Bär eller brister budgeten?

Med en snäv men tillräcklig marginalen röstades regeringens igenom. Budgeten spår en tillväxt och ett slut på den grekiska krisen. Det återstår att se.

Med röstsiffrorna 152-146, det vill säga med en övervikt på två röster, klubbades den grekiska regeringens budget igenom. Samtliga oppositionspartier i parlamentet röstade emot. I ett uttalande till Kathimerini spår premiärminister Tsipras att budgeten kommer att medföra slutet på tio års kris. 2017 kommer att bli ett märkesår, enligt  premiärministern. Budgeten prognostiserar nämligen en tillväxt på 2,7%, vilket kan bidra till att pressa tillbaka den, med europeiska mått mätt, mycket höga arbetslösheten.

Samtidigt höjs skatterna höjs med en miljard euro (och riktas in på konsumtionsvaror som alkohol och tobak) och statens utgifter minskas med en miljard euro. Parlamentets budgetavdelning konstaterar att den framröstade budgeten kommer att ha en hämmande verkan på ekonomin, åtminstone på kort sikt.

Till detta kommer att kraven på ett regeringen presterar ett överskott av statens finanser på 3,5% av BNP ett antal år framöver kvarstår. Dessutom väntas ytterligare tuffa åtgärder när förhandlingarna mellan Grekland och dess långivare ska slutföras: finansminister Tsakalatos bekräftade till parlamentet att Internationella valutafonden kräver ytterligare åtgärder, inklusive löner och pensioner nedskärningar, värt 4,5 miljarder euro ($ 4750 miljoner) från och med 2019 samt ytterligare uppsägningar inom den offentliga sektorn.

Med andra ord är det en öppen fråga om 2017 blir ett märkesår och om premiärministern får rätt.

Status quo

Läget är, i princip, oförändrat trots överenskommelsen som offentliggjordes i måndags mellan Grekland och dess (europeiska) långivare. Dödläget påverkas även att långivarna oeniga sinsemellan: EU och IMF har inte kommit överens om vägen framåt för Grekland. Detta kan få konsekvenser för den grekiska regeringen och dess möjligheter att undvika nyval.

Beskedet i måndags mötes nog i initialt med jubel och glädje på många håll. Därefter följdes det av förvirring. Grekland och dess långivare tycktes ha nått en överenskommelse vilket skulle öppna för att landet får klartecken att kvittera ut nya pengar. Dessutom fanns tecken på att Grekland skulle komma ifråga för skuldlättnader, ja till och med föremål för en nedskrivning av dess skulder. Beslutet från Eurogruppens sammanträde i måndags, då beslutet togs, medförde att den grekiska regeringen skickade iväg pressmeddelandet i bilden ovan. Beslutet tolkades av den grekiska regeringen som en framgång. Men efter att beskedet granskats närmare började frågetecken dyka upp. Vad hade man egentligen kommit överens om?

Förvirringen, upplevd eller verklig, kan ha varit anledningen till att ESM kände ett behov av att idag offentligöra denna guide till måndagens besked. Där står det  i klartext att "the Eurogroup has excluded any nominal haircuts", det vill säga att det utesluter skuldnedskrivning i ordets formella betydelse. Vad man har kommit överens är åtgärder som gör Grekland skuldbörda något lättare att bära:

"The smoothing of the repayment profile refers to Greece’s second programme, with the EFSF. The weighted average maturity of the loans in this programme was initially agreed to be 32.5 years. Due to a number of factors, this has since dropped to approximately 28 years. The maturity will now be brought back up to 32.5 years, so that a number of repayment humps in the 2030s and 2040s can be spread out over several years."

Det är sannolikt ett välkommet besked för den grekiska regeringen. Titta man närmare på ESMs förtydligande kan det tolkas som en indirekt skuldnedskrivning, även om dessa ord inte alltid används. Det är en med andra ord smärre lättnad - eftersom återbetalningarna minskas portioneras ut över en längre tid (och inflationen kan göra sitt till för att lätta  på skuldbördan - men dock lång ifrån en direkt skulnedskrivning. Huruvida det är tillräckligt är en annan fråga.

IMF har dock uttryckt att måndagens beslut inte är tillräckligt. Den internationella valutafonden vägrar dessutom att delta i ytterligare ett lånprogram så länge en relevant skuldnedskrivning inte ingår. Eurogruppen ser ut att inte vilja gå med på skuldnedskrivningar, vilket understryks av ESMs guide. Ett dödläge har uppkommit således. Det ställer till det för den grekiska regeringen.

Grekland kläms mellan långivarna, så har i alla fall denna artikel tolkat beslutet. Det kan vara en rimlig tolkning. En politisk tolkning är att måndagens besked får konsekvenser för den grekiska regeringen. Att få till stånd en skuldnedskrivning var ett viktigt vallöfte för premiärminister Tsipras. Frånvaron av en sådan i måndagens beslut ställer troligen till det för regeringskoalitionens möjligheter att undvika nyval. Ju längre tid låsningen mellan Eurogruppen och IMF varar, desto större är sannolikheten att det åter blir turbulent i Grekland. Det är möjligt att rådande status quo troligen blir en parentes, en parantes som snart kan komma att slutas.

Opinionsmätning

Rollerna är ombytta drygt ett år efter valet. Ny Demokrati (det tidigare regeringspartiet) gått förbi SYRIZA samtidigt som regeringspartiet (och tidigare oppositionspartiet) SYRIZA faller. En ny mätning visar dessutom att gapet mellan de två partierna ökar. Det är en markant förändring jämfört med situationen för ett år sådan. Trots det visar en annan mätning en misstro mot partiernas förmåga att leda landet. Det är en utveckling som oroar. 

Bilden här ovan är talande. På drygt ett år har det tidigare populära och populistiska Syriza tappat sin tidigare glans. Ett partiledarbyte i Ny Demokrati har medfört en skjuts uppåt och förbi Syriza. Det finns många olika tolkningar som har framförts till denna utveckling i väljaropinionen. En är att det kostar på att regera. Väl i maktställning tvingas partier till att genomföra impopulära åtgärder. En annan tolkning, som är kopplad till den första, är att väljarna jämför vad partierna har lovat i valet med vad som faktiskt har genomförts. I detta fall har Syriza och premiärminister backat från sina vallöften och även intagit motsatta ståndpunkter. Detta förklarar en del av den nedåtgående utvecklingen för Syriza. Det finns ytterligare tolkningar att göra.

Ser man dock på opinionsiffrorna här nedan, som är hämtade från Makedoniens universitet, så har inte mycket hänt utöver den rådande trendan för de två stora partierna i grekisk politik för närvarande, det vill säga Ny Demokrati och Syriza.

Ny Demokrati 32%
Syriza 16%
Gyllene Gryning 8%
KKE 6%
Demokratiska Alliansen 5,5%
Centerunionen 3%

Plefsi 3%
ANEL 2%
Potami 1,5%
LAE (Folklig enhet)1% 

Övriga 6,5%

En siffra står dock ut som en fyrbåk i alla de mätningar som görs. Den syns i bilden i den röda stapeln här nedan. Väljarna ställer sig tydliga skeptiska till partiernas förmåga att styra Grekland. 52% av väljarna tycker (enligt denna mätning i Public Issue) att varken Syriza eller Ny Demokrati är bäst lämpade att styra landet. Det skulle kunna tolkas som en mycket allvarlig utmaning för tilltron till demokrati och för tilliten till partipolitiken. Det finns därför all anledning att studera och följa denna siffra närmare. Det som händer i Grekland kan reflektera det som kan händ i Euuropa

Nyval: Mer än bara rykten

När både premiärminister Tsipras och oppositionsledare Mitsotakis börjar tala om nyval ökar sannolikheten att så sker. Paradoxalt nog finns det argument som talar emot nyval.

Indikationerna att ett nyval kan vänta har funnits ett tag. Regeringsombildningen nyligen är ett sådant tecken. Ombildningar kan tolkas som ett sätt (som i längden kan vara ohållbart) att söka vända på en sjunkande opinion. Premiärminister Tsipras tog till detta grepp förra året innan han kort därefter beslöt sig för att gå vidare till nyval.

Ett annat tecken är att den, relativt, nye oppositionsledaren Kyriakos Mitsotakis trycker på för nyval. Mitstotakis har idag, fredag, startat igång en mindre turné i Grekland vilket har tolkats som upptakten till ett nyval.

Ytterligare ett tecken på att ett nyval kan komma att utlysas är att premiärminister Tsipras själv har börjat tala om det. I samband med gårdagens strejk som genomfördes i Grekland varnade premiärministern för att kollapsade förhandlingar med de internationella långivarna kan resultera i nyval.

Blir det då nyval? Det återstår givetvis att se. Det finns helt klart ett argument som talar för ett nyval: regeringen är impopulär och det finns frågetecken om det kan hålla ihop för att driva igenom politik. Det räcker med att tre stycken ledamöter som hör till regeringskoalitionen lämnar för att regeringskrisen är ett faktum.

För stunden finns det argument som talar emot ett nyval. Tsipras skulle, med tanke på det att regeringspartierna ligger under i opinionsmätningarna, få det svårt att vinna ett nyval. Samtidigt är det oklart om Mitsotakis och Ny Demokrati skulle kunna, ensamt eller tillsammans med andra partier, få tillräckligt med röster för att samla en majoritet i det grekiska parlamentet.

Så länge de rådande positionerna består i det grekiska opinionsmätningen är det därför mycket som talar att ett nyval inte utlyses. Detta kan dock snabbt komma att ändras om det blir ett skifte i den tämligen lättrörliga grekiska opinionen.
Osvuret är med andra ord bäst.

Om ekonomi och opinion

Det blåser som bekant en motvind för den grekiska regeringen. En bidragande anledning till att den grekiska regeringen befinner sig i motvind i väljaropinionen beror sannolikt på det ekonomiska läget för grekiska hushåll.

Enligt en undersökning grekiska statistikmyndigheten Elstat genomfört nyligen har situationen ändrats påtagligt i samband med den kris som bröt ut för snart sju år sedan (se även bild nedan). Detta ger anledning till att ställa en ofta återkommande fråga: finns det ett samband mellan ekonomisk situation om politisk opinion?

Regeringen ombildas

Till slut kom beskedet som gjorde slut på de allt mer intensiva spekulationerna. Regeringen ombildas. Premiärminister Tsipras beslut som offentliggjordes sent på fredagskvällen bör ses som ett sätt att söka få ny fart på förhandlingarna mellan Grekland och EU. Det är även ett försök att vända de sjunkande opinionssiffrorna.

Det är en betydande ombildning som presenterades. 15, av totalt 48, ministrar är nya. 11 ministrar ersätts.  En hel del av förändringarna har följt förväntningarna:

- Finansminister Euclid Tsakalotos får stanna kvar. (Tsakalotos hoppade in ett kritiskt läge i förhandlingarna i förra året i samband med att den Yannis Varoufakis hastigt fick lämna).

- Panos Skourletis får dock lämna posten som energiminister. Skourlettis har motsatt sig privatiseringen av statens egendomar och har även varit inblandad i en konflikt med gruvbolaget Eldorado. Skourlettis får dock en ny post som inrikesminister. 

- En del ögonbryn kommer att höjas av att Dimitris Padamitriou blivit utsedd som utvecklingsminister. Papadimitriou är ordförande för Levy Economics Institute vid Bard College i New York. 

- Samtidigt kommer (förmodligen) en del smilband att tänjas över beskedet att Terence Quick blivit utsedd som biträdande minister med ansvar för greker boendes utanför landets gränser.

Av reaktionerna att döma ligger ombildningens tyngdpunkt på att få ny fart på de pågående förhandlingarna mellan den grekiska staten och EU. Om detta räcker att skaka av sig den negativa bild som regeringen tampats med återstår att se. Klart är dock att premiärminister Tsipras parti ligger efter i mätningarna. Klart är troligen även att Tsipras sätter sin förhoppning till att ombildningen bidrar till att gapet mellan partierna krymper.

PS: Här hittas presenteras den nya regeringen.

Om den grekiska väljaropinionen

En ny mätning kartlägger det politiska läget i Grekland. Den tecknar bilden av ett land där missnöjet stiger. 

Denna färska mätning av opinionsinstitutet Public Issue ger en aktuell bild politiska läget i Grekland. I korthet kartlägger mätningen den politiska motvind som regeringen befinner sig i. 

Vad säger då mätningen? Bilden här ovan visar att nästan nio av tio väljare tycker att utvecklingen går åt fel håll i Grekland. Det är för övrigt en siffra som stigit något jämfört med den föregående mätningen i september månad.

Med 61% pekas landets ekonomi som det största problemet som Grekland möter. Arbetslösheten, som är tätt förknippad med ekonomin, återfinns på andra plats med 35%. Grekland har enligt nya siffror från det europeiska statistikinsitutet Eurostat den högsta arbetslösheten inom eurozonen. Sättet som regeringen- och det partipolitiska systemet fungerar pekas ut som det tredje största problemområdet av de grekiska väljarna.

Väljarna indikerar ett missnöje med det avtal som slöts av Grekland och EU i juli förra året. 85% ställer sig emot det. Eftersom det var premiärminister Tsipras som förhandlade om och undertecknade avtalet, så förknippas avtalet med honom. 

Denna mätning illustrar hur väljarna ställer sig till de olika partiledarna. Kyriakos Mitsotakis, som tog över som partiledare för Ny Demokrati tidigare i år, är den mest populäre partiledaren. 77% av väljarna har en negativ uppfattning av premiärminister Tsipras. Det är skarp kontrast jämfört med 2015. Mycket har hunnit hända inom loppet av ett år.

Intressant nog verkar väljarna inte föredra vare sig en regering styrd av  premiärminister Tsipras/Syriza eller av oppositionsledaren Mitsotakis/Ny Demokrati. 51% tycker nämligen att inget av de två alternativen är bäst lämpade att styra landet. Denna uppfattning har för övrigt stigit kraftigt under året: blott 15% tyckte så i februari 15. Detta kan vara värt att hålla i bakhuvudet i samband med det allt mer tilltagande talet om nyval.

När det gäller frågan om nyval har andelen som ställer sig positiva till ett nyval vuxit. Siffran har stigit från 32% i maj 2016 till 50% i oktober. Detta ger en fingervisning om regeringens situation. Den illustrerar även den allt mer tilltagande politiska motvind som premiärminister Tsipras möter.