Samma dag som den grekiska koalitionsregeringen lyckades lotsa igenom 2015 års budget meddelade den att presidentvalet ska hållas den 17 december. Det är ett vågspel som kan få oväntande konsekvenser.
Måndagen den 8e december var onekligen ett dramatiskt dygn. Tidigt på morgontimmarna baxades budgeten för 2015 igenom, en budget som för första gången på mycket länge tecknar en positiv bild av det kommandet året. Tillväxten väntas öka (med ca 2,9%), arbetslösheten spås sjunka. Det är delvis denna bild om landets framtida ekonomiska utveckling som kan ha påverkat till att regeringen samma dag tog beslutet att meddela att presidentvalet ska hållas nästa vecka, onsdagen den 17 december.
Möjligen kan det ha varit ett beslut som präglats av lätt hybris: regeringen samlar i dagsläget 155 mandat av 300, vilket är långt ifrån de 180 som behövs för att koalitionsregeringens presidentkandidat ska kunna lyckas samla en tillräcklig majoritet och därmed vinna nomineringen. Misslyckas regeringen blir nyval följden, som i så fall ska hållas en månad senare. I skrivande stund, och sedan en tid tillbaka, leder oppositionspartiet Syriza mätningarna. Sett ur detta perspektiv framstår måndagens beslut som ett vågspel.
Samtidigt finns det en logik med beslutet: regeringen tar initiativet. Tillsammans med en optimistisk budget, som innehåller bland annat ett antal skattelättnader, kan opinionsvindarna vända. Så är i alla fall tanken.
Det finns dock ett par krux. Den så kallade trojkan, (det vill säga EU, ECB och IMF) har ett antal invändningar gentemot budgeten, som framstår som lätt vidlyftig. Dessutom så har landet ett antal åtaganden kvar att genomföra inom ramen för det memorandum som landet följer. Detta kan underminera koalitionsregeringens försök att vinna kampen om opinionen och om presidentposten.
Den grekiska regeringen tar med andra ord en kalkylerad risk. Misslyckas dess taktik kan följden bli att en ny våg av finansiell oro drar fram över EU lagom till årsskiftet. Det finns all anledning till att följa händelseutvecklingen i Europas sydöstra hörn.
Måndagen den 8e december var onekligen ett dramatiskt dygn. Tidigt på morgontimmarna baxades budgeten för 2015 igenom, en budget som för första gången på mycket länge tecknar en positiv bild av det kommandet året. Tillväxten väntas öka (med ca 2,9%), arbetslösheten spås sjunka. Det är delvis denna bild om landets framtida ekonomiska utveckling som kan ha påverkat till att regeringen samma dag tog beslutet att meddela att presidentvalet ska hållas nästa vecka, onsdagen den 17 december.
Möjligen kan det ha varit ett beslut som präglats av lätt hybris: regeringen samlar i dagsläget 155 mandat av 300, vilket är långt ifrån de 180 som behövs för att koalitionsregeringens presidentkandidat ska kunna lyckas samla en tillräcklig majoritet och därmed vinna nomineringen. Misslyckas regeringen blir nyval följden, som i så fall ska hållas en månad senare. I skrivande stund, och sedan en tid tillbaka, leder oppositionspartiet Syriza mätningarna. Sett ur detta perspektiv framstår måndagens beslut som ett vågspel.
Samtidigt finns det en logik med beslutet: regeringen tar initiativet. Tillsammans med en optimistisk budget, som innehåller bland annat ett antal skattelättnader, kan opinionsvindarna vända. Så är i alla fall tanken.
Det finns dock ett par krux. Den så kallade trojkan, (det vill säga EU, ECB och IMF) har ett antal invändningar gentemot budgeten, som framstår som lätt vidlyftig. Dessutom så har landet ett antal åtaganden kvar att genomföra inom ramen för det memorandum som landet följer. Detta kan underminera koalitionsregeringens försök att vinna kampen om opinionen och om presidentposten.
Den grekiska regeringen tar med andra ord en kalkylerad risk. Misslyckas dess taktik kan följden bli att en ny våg av finansiell oro drar fram över EU lagom till årsskiftet. Det finns all anledning till att följa händelseutvecklingen i Europas sydöstra hörn.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar