Opinionsmätning

Regeringspartiet SYRIZA befinner sig i fortsatt motvind. Avståndet upp till oppositionspartiet Ny Demokrati har nu växt till 10 procentenheter. Situationen blir allt mer ansträngd för premiärminister Tsipras.

Trenden är tydlig jämfört med den senaste mätningen i juni: Ny Demokrati (27,5%) har i den mätning som Makedoniens Universitet genomfört och som publicerats i Skai dragit till sig ytterligare väljare medan SYRIZA (17,5%) har tappat något jämfört med i juni. Vore det val i dag skulle premiärminister Tsipras sannolikt behöva meddela sin avgång.

Det mest intressanta mätningen är dock förmodligen hur den negativa trenden för uppstickarpartiet Potami fortsätter. I dagsläget befinner det sig med 1,5% av rösterna klart under treprocentsspärren. Det är en nästan dramatisk förändring jämfört med hur det såg ut för partiet i september 2015. Då spekulerades det i att Potami skulle avgöra vilket eller vilka partiet som skulle få bilda regering med efter nyvalet i september. Nu spekuleras det snarare i hur länge partiordföranden för Potami, Stavros Theodorakis, kan stanna kvar.

Läget är även utsatt för det andra koalitionspartiet i den grekiska regeringen, Oberoende greker. Partiet samlar två procent av väljarstödet. Dock kan det vara på sin plats att mätningarna ofta underskattar stödet till det högerpopulistiska partiet. Situationen idag var liknande den i samband med nyvalet i fjol.

Mätningen som genomförts av Makedoniens universitet erbjuder på flera intressa inblickar. Väljarna ställer sig fortsatt pessimistiska inför framtiden; 62% tycker att situationen i Grekland kommer att förvärras om ett år. 81% att utvecklingen går åt fel håll. 85,5% är missnöjda med hur regeringen agerar.

Det är med andra ord en läsning som ger uttryck för en mycket kritisk opinion. Mätningen ger således ledtrådar till varför premiärminister Tsipras och dennes parti befinner sig i fortsatt motvind. 

Ett tillfälligt lugn?

Det lugn som för närvarande råder kan brytas upp när förhandlingarna mellan Grekland och EU åter tas upp inom kort.

15 åtgärder ska den grekiska regeringen genomföra att kunna kvitta ut ett paket på 2,8 miljarder euro. Så ser förutsättningarna ut när den grekiska regeringen ska träffa EU:s företrädare i september, enligt Kathimerini. Den av SYRIZA ledda grekiska regeringen söker hitta en balans mellan EU och den inhemska opinionen. Kollektivavtalens vara eller icke-vara är ett exempel där regeringen pressas från två olika håll. Det kan leda till att hösten blir skakig.

Latest #RefugeesGR count in Greece: 57047 in total, 21742 in northern Greece, 9919 in the islands (capacity 7450), 129 arrivals as of 7:30am

— Marianna Karakoulaki (@Faloulah) August 8, 2016

Ytterligare en variabel att beakta är vad som händer med grannlandet i öster: Turkiet. Om EU:s migrationspolitiska överenskommelse med Turkiet faller kan det leda till att fler flyktingar åter söker sig över det Egeiska havet. De flöden som man kan läsa om idag kan komma att öka betydligt. I sin tur kan det leda till att pressen på den grekiska regeringen ökar. Spänningarna mellan EU/Grekland och Turkiet kan bidra till att en turbulent höst kan vänta. Det lugn som jag upplevde när jag var i Thessaloniki för ett par veckor sedan kan då framstå som ett avlägset, närmast overkligt, minne.

Reflections in Paralia, #greece🇬🇷 #grekland

A photo posted by Haralampos Karatzas (@haralamposkaratzas) on Jul 25, 2016 at 4:21am PDT

Starkt stöd för EU. Svagare stöd för euron.

Stödet till EU starkt men svagare stöd för euron. Det visar en mätning som genomförts efter folkomröstningen i Storbritannien.

Stödet för EU är starkt. Om en folkomröstning skulle hållas idag i Grekland skulle 56% rösta ja till att stanna kvar i EU. 39% skulle rösta nej. Det visar en undersökning som Public Issue genomfört och som publicerades den 25 juli. Att Grekland skulle följa Storbritannien ut ur EU ser med andra ord inte ut att vara på agendan.

Samtidigt blir stödet för euron allt svagare. På knappt ett år tycks andelen som tycker sig att framtiden skulle utvecklas bättre utan euron nästan fördubblats från 18% till 32%. Med 50% stöd är det dock tydligt att det finns en majoritet för att stanna kvar inom eurozonen.
Det är dock allt fler som tvekar. Vinden tycks, åtminstone för tillfället, ha vänt.

Om den nya vallagen

En ny vallag har röstats igenom men det finns stora frågetecken kring om den kommer att vinna laga kraft. Den nya vallagen innebär att bonusmandaten försvinner och rösträttsåldern sänks till sjutton år. Vallagen kan tolkas som både en seger och en förlust för premiärminister Tsipras.

Den passerade till slut igenom parlamentet: vallagen som premiärminister Tsipras förfäktat. Sedan 179 av 300 ledamöter sent på torsdagsnatten röstat för den nya vallagen kommer valsystemet att ändras.

Utfallet av den ändrade vallagen kan till viss del ses som en seger för premiärministern. Det gäller nog främst bonusmandaten som nu kommer att försvinna. Avskaffandet av de 50 bonusmandaten som tillfaller det parti som får flest röster i ett val innebär att Grekland i praktiken, när väl den nya vallagen träder i kraft, kommer att gå från ett valsystem med majoritetsval till ett system med proportionella val.

Följden av detta lär troligen bli att koalitionsregeringar kommer att bli regel snarare än undantag, med tanke på hur det grekiska landskapet ser ut och hur tidigare regeringar historiskt sett varit beskaffade. Den ändrade vallagen kan således komma att i grunden ändra förutsättningarna i grekisk politik.

Kanske är detta faktum den stora segern för premiäminister Tsipras. Trots vikande opinionssiffror för hans parti SYRIZA kommer ändringen innebära att varje ny regering på ett eller annat vis kommer att behöva inkludera eller samarbeta med SYRIZA. Vallagen, så som den ser ut, kan tolkas som att den stärker SYRIZAs position. Borta är de dagar då Ny Demokrati eller PASOK ensamma kunde styra Grekland, är nog en tolkning av den ändrade vallagen.

Utfallet av torsdagens omröstning om den vallagen kan dock även ses som en förlust för premiärministern. Upplutningen bakom den nya lagen var dock klart mindre än den som premiärministern hade hoppats på. Att färre än 200 ledamöter gav sitt stöd till lagen innebär enligt gällande regler att ändringen av vallagen kommer dock att genomföras och bli permanent först efter nästa val om en majoritet till stöd för den kan samlas. Det innebär att det finns frågetecken till om och hur länge den nya vallagen kommer att bestå.

Sådana frågetecken finns redan. Att den framröstade vallagen inte kommer att vinna laga kraft var ett löfte från Kyriakos Mitsotakis, partiledare för det största oppositionspartiet Ny Demokrati, gjorde i samband med omröstningen. Ändringen ser dock därmed ut att inte bli av om Ny Demokrati vinner kommande val.

Därmed befinner sig vallagen i ett slags limbotillstånd. Den både har och har inte ändrats.


Ps. En sak med vallagen som inte har ändrats är möjligheten för grekiska väljare som bor utomlands att rösta. Även i fortsättningen kommer de grekiska medborgare som bor utomlands inte ges möjlighet till att använda sig av sin demokratiska röst. Det vore intressant att få ta del av en förklaring.

Om Grekland i Gomorron Sverige

Tillsammans med Anna Herdy har jag kommenterat situationen i Grekland i Gomorron Sverige. Ca 1 timme och 55 minuter in i programmet kan man ta del av samtalet (genom att klicka här).

Ett år efter folkomröstningen

Läget är stabilt men fortfarande kritiskt ett år efter folkomröstningen i juli 2015.

Utfallet var åtminstone tydligt. Med röstsiffrorna 61% för ett "nej" och 39% för ett "ja" blev det aldrig någon diskussion om att den föreslagna överenskommelsen med EU/IMF som folkomröstningen tog ställning till skulle godtas eller ej. Resultatet den 5 juli 2015 var entydigt. I stort sett hela landet hade sagt nej (se denna grafik), även om marginalen var en stor överraskning jämfört med vad prognoserna hade pekat på. Det grekiska folket hade sagt tagit ställning i den (mycket omdebatterade och med frågetecken behäftade folkomröstningen) som premiärminister Tsipras med kort varsel hade utlyst för drygt år sedan.

Blott några dagar efter folkomröstningen blev dock nejet till ett ja. Tsipras gick, efter en spektakulär helomvändning, med på ett mycket tuffare överenskommelse. Överenskommelsen satte dock stopp på en situation som hotade att spåra ur. Kapital flydde ur landet och kontroller infördes. Människor köade utanför bankerna. Det låg en spänning i luften.

Ett år efter folkmröstningen har situationen stabiliserats. Läget är dock fortfarande kritiskt. Oron för vad den grekiska staten står inför består. Så här beskiver kreditratingföretaget Moody's i en rapport från den 11 juli läget i Grekland:

"Conditions in Greece have stabilized under the third bailout programme and support the stable outlook on Greece's Caa3 rating. However the implementation risks linked to the bailout conditions are still high, underscoring the country's economic and fiscal challenges."

Det råder även en pessimism bland den grekiska befolkningen inför framtiden. 86% av de tillfrågade tycker att utvecklingen går åt fel i opinionsföretagets Public Issues undersökning från juni. Detta i sig är en indikator på läget i Grekland. Bara 10% tycker att uvecklingen går åt rätt håll.

En del greker ser att framtiden ser bättre ut utanför landets gränser. Sedan 2008 har 427 000 greker beslutat sig för att emigrera, enligt en rapport av Bank of Greece som citeras av Kathimerini. Siffrorna har växt under 2014 och 2015 visar rapporten, som även uppmärksammar att det är unga utbildade som lämnar landet. Grekland står ut jämfört med omgivningen enligt Bank of Greece:

"Greece ranks fourth among the 28 European Union member-states in terms of mass emigration in proportion to its work force, after Cyprus, Ireland and Lithuania. It ranks third, after Cyprus and Spain, in terms of the proportion of young people leaving the country."

Framtiden ser med andra ord besvärlig ut. IMF förutspår att landets ekonomi krymper med 0,6% medan EU-kommissionen prognostiserar en kontraktion med 0,3%, enligt färska uppgifter. Folkomröstningen har kostat på, enligt en rapport från den grekiska handelskammaren (ESEE). 

Samtidigt finns det även tecken på ljusning, även om de är få för närvarande. Bank of Greece ser en vändning 2017 för den grekiska ekonomin. Detta förutsätter dock att Grekland tar tag i sitt reformarbete, enligt bankens ordförande Yannis Stournaras:

“Any delay in adopting reforms and privatizations which are outlined in the program could stunt an expansion in output, resulting in fresh uncertainty, a climate of trust undermined and weaker prospects of finally exiting this crisis"

Ett år efter folkomröstningen

Läget är stabilt men fortfarande kritiskt ett år efter folkomröstningen i juli 2015.

Utfallet var åtminstone tydligt. Med röstsiffrorna 61% för ett "nej" och 39% för ett "ja" blev det aldrig någon diskussion om att den föreslagna överenskommelsen med EU/IMF som folkomröstningen tog ställning till skulle godtas eller ej. Resultatet den 5 juli 2015 var entydigt. I stort sett hela landet hade sagt nej (se denna grafik), även om marginalen var en stor överraskning jämfört med vad prognoserna hade pekat på. Det grekiska folket hade sagt nej i den (mycket omdebatterade folkomröstningen) som premiärminister Tsipras med kort varsel hade utlyst för drygt år sedan.

Blott några dagar efter folkomröstningen blev dock nejet till ett ja. Tsipras gick, efter en spektakulär helomvändning, med på ett mycket tuffare överenskommelse. Överenskommelsen satte dock stopp på en situation som hotade att spåra ur. Kapital flydde ur landet och kontroller infördes. Människor köade utanför bankerna. Det låg en spänning i luften.

Ett år efter folkmröstningen har situationen stabiliserats. Läget är dock fortfarande kritiskt. Oron för vad den grekiska staten står inför består. Så här beskiver kreditratingföretaget Moody's i en rapport från den 11 juli läget i Grekland:

"Conditions in Greece have stabilized under the third bailout programme and support the stable outlook on Greece's Caa3 rating. However the implementation risks linked to the bailout conditions are still high, underscoring the country's economic and fiscal challenges."

Det råder även en pessimism bland den grekiska befolkningen inför framtiden. 86% av de tillfrågade tycker att utvecklingen går åt fel i opinionsföretagets Public Issues undersökning från juni. Detta i sig är en indikator på läget i Grekland. Bara 10% tycker att uvecklingen går åt rätt håll.

En del greker ser att framtiden ser bättre ut utanför landets gränser. Sedan 2008 har 427 000 greker beslutat sig för att emigrera, enligt en rapport av Bank of Greece som citeras av Kathimerini. Siffrorna har växt under 2014 och 2015 visar rapporten, som även uppmärksammar att det är unga utbildade som lämnar landet. Grekland står ut jämfört med omgivningen enligt Bank of Greece:

"Greece ranks fourth among the 28 European Union member-states in terms of mass emigration in proportion to its work force, after Cyprus, Ireland and Lithuania. It ranks third, after Cyprus and Spain, in terms of the proportion of young people leaving the country."

Framtiden ser med andra ord besvärlig ut. IMF förutspår att landets ekonomi krymper med 0,6% medan EU-kommissionen prognostiserar en kontraktion med 0,3%, enligt färska uppgifter. Folkomröstningen har kostat på, enligt en rapport från den grekiska handelskammaren (ESEE). 

Samtidigt finns det även tecken på ljusning, även om de är få för närvarande. Bank of Greece ser en vändning 2017 för den grekiska ekonomin. Detta förutsätter dock att Grekland tar tag i sitt reformarbete, enligt bankens ordförande Yannis Stournaras:

“Any delay in adopting reforms and privatizations which are outlined in the program could stunt an expansion in output, resulting in fresh uncertainty, a climate of trust undermined and weaker prospects of finally exiting this crisis"