Valet 2023: Osäkra väljare kan påverka utfallet av valet

De osäkra väljarna kan avgöra om regeringen får fortsatt förtroende eller om det blir maktskifte. De kommer antagligen även att avgöra hur stark denna regering blir.

Nästan var femte röstberättigad väljare har ännu inte bestämt sig, enligt en mätning som tidningen Kathimerini låtit göra. Den exakta siffran är 16.5 procent. Det är sannolikt tillräckligt mycket för att kunna tippa avgörandet av valet till parlamentet åt den ena eller det andra riktningen, om man utgår ifrån opinionsmätningen ovan som hämtats från Greece Elects. 

Som läget är just nu finns det ingen klar regeringskonstellation. Även om Ny Demokrati leder i mätningarna saknar partiet en majoritet i den andra valomgång som väntas hållas. Då ingår även de bonusmandat som tilldelas det största partiet, enligt den förstärkta proportionalitet som kommer att tillämpas i den andra valomgången (men inte i den första, som kommer att tillämpa enkel proportionalitet). Den magiska siffran för majoritet är nämligen 150 mandat (Ny Demokrati samlar i en andra valomgång 139 mandat enligt mätningen). I dagsläget lär regeringsbildningsprocessen därför bli både oviss och komplicerad, vilket föregående inlägg uppmärksammade.

De osäkra väljarna spelar med andra ord en nyckelroll. Kathimerinis mätning visar att denna andel av de röstberättigade egentligen består av två olika grupper. Den ena gruppen består av väljare som kommer att lägga sin på något av de partier som återfinns i det grekiska parlamentet. Det är förmodligen denna grupp som kommer att avgöra om det blir maktskifte eller om den nuvarande regeringen får fortsatt förtroende. Det är dessa väljare som Ny Demokrati, Syriza och Pasok-Kinal försöker övertyga.

Den andra gruppen av osäkra väljare avser att lägga sin röst som en protesthandling. Enligt Kathimerinis mätning är det i praktiken något av de partier som ligger nära trepocentsspärren och KKE som är aktuella för denna grupp. Samtliga dessa partier är partier som befinner sig på vänster- eller högerkanten. 

Den troliga konsekvensen i så fall av den andra gruppen osäkra väljare skulle vara - om de gör verklighet av sin avsikt - en snäv majoritet för den konstellation som till slut bildar regering. Om detta scenario med en regering med en svag majoritet blir verklighet kan den kommande mandatperioden i så fall blir turbulent. Av denna anledning kommer kampen att övertyga de osäkra väljarna att avgöra både vad det blir för regering och hur stark denna regering blir.

Valet 2023: Regeringsbildningen kan bli komplicerad

Regeringsbildningen efter valet kan bli komplicerad. Med nuvarande opinionssiffror är det oklart vilket eller vilka partier som kan samla ett tillräckligt underlag för en stabil regering. Ytterligare en komplicerande faktor är de krav som socialdemokratiska PASOK-KINAL ställer.

Den tragiska tågolyckan vid Tempe där 57 människor dog kastar än idag en lång skugga över Grekland. Den har orsakat landsomfattande protester och manifestationer som kritiserat bristerna i den grekiska tåginfrastrukturen. Den har även rest frågor om vems ansvaret är för att olyckan uppkom och om den kunde ha undvikits. 

Tågolyckan har även haft politiska konsekvenser. Landets transportminister avgick omgående. Valet, som ursprungligen var tänkt att hållas någon gång i mitten av april, har fått skjutas upp. (Möjliga valdatum är 21 eller 25 maj, enligt Kathimerini). Olyckan har även inneburit ett väljartapp för regeringspartiet Ny Demokrati. 

Det är inte längre utgångsscenariot att Ny Demokrati får fortsatt förtroende att leda landet, om man utgår ifrån den ovanstående prognosen som Greece Elects sammanställt. Ny Demokrati kommer troligen att behöva en koalitionspartner efter valet.  

Socialdemokratiska PASOK-KINAL (PK) väntas spela en nyckelroll i den kommande regeringsbildningsprocessen. Varken Ny Demokrati eller SYRIZA har det tillräckliga antalet mandat för att skapa en majoritet. Skulle opinionssiffrorna stå sig väntas PK kunna ställa långtgående krav på den nya regeringen eller till och med bli koalitionspartner. PKs partiledare Androulakis har för närvarande en stark förhandlingsposition. Åtminstone i teorin.

Situationen kompliceras av PKs interna oenighet och partiledaren Androulakis krav. Partiet rapporteras inte ha kunnat enats om kring vilket utav regeringskonstellationerna det ska ge sitt stöd. Det kan påverka väljarna och skapa osäkerhet. Den andra komplikationen är Androulakis krav. Androulakis har meddelat att ha kan tänka sig samarbeta med både Ny Demokrati och Syriza, men har ställt kravet att vare sig Syrizas partiledare Alexis Tsipras eller Ny Demokratis Mitsotakis i så fall blir premiärminister. Androulakis har även krävt att DIEM25, som den före detta finansministern Varoufakis leder, lämnas utanför i en eventuell vänsterkoalition. Detta påverkar Tsipras möjligheter att bilda regering. (På högersidan är nationalistiska Elliniki Lisi en i praktiken utesluten koalitionspartner).

Visserligen kan PKs besked ses som en positionering inför den blivande regeringsbildningen för att kunna maximera sitt inflytande. Samtidigt är det också en strategi med sina risker. En sak är dock säker. Regeringsbildningen efter valet 2023 ser ut att bli både oviss och komplicerad.

Uppdatering 28/3: Premiärminister har idag utlyst 21 maj som valdatum.

Valet 2023: Fler vägar öppnas upp för utrikes boende att rösta

I valet 2023 öppnas det upp för att fler utrikes boende grekiska medborgare kan rösta till det grekiska parlamentet. 

Valet i Grekland närmar sig. I skrivande stund är valdatumet ännu inte utlyst. Enligt lag ska valet hållas senast i slutet av den fyraåriga mandatperioden, vilket innebär att valet ska hållas senast i juli i år eftersom det föregående valet hölls den 7 juli 2019. I praktiken kommer valet att hållas innan juli. Premiärminister Mitsotakis har själv deklarerat att så kommer att ske. Det har spekulerats i att valet kommer att hållas när den grekiskortodoxa påsken infaller, en tid då många greker är lediga eller tar ledigt, vilket skulle innebära att valet genomförs i mitten av april. Det återstår att se om så blir fallet, men rimligtvis kommer valet hålls någon gång då.

Bekräftat är dock att valet i år öppnar upp för fler greker boende utomlands kan delta i valet genom att rösta i landet där de bor i. Det är en påtaglig förändring jämfört med innan. (Tidigare har röstberättigade medborgare behövt resa tillbaka till Grekland för att kunna rösta). I valet 2019 tilläts utlandsboende för första gången delta i valet, enligt den oberoende tankesmedjan Desmos Policy Institute. I år har möjligheten breddats för fler i den grekiska diasporan att delta.

Villkoren för att rösta samt en guide för att registrera sig återfinns hos det grekiska utrikesdepartements hemsida (länk). De huvudsakliga kriterierna för att kunna rösta är, förutom att man är medborgare, att man har bott i Grekland under minst två år under de senaste 35 åren samt att man har deklarerat skatt under 2021 eller 2022. Det finns även undantag från kravet för att ha lämnat in en skattedeklaration. Undantagen gäller för den som är under 30 år och har en släkting i första led som har deklarerat skatt under 2020 eller 2021. Nämnda Desmos Policy Institute har en guide på engelska (länk) som kan användas då grekiska UDs hemsida i skrivande stund enbart återges på grekiska. Man skulle kunna sammanfatta förändringen med att en snäv och snårig väg för att rösta har blivit mindre snäv (och troligen fortfarande lika snårig).

Redan i februari kan det vara en god idé att registrera sig för att rösta för den medborgare som är intresserad av och berättigad till att rösta i valet. Registreringen stänger nämligen 12 dagar innan valet är utlyst.