Sommarhägringar och gräsrotsekon

Lugnet på den politiska arenan är skenbar. Det har flera orsaker. 

En månad efter valen och ett par veckor efter regeringsombildningen råder ett lugn över den politiska arenan. Det blev inget maktskifte. Det största oppositionspartiet Syriza försöker dra lärdom av detta utfall. Partiet söker hitta en ny strategi för att kunna övertyga osäkra väljare och tvekande samarbetspartners. Regeringen söker, å sin sida, konsolidera sin bräckliga ställning; regeringsombildningen var ett första steg. När sommaren är över kommer regeringen att behöva visa vilken väg den avser att följa.

Fotbolls-VM i Brasilien är en annan anledning till att det råder ett lugn. Sedan turneringen sparkade igång för ett par veckor sedan har medfört att fokus flyttats bort från politiken. VM-feber råder. Det händer saker som inte vanligtvis sker.

Snart stundar även semesterledigheter, för dem som har ett jobb. Visserligen har arbetslöshetssiffrorna sakta börjat sjunka, men det är för närvarande på marginalen. Läget är fortfarande utsatt.

Detta faktum sätter sina spår i debatten. Faktum är att det görs redan nu. På gräsrotsnivå händer rätt många intressanta saker. Omikronprojektet hör till de mest intressanta: det kartlägger och sammanför och samordnar olika grupper som försöker påverka ändra och förändra. Medan man väntar på att sommaren ska sluta och den politiska aktiviteten ska stiga igen kan det vara värt att luta sitt öra mot marken.

Ta leme!

Regeringen ombildas

Åsikterna lär vara uppdelade. Gårdagens regeringsombildning är nog varken radikal eller konservativ. Sanningen ligger nog, som det brukar vara, någonstans mitt emellan.

Den har varit på gång ett tag nu. Igår offentliggjordes den. Regeringsombildningen innebär att ett par namn lämnar och ett par nya tillkommer. Allt som allt omfattades 9 av 19 departement av förändringen. En klar majoritet av regeringen berördes således inte alls av ombildningen.

Den mest anmärkningsvärda (och på förhand mest haussade förändringen) i den sedan länge aviserade regeringsombildingen som offentliggjordes igår var att finansminister Stournaras lämnar sin post. Stournaras kommer förmodligen att tillträda som ny chef för Bank of Greece. Han ersätts av Gikas Hardouvelis. Det betyder att en så kallad teknokrat ersätts av en annan.

Mer specfikt är Hardouvelis en nationalekonom, som dock växlat mellan akademins, näringslivets och politikens domäner. I den senare domänen arbetade han för premiärminister Papademos och var  inblandad i 2012 års förhandlingar mellan den grekiska regeringen och den så kallade trojkan om en nedskrivning av landets skulder. Denna erfarenhet samt att han kommer från en mer neutral bakgrund kan, om man får göra en bedömning, spela en nyckelroll i de återkommande förhandlingarna med EU, IMF och ECB.



Några av utnämningarna kommer säkerligen att bli debatterade. Till dessa hör Makis Voridis och Andreas Loverdos. Den sistnämnde blev kritiserad för sina uttalanden gentemot HIV-drabbade kvinnor.

En annan aspekt av utnämningarna som är värd att uppmärksamma är att antalet kvinnor på regeringsposter stiger: Angeliki Gerekou, Fofi Gennimata och Evi Christofilopoulou är nya  namn i regeringen. Sedan tidigare återfinns Olga Kefalogianni i posten som turismminister. Tilläggas bör att Sofia Voultepsi blir ny talesperson för regeringen. Man bör dock notera att de tre förstnämnda enbart är biträdande ministrar. När det gäller kvinnor, så är tomrummet i grekisk politik stort.

Sett i sin helhet är det ännu något för tidigt att göra en slutlig bedömning av ombildningen. Regeringen knyter till sig ett par personer, som i fallet Loverdos, som tidigare hade lämnat de två regeringspartierna, vilket kan bidra till att stabilisera det bräckliga regeringsunderlaget. Det har spekulerats i att utnämningarna är ett led i att dra tydligare konfliktlinjer gentemot oppositionen och anlägga ett fränare tonläge. Det återstår att se.

Gårdagens regeringsombildning utgör i praktiken en marginell förändring (med ett par undantag). Mer avgörande är hur den nya regeringen lyckas med sina åtaganden. Där har den nye finansministern en mer substantiell roll att spela. Hardouvelis har, likt sin företrädare Stournaras, ett tufft jobb framför sig.

Frågetecken består efter valet

Resultatet efter söndagens val i Grekland är tankeväckande. Det visar att det är en klar framgång för det största oppositionspartiet, Syriza. Samtidigt pekar valresultatet på att regeringskoalitionen i viss utsträckning lyckas mobilisera ett stöd för att motverka en hotande kollaps. Valresultatet är även ett tecken på att ytterkantspartier vinner stöd, men visar även att spännande saker sker i den politiska mitten.  Valet visar på att många frågetecken består.

National voting by party		Turnout: 59.9%
Current or declared group	Party/list name	Seats won	+/- (2009)	Vote share
EPP	New Democracy (ND)	5	-3	22.7%
S&D	Olive Tree – Democratic Alignment (Elia)	2	-6	8.0%
GUE/NGL	Coalition of the Radical Left – Unitary Social Front (Syriza)	6	+5	26.6%
GUE/NGL	Communist Party of Greece (KKE)	2	0	6.1%
S&D	The River (To Potami)	2	+2	6.6%
EFD	Independent Greeks	1	+1	3.5%
new	Golden Dawn	3	+3	9.4%

Söndagens besked från väljarna är på många sätt och vis mycket intressant. Ser man till söndagens valresultat till Europaparlamentet är det en framgång för Syriza. Partiet vann flest röster bland samtliga partier, vilket mynnade ut i fem nya mandat till Europaparlamentet; en avsevärd ökning jämfört med föregående val. Lägg till att partiets kandidat till guvernör för Atenregionen (Attiki), Rena Dourou, med knapp  men avgörande marginal lyckades vinna över den sittande guvernören Yannis Sgouros (50,83% mot 49,17%). Att partiet lyckades vinna en guvernörspost i en sådan strategisk region är ett genombrott. Nu har partiet något av ett skyltfönster för att visa upp sin politik.

Att  Syrizas partiordförande, Tsipras, dagen därpå stegade in till residenset för landets president för att framföra sin partiets åsikt om att val ska hållas inom en snar framtid, är en följdriktig konsekvens av valresultatet. Syriza har en förlig vind i sina segel för närvarande.

Valresultatet är dock även en påtaglig besvikelse för Syriza. Marginalen jämtemot regeringskoalitionen är inte tillräckligt stor för att begära att nyval hålls omgående. Översatt till mandat (vilket Syriza har gjort en poäng av) skulle söndagens valresultat inte räcka till ett maktskifte. Sett till 2012 års valresultat är söndagens valresultat en knapp men tydlig tillbakagång för partiet. Det finns ett antal förklaringar till detta - denna analys är en av de intressantaste.

Det finns, enkelt utttryckt, en berättigad skepsis mot partiet. En del av denna skepsis har sin grund i partiets politik och historik: Syriza består av en samling olika partier, några av dessa med en renodlad marxistisk prägel, och uppfattas som ett vänsterpopulistisk parti (statsvetaren Andreas Johansson Heinö bidrar med några intressanta uppslag här). Syrizas kärna står med andra ord långt ut till vänster. Dess ledning har försökt föra partiet mot mitten, för att attrahera nya och större väljargrupper. Partiet har dock inte lämnat sitt förflutna, och har ej konkretiserat sin politik: partiet har fört en hårt opposition mot regeringskoalitionens politik, men har ej formulerat vad det - uttryckt i konkreta förslag med tillhörande finansiering -  istället vill genomföra. Det återstår att se om Dourou kan ändra bilden av detta. Valresultatet visar som sagt  att väljarna hyser många frågetecken gentemot partiet.

Söndagens besked är även ett tecken på att regeringskoalitionen, numera bestående av Ny Demokrati och Pasok lyckades mobilisera ett stöd för att stävja en hotande kollaps. Om resultatet för de två regeringspartierna kombinerna, så överträffar de Syrizas resultat. Det lär bidra till att regeringen, om än haltande söker regera vidare.

För Pasok var resultatet oväntat men sannolikt välkommet; en frånvaro av representation i Europaparlamentet hade bidragit till att krisstämpeln partiet blivit än mer tydligt. Nu lyckades partiet behålla två mandat.

Samtidigt är valresultatet intressant om man beaktar Greklad som helhet: pm Syriza gick starkt i storsstaden Aten, så hävade Ny Demokrati och Pasok sina positioner i övriga Grekland. Det finns en intressant stad-landsbygdsdimension som kan vara värd att beakta. En gissning är att den följer samma trend som i övriga Europa. Grekland är långt ifrån en isolerad ö när det gäller strömmar i opinionen.

Denna strömning gäller även framväxten av ytterkantspartier. Från vänster har Syriza vuxit fram, från höger Gyllene Gryning. Det senare partiet fick tre mandat; i föregående val hade partiet noll. Något som inte visas av mandatfördelningen är att det högerpopulistiska/nationalistiska LAOS - var bara ett par tiondelar från ett mandat. Räknar man in KKE och Självständiga greker, så har ytterkantspartier vunnit 12 av 22 grekiska mandat till Europaparlamentet. Det visar på den förändring som skett av det politiska landskapet på bara ett par år.

Förändringens vindar har även blåst hos Demokratisk vänster (Dimar). Valresultatet var en katastrof. I veckan som gick fick dess partiordförande, Fotis Kouvelis, att meddela sin avgång. För ett år sedan satt partiet i regeringsställning. Dess framtid är oklar. Nu ser partiet ut att få lämna det grekiska parlamentet, om Syriza lyckas forcera igenom ett val.

Det finns dock, avslutningsvis, ett par detaljer av valresultatet som är värda uppmärksamma här. Om ytterkantspartiet träder fram, så danas även den politiska mitten om. Under 2014 har ett antal partier sett dagens ljus. Ett sådant är To Potami, (ung. Floden). 6,6% av rösterna och två mandat får sägas vara en god avkastning. Partiet har som mantra en politik utan politiker. Det återstår att se hur det kan påverka politiken. Dess framtid är ett av många frågestecken som kvarstår efter söndagens val.

Uppdatering 2 juni: Den här eftervalsanalysen av The Economist kan vara intressant att ta del av. 

Kommer att tiebreaket att brytas - inför Europaparlamentsvalet

Den första valomgången blev en oviss histora. Eller rättare sagt, det råder ett tiebreak för närvarande. Inför den andra valomgången kommande söndag, då även valet till Europaparlamentet ska hållas, ser opinionen ut att röra på sig.

Två opinionsmätningar som presenterades idag, knappt 48 timmar innan vallokalerna öppnar, ger Syriza ett visst övertag. Syriza har sagt sig söka få till stånd nyval ifall utfallet blir tillräckligt stort till partiets fördel - en siffra som nämnts är 4,6%. Om så blir fallet avgörs i den utsträckning partierna lyckas mobilisera väljarna att gå till vallokalen och lägga sin röst i valurnan. Valdeltagandet till Europaparlamentsvalet har sjunkit. Den som bäst lyckas mobilisera väljarna att lämna sofflocket och gå ut och rösta har mycket att vinna. Varje röst kommer i praktiken att ge en extra tyngd när valresultatet ska sammanställas.

Mycket av intresset inför valet, och som kan påverka röstbenägenheten, är det som händer i Aten med omnejd. Syriza gick fram i den första valomgången förra söndagen, men lyckades inte gå hela vägen. Detta har påverkat slutspurten i valkampanjen. Atens borgmästare Kaminis (oberoende, men med socialdemokratisk bakgrund) och dennes utmanare Sakellaridis (Syriza) gick hårt åt varandra i denna debatt. Tonläget lär intensifieras innan valkampanjen är över.

De hårda verbala kängorna som delas ut av kandidaterna och partierna drar möjligtvis uppmärksamhet ifrån det nybildade partiet To Potamis (Floden) framfart. Partiet säger sig föra en politik utan politiker, och kan ses som en reaktion på det sätt som den politiska debatten förs. Till skillnad från de många nybildade partier som sett dagens ljus under det senaste året, så verkar luften inte ha gått ur Potami. I alla fall inte än. Partiet ser ut att lyckas ta ett mandat.

Dock innehåller de nedanstående opinionssiffrorna ett mått av osäkerhet. De ger inte en exakt bild av hur det politiska landskapet ser ut i Grekland. Först på söndag, fram emot midnatt, kommer dimmorna att skingras. Vi får veta mer då.

(Alco)

Syriza 24,2%
ND 20.8 %
Gyllene gryning 7,7 %
Potami 5,8 %
Pasok 5.3 %
KKE 4,8 %
Självständiga greker 3,3 %
Demokratisk vänster 1,8 %

Osäkra väljare: 12,4 %

(GPO)

Syriza 23,2 %
ND 22,2 %
Gyllene gryning 8 %
Pasok 7 %
Potami 7 %
KKE 5,6 %
Självständiga greker 3,5 %
Demokratisk vänster 2,5 %
Ekologerna (De gröna) 2 %

Tiebreak efter den första valomgången

Det har utmålats som en folkomröstning, ett avgörande om huruvida de grekiska väljarna stödjer antingen regeringen eller oppositionen. Om så vore fallet, så är en tolkning av resultatet efter den första omgången av de lokala och regionala val som hölls i söndags runt om i Grekland att väljarna ännu inte är övertygade.

Resultatet kan nämligen ses som ett entydigt...nja. Oppositionspartiet Syriza gick fram i Athen och i dess omnejd, medan Ny Demokrati höll ställningarna i övriga landet. Det gör att utfallet är ovisst inför den andra valomgången som hålls kommande söndag, då även valet till Europaparlamentet hålls.

Tonläget har inför söndagens första valomgång stadigt höjts, likaså insatserna. Ett stort väljartapp för koalitionsregeringen hade sannolikt medfört att den fallit (och att regeringspartiet Pasok, efter år av ständiga väljartapp, fortsatt på den nedåtgående bana som slutat med att partiet brytits ned). En tydlig vinst, och oppositionen hade stärkt sina positioner inför de kommande valomgången.

Om detta höjt intresset för valet kan diskuteras. Valdeltagandet låg på 61,47%, en marginell ökning med en halv procentenhet jämfört med 2010.

Tydligt var dock att Syriza gått starkt fram i Aten. Partiet samlade mest röster i regionalvalet och dess kandidat samlade näst mest röster. Där kommer deras kandidater Gavriil Sakellaridis (till posten som borgmästare) och Rena Dourou (som guvernör för regionen) ställas mot Yiannis Sgouros respektive Giorgos Kaminis i den andra valomgången som hålls kommande söndag

Intressant att följa närmare utfallet då är spelet kring den den sistnämnde kandidaten Giorgos Kaminis. Kaminis ställer nämligen upp som oberoende kandidat, men backas upp av Pasok och Demokratisk vänster. Efter det att Ny Demokratis egna kandidater slagits ut, så har partiet deklarerat att ställer sig bakom Kaminis. Att det konservativa partiet Ny Demokrati ställer sig bakom en socialdemokratisk kandidat hade varit otänkbart för bara ett par år sedan. Att så sker visar hur höga insatserna är inför den kommande och avgörande valomgången. Då återstår det att se om det taktiska spelet leder till att det rådande tiebreaket får ett slut.


Tillägg: de officiella valresultaten återfinns här.

Notiser

Dagen V, som i Valdag, närmar sig. Det är nu drygt en vecka kvar. Inför valet kan det vara värt att notera följande:

* Gyllene gryning har av den grekiska högsta domstolen tillåtits ställa upp i de kommande valen. Beskedet kom i söndags. Det har länge varit osäkert om partiet tillåtits ställa upp i och med att rättsliga utredningar pågår. Partiet har under det senaste året tappat stöd i opinionsmätningarna och tappat ett antal parlamentsledamöter.

* De senaste opinionsmätningarna inför Europaparlamentsvalet visar på att det står mellan Syriza och Ny Demokrati, med viss övervikt till det förra partiet. Europarlamentsvalet har kommit att framstå som en folkomröstning för eller emot regeringen. Det ställer saker och ting på sin spets. Jag har skrivit mer om detta i föregående inlägg på denna blogg (här och här).

Det nybildade partiet To Potami (Floden) förefaller uppskattas av väljarna. Partiet utlovar en politik utan politiker. Man kan se partiet som en reaktion mot de etablerade partierna. I övrigt ser opinionen ut på följande vis (Alco)

Syriza 23,4 %
Ny Demokrati 22%
Gyllene gryning 7,3%
To Potami 7%
Pasok 5,1%
KKE 5%
Självständiga greker 4,6%
Demokratisk vänster 2,4%

* Den senaste OECD-rapporten med fokus på Grekland har kommit. Rapporten visar på att byråkratin i landet kostar 3,3 miljarder euro årligen. Uppemot en fjärdedel av detta belopp kan sparas in genom eliminering av krångliga regler och genom förenklad skatte- och momsrapportering. Mer om rapporten kan man läsa här.

Valtemperaturen stiger, korruptionen sjunker

Den grekiska valtemperaturen stiger. Den uppskattade korruptionen sjunker. Den sistnämnda utvecklingen kan påverka den förstnämnda

Kampanjerna inför de stundande lokalvalen och europaparlamentsvalet i slutet av denna månad pågår för fullt. Fokus under denna tid är och har varit om huruvida den (vacklande) koalitionsregeringen kommer att bestå utfallet av valet samt vad väljarna egentligen tycker om den (brokiga) oppositionen.

Mindre uppmärksammad är dock denna rapport från Transparency International, en institution som bevakar korruptionens utbredning i olika länder. Sedan krisen blommade ut 2009 har den uppskattade korruptionen närmast halverats i Grekland.

Anledningen till denna utveckling beror på delvis på en ökad uppmärksamhet på korruptionens kostnader och dess konsekvenser. Det är en välkommen utveckling som på sikt kommer att få konsekvenser även på förtroendet för politiken och förtroendevalda. Utvecklingen för den förstnämnda påverkar med andra ord den sistnämnda.