Tiebreak efter den första valomgången

Det har utmålats som en folkomröstning, ett avgörande om huruvida de grekiska väljarna stödjer antingen regeringen eller oppositionen. Om så vore fallet, så är en tolkning av resultatet efter den första omgången av de lokala och regionala val som hölls i söndags runt om i Grekland att väljarna ännu inte är övertygade.

Resultatet kan nämligen ses som ett entydigt...nja. Oppositionspartiet Syriza gick fram i Athen och i dess omnejd, medan Ny Demokrati höll ställningarna i övriga landet. Det gör att utfallet är ovisst inför den andra valomgången som hålls kommande söndag, då även valet till Europaparlamentet hålls.

Tonläget har inför söndagens första valomgång stadigt höjts, likaså insatserna. Ett stort väljartapp för koalitionsregeringen hade sannolikt medfört att den fallit (och att regeringspartiet Pasok, efter år av ständiga väljartapp, fortsatt på den nedåtgående bana som slutat med att partiet brytits ned). En tydlig vinst, och oppositionen hade stärkt sina positioner inför de kommande valomgången.

Om detta höjt intresset för valet kan diskuteras. Valdeltagandet låg på 61,47%, en marginell ökning med en halv procentenhet jämfört med 2010.

Tydligt var dock att Syriza gått starkt fram i Aten. Partiet samlade mest röster i regionalvalet och dess kandidat samlade näst mest röster. Där kommer deras kandidater Gavriil Sakellaridis (till posten som borgmästare) och Rena Dourou (som guvernör för regionen) ställas mot Yiannis Sgouros respektive Giorgos Kaminis i den andra valomgången som hålls kommande söndag

Intressant att följa närmare utfallet då är spelet kring den den sistnämnde kandidaten Giorgos Kaminis. Kaminis ställer nämligen upp som oberoende kandidat, men backas upp av Pasok och Demokratisk vänster. Efter det att Ny Demokratis egna kandidater slagits ut, så har partiet deklarerat att ställer sig bakom Kaminis. Att det konservativa partiet Ny Demokrati ställer sig bakom en socialdemokratisk kandidat hade varit otänkbart för bara ett par år sedan. Att så sker visar hur höga insatserna är inför den kommande och avgörande valomgången. Då återstår det att se om det taktiska spelet leder till att det rådande tiebreaket får ett slut.


Tillägg: de officiella valresultaten återfinns här.

Notiser

Dagen V, som i Valdag, närmar sig. Det är nu drygt en vecka kvar. Inför valet kan det vara värt att notera följande:

* Gyllene gryning har av den grekiska högsta domstolen tillåtits ställa upp i de kommande valen. Beskedet kom i söndags. Det har länge varit osäkert om partiet tillåtits ställa upp i och med att rättsliga utredningar pågår. Partiet har under det senaste året tappat stöd i opinionsmätningarna och tappat ett antal parlamentsledamöter.

* De senaste opinionsmätningarna inför Europaparlamentsvalet visar på att det står mellan Syriza och Ny Demokrati, med viss övervikt till det förra partiet. Europarlamentsvalet har kommit att framstå som en folkomröstning för eller emot regeringen. Det ställer saker och ting på sin spets. Jag har skrivit mer om detta i föregående inlägg på denna blogg (här och här).

Det nybildade partiet To Potami (Floden) förefaller uppskattas av väljarna. Partiet utlovar en politik utan politiker. Man kan se partiet som en reaktion mot de etablerade partierna. I övrigt ser opinionen ut på följande vis (Alco)

Syriza 23,4 %
Ny Demokrati 22%
Gyllene gryning 7,3%
To Potami 7%
Pasok 5,1%
KKE 5%
Självständiga greker 4,6%
Demokratisk vänster 2,4%

* Den senaste OECD-rapporten med fokus på Grekland har kommit. Rapporten visar på att byråkratin i landet kostar 3,3 miljarder euro årligen. Uppemot en fjärdedel av detta belopp kan sparas in genom eliminering av krångliga regler och genom förenklad skatte- och momsrapportering. Mer om rapporten kan man läsa här.

Valtemperaturen stiger, korruptionen sjunker

Den grekiska valtemperaturen stiger. Den uppskattade korruptionen sjunker. Den sistnämnda utvecklingen kan påverka den förstnämnda

Kampanjerna inför de stundande lokalvalen och europaparlamentsvalet i slutet av denna månad pågår för fullt. Fokus under denna tid är och har varit om huruvida den (vacklande) koalitionsregeringen kommer att bestå utfallet av valet samt vad väljarna egentligen tycker om den (brokiga) oppositionen.

Mindre uppmärksammad är dock denna rapport från Transparency International, en institution som bevakar korruptionens utbredning i olika länder. Sedan krisen blommade ut 2009 har den uppskattade korruptionen närmast halverats i Grekland.

Anledningen till denna utveckling beror på delvis på en ökad uppmärksamhet på korruptionens kostnader och dess konsekvenser. Det är en välkommen utveckling som på sikt kommer att få konsekvenser även på förtroendet för politiken och förtroendevalda. Utvecklingen för den förstnämnda påverkar med andra ord den sistnämnda.

Det drar ihop sig

Det är en månad kvar till de kommande Europaparlamentsvalen. Mycket har hunnit ändras under denna mandatperiod.

En av de mindre uppmärksammade sidorna med de stundande Europaparlamentsvalen är personvalet. Det är en nyhet som har införts i år. Det har orsakat en del kontroverser inom partierna att väljare ska kunna markera vilken kandidat de föredrar.

En annan aspekt som kan väcka uppmärksamhet är den förändring som det politiska landskapet har genomgått. Det blir mer påtaglig om man jämför de senaste opinionsammanställningen (Electionista) ...

Syriza 24,8%
Ny Demokrati 23,8%
To Potami (Floden) 11,5%
Gyllene Gryning 8,5%
KKE 7,2%
PASOK/Elia 6,1%

... med resultatet vid Europaparlamentsvalet 2009:

Pasok 36,6%
Ny Demokrati 32,3%
KKE 8,4%
Syriza 4,7%

Det är en väsentlig skillnad.

Det har dock sagts om Europaparlamentsvalen att röstbeteendet skiftar. Väljarna röstar helt enkelt annorlunda jämfört med valen till kommun och rike och hur man brukar rösta i övrigt.

Detta gäller dock inför de stundande valen. Som tidigare har påpekats i denna blogg har valen i slutet av maj (man röstar även lokalt, förutom till Europaparlamentet) mer och mer antagit karaktären av en förtroendemätning för den sittande regeringen. Det kan bära eller brista. Ett nyval kan inte uteslutas som en följd. Därför har vi en intressant månad framför oss. 

Glad påsk

Καλό Πάσχα, en glad påsk, tillönskas alla läsare.

Bloggen återkommer med nya inlägg nästa vecka. Under tiden kan denna opinionsundersökning (Rasmussen,  publ. 12/4) vara av intresse:

Ny Demokrati 21.4%
Syriza 21.2%,
To Potami ("floden") 10.3%,
Gyllene Gryning 6.1%,
KKE 5.2%,
Elia ("oliven")/Pasok 4%,
Självständiga greker 3.1%,
Demokratisk vänster 2%

Med andra ord: 

- Dött lopp mellan det största regeringspartiet och det största oppositionspartiet.
- Ett nybildat parti har på kort tid blivit det tredje största i Grekland.
- Det kanske är mer korrekt att tala om en solnedgång än en gyllene gryning.
- Två avknoppningar ser ut att falla ut ur parlamentet, om nyval skulle hållas imorgon.
- Det finns anledning till att återkomma efter påsk, mot bakgrund av det som nämnts ovan.

Ta leme!


 
 

Väntar volatila tider?

Med knappt en halv månad kvar till valen i Grekland blir läget, återigen, mer volatilt.

För första gången på flera år säljer den grekiska staten idag obligationer på den internationella kapitalmarknaden. Dagens händelse kan ses av den grekiska regeringen som en återgång till en mer normal tillvaro, ett konkret resultat av saneringspolitiken, och en fjäder i hatten inför de stundande lokalvalen. Så var i alla fall tanken.

Tidigare idag sprängdes nämligen en bilbomb utanför Bank of Greeces lokaler i centrala Aten. Lyckligtvis skadades ingen, enligt uppgift från den grekiska polisen. Det är dock en brutal påminnelse om att den turbulens som omgivit landet långt ifrån har lugnat ner sig.

De två händelserna är signifikativa för läget i Grekland: (modesta) framgångar varvas med kännbara bakslag. Frånvaron av spektakulära yttringar, såsom massdemonstrationer, strejker och andra utåtriktade aktiviteter har fört med sig att landet sakta försvunnit ut ur strålkastarnas sken.

Det betyder dock inte att krisen har klingat av. Långt ifrån. Mer än 27% av landets arbetsföra befolkning är arbetslös. Nästan  sex av tio unga går utan jobb. UNICEF rapporterar om att en halv miljon barn har drabbats av fattigdom. Amnesty riktar kritik mot landets rättsväsende. Läkare utan gränser (MSF) uppmärksammar flyktingars prekära situation. Krisen kvarstår, lika akut som innan.

Dock är den mest akuta fasen krisen sannolikt på väg att nå ett slut: dagens försäljning av obligationer, de nyligen avslutade förhandlingarna med trojkan (dvs. EU, ECB och IMF) om ett åtgärdspaket, samt de  aktuella rapporterna om att den grekiska statens vid årskiftet de facto visat ett primärt överskott i räkenskaperna pekar på att den värsta fasen av krisen är över.

Lägg därtill att det kommer rapporter om att den för Grekland viktiga turistnäringen har en rekordsäsong att vänta, så börjar framtiden se lite mer ljus ut än innan.

Dock är det mer sannolikt att läget blir mer volatilt inför de stundande valen. För drygt en vecka sedan klarade sig koalitionsregeringen, med en lövtunn marginal, att få igenom det framförhandlade åtgärdspaketet, men till priset av en pyrrhusseger. Turerna kring Baltakos förehavanden, en av premiärminister Samaras närmaste medarbetare, kan sarga den bräckliga regeringskoalitionen ytterligare. Den fjäder i hatten som dagens obligationsförsäljning innebär kan lätt blåsa bort i den mediala storm som för närvarande råder.

Samtidigt vädrar oppositionen morgonluft. Syriza har gått om Ny Demokrati i opinionsmätningarna. Skulle Syriza gå framåt i de stundande Europarlaments- och lokalvalen, så kan inte nyval och ett resulterande maktskifte inte uteslutas. Hur omvärlden skulle reagera på att ett parti som motsätter sig landets bail outprogram kommer till makten går förmodligen att räkna ut.

Ytterligare en komplicerande faktor är att den politiska arenan är på väg att förändras. Allt detta göra att läget, återigen, är på väg att blir mer volatilt. Den europeiska krisen är långt ifrån historia.

En pyrrhusseger?

Efter att regeringen lyckats rösta igenom om ett åtgärdspaket är det nu klart att Grekland kommer att få nya stödpengar av EU. För regeringen kan det ha varit en dyrköpt pyrrhusseger.

Skrapar man en smula bakom denna nedtonande rubrik så kan man hitta stoff till ett drama: eller vad sägs om följande? Det största oppositionspartiet vandrar i gemensam trupp ut ur parlamentet. En maktkamp inom ett av regeringspartierna bryter ut inför öppen ridå. Åskådare får följa uteslutningar av parlamentsledamöter. Allt detta inträffade i samband med söndagens omröstning i parlamentet om antagandet av ett åtgärdspaket. Inget av detta skeende röjs av rubriken.

Men låt oss börja med oppositionspartiets agerande, för att bena ut vad som har hänt. Formellt handlade omröstningen i söndags om anta ett stödpaket . Antagandet av detta paket har varit krav för att Grekland ska få fortsatt ekonomiskt stöd av EU. Inför omröstningen meddelade Syriza att det vill ställa ett misstroendevotum riktat mot finansminister Stournaras. Syrizas förslag avslogs. Parlamentets talman  motiverade avslaget med att det inte går att begära ett nytt mistroendevotum inom loppet av ett halvår (Syriza hade drivit igenom ett misstroendevotum i november). Då lämnade Syrizas parlamentsgrupp, anförda av partiledare Tsipras, parlamentet i protest.

Hade Syriza lyckats få igenom att en misstroendeomröstning skulle hållas, så skulle det medföra att omröstningen om stödpaketet senarelagts. Följden hade då varit att EU:s stödpengar inte hade kunnat betalats ut till Grekland. Detta skulle i så fall innebära att regeringen satts under ytterligare tryck. Kanske hade den rent av fallit.

Möjligen hade regeringen fallit även utan Syrizas inblandning. En parlamentsledamot som tillhör regeringskoalitionen röstade emot paketet, med följden att denne (i likhet med föregående fall) uteslöts. Därmed reducerades regeringens majoritet till två rösters övervikt.

Hade regeringspartierna varit konsekventa i sitt agerande skulle övervikten reducerats till noll. Två parlamentsledamöter till som tillhör koalitionsregeringen röstade nämligen emot sin egen regering. Att dessa inte uteslöts beror på att de som gjorde så var Apostolos Kaklamanis och Georgios Papandreou. Kaklamanis är en veteran inom Pasok. Papandreou är före detta ordförande för Pasok. Båda två är nyckelfigurer inom Pasok. En uteslutning hade troligen medfört att Pasok brutit samman i olika fraktioner och att regeringen - i förlängningen - fallit.

Nu blev det inte så. Regeringen lyckades (med vissa kompromisser) få igenom stödpaket. Men det bör oroa regeringenskoalitionens båda parter att en intern maktkamp så tydligt har brutit ut. I mångt och mycket var söndagens händelser en pyrrhusseger.