måndag 20 maj 2019

En styrkemätning

Mycket talar för att valet den 26:e maj kommer att ses som en styrkemätning inför valet till parlamentet. Fokus kommer att riktas mot regeringspartiet SYRIZAs försök att minska gapet till oppositionspartiet Ny Demokrati och Ny Demokratis försök att försvara sin ledning. Situationen är dock mer invecklad än vad den förefaller vara.



Många partier ställer upp, få kommer att utmana
Den grekiska högsta domstolen meddelade den 13 maj att fyrtio partier är behöriga att ställa upp till valet till europaparlamentet den 26:e maj. Dessa fyrtio partier kommer att tävla om tjugoen mandat. Utgår man från de aktuella opinionsiffrorna talar mycket för att fokus i valrörelsen kommer att riktas mot bara två partier: regeringspartiet SYRIZA och oppositionspartiet Ny Demokrati. Det gäller såväl till valet europaparlamentet som till valen på regionsnivå och stadsnivå. Samtliga val kommer att hållas samma dag, men i valen till region och stadsnivå kan en andra valomgång komma att hållas beroende på valresultatet.

En styrkemätning väntar
Utfallet av den 26:e maj kommer att ses som en styrkemätning inför valet till parlamentet. Just nu är det fördel Ny Demokrati. Skulle partiet göra bra ifrån sig kommande söndag förbättras sannolikt utsikterna att vinna det parlamentsvalet som kommer att hållas inom kort eller senare i höst när mandatperioden formellt löper ut. Ett väsentligt dåligt resultat för SYRIZA den 26:e maj kan innebära att parlamentsvalet blir utlyst inom kort. Ett överraskande bra valresultat kan leda till att SYRIZA mobiliserar och söker bygga upp ett momentum, vilket skulle bidra till att parlamentsvalet hålls senare.

Vallöften lanseras för att vända på valvinden
För tillfället, och sedan en lång tid tillbaka, blåser valvindarna åt Ny Demokratis håll. Premiärminister Tsipras har försökt ändra på detta. SYRIZA har nyligen presenterat ett antal vallöften som riktas mot nyckelväljare: Greklands pensionärer kommer att dela på en engångsbetalning (€ 800 miljoner är avsatta för detta), momsen på mat och dryck kommer att sänkas från 24% till 13% procent. Dessutom tillkommer även åtgärder för att anställa unga samt sänkt momts på energi. Ytterligare ett vallöfte som har presenteras är längre återbetalningsperioder för personer med skattskulder till den grekiska staten och även rabatter för personer som har skattskulder. I januari i år presenterade Tsipras även ett förslag att höja minimilönerna med 11%. Tsipras motiverar sina vallöften med att Greklands ekonomiska ställning har förbättrats (landet avslutade formellt stödprogrammen förra året). Detta skulle enligt Tsipras öppna för en möjlighet att vidta åtgärder för stärka situationen för de som har drabbats hårdast av krisen som Grekland gått igenom.

Svårt utgångsläge för premiärministern
Det är oklart om vallöftena ger den skjuts i opinionen som Tsipras hoppas på. Utgångsläget är, milt uttryckt, svårt. Opinionsiffrorna här nedan, som har hämtats från februari från opinionsinstitutet Public Issue, ger en inblick. 72% procent av väljarna har en negativ uppfattning om premiärminister Tsipras (som jämförelse kan nämnas att oppositionspartiet Ny Demokratis partiledare Kyriakos Mitsotakis partiledare är mest populär bland de tillfrågade).


En viktig poäng är även följande siffra: 73% procent av de tillfrågade väljarna anser att utvecklingen går åt fel håll i Grekland. En stor grund till denna siffra är troligen att SYRIZA inte har infriat sina vallöften. Partiet lovade att sätta stopp på nedskärningar och besparingar. I regeringsställning har SYRIZA genomfört precis den politik som partiet gick till val att att sätta stopp för. För många väljare är troligen det tredje bailoutpaketet i juli 2015 en signifikant milstolpe i synen på Tsipras. Då bröt han och SYRIZA sitt viktigaste vallöfte. Detta har påverkat bilden av Tsipras på ett fundamentalt sätt.


Ytterligare en tongivande siffra är att knappt 25% av väljarna anser att premiärminister Tsipras är bäst lämpad att vara premiärminister (motsvarande siffra för Mitsotakis är 45%). Det tredje bailoutpaketet har nämnts som ett sänke för premiärminister. Möjligen allvarligare för trovärdigheten att leda landet är hanteringen av den brand som drabbade Mati 2018 där 102 människor dog. Premiärministern har dragits in i en kritikstorm som uppkommit i samband med bränderna.



Det är med andra ord få faktorer som för närvarande talar för att premiärminister Tsipras ska kunna rubba på det rådande läget. Vore det val idag är det mycket som talar för Kyriakos Mitsotakis får i uppdrag att bilda regering.

En plan för nästa mandatperiod
Situationen är dock mer invecklad än vad den förefaller vara. Klaus Regling, chef för Europeiska Stabilitetsmekanismen (ESM), har uttryckt kritik mot de vallöften som SYRIZA har presenterat. De kommer att leda till att de överskottsmål på 3.5% av BNP som Grekland har förbundit sig att hålla inte kommer att nås, anser Regling. Vallöftena minskar marginalerna för den regering som kommer att tillträda. Chefen för den grekiska riksbanken, Yannis Stournaras, har riktat en liknande kritik. Det saknas en hållbar ekonomisk grund för att motivera vallöftena.

Ekonomitidskriften The Economist tolkar vallöftena, och den budget som antagits för 2019, som en plan som den sittande regeringen lagt fram för den kommande mandatperioden: syftet är att försvåra möjligheterna att styra landet. Lägg dessutom till att SYRIZA klubbat igenom en lag som stryker de femtio bonusmandat som tillfaller det största partiet, så framträder konturerna av en plan med ambitionen att göra det möjligt att SYRIZA kan komma tillbaka.  

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar