Nya valvindar?

Nu börjar det återigen bli intressant att följa den politiska utvecklingen i Grekland: en rad mätningar visar på att Tsipras ställning som den främste oppositionsledaren ser ut att utmanas på allvar; tidigare uträknade KINAL (resterna av det som en gång i tiden var PASOK) har fått vind i seglen; stödet för regeringspartiet Ny Demokrati börjar naggas i kanten. Även om det nuvarande utgångstipset är att Ny Demokrati lär få regera vidare i ett kommande val så finns det ett tydligt tecken på att väljaropinionen börjar röra på sig. Detta inlägg tittar närmare på vad som kan ligga bakom denna utveckling.

Är Tsipras ställning som den främste ledaren för oppositionen hotad på allvar? Raset i mätningen här ovan (och i andra) motiverar denna fråga. Det är en förändring på drygt 23 procentenheter mellan SYRIZA och KINAL, med andra ord ett ordentligt politiskt jordskred. Då denna rörelse har skett inom vänsterblocket (både SYRIZA och KINAL räknas till samma block) så finns det tecken på att väljarna allt mer börjar bli nyfikna på KINAL som främsta utmanare till regeringspartiet Ny Demokrati. Visserligen finns det fortfarande ett gap mellan SYRIZA och KINAL, men när väl en opinion börjar röra på sig är det svårt att hejda den såvida inget sker som ändrar den rådande dynamiken. Det är troligen en tidsfråga när KINAL går om och förbi SYRIZA om denna trend håller i sig.

Varför har det blivit så? En förklaring är förmodligen att väljarna vill se något nytt. Detta nya är troligtvis den nya partiledaren för KINAL, Nikos Androulakis. Androulakis blev vald till ny partiledare för KINAL i december 2021 i konkurrens med mer etablerade namn som Georgios Papandreou (tidigare partiordförande för PASOK och premiärminister) och Andreas Loverdos (tidigare statsråd).

Bakgrunden till partiledarvalet är dock tragisk. Den 11 oktober 2021 lades Fofi (Fotini) Gennimata - KINALs partiledare in på sjukhus. Den bröstcancer som hon behandlats för 2008 hade återkommit. Två veckor senare, den 25 oktober, dog hon. Hennes död skakade om Grekland. Premiärminister Kyriakos Mitsotakis utlyste den 27 oktober till en nationell sorgedag, dagen som Gennimata lades till den sista vilan. 

Ur denna tragiska och omskakande händelse lades en grund för den utveckling vi ser idag. Androulakis fördel i det partiledarval som följde efter Gennimatas död är att han - till skillnad mot hans utmanare Papandreou och Loverdos - inte kan förknippas med det gamla och med tidigare styret. Född 1979 hör han till en annan och yngre generation. Denna faktor bör inte underskattas. Väljarnas missnöje med PASOK i sviten av den kris som drabbade Grekland banade vägen för SYRIZA, en utmanare som då stod för en annan politik. Missnöjet med Tsipras, mot bakgrund av SYRIZAs turbulenta år vid makten 2015-2019, kanske banar vägen för Androulakis.

Det återstår nämligen att se om Androulakis kan träda fram som en utmanare på riktigt. Tittar man på relaterade mätningar verkar väljarna för närvarande möjligen mer intresserade av en koalition mellan KINAL och SYRIZA snarare än att föredra en renodlad KINAL-regering. Mätningen här nedan visar på att endast 2.7 procent av väljarna stödjer en regering med enbart KINAL. Som jämförelse stödjer 15.7 procent en KINAL-SYRIZA-koalition, medan 11.1 procent stöjder en renodlad SYRIZA-regering. Samtidigt är det på sin plats att påpeka att den nuvarande regeringen är det populäraste alternativet: 26.9 procent av väljarna föredrar en renodlad Ny Demokratiregering.

Utgångstipset är således att Ny Demokrati får regera vidare efter ett val, men med ett svagare väljarstöd. Vad ligger bakom detta? Hanteringen av pandemin, hanteringen av den extrema värmen och de förödande bränderna sommartid, och misslyckandet med att röja snö och hantera följderna av ett kraftigt snöoväder som inträffade nyligen pekas ut som substantiella händelser som bidragit till att gröpa ur stödet för regeringen. 

Tittar man framåt kan väljarstödet gröpas ur ännu mer. Väljarnas försämrade ekonomi kan komma att bli en viktig politisk faktor. Mätningen här nedan visar att inflationen är den utveckling som oroar väljarna främst. 47 procent av väljarna framhävde detta. I likhet med många länder i Europa har även Grekland drabbats av en stigande inflation. I januari i år noterade Elstat, Greklands motsvarighet till SCB, att inflationen stigit till 6.2 procent, vilket är den högst uppmätta nivån i Grekland under de senaste 25 åren. 

Liknande mätningar breddar bilden av en pessimistisk syn på ekonomin bland grekerna. De tre diagrammen här nedan visar i tur och ordning att 71 procent upplever svårigheter i den personliga inkomsten; 57 procent tror att den personliga ekonomin antagligen kommer att försämras; 66 procent tror att det ekonomiska läget i Grekland kommer att försämras. 

Ekonomins kraft som katalysator för förändring kan inte överdrivas. "It's the economy, stupid" är ett slitstarkt och ofta upprepat mantra i dessa sammanhang. Om den nuvarande ekonomiska trenden består kan det i förlängningen bidra till att tippa över vågskålen när Grekland går till val (även om det är fortfarande en bit bort till juli 2023, när nästa val allra senast kan hållas).  En sak är dock klar redan idag: de senaste mätningarna visar entydigt på att den grekiska opinionen återigen börjar röra på sig.