följande utfall:

Vad ska regeringen göra om förhandlingarna inte möts med framgång:

Kompromissa: 65,9%
Bryta: 30,7%
Ej svarat: 3,4%

Det återstår att se hur den grekiska regeringen väljer att göra. En sak är dock säker. Den nuvarande situationen håller inte i längden. Mönstret behöver brytas.

Vägval euro

Ett vägskäl kommer allt närmare, men färdvalen skiljer sig åt. Det visar en ny undersökning som Makedoniens Universitet har genomfört och som publicerats av SKAI. 

Det hela dras till sin spets i en undersökning som publicerats idag (och som Kathimerini refererar till): vad är väljarna villiga att göra? Mot bakgrund att stödet för euron i Grekland är fortsatt starkt (vilket även undersökningen visar: 66,5% föredrar euron, jämfört med 27% som vill återinföra drachman) är väljarna beredda att acceptera ett avtal där ytterligare besparingar och reformer behövs? Det är nämligen mycket troligt att de pågående förhandlingarna mellan Grekland och EU/IMF kommer att mynna ut i just detta val. En folkomröstning kan komma att hållas kring just denna fråga. Undersökningen söker med andra ord sondera hur väljarna ställer sig inför ett sådant scenario.

Svaren från undersökningen är mycket intressanta. Stödet för euron sjunker till 55,5% om Grekland behöver gå med på ett avtal som innebär besparingar och reformer. Parallellt stiger stödet för drachman till 35%. Det är således en tydlig övervikt för euron även om det innebär ytterligare reformer och besparingar. 

Mer intressant blir resultaten när frågan kopplas till partitillhörighet: 58% av SYRIZAs väljare föredrar en återgång till drachmen framför ett nytt avtal som innebär besparingar och reformer. Bland Ny Demokratis väljare är 95,5% villiga att gå med ett sådant avtal för att kunna behålla euron. Med andra ord, en vänster-högerdimension dyker upp. 

Sett i ett större sammanhang ger undersökningen från Makedoniens Universitet stöd till den trend som man kan ana i andra undersökningar som publicerats nyligen (läs gärna detta inlägg och detta). Den ger även en intressant signal angående den färdriktning som föredras av väljarna i det vägskäl som stadigt närmar sig för Grekland.